PLAN FÖR ANVÄNDNINGEN AV INFORMATIONS OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I UNDERVISNINGEN Sektorn för fostran och undervisning

Transkript

1 PLAN FÖR ANVÄNDNINGEN AV INFORMATIONS OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I UNDERVISNINGEN 2012 Sektorn för fostran och undervisning

2

3 Innehåll 1. Inledning Åbo stads sektor för fostran och undervisnings vision för användning av IKT i undervisningen Verkställande av IKT-planen vid läroanstalterna Infrastruktur och hårdvaruteknik Undervisningens webbtjänster och programvara Pedagogiska modeller och praxis elevens framtida kompetens IKT-stödtjänster Fortbildning Skolans verksamhetskultur och ledarskap i skolan Företags- och nätverkssamarbete Övriga åtgärder Bedömning och uppdatering av IKT-planen Källor Bilagor: Verksamhetsmodellen för pedagogiskt stöd Anskaffningar av dataterminaler utan support UBS: Opetustilan tieto- ja viestintätekniikan varustetaso (utdrag) Anvisningar om sociala medier Blankettmall för överlåtelse av upphovsrätt (projekt) OPE.fi-nivåskalorna för färdigheter IKT-ordlista

4

5 1. INLEDNING Efter den senaste strategin för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen ( ) har förvaltningen genomgått stora förändringar. Åbo stads sektor för fostran och undervisning omfattar nu fem resultatområden för undervisning: småbarnsfostran, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning samt ämbetsverket för fostran och undervisning. Planen för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen har utarbetats för undervisningen i hela den nya förvaltningen. IKT-planen är ett dokument som styr undervisningen, utvecklingen, verksamhetskulturen och investeringarna. Dokumentet baserar sig dels på den föregående strategin (nu: plan) och dessutom på dokumentet Utveckling av undervisningen med hjälp av ICT utvecklingsprogram 2010, som färdigställdes år 2010 i samarbete med sektorn för utbildning i Åbo. Som underlag för arbetet har man av de nationella dokumenten särskilt använt Nationell plan för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen (Delegationen för vardagens informationssamhälle) som färdigställdes i slutet av år 2010 och Utbildningens utvecklande i takt med och med hjälp av det omgivande informationssamhället 2020 (UKM). Länkar till källdokumenten finns i slutet av detta dokument. Planen har utarbetats av en arbetsgrupp med följande medlemmar: Juho Airola (gymnasieskolor), Joni Ilmanen (IT-verksamhet), Ilkka Kaljonen (lågstadieskolor), Jukka Laine (lågstadieskolor), Jarkko Lehmuskenttä (yrkesinstitutet och vuxenutbildning), JT Lundberg (yrkesinstitutet), Markus Luoma (högstadieskolor), Jouni Paakkinen (DIU-centralen, ordförande), Johanna Parvinen (gymnasieskolor), Tero Pelander (IT-verksamhet, DIU-centralen), Maarit Savolainen (högstadieskolor), Anne Siipola (småbarnsfostran), Ulla Soukainen (småbarnsfostran) ja Saila Visti (DIUcentralen). Planen har presenterats på ett öppet möte den 13 mars 2012 samt på Internet, där man även har kunnat kommentera planen. Förvaltningens ledningsgrupp godkände planen för med vissa modifikationer den 18 april 2012 och den träder i kraft den 1 maj En elektronisk version av planen kan laddas ned på adressen edu.turku.fi/tvt/. IKT-planen är ett dokument som styr undervisningen, utvecklingen, verksamhetskulturen och investeringarna. 1

6 2. ÅBO STADS SEKTOR FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNINGS VISION FÖR ANVÄNDNING AV IKT I UNDERVISNINGEN Informations- och kommunikationsteknik används kontinuerligt och mångsidigt som ett verktyg för undervisningen och inlärningen i alla läroämnen, på alla utbildningsområden och på alla skolstadier. Informations- och kommunikationsteknik används ändamålsenligt på ett sådant sätt att den stöder olika inlärningsstilar och hjälper studerandena att lära sig och att behandla information. Lärarna och studerandena har goda och mångsidiga informations- och kommunikationstekniska färdigheter. De studerande har i de fortsatta studierna och i det framtida arbetslivet de medborgarfärdigheter som behövs i informationssamhället. Åbo är en föregångare inom användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. 3. VERKSTÄLLANDE AV IKT-PLANEN VID LÄROANSTALTERNA Utvecklingsmålen ställer krav på ledningens IKT-kompetens. Tidsenligt kunnande är väsentligt, men allra viktigast är det att cheferna har en sporrande och inspirerande attityd. Stödet från sektorns högsta ledning är nödvändigt för att läroanstalterna ska ha de verktyg och verksamhetsbetingelser som målsättningarna förutsätter. På läroanstaltens nivå spelar enhetens ledning en central roll när det gäller att förverkliga planen. De centrala målsättningarna bör betraktas som normer, vars realisering följs upp och ansvaret för uppgifter fördelas. Läroanstaltens ledning får stöd av enhetens IKT-ansvarige. I sista hand har varje lärare ansvaret för att målsättningarna förverkligas. Alla studerande har rätt att lära sig informations- och kommunikationsteknik. Informations- och kommunikationsteknik har mycket att ge för alla lärarnas undervisning och för varje studerandes inlärningsprocess. Det är dags att ta vara på dessa möjligheter. 2

7 4. INFRASTRUKTUR OCH HÅRDVARUTEKNIK I detta avsnitt beskrivs först situationen innan dokumentet författades (våren 2012) och sedan de centrala utvecklingsobjekten. Förvaltningens och undervisningens informationsnät IT-verksamheten har ansvaret för Åbo stads datatekniska tjänster och kommunikationstjänster. Tjänsterna utvecklas i enlighet med de behov som förvaltningarna och centralförvaltningen definierar. Förvaltningens tjänster används och användarna inom förvaltningen arbetar i regel i det s.k. ADTURKU-nätet, som i detta dokument även kallas för förvaltningsnätet. De anställda kan endast använda förvaltningsnätet och dess applikationer inom ramen för de personliga användarrättigheterna för varje enskild medarbetare. Det är möjligt att med tekniska medel få tillgång till förvaltningsnätets tjänster från ett externt nät. Vad gäller sektorn för fostran och undervisning ligger ansvaret för utvecklingen av förvaltningens webbtjänster hos förvaltningschefen för sektorn för fostran och undervisning samt hos MultiPrimus-styrgruppen. För undervisningen och bl.a. för stadens bibliotekstjänster finns ett separat undervisnings- och klientnät, OPAS-nätet, som här även kallas undervisningsnätet. Lärare och studerande arbetar dagligen i undervisningsnätet som är fysiskt åtskilt från förvaltningstjänsterna. Tack vare att näten är separata kan man inom undervisningen utnyttja ett större urval av applikationer som är nödvändiga för undervisningen. I undervisningsnätet har undervisningen också en friare verksamhetsmiljö än i det strikt reglerade förvaltningsnätet. Eftersom man under de senaste åren har tillfogat till förvaltningsnätet sådana applikationer som även lärarna förutsätts använda, ska lärarna alltid kunna komma åt dessa applikationer för förvaltningen via undervisningsnätet. Lärarnas huvudsakliga verksamhetsmiljö är undervisningsnätet. Ansvaret för utvecklingen av undervisningens webbtjänster ligger inom förvaltningen hos DIU-centralen och IKT-gruppen inom fostran och undervisning, en expertgrupp som bildats på beslut av verkschefen. 3

