LIKABEHANDLINGSPLAN 2014/2015 SKOGSBORGSSKOLAN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014/2015 SKOGSBORGSSKOLAN

2 2 Likabehandlingsplan för Skogsborgsskolan enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

3 3 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)

4 4 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities).

5 5 Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.

6 6 Skogsborgsskolans vision Alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Kartläggning Planerade samtal Regelbundna planerade samtal med Kompisstödjare, Elevråd, Elevhälsoteam, Trygghetsteam och personal genomförs för att få information om stämningen och händelser i verksamheten. Mentor samtalar med elever enskilt och/eller grupp- eller klassvis. Enkäter Varje år genomförs enkätundersökningar för att få en överblick hur eleverna mår och om diskriminering förekommer. Dels utvärderar och kartlägger Kompisstödjare och Trygghetsteam klimatet på skola och fritidshem genom utvärderingsfrågor dels finns trygghetsfrågor i de brukar- och elev enkäter som Bildningsförvaltningen använder. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet med och revideringen av Likabehandlingsplanen. Dessa frågor lyfts också fram vid Kompisstödjarträffar, Klassråd, Elevråd och Trygghetsteamsträffar. Eleverna svarar även på frågan om de upplever några platser som otrygga. Elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal. Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras alltid och diarieförs. Incidenterna rapporteras vidare till förvaltningskontoret som uppdrar åt rektor att starta en utredning. Vid Trygghetsteamets träffar varje vecka stäms de incidentrapporter som finns i pärmen av och kontrolleras så de är åtgärdade. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier. Frånvaro För att komma åt ogiltig frånvaro som kan vara ett tecken på att barnet blir mobbat eller kränkt registreras frånvaro dagligen. Vid oanmäld frånvaro tar mentor kontakt med hemmet. Vid hög frånvaro arbetar vi efter kommunens Handlingsplan mot frånvaro. Trygghetsteamet När någon upptäcker kränkningar ska han/hon reagera och agera på lämpligt sätt beroende på situationen. Händelsen ska anmälas till rektor/trygghetsteamet. Trygghetsteamet består av personal från alla verksamheter på skolan. Trygghetsteamet genomför på uppdrag av rektor de åtgärder som vidtas vid incidenter som bedöms som så allvarliga att de inte kan lösas av den som uppmärksammat den. Trygghetsteamet har tillsammans med rektor ansvar för implementering och utvärdering av likabehandlingsplanen.

7 7 Uppföljning och utvärdering Under läsåret följs incidentrapporteringen upp varje vecka. Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas genom enkäter och vid Arbetsplatsträffar och områdesråd. Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Trygghetsteamet tillsammans med rektorer ansvarar för att en ny likabehandlingsplan upprättas utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Kommunikation Genom kommunikation med föräldrar, elever och personal hålls Likabehandlingsplanen levande och arbetet mot kränkande behandling utvecklas. I inledningen av ett nytt läsår presenteras Trygghetsteam Kompisstödjare och Likabehandlingsplanen i alla klasser. En förenklad version av planen går hem till barn och vårdnadshavare Likabehandlingsplanen finns på områdets webbsida. Augusti/september Rektor informerar om och delar ut Likabehandlingsplanen till all personal Arbetslagen diskuterar planen och planerar det förebyggande arbetet. September Likabehandlingsplanen presenteras för eleverna och diskuteras klassvis med mentorer. Likabehandlingsplanen presenteras av rektor och trygghetsteam för föräldrar på föräldramöte och områdesråd.. En förenklad version delas ut till eleverna Planen finns sedan på skolans hemsida. Oktober Kompisstödjarna presenterar sig och sitt arbete i alla klasser En kartläggning kring otrygga miljöer på skolan och fritidshemmet görs. Åtgärder vidtas utifrån kartläggningen. April Enkät till elever om hur de mår och skolans klimat. Enkät till föräldrar om deras syn på skolans arbete mot kränkande behandling. Enkät till personalen om deras syn på klimatet i skolan. Diskussion i Områdesrådet. Juni Likabehandlingsplanen revideras.

8 Nulägesanalys Utifrån elevenkäter kan vi se att de yngre eleverna (F-2) generellt sett känner sig trygga, kan få hjälp av vuxen om det behövs, har kamrater och är nöjda med sin skola. Däremot anser de äldre eleverna( 3-5) att arbetsron inte alltid är bra. Några elever känner sig inte alltid trygga. I Trygghetsteamets egen enkät framkom att fotbollsplanen är ett ställe där det är otryggt för att man inte följer uppsatta regler, men även i omklädningsrummen, trots att det ska finnas vuxna närvarande. 8 Mål och konkreta åtgärder MÅL 1: Alla vuxna tar ansvar för att skapa en trygg skola som aktivt och medvetet arbetar med att klargöra vilka skyldigheter och rättigheter eleverna har och alla vuxna reagerar på regelbrott. Åtgärd: Aktivt avsätta tid och återkommande, på ett positivt sätt, arbeta i alla elevgrupper med likabehandlingsplanen och skolans ordningsregler. Arbetslagen och den enskilde pedagogen beskriver hur man arbetar med mål 1. skolstart ht 2014 Utvärdering: Alla elever ska vara förtrogna med sina rättigheter och skyldigheter. Trivseln ska ha ökat enligt elevenkäterna Utvärderas vt Ansvarig: All personal. MÅL 2: Det ska finnas vuxna i omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna Åtgärd: Ska tas hänsyn till vid schemaläggning Ska genomföras från skolstart ht Utvärdering: I slutet av vt 2015 Ansvarig: Mentor Rektorer

