Årsplan 2013 med budget Fastställd av kommunfullmäktige den 26 november Nygatan Strängnäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsplan 2013 med budget 2014-2015. Fastställd av kommunfullmäktige den 26 november 2012. Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas."

Transkript

1 Årsplan 2013 med budget Fastställd av kommunfullmäktige den 26 november 2012 Nygatan Strängnäs

2 Innehållsförteckning Årsplanens roll... 3 Befolkning och arbetsmarknad... 4 Befolkningsprognos för Strängnäs...4 Näringsliv och arbete i Strängnäs...5 Attraktiv arbetsgivare Lean Ständiga förbättringar... 6 Kommunfullmäktiges mål... 8 Samhälle och miljö...8 Medborgare/Kund/Brukare Lean/Ständiga förbättringar Ekonomi Ekonomisk plan Svensk ekonomi ser svagare ut Skatteunderlagets utveckling Resultatbudget Investeringar Exploateringsverksamhet Finansieringsbudget Stora krav på fortsatt omställning och effektivisering Kommunkoncernen Bilagor: 1 Kommunfullmäktiges mål och indikatorer 2 Driftbudget, specifikation av förändringar 3 Investeringar 4 Exploateringar 5 Nämndernas mål 2

3 Årsplanens roll Årsplan 2013 med budget för åren beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under året samt de ekonomiska förutsättningarna för kommunens verksamheter. Målens inriktning är enligt strategisk plan och blir preciserade i årsplanen för kommunen. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett tydligt samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Strängnäs definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. De finansiella målen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Styrningen sker utifrån en integrerad planerings- och uppföljningsprocess. Budgetarbetet inleds i januari med strategidagar för nämndpresidier och kommunledning. Vid budgetupptakten i februari/mars presenteras förutsättningar för nämnderna, som får i uppdrag att i april återkomma med behov och prioriteringar. Kommunfullmäktige beslutar i juni om nämndernas budgetramar. Inför nämndernas beslut om mål och budget i oktober sker dialoger om mål och prioriteringar inför kommande år. Kommunfullmäktige fastställer kommunens årsplan för nästkommande år i november. Verksamhetsstyrning sker via kontorens verksamhetsplaner där verksamhetens mål redovisas. Målen beskriver vilka resultat som ska uppnås vad det gäller tjänstekvalitet, nöjdhet och effektivitet men kan också beskriva vilka större aktiviteter som ska genomföras för att bidra till måluppfyllelsen. Figur 1. Årshjul för planering och uppföljning. 3

4 Uppföljning av årsplan sker i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av den fyraåriga strategiska planen och en avstämning av den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. Befolkning och arbetsmarknad Befolkningsprognos för Strängnäs Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för kommunerna då det påverkar behov och efterfrågan av kommunala tjänster. Målet för kommunen är att antalet invånare ska öka med minst en procent årligen. För åren motsvarar den takten att befolkningen i Strängnäs kommun skulle öka med ungefär personer. Befolkningsprognosen som används i budgeten har tagits fram utifrån att folkmängden ska öka med en procent årligen. Strängnäs kommun har sedan 1968 haft en genomsnittlig befolkningstillväxt på 300 personer årligen. Totalt har antalet invånare i kommunen ökat med personer under perioden Antalet invånare i Strängnäs kommun uppgick till personer den 31 augusti 2012, vilket är en ökning med 324 personer under året. Befolkningsutveckling åren Åldersgruppen 0-5 år minskar till år 2012 jämfört med 2011, därefter sker en mindre ökning. Gruppen 6-15 år ökar med cirka 100 barn årligen och gruppen år fortsätter att minska. Gruppen år växer stadigt medan gruppen 85 år och äldre är oförändrat de kommande åren. Tabell 1. Årliga förändringar åren Åldersgrupper 31/12 Prognos Prognos 2013 Prognos 2014 Prognos jämfört 2012 jämfört 2013 jämfört 2014 Total förändring år år år år år år år w år Summa