8 Den tredje webbmiljön är ett trådlöst nät, för tillfället SparkNet. Förutom vid enheterna inom sektorn för fostran och undervisning fungerar SparkNet bl.a. i högskolornas lokaler och i bibliotek. Lärarna kan använda alla SparkNet-basstationer, de studerande kan använda alla basstationer som förvaltas av Åbo stad. Via SparkNet får man endast tillgång till de tjänster inom undervisningen som kan användas via Internet. I enheterna för småbarnsfostran är näten än så länge mycket bristfälliga; främst de centrala datorerna som används för administrativa uppgifter är anslutna. Utvecklingsobjekt: Lärande och undervisning har flyttats och kommer framöver i allt högre grad att flyttas till webbmiljöer. Öppna verktyg för kollaborativ inlärning, såsom bloggar, wikier och delade dokument, nätbaserade inlärningsplattformer, videokonferenssystem, elektroniska läromedel och andra applikationer används på webben via en webbläsare. Genom att virtualisera applikationer kan man även spara kostnader och göra användningen mer flexibel. För undervisningen blir nätens funktionssäkerhet och täckning allt viktigare. Vid sidan av det fasta nätet ska man i fastighetens undervisningslokaler kunna använda trådlösa nätverk. När det gäller undervisningens flexibilitet ger trådlösa nätverk mångsidigare användningsmöjligheter än datorer som är bundna till ett visst rum. Kapaciteten av det nuvarande SparkNet-nätet och dess användbarhet är inte tillräckliga för de framtida behoven. Därför måste inrättandet av ett trådlöst nätverk för undervisningen lyftas fram som ett utvecklingsobjekt. Studerandena bör även kunna använda sina egna datorer i det nya trådlösa nätverket, som å andra sidan dessutom måste ge tillgång till undervisningens tjänster. Fastighetsägarna måste även ordna trygga laddningsstationer för läroanstaltens bärbara datorer. I fastigheterna för småbarnsfostran måste nätverken även utvidgas till grupparbetsrummen där barnen vistas, i första fasen till förskoleundervisningens lokaler. Datorerna som också barnen använder ansluts i regel till OPAS-nätet. Lärarna arbetar i undervisningsnätet med barnen. Till förvaltningsnätet har man lagt till tjänster (bl.a. ESS och Populus), som även lärare och bl.a. familjedagvårdare som arbetar utanför stadens nät förutsätts använda. I fortsättningen måste man redan i planeringen av tjänster se till att lärarna och anställda inom småbarnsfostran har naturlig tillgång till dessa förvaltningstjänster via OPAS-nätet eller via Internet. Arbetsstationer och dataterminaler i undervisningen I slutet av år 2012 kommer alla arbetsstationer inom undervisningen att använda operativsystemet Windows 7. IT-verksamheten ansvarar för underhållet av dessa datorer. Nästan alla lärare har bärbara datorer med dockningsstationer. Eleverna använder både stationära datorer och bärbara datorer. 4

9 Vid sidan av Windows-arbetsstationerna finns även andra dataterminaler (t.ex. tablettdatorer, minidatorer och datorer med Linux) i huvudsak för försöks- och utvecklingssyften. Dessa datorer underhålls i regel direkt i läroanstalterna eller av utvecklingsprojekten. Den utrustning som inte omfattas av IT-verksamhetens stöd får i normalfall endast användas i trådlösa nätverk. Anvisning om anskaffning av utrustning finns i bilaga 2. Utvecklingsobjekt: Lärarna får senast i slutet av år 2012 en personlig bärbar dator, som de oberoende av plats kan använda i förberedningen av lektionen och för att surfa på nätet. Vad gäller den befintliga utrustningen, flyttas utvecklingens tyngdpunkt till de datorer som eleverna använder. Elever kan använda lärarens bärbara dator under lärarens uppsikt i undervisningen, men båda ska logga in med sina egna användarlösen. Trots detta behövs stora ekonomiska investeringar och framför allt satsningar på antalet datorer som eleverna kan använda och tillgången till dessa. Vid sidan av vanliga arbetsstationer som är anslutna till undervisningsnätet behövs annan utrustning. Dessa är olika slags lätta dataterminaler (t.ex. tablettdatorer, datorplattor) och terminallösningar, för vilka minimikravet är att man kan arbeta via webbläsaren. Behovet härrör från både undervisningen och ekonomin. För att utveckla undervisningen krävs att man kan testa nya lösningar i undervisningen. Å andra sidan kräver en stor ökning av antalet datorer att man hittar mer ekonomiska alternativ både när det gäller att skaffa utrustning och underhålla den. Målet är att det i grundskolornas fastigheter finns en dataterminal per 3,2 elever i slutet av planperioden. I gymnasieskolornas fastigheter samt vid yrkesinstitutet är målet en dataterminal för 2,8 elever. Inom småbarnsfostran är målet i det första skedet att förskolegruppernas utrymmen börjar utrustas med en uppkopplad dator och en pekskärm. De fortsatta målen kommer att specificeras i och med inlärningsmiljöprojektet Molla ( ). Inom projektet söker man en lämplig lösning för IT-utrustningen inom småbarnsfostran samt en pedagogisk verksamhetsmodell. Elevernas egna apparater För närvarande beror det från fall till fall huruvida studerande kan använda sina egna datorer på lektionerna. Utvecklingsobjekt: Speciellt inom studier på andra stadiet är det skäl att stödja studerandenas möjlighet att använda sina egna datorer i undervisningen (BYOD Bring Your Own Device), till exempel för att göra anteckningar i stället för häften. Målet är att varje studerande har möjlighet att använda sin egen eller stadens dataterminal (den s.k. 1:1- modellen). Skolbyggnadernas trådlösa nätverk gör det redan i dagsläget möjligt för 5