9 9 Främjande arbete Alla vuxna på skolan har ansvar för att ta tag i kränkningar. Vuxna ska vara goda förebilder. Likabehandlingsarbetet bygger på att förtroendefulla relationer skapas mellan vuxna och barn. Genom att all verksamhetsplanering utgår från att skapa trygghet för eleverna nås högre måluppfyllelse. Vi arbetar för att ge trygghets- och livskunskapskunskapsfrågorna utrymme i klasserna: Genom uppmuntran och beröm för att stärka självkänslan. Genom att barnen får behandla sina känslor om kränkningar och mobbning. Genom läsning, drama, film, dikter och berättelser som berör ämnet. Kompisstödjarna Mentorerna har ansvar för att utse två Kompisstödjare per klass från årskurs 3 och uppåt. Det görs genom en sluten omröstning där vuxna har ett stort ansvar. Mentor har ansvar för att trygghetsfrågor lyfts i klasserna en gång per vecka och låta Kompisstödjarna vara delaktiga vid det tillfället.. Kompisstödjarna fungerar som språkrör för arbetet med trygghetsfrågor. Tanken med Kompisstödjarna är att de ska dela med sig av positiva handlingar som främjar trygghetsarbetet i klasserna. Det kan vara lekar övningar och arbeten. En gång per år anordnar Kompisstödjarna en Vänskapsdag för hela skolan. Trygghetsteamet träffar Kompisstödjarna varannan vecka. På träffarna samtalar man om stämningen i klasserna med fokus på det positiva. Efter mötet bedömer Trygghetsteamet om något som framkommit behöver åtgärdas omedelbart. Exempel på arbete som främjar en trygg skola: Fadderverksamheten där 3:or är faddrar för förskoleklasserna, 4:or och 5:or är faddrar för år 1, 5:or och 6:or är faddrar för åk 2. Kill- och tjejsnack i åk 5-6. Ge utrymme för gemensamma aktiviteter där hela skolan träffas för att lära känna varandra. Elevgrupperna blandas vid utomhuspedagogik. Arbetet inom ramen för skolans profil Hälsa och livsstil där även psykiskt välbefinnande ingår

10 10 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet kring trygghetsfrågor integreras som en naturlig del i skolans arbete. Alla skall känna sig sedda och välkomna på Skogsborgsskolan Vi ger tydliga budskap om att kränkningar inte accepteras Personalen diskuterar regelbundet stämningen och händelser i verksamheten. Ordningsregler skrivs tillsammans med barnen, se bilaga. Reglerna tydliggörs och hålls levande. De vuxna reagerar när reglerna bryts. Vi lägger stor kraft på att skapa en trygg miljö i klasserna och på hela skolan. Lektionstid avsätts för att behandla temat: Hur är man en god kamrat? Barnen får lära sig att hantera konflikter. Barnen får lära sig att sätta ord på sina känslor och få förståelse för andras känslor. Varje rast finns vuxna på skolgården och håller uppsikt över undanskymda platser. Vi har en skolgårdsmiljö och lekmaterial som lockar till aktiviteter på rasterna. Rastvärdarna bär reflexväst. En vuxen finns alltid i anslutning till klassrummet när barnen kommer in från rast. Vuxna ska finnas i omklädningsrum i anslutning till idrottslektionerna. De vuxna utser lagen vid idrottsaktiviteter och vid arbete i mindre grupper.

11 Åtgärder när diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling upptäcks Vid ett ärende ska båda parter ska mötas med respekt * Personal som får kännedom om kränkningar. Dokumenterar i incidentrapport. * Rektor informeras * Rektor fattar beslut om och uppdrar åt Trygghetsteamet att startar en utredning. * Personal ur Trygghetsteamet utses att arbeta med ärendet * Samtal förs med den kränkta för att få veta vad som hänt. Dokumenteras. * Den/de som utfört kränkningen kallas till enskilda samtal. Budskapet är att kränkning inte är OK och att han/hon ska sluta omedelbart. Dokumenteras. * Trygghetsteamet informerar arbetslaget för extra tillsyn runt eleverna. * Hemmen kontaktas. Dokumenteras * Nya samtal med den kränkta och den/de som kränkt inom en vecka. Dokumenteras. * Rektor rapporterar till Bildningsnämnden Uppföljning: * Under de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal med alla inblandade för att kontrollera om kränkningarna upphört. * Trygghetsteamet bedömer om stöd i form av samtal bör sättas in för någon av de inblandade. 11 Om kränkningen upprepas: * Rektor kallar den /de som kränker och vårdnadshavare till samtal, skriftlig varning utdelas. * Elev som kränker andra kan omplaceras tillfälligt till annan klass eller annan skola. * Ärendet anmäls till polis eller socialtjänst. Anmälan görs till Arbetsmiljöverket. Om någon anställd på skolan är en av parterna i kränkningen ansvarar rektor för utredning och åtgärder. Trygghetsteamet informeras. Anmälan görs till Arbetsmiljöverket.