10 studerandena att använda sina egna datorer, nu handlar det mest om verksamhetskulturen. Denna tendens ger stöd åt bl.a. övergången till elektroniska studentskrivningar. Också på grundstadiet är det värt att understödja elevernas användning av egna datorer, men på ett sådant sätt som inte bidrar till ojämlikhet mellan eleverna enligt vad som avses i lagen om grundläggande undervisning. IT-anskaffningar IT-utrustningen skaffas via IT-verksamhetens ServiceDesk av konkurrensutsatta leverantörer oberoende av om apparaterna köps inom bastaxan eller med enhetens eller ett projekts finansiering. Utvecklingsobjekt: Undervisningens och förvaltningens behov av hårdvara är annorlunda. I konkurrensutsättningarna beaktas undervisningens specialbehov och man säkerställer möjligheten att skaffa den maskinvara som bäst lämpar sig för undervisningen och är kostnadseffektivast. AV-utrustning Sektorn för fostran och undervisning ansvarar för anskaffningen av AV-utrustning till datorerna och för närvarande även för underhållet av dessa (en del användartjänster köps av fastighetstjänsterna). De vanligaste AV-apparaterna är dataprojektorer, pekskärmar och dokumentkameror. Utvecklingsobjekt: Alla undervisningslokaler ska ha förutom tidsenlig IT-utrustning, även AV-utrustning såsom en dataprojektor samt aktivhögtalare och en dokumentkamera alternativt en pekskärm med ljud och en dokumentkamera. Klassrummen utrustas alltid i samband med nybygge och renovering (ytrenoveringar med mindre omfattning än grundrenoveringar medräknade). Därtill ska man ha som mål att också alla andra undervisningslokaler utrustas under planperioden. Lokalitetsaffärsverket och väsendet för fostran och utbildning ansvarar tillsammans för planeringen, genomförandet och kostnaderna. Underhållet av AV-utrustningen som är ansluten till datorerna överförs till ITverksamheten som har ansvaret för underhåll av IT-utrustningen. Lokallösningar Placeringen av utrustning i lokalerna beror både på undervisningens behov och på de möjligheter som fastigheten erbjuder. Det väsentliga är att frågan löses skilt i varje enhet så att apparaterna kan användas så effektivt och flexibelt som möjligt av alla studerande och lärare. 6

11 Utvecklingsobjekt: Bärbara datorer gör det möjligt att vid sidan av och i stället för traditionella datorklasser utnyttja informations- och kommunikationsteknologi där undervisningen sker utan att det behövs ett särskilt klassrum för detta. När man planerar nya lokaler och grundrenoveringar ska man fästa särskild uppmärksamhet vid antalet eluttag och täckningen av näten samt på att möjliggöra en modern och modifierbar inlärningsmiljö som stöder kollaborativ inlärning. Utbildningsstyrelsens rekommendation om undervisningslokalernas utrustningsnivå finns i bilaga 3. Särskilda utvecklingsbehov Övergången till elektroniska studentskrivningar under detta årtionde ställer stora krav på gymnasieskolornas dator- och nätverksinfrastruktur. Inom ramen för utvecklingsprojektet LUKKO ( ) testas olika verksamhetsmodeller med detta i åtanke. Innehållet i de elektroniska studentskrivningarna har för närvarande ännu inte specificerats. Dator- och nätverksarrangemangen vid studentskrivningarna blir en utmaning för sig, som måste lösas direkt när det finns mer information om de tekniska kraven att tillgå. 7

12 Sammandrag Man övergår till att använda webbaserade s.k. molntjänster Till läroanstalterna behövs ett flexibelt och snabbt trådlöst nät. Undervisningspersonalens tillgång till administrativa program måste ordnas då tjänsterna planeras. För studerandena skaffas årligen fler dataterminaler. Målet (elever per dator) är 3,2 i grundskolefastigheter och 2,8 på andra stadiet. Förskolegruppernas lokaler börjar utrustas med datorer och pekskärmar. Apparaturvalet utökas med lätta dataterminaler och/eller terminallösningar. Speciellt på andra stadiet utnyttjas studerandenas egna datorer i undervisningen mer än tidigare. Målet är att uppnå modellen 1:1 genom att utnyttja stadens utrustning och elevernas egna datorer. Alla klassrum utrustas med tidsenlig IT och AV utrustning. Supporten för IT utrustning och AV utrustning ges av samma instans. I IT konkurrensutsättningar beaktas undervisningens behov. Nya och grundrenoverade lokaler kan modifieras och de har en tidsenlig el och nätutrustning. Man inleder förberedelser med tanke på elektroniska studentskrivningar. Utmaning för läraren Jag använder i min undervisning informations och kommunikationsteknik samt moderna AV apparater på ett ändamålsenligt sätt. Jag planerar min undervisning på ett sådant sätt att studerandena kan utnyttja läroanstaltens utrustning eller sina egna datorer i studierna. 8

13 5. UNDERVISNINGENS WEBBTJÄNSTER OCH PROGRAMVARA IT-verksamheten ansvarar för det tekniska utförandet av undervisningens webbtjänster och installation av programvara på arbetsstationerna. En del av programvaran och tjänsterna som används i undervisningen ingår i avgiften för basunderhållet men en del finansieras skilt av sektorn för fostran och undervisning. Även om systemen administreras av DIU-centralen, ägs många system av användaren, d.v.s. sektorn för fostran och undervisning. För undervisningens webbtjänster är detta oftast DIU-centralen och för arbetsstationernas programvara läroanstalten. 9

14 Identifikation I undervisningstjänster som kräver inloggning loggar man in med undervisningens OPAS-lösen. Användarnamnet skapas för grundskoleelever redan vid anmälan till skolan. Också i gymnasieskolor och vid yrkesinstitutet används användarnamnet redan från studiestart. Inom småbarnsfostran och i grundskolans årskurser 1 2 kan man använda gemensamma användarlösen men det egna användarnamnet tas i bruk senast i årskurs 3. Av de tjänster inom undervisningen som kräver inloggning tas åtminstone e-posten med tilläggsmoduler, inlärningsplattformen och de elektroniska läromaterialen i bruk under lågstadiet. Undervisningens tjänster har under år 2011 utökats med en centraliserad hantering av användarnamn och lösenord ( Econ ) som betjänar studerande och lärare inom den grundläggande undervisningen, på gymnasiet och vid yrkesinstitutet. Nu kan olika studierelaterade tjänster och applikationer användas med samma användarnamn och lösenord. Att på ett omfattande sätt tillfoga de anställda inom småbarnsfostran och barnen (med gemensamma användarnamn) i systemet återstår ännu, och detta beror på att de använder ett annat system för elevadministration. Edu.turku.fi Portalen för undervisningens webbtjänster, edu.turku.fi (förr tkukoulu.fi) är en kanal till undervisningens webbtjänster. Portalen har planerats att fungera som ingångssida vid läroanstalterna. Vid sidan av de tjänster som listas nedan finns på sidan bl.a. LinkkiVinkki-länksamlingen samt Koulun kokoelmahuone ( Skolans samlingsrum ) som innehåller bilder och videoklipp. Webbplatsen upprätthålls av DIUcentralen. Webbplatsen för administrationen inom sektorn för fostran och undervisning finns på sidan Personalen kan dessutom använda intranättjänsten NeTku. E-läromaterial Sektorn för fostran och undervisning har skaffat ett urval olika elektroniska läromaterial för läroanstalterna. Målet med de centraliserade anskaffningarna är att se till att e-läromaterial används i undervisningen så omfattande som möjligt. För närvarande fokuserar urvalet starkt på den grundläggande undervisningen. Förutom på de begränsade ekonomiska resurserna beror detta även på marknadssituationen: utbudet för det andra stadiet och småbarnsfostran är avsevärt mindre. Användarna har tillgång till läromaterialen i regel med OPAS-användarnamnet eller direkt via undervisningsnätet utan separat inloggning. Elever och lärare kan även använda nästan allt material hemifrån. 10

15 Enheterna har också elektroniska läromaterial som skaffats lokalt. Ett utvecklingsområde i projektet Molla inom småbarnsfostran är elektroniska läromaterial. Inlärningsplattform Inom sektorn för fostran och undervisning används en inlärningsplattform. För närvarande används Moodle, som har egna plattformar för den grundläggande undervisningen, gymnasierna, yrkesutbildningen och vuxenutbildningen samt för lärarna. Inlärningsplattformen är den primära kanalen även till de elektroniska läromaterial som skaffas i fortsättningen. IPTV Undervisningsnätets digitala TV-tjänster används av grundskolorna, gymnasierna och yrkesinstitutet inom ramen för de begränsningar som avtalet mellan Kopiosto och UKM och den gällande lagstiftningen ställer. Tjänsten omfattar både direktsändningar och programinspelningar. Förutom tillfällig lagring har man även tillgång till en mer permanent arkivtjänst (två år eller permanent), som sköts av Läromedelcentralen. Bloggtjänsten På undervisningens webbserver finns ett lokalt installerat WordPress-system med vilket varje lärare kan starta en egen blogg. Bloggtjänsten kan även användas som plattform för projekt och skolornas hemsidor. Publiceringsutrymme på webben Lärarna har publiceringsutrymme på undervisningens webbserver users.edu.turku.fi. Sidorna som publiceras på servern ska ha anknytning till undervisningen och t.ex. reklam är inte tillåten. Skolorna och daghemmen har publiceringsutrymme på webbservern info.edu.turku.fi för skapande av särpräglade sidor. Dessutom kan t.ex. olika projekt få publiceringsutrymme på denna server. Enheterna får fritt välja om de vill skapa sin egen hemsida, men om en hemsida skapas ska den hållas uppdaterad. Alla enheter har en officiell sida för sina kontaktuppgifter på webbplatsen turku.fi, som upprätthålls av stadens och förvaltningens kommunikation. 11

16 Lärarnas och elevernas e-post Liksom stadens övriga anställda använder lärarna turku.fi-e-posten. Studerandena använder e-posten edu.turku.fi, som även innefattar Microsofts Live-tjänster SkyDrive (lagringsutrymme på nätet) samt Office Web Apps (lättversioner av Officeprogrammen som en molntjänst). De ovan nämnda tjänsterna ersätts med Office 365- tjänsten när den blir tillgänglig. Wilma Wilma är ett webbaserat användargränssnitt för elevadministrationssystemet Multiprimus, som används inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Wilma används av lärare, vårdnadshavare och studerande. Förutom till att registrera prestationer och planera studierna används det även för kommunikationen mellan skolan och hemmet samt skolan och studerandena. På beslut av direktören för sektorn för fostran och undervisning från den använder grundskoleeleverna Wilma senast från och med årskurs 5. Rektorn avgör när eleverna under årskurserna 1 5 tar i bruk Wilma. Programvara Arbetsstationernas basinstallation omfattar ett relativt stort urval verktygsprogram. En förteckning över dessa finns på adressen På datorerna har man dessutom installerat sådana program som läroanstalten har skaffat separat. Om en programvara är avgiftsbelagd, står vanligen läroanstalten för kostnaderna, om inte programvaran hör till de program som ingår i avgiften för det grundläggande underhållet eller skaffas centraliserat av förvaltningen. IT-verksamhetens ServiceDesk installerar på lärarnas datorer de program som behövs i undervisningen, om licensen är i ordning (gratis licens eller köpt licens). Om man av en eller annan orsak får problem med att installera programvara, tar IT-verksamheten kontakt med DIU-centralen eller IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning för att lösa problemet. Grundtanken är att behoven av programvara i undervisningen avgörs av undervisningen. Målet är att läraren har tillgång till alla program som behövs i arbetet; då är användningen av investeringen i anordningar som effektivast. Utvecklingsobjekt Identifiering via undervisningsnätet är ett kriterium när man skaffar nya webbtjänster för undervisningen. Därtill är målet att studerande även kommer att ha tillgång till alla tjänster inom undervisningen hemifrån. Att studerande kan använda tjänsterna hemifrån gör användningen effektivare och ger undervisningspersonalen bättre möjligheter att förbereda undervisningen hemma. För undervisningssyften skaffas i regel program som kan användas via internet. 12