12 12 Ansvarsfördelning Rektorer ansvarar för att Likabehandlingsplan upprättas, efterföljs och årligen revideras. Rektor ansvarar för att incidenter rapporteras till Bildningsförvaltningen kontinuerligt. Rektor verkar för kontinuerlig fortbildning gällande värdegrund och gemensamt förhållningssätt. Trygghetsteamet ansvarar för åtgärder när kränkningar upptäcks, dokumenterar alla åtgärder som vidtas på särskild blankett, har regelbundna träffar med Kompisstödjarna. Mentorer/Pedagoger ansvarar för det förebyggande arbetet, rapporterar till Trygghetsteamet när de upptäcker kränkningar. Alla ansvarar för att vidta lämplig åtgärd och skriver incidentrapporter. Elever uppmuntras att på klass- och elevråd diskutera klassens/skolans klimat och att rapportera till vuxna om de upptäcker kränkningar. Trygghetsteamets brevlåda finns vid expeditionen. Här kan elever lägga brev och berätta om kränkningar mot dem själva eller andra. Kurator erbjuder stödsamtal till såväl den kränkte som den kränkande. Det är viktigt att den som misstänker att någon blivit kränkt tar kontakt med oss i skolan. Kontakta mentor eller någon i Trygghetsteamet: Trygghetsteam: Eva Åhlén, pedagog Ing-Britt Saxvold, pedagog Elisabeth Lindström,pedagog Samatha Epstein, kurator Jessica Claesson,fritidspersonal Susanne Lindsjöö Rudin, fklass Helena Hult, rektor Helena Lindkvist, rektor Ni kan också nå personalen via skolans expedition tfn Helena Hult rektor Helena Lindkvist rektor

13 13 Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: Texttel: Fax: Webbplats: Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden (BEO) Tel: Fax: Webbplats: Skolinspektionen Bos 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: Fax:

14 14 Samtal med den kränkte Datum för samtal: Elev som är utsatt: Klass och läsår: Ansvarig personal: Bakgrund: (Vem fick kännedom om fallet och när? Vad har hänt? När? Var? Hur? Vem eller vilka är inblandade och vem/vilka gjorde vad. Skriv noggrant och korrekt! Skriv på separat papper om utrymmet inte räcker till.)

15 Samtal enskilt med den/de som utsätter/kränker: (Konfrontera med de konkreta handlingarna som framkommit tidigare. Trakasserierna/kränkande behandlingen måste upphöra! Var allvarlig med inte arg. Inga frågor varför. Diskutera hur han/hon ska sluta med trakasserierna/kränkande behandlingen. Erbjud stödsamtal med någon från Elevhälso teamet.) Namn: Skolpersonal: Datum: 15

16 16 Uppföljningssamtal 1 med den utsatte: Skolpersonal: Datum: Uppföljningssamtal 1 med den/de som utsätter/kränker: Skolpersonal: Datum: Kontakt med den utsattes föräldrar/vårdnadshavare: Skolpersonal: Datum: Kontakt med föräldrar till den/de som utsätter: Skolpersonal: Datum:

17 17 Uppföljningssamtal 2 med den utsatte: Skolpersonal: Datum: Uppföljningssamtal 2 med den/de som utsätter/kränker: Skolpersonal: Datum: För eventuella fler uppföljningar skrivs separat protokoll. Rektors signatur för avslutat trakasseri/kränkande behandlingsärende: Datum:

18 18 ORDNINGSREGLER SKOGSBORGSSKOLAN Vi ska vara snälla mot varandra. Vi respekterar att vi är olika. Alla skall känna sig trygga. Alla som vill får vara med och leka. Vi har ett vårdat språk. Vi tar god hand om egna och andras saker. Vi är utomhus på rasterna. Vi ber om lov innan vi lämnar skolområdet. Vi får kasta snöboll på särskilt markerat område. Mobiler ska alltid vara avstängda på skolans område, på lektioner, raster och fritids. Läraren bestämmer om mobilen ska användas som pedagogiskt verktyg. Vi äter inte godis. OM DU BRYTER MOT ORDNINGSREGLERNA: Du får en tillsägelse. En lärare pratar med dig. Dina föräldrar informeras. Din lärare har ett möte med dig och dina föräldrar. Rektorn har ett möte med dig och dina föräldrar. Har du ett föremål som kan skada någon eller stör dina kamrater när de arbetar har din lärare rätt att ta det och lämna tillbaka det till dig eller dina föräldrar då dagen är slut. Kränkningar skrivs ner i incidentrapporter som lämnas till Trygghetsteamet.