17 Användningen av e-läromaterial inom undervisningssektorn ökas systematiskt. Tillgängligheten av basmaterialet förbättras med centraliserade anskaffningar och basmaterialet kompletteras med mindre separata anskaffningar. I undervisningen nyttjas även gratis läromaterial, varav det finns ett stort urval på webben. Länkar till material har samlats bl.a. till tjänsten LinkkiVinkki. På lång sikt är målet att åstadkomma en tidsenlig materialsamling som täcker alla läroämnen/områden och alla årskurser. Det färdiga materialet som skaffas är av hög kvalitet och följer dagens inlärningssyner. Det kan flexibelt kopplas till material som man själv producerar. Materialet fungerar med den inlärningsplattform som används. I användningen av elektroniska läromedel på tablettdatorer finns det ännu brister, men detta bör uppmärksammas. Personalen får introduktion i de material som skaffats, vilket gör att användningsgraden är så hög som möjligt redan från start. Vid sidan av färdigt material finns det fortfarande ett behov av e-läromaterial som lärarna själva producerar. I de sociala mediernas tid är det naturligast att utnyttja kollaborativa verktyg (t.ex. wikier) och arbeta gemensamt (verkstäder) samt kombinationer av dessa. Verktygen används även för att förbereda den egna undervisningen och för gemensam planering. De verktyg som de sociala medierna erbjuder, speciellt wikier, bloggar, verktyg för skapande av begreppskartor och delade dokument, lämpar sig utmärkt även för studerandenas arbete. Lärarna introduceras effektivt i användningen av dessa verktyg genom fortbildning. Dessutom strävar man efter att ordna tjänster som behövs även lokalt, vilket gör att man kan undvika problem med dataskydd och åldersgränser som finns i anslutning till registrering i externa tjänster. Material som producerats med offentliga understöd görs tillgängligt för alla genom att använda öppna webbservrar eller de områden i inlärningsplattformen som är öppna för alla. Detta ökar samtidigt verksamhetens öppenhet och höjer den offentliga imagen för Åbo sektor för undervisning. För att skapa klarhet i frågor rörande upphovsrätt upprättas överlåtelseavtal för material som projektarbetare har producerat (modell se bilaga 5). Kvaliteten och mängden e-läromaterial som används utvärderas regelbundet. Den kvantitativa uppföljningen sköts av DIU-centralen, kvaliteten kartläggs med enkäter. 13

18 Sammandrag I de webbtjänster som skaffas för undervisningen loggar man in med undervisningens användarlösen. Man bygger upp en tidsenlig materialsamling med e läromedel som täcker alla läroämnen/områden och alla årskurser. E materialet fungerar med inlärningsplattformen. Studerandena och lärarna har även möjlighet att arbeta med materialet hemifrån. Personalen får introduktion i det e läromaterial som skaffats. Gratismaterial som finns på webben utnyttjas effektivt. Man satsar på kollaborativ användning av verktygen i de sociala medierna. Lärarna utnyttjar verktygen i förberedning av material och planering av arbetet, studerandena i sina studier. Man ordnar tjänster i de sociala medierna enligt behov även på lokal plan. Material som producerats med offentliga understöd görs tillgängligt för alla genom att använda de områden i inlärningsplattformen som är öppna för alla och webbservern. Kvaliteten och mängden e läromaterial som används utvärderas systematiskt. Utmaning för läraren Jag utnyttjar elektroniska läromaterial och webbaserat läromaterial i större omfattning i min undervisning. Jag handleder studerandena att utnyttja elektroniska verktyg i att konstruera information och för att lära sig. Jag förbereder eget läromaterial för elektroniska miljöer. Jag drar nytta av styrkan i gemenskapen och kollaborativa verktyg jag planerar och utarbetar material i samarbete med kollegor och experter. 14

19 6. PEDAGOGISKA MODELLER OCH PRAXIS ELEVENS FRAMTIDA KOMPETENS Enligt den rådande inlärningssynen är eleven en aktiv aktör och forskare. De metoder och pedagogiska modeller samt den praxis som läraren väljer har en avgörande inverkan på inlärningens meningsfullhet och kvalitet. (Nationell plan för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen, 2010). De moderna datatekniska redskapen lämpar sig utmärkt för aktivering av eleven och för kollaborativ produktion. Även om självständigt arbete vid den egna pulpeten alltid är på sin plats, bör gemensamt arbete och kollaborativ inlärning ökas. Med hjälp av datatekniska verktyg är detta möjligt även oberoende av tid eller rum. På 2010-talet har olika tjänster inom de sociala medierna hamnat i blickfånget: bloggar, wikier, dokument- och delningstjänster. I utbildningsstyrelsens rekommendation om användningen av sociala medier i undervisningen (2012) instruerar man att erbjuda studerandena möjligheter att använda de tjänster och applikationer som de sociala medierna erbjuder. Dokumentet uppmuntrar även att utveckla modeller som ger eleverna möjligheter att skriva dokument tillsammans, redigera bilder och producera videoklipp samt spara och dela sina alster med varandra och kommentera de andras alster. I den föregående planen, Åbo stads undervisningssektors strategi för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen , listades detaljerat de datatekniska färdigheter som eleverna förutsattes ha. Även om betydelsen av dessa grundläggande datatekniska färdigheter inte har försvunnit, är dagens nyckelord inom användningen av IKT i undervisningen gemenskaplighet, mångsidighet och ändamålsenlighet. Datateknik studeras inte som metakunskap, utan som en del av inlärningsprocessen. De verktyg som används väljs i enlighet med inlärningsmålen och eleverna lär sig att använda dem i samband med behandlingen av läroplanens innehåll. För att de färdigheter som eleverna förvärvar under skol- och studietiden inte förblir ensidiga, måste man använda olika verktyg på ett mångsidigt sätt: textbehandling, presentationer, bildbehandling, verktyg inom de sociala medierna m.m. Lite i taget men med stor variation under varje läsår. Småbarnsfostran och grundläggande utbildning Inom småbarnsfostran används datateknik i enlighet med barnens utvecklingsstadium blandat med lek. Olika verksamhetsmodeller utvecklas inom pilotprojektet Molla och om dessa rapporteras allt eftersom projektet framskrider på adressen I detta skede fokuserar projektet på barn i förskoleåldern, som använder datateknik och elektroniska läromaterial som hjälp i inlärningen. Alla grundskoleelever har rätt att förvärva informations- och kommunikationstekniska grundkunskaper, och varje lärare är skyldig att lära ut dem. För att utbildningen ska vara jämlik ska varje elev under grundskolan lära sig de grundläggande färdigheterna 15

20 oavsett vilken skola han eller hon går i och under handledning av vilka lärare. Till de grundläggande färdigheterna räknas åtminstone följande: operativsystemets grundfunktioner (klippbord, utskriftsinställningar, filhantering ) inloggning i system, eget användarnamn och lösenord textbehandling, grundkunskaper i ett presentationsprogram (t.ex. PowerPoint) digital fotografi och enkel bild-/videobehandling utnyttjande av elektroniska läromaterial i studierna e-post och diskussioner på nätet kollaborativa produktionsverktyg på nätet (sociala medier) och/eller användning av inlärningsplattformen informationssökning, källkritik och respekt för upphovsrätt säkra handlingssätt på nätet. Diagrammet som framtagits av Tieke rf illustrerar de informations- och kommunikationstekniska färdigheterna och disponerar dem i underkategorier. Diagram: Tieke rf Verktyg för bedömning av kunnande (2012) Delområdena i TIEKEs diagram betonas på de olika skolstadierna i Åbo enligt följande: småbarnsfostran lågstadium högstadium andra stadiet GRUNDLÄGGANDE FÄRDIGHETER MEDIEFÄRDIGHETER KOMPETENS INOM INFORMATIONSARBETE FÖRDJUPAT KUNNANDE FÄRDIGHETER FÖR INFORMATIONSSAMHÄLLET 16

21 Handskrift är ett delområde inom skrivande som traditionellt sett får mycket utrymme i den grundläggande undervisningen. Eleverna lär sig till och med två olika skriftsystem, textning och skrivstil. Den tredje tekniska skrivfärdigheten, att skriva på ett tangentbord, har fått mindre uppmärksamhet. Idag är tangentbordet ett lika viktigt arbetsredskap som papper och penna. Att lära sig en snabb och felfri skrivteknik sparar en ansenlig mängd arbetstid för viktigare uppgifter under den kommande studie- och yrkeskarriären. Textbehandling på datorn gör det också möjligt att redigera en text som en process. Att lägga till tiofingersystemet som ett obligatoriskt ämne i den lokala läroplanen är problematiskt eftersom man inte kan ta bort annat innehåll. I stället vägleder man eleverna att själv utveckla sin skrivteknik på tangentbordet till exempel med hjälp av hastighetstävlingar eller diplom. Lämpliga datorprogram används redan inom sektorn för fostran och undervisning i Åbo. Som minst ska man använda en timme för introduktionen i användningen av dem. Om programmet även kan användas hemifrån, får man större möjligheter att använda det. I mån av möjlighet skaffar man ett program för detta ändamål, som även kan användas på hemmadatorn. Yrkesutbildning och gymnasieutbildning Färdigheterna som eleverna förvärvat i grundskolan fördjupas avsevärt på andra stadiet. Speciellt inom yrkesutbildningen spelar branschspecifika applikationer, som varierar enligt utbildningsområde, en viktig roll. Trots att gymnasieutbildningen är allmänbildande använder man för behandlingen av vissa ämnesområden specialprogram, till exempel i matematik och bildkonst. Både inom yrkesriktade studier och på gymnasiet ska man vid sidan av att använda specialprogram se till att både lärare och elever har mångsidig behärskning av de grundläggande färdigheterna. Det räcker inte enbart med att behärska yrkesspecifika applikationer som är skapade för ett visst ändamål, utan alla studerande på andra stadiet ska få allmänna färdigheter för informationssamhället för fortsatta studier och arbetslivet. Kollaborativ produktion med webbaserade verktyg gör inte bara inlärningen effektivare, den ger även träning inför behovet att kunna samarbeta i arbetslivet. Som utvecklingsobjekt antecknas att alla läroanstalter på andra stadiet i Åbo tillhandahåller för de studerande en grundkurs i datateknik från och med läsåret På så sätt kan man ge studerandena de datatekniska grundkunskaper som de behöver såväl under sina studier som vid fortsatta studier och i arbetslivet. Dessutom kan man systematiskt ge alla studerande en introduktion i läroanstaltens system. De färdigheter som förvärvas på grundkursen fördjupas under studierna genom användning. Utbudet av webbaserade kurser och distandskurser och deltagandet i dem har varit splittrat och uppvisat stor variation beroende på läroanstalt, utbildningsprogram och läroämne. De färdigheter för webbaserade studier som studerandena kommer att behöva i sina fortsatta studier måste förbättras och utbudet av webbaserade kurser vid läroanstalter på andra stadiet måste skärpas. Det rekommenderas att de 17

22 studerande vid läroanstalter på andra stadiet i Åbo avlägger minst en kurs på nätet eller på distans. Rektorerna rapporterar för resultatområdeschefen hur de ovan nämnda målen uppnås och de informerar IKT-gruppen inom sektorn för fostran och undervisning. Övriga åtgärder För att säkerställa studerandes jämlikhet krävs att var och en under sin studietid får de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna också inom informations- och kommunikationsteknikens område. Sammanfattat innebär detta att IKT utgör en del av varje lärares undervisning. I arbetslivet och de fortsatta studierna i framtiden kommer alla som är studerande idag att behöva datatekniska kunskaper. Många av dem kommer att vara kvar i arbetslivet ännu på 2050-talet. Nya, innovativa pedagogiska modeller härstammar ofta från lyckade utvecklingsprojekt. Projekten kommer även i fortsättningen att spela en viktig roll i utvecklingsarbetet. Sektorn för fostran och undervisning söker utvecklingsprojekt systematiskt och fokuserat, vilket bidrar till att man kan undvika överlappningar och hitta brister. Projekten har inte ett värde i sig, utan de startas endast om de tjänar Åbo stads centrala målsättningar och ger ett mervärde för läroanstalterna. Utöver projekten måste vi sköta om stadens eget utvecklingsarbete. Inom gymnasiesektorn finns det mest pilotverksamhet vid ICT-gymnasiet i Kuppis (Kerttuli) och vid yrkesinstitutet vid de enheter som har närmast koppling till IT-branschen. Inom småbarnsfostran finns det för närvarande verksamma pilotenheter inom ramen för Molla-projektet. Inom den grundläggande utbildningen har man haft pilotenheter inom ramen för projekt. Eftersom alla läroanstalter under denna planperiod inte kan utrustas enligt utbildningsstyrelsens rekommendation (se bilaga 3) och det finns ett behov av långvarigare försöksverksamhet, är det motiverat att inom den grundläggande undervisningen först ge pilotenhetsstatus åt en lågstadieskola och en högstadieskola. Pilotenheterna har mer omfattande utrustning än skolor i genomsnitt och utrustningen är mer riktad på experiment. För att verksamheten ska vara framgångsrik krävs att personalen är engagerad i utvecklingsarbetet. I planeringen av nya fastigheter för läroanstalter och i grundrenoveringen av gamla måste man fästa speciell uppmärksamhet vid att bygga moderna inlärningsmiljöer. Planeringen av lokalerna utgår från de pedagogiska behoven och informations- och kommunikationstekniken utgör en central del av nya studiemiljöer. 18

23 Sammandrag Informations och kommunikationsteknik används primärt för att aktiver studeranden och för gemensamt arbete. En mångsidig och kollaborativ användning av informations och kommunikationstekniken är en förutsättning för mångsidiga färdigheter. Varje studerande har rätt att lära sig informations och kommunikationstekniska grundkunskaper, och varje lärare är skyldig att lära ut dem. Genom att lära ut mångsidiga IKT kunskaper säkerställer man att de studerande har de färdigheter som behövs i de fortsatta studierna och i det framtida arbetslivet. Elever och studenter uppmuntras att lära sig tiofingersystemet. Alla läroanstalter på andra stadiet tillhandahåller studerandena en grundkurs i datateknik. Studerande vid läroanstalter på andra stadiet avlägger minst en kurs på nätet eller på distans. Utvecklingsprojekten har en central position i att innovera ny praxis. Undervisningssektorn söker utvecklingsprojekt på ett systematiskt och fokuserat sätt. Pilotenheterna på de olika stadierna verkar i spetsen av utvecklingen. I planeringen av nya lokaler är utgångpunkten pedagogisk och man tar hänsyn till IKT. Utmaning för läraren I inlärningssituationer använder mina elever datateknik aktivt och tillsammans. Jag använder datateknik regelbundet och mångsidigt med alla studeranden. Jag säkerställer att studerandena får de informationstekniska kunskaper som de behöver för de fortsatta studierna och det framtida arbetslivet. 19

24 7. IKT-STÖDTJÄNSTER Teknisk support IT-verksamheten ansvarar för IT-utrustningens och datanätens tekniska funktion och för installation av programvara. Stödbegäran lämnas antingen via e-post till adressen eller telefonledes på nummer då man ringer från stadens telefoner eller på nummer (02) då man ringer utifrån. Även om de IKT-ansvariga vid läroanstalterna främst har en pedagogisk roll, kan de utföra mindre tekniska åtgärder. Läs mer om detta nedan. Vad gäller AV-utrustning ligger ansvaret för närvarande hos enhetens AV-ansvarige och fastighetsskötaren. Utvecklingsobjektet är överföringen av supporten för den AVutrustning som är ansluten till datorerna till IT-verksamheten. Pedagogiskt stöd Ledningsgruppen godkände den reviderade modellen för pedagogiskt stöd i augusti 2011 och den ingår även i denna plan. Obs! Texten i detta avsnitt har förkortats. Verksamhetsmodellen i sin helhet är bifogad detta dokument (bilaga 1). Speciellt IKT-ansvariga och deras chefer bör läsa denna bilaga noggrant. Läroanstalternas IKT-ansvariga IKT-ansvarigas skyldighet att utföra tekniskt underhåll slopas i huvudsak vid övergången till Windows 7. Däremot återstår behovet av pedagogiskt stöd och stöd för användning av programvara. Den IKT-ansvarige är vid sidan av sin uppgift som pedagog även en lärare som ger IKT-stöd. I detta skede omfattas inte småbarnsfostran av detta system. Vid yrkesinstitutet begränsas den IKT-ansvariges roll till att fungera som kontaktperson. Stöd kan ges under raster, efter lektioner eller under lektioner (inte samtidigt med annan egen undervisning). Det viktigaste är att lärarna kan nå den IKT-ansvarige på det sätt som bäst tjänar enhetens behov. Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har varje läroanstalt sin egen IKT-ansvarig. I läroanstalter med verksamhet i flera fastigheter, som i samskolor, är det ändamålsenligt att utse en IKT-ansvarig för varje enhet. 20

25 Ersättning betalas utifrån lektionsramen 1 5 h/vecka beroende på skolans/gymnasiets storlek, se bilaga 1. Enhetens resurs kan delas på flera personer. Yrkesutbildning och vuxenutbildning Inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen sköts IKT-ansvariges uppgifter av en teamledare eller en annan person i teamet som rektorn eller resultatområdeschefen har utsett. Uppgiftsbeskrivningen är snävare än inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet (se nedan). Rektorn/resultatområdeschefen fastställer ersättningen för den person som utsetts till IKT-ansvarig på basis av arvodet för skötsel av datautrustning i bilagorna 4, 5 och 7 i avsnitt C i UKTA. Uppgifterna för den IKTansvarige antecknas i OK-systemet. Uppgifterna för de IKT-ansvariga IKT-ansvarig är kontaktperson i information rörande informations- och kommunikationstekniska frågor är vid sidan av den person som ansvarar för enhetens verksamhet den primära kontaktpersonen både i kontakter med IT-verksamheten (ServiceDesk) och med DIU-centralen, men lärarna kan även ha direkt kontakt med dessa ger kamratstöd åt undervisningspersonalen i användningen av programvara frågor som rör pedagogisk användning av dem* ger lärarna stöd i att börja använda det kunnande som de skaffat sig via fortbildning* kan utföra småskaliga tekniska åtgärder men ansvaret för felsituationer ligger hos ServiceDesk. I uppgiften ingår även underhåll och övervakning av datorer enligt UKTA (den grundläggande utbildningen) samt arvode för skötsel av datautrustning (yrkesutbildning). följer upp verkställandet av IKT-planen för sektorn för fostran undervisning tillsammans med läroanstaltens/enhetens ledning samarbetar med enhetens AV-ansvarige och fastighetsskötare ser tillsammans med skol-/studiesekreteraren till att alla elever och studerande har fungerande användarlösen till undervisningsnätets tjänster (såsom inlärningsplattform och e-post)* ger småskalig handledning även i användningen av de administrativa program som lärarna behöver (t.ex. ESS).* *gäller inte yrkesinstitutet DIU-centralen beviljar den IKT-ansvarige inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet rättigheter att underhålla läroanstaltens Moodle-område och egen webbplats. Rättigheten att upprätthålla webbplatsen kan delas upp till flera personer inom läroanstalten. 21

26 Inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet skapar den IKT-ansvarige strukturen för skolans Moodle-område och beviljar lärarna rättigheter att inrätta arbetsrum. I yrkesinstitutets Moodle görs dessa åtgärder via den centraliserade supporten. TOP-centralen ordnar utbildning för de IKT-ansvariga och koordinerar verksamheten i nätverket tillsammans med IT-verksamheten. Det centraliserade pedagogiska stödet Vid sidan av det kamratstöd som ges inom läroanstalten behövs inom sektorn för fostran och undervisning ett centraliserat pedagogiskt stöd. Teamet för det centraliserade pedagogiska stödet kan kontaktas när kamratstödet inte är en tillräcklig hjälp i situationen eller när ärendet är sådant till naturen att hjälp endast kan ges av det centraliserade stödet. Verksamheten samordnas av DIU-centralen. Systemet för det centraliserade pedagogiska stödet byggs upp ovanpå befintliga praxis. Stödbegäran skickas via e-post till en gemensam adress. Det centraliserade stödet svarar t.ex. på stödbegäran som rör inlärningsplattformen i de fall då kamratstödet inte är en tillräcklig hjälp, samt på frågor som rör användningen av programvara som används gemensamt i undervisningen. Man kan även kontakta stödet bl.a. vid frågor som rör undervisningens webbtjänster. Tekniska fel, installation av programvara och anskaffning av IT-utrustning hör till ITverksamhetens ServiceDesk. 22

27 8. FORTBILDNING DIU-centralen, Datorn i undervisningen-centralen, inom sektorn för fostran och undervisning ordnar fortbildning i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen för undervisningspersonalen: lärare, barnträdgårdslärare, rektorer, skoldirektörer, chefer inom småbarnsfostran och skolgångsbiträden samt barnskötare på alla utbildningsstadier. Utbildningarna är alltid gratis för den egna personalen. Som en självständig enhet kan DIUcentralen ordna och skräddarsy utbildning enligt lokala behov. Arbetsgivaren uppmuntrar de anställda att delta i stadens egen utbildning. Merparten av kurserna genomförs som lokala eller regionala utbildningsprojekt med utomstående finansiering. Man samarbetar även med andra fortbildningsanordnare genom att ta deras avgiftsfria kursutbud till DIU-centralen och inom räckhåll för lärarna i Åbo. Utöver TOP-centralen ordnar yrkesinstitutets vuxenutbildning IKT-utbildning som lämpar sig för lärare. Fortbildning inom informations- och kommunikationsteknik för matematikundervisningen tillhandahålls även av Mattelandet i Åbo. På Teknologin i undervisningen-centralens (TIU-centralen) kurser utgör datateknik ofta ett centralt inslag. Vid sidan av dessa egna utbildningar erbjuds IKT-fortbildning i Åboregionen även vid universitetens fortbildningscentra och olika riksomfattande projekt. Användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen utvecklas snabbt. Det är viktigt för alla lärare att utveckla sin kompetens inom detta område. Lärarnas deltagande i fortbildning fördelas ojämnt, och en del tar inte del av utbildningen alls. Som mål ställs att varje lärare deltar i en IKT-fortbildning minst vartannat läsår. Kursens tema och omfattning väljs utifrån lärarens egna utgångspunkter och behov tillsammans med chefen i samband med utvecklingssamtalet, med hjälp av den personliga fortbildningsplan som upprättas i samband med utvecklingssamtalet eller på lärarens eget initiativ. Undervisningsministeriet uppdaterar som bäst nivåskalorna för lärarnas färdigheter, ope.fi. Arbetets framskridande kan följas på bloggen När beskrivningarna av nivåskalorna är klara planeras fortbildningarna med stöd av dessa. Sektorn för fostran och undervisning ger lärarna möjlighet att delta i utbildning. Detta kräver även vikariearrangemang i viss mån. 23

28 Sammandrag Varje lärare deltar i IKT fortbildning minst vartannat år. Vid utvecklingssamtalet granskas lärarens behov av IKT utbildning. Arbetsgivaren ordnar möjlighet att delta i utbildning utan att undervisningen störs. Utmaning för läraren Jag månar om mitt kunnande och att det är mångsidigt. Jag söker mig till IKT fortbildning minst vartannat läsår. 24

29 9. SKOLANS VERKSAMHETSKULTUR OCH LEDARSKAP I SKOLAN För att uppnå de mål som ställts i detta dokument på läroanstalternas nivå behöver lärarna dela med sig av sin expertis. Det är bra att dela med sig både av sina bra och dåliga erfarenheter i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Ömsesidigt delande av kunnandet bland lärarna gagnar båda parterna. Det informationsoch kommunikationstekniska kunnandet bör inte koncentreras till enskilda lärare, utan alla lärare ska stödjas så att de kan skaffa sig de färdigheter som var och en behöver i sitt arbete. De bör utveckla det egna kunnandet bl.a. genom fortbildning och med hjälp av kamratstöd. Vid sidan av undervisningssituationer har de nytta av informations- och kommunikationstekniken i planeringen av undervisningen och i de arbetsuppgifter som rör skolan. På nätet finns det många avgiftsfria verktyg i de sociala medierna som gör kollaborativt arbete både enkelt och fritt från tids- eller platsbundenhet. Man kan även samarbeta i inlärningsplattformen Moodle samt i de system som arbetsgivaren tillhandahåller, som t.ex. Microsoft Lync. Att flytta över en del av arbetet för att förbereda lärarmöten till nätet förkortar själva mötet. Att bearbeta läroanstalternas olika gemensamma planer (evenemang, lokala läroplaner) med hjälp av webbaserade verktyg så långt som möjligt innan de behandlas gemensamt gör processen effektivare. Med webbaserade verktyg kan även undervisningsinnehåll enkelt delas bland lärarna och på så sätt komma till nytta i allas arbete. Rektorer och direktörer spelar en central roll för omsättning av de informations- och kommunikationstekniska målsättningar i praktiken. De centrala målsättningarna för undervisningen bör betraktas som normer, vars realisering enhetens föreståndare följer upp. Med deras stöd och under deras handledning överförs rutiner från papper till verkligheten. Kvaliteten av ledningens IKT-kunnande måste ombesörjas. Ofta upplevs informationsförmedlingen som problematisk. Smidig informering av lågstadieelevers vårdnadshavare måste säkerställas i alla årskurser. Ett lämpligt verktyg för detta är Wilma som används inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Inom arbetsgemenskapen lönar det sig att utnyttja förutom e-post, även andra och nya webbaserade verktyg. På förvaltningsnivå kan man använda webbplatserna och intranätet, på enhetsnivå är de ovannämnda verktygen i de sociala medierna händiga eftersom man i dem kan upprätta ett forum för en avgränsad användargrupp. I externa system får dock inte sekretessbelagt material hanteras. 25