5 Befolkningsprognos i ett längre perspektiv I förskoleåldern (1-5 år) förväntas antalet barn att minska med 4 % mellan åren 2011 och Antalet förändras inte nämnvärt fram till år 2017, då en ökning i åldersgruppen förväntas kunna ske. Barn i åldrarna 6-15 år ökar med cirka 12 % (750 barn fler i grundskoleåldern). Antalet åringar minskar fram till år 2016 för att sedan långsamt börja öka. Åldersgruppens storlek förändras mycket lite under de kommande tio åren cirka 40 personer eller 3 %. Personer i arbetsför ålder, år, har en jämn utveckling och ökar med 5 % eller 950 personer. Åldern ökar med knappt 500 personer eller motsvarande 13 %. I åldersgruppen 75 år och äldre sker den största ökningen med cirka personer som motsvarar 43 %. Ökningstakten är kraftigare i slutet av prognosperioden. Personer 85 år och äldre har en jämn ökningstakt de kommande tio åren, totalt cirka 75 personer eller med 9 %. Figur 2. Befolkningsutveckling åren Näringsliv och arbete i Strängnäs Näringslivet i Strängnäs kommun dominerades under en lång tidsperiod av stora offentliga arbetsgivare, bland annat P10 och Sundby sjukhus. Efter att dessa verksamheter lades ned har näringslivets karaktär förändrats. Idag finns över registrerade arbetsställen och majoriteten av dessa är enmans- eller fåmansföretag. I kommunen finns knappt tio arbetsställen med mer än hundra anställda. Branschvis är det byggsektorn som är störst, därefter handel och jordbruk. Områden där en försiktig ökning sker är företag inom besöksnäringen som boendeanläggningar och restauranger. Inom besöksnäringen arbetar kommunen med inriktning på att tillsammans med företag i branschen få nya besökare, framför allt från utlandet. Målet för länet och kommunen är att fördubbla omsättningen inom 5

6 besöksnäringen till år 2020 vilket också är ett nationellt mål. Transport- och logistiksektorn är ett annat utvecklingsområde där ett samarbete med Eskilstuna är påbörjat för nya etableringar. Handeln är en bransch som delvis tillhör besöksnäringen då shopping i sig är en upplevelse i kombination med restaurangbesök och liknande och att främja dessa aktörer är ytterligare ett prioriterat näringslivsområde. Strängnäs kommun arbetar tillsammans med Nyföretagarcentrum när det avser att tillhandahålla kostnadsfri rådgivning till personer som vill starta sin egen affärsverksamhet. Årligen ger Nyföretagarcentrum omkring 300 rådgivningar och % av dessa startar också upp en affärsverksamhet. Under år 2012, fram till och med september, har det registrerats 158 nya arbetsställen i Strängnäs kommun och för hela 2011 var siffran 248 registreringar. För helåret 2012 tycks det bli en viss minskning vilket skulle kunna ha ett samband med det fortsatt svåra ekonomiska läget generellt och framför allt i Europa. I Sverige beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 7,7 % i år, enligt Sveriges kommuner och landsting, det är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Läget på arbetsmarknaden fortsätter att försvagas en bit in i Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi är svag och först framåt halvårsskiftet 2013 bedöms den ta fart. Aktuell statistik visar att arbetslösheten planat ut men att antalet varsel ökat i september, nivån för arbetslösheten i riket är 8,4 % (öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd). I Strängnäs var 727 personer öppet arbetslösa i september och 587 personer ingick i program med aktivitetsstöd, tillsammans motsvarar det 8,2 %. Bland unga i åldern år, var 180 personer öppet arbetslösa och 189 personer i program med aktivitetsstöd. I samarbete med arbetsförmedlingen gör kommunen en av de större satsningarna inom arbetsmarknadsåtgärder genom att erbjuda traineejobb åt främst unga för att öka deras anställningsbarhet i framtiden. Attraktiv arbetsgivare Lean Ständiga förbättringar Den viktigaste resursen för att utveckla kommunens service till medborgare, skapa ökad kvalitet och effektivitet är alla medarbetare i Strängnäs kommun. Ledarskapet står inför två stora huvuduppgifter. Dels att skapa riktning och styrning i utvecklingsarbetet och dels att ge energi och så bra resurser som möjligt till förändringsarbetet. För att ge stöd och stärka kommunens chefer har ett ledarutvecklingsprogram påbörjats. Utvecklingsprogrammet, som kommer att pågå under flera år, syftar till att stärka relationerna mellan individer, ledningsgrupper och mellan de olika nivåerna och delarna i kommunens organisation. Det kommer också att ge cheferna konkreta verktyg och redskap som stöd i det vardagliga ledningsarbetet. 6

7 Under år 2013 är målsättningen att hälften av alla arbetsplatser i kommunen har målstyrningstavlor och förbättringsgrupper. Det är genom att skapa engagemang hos alla medarbetare och lust att både utveckla sig själv och verksamheten som utvecklingsarbetet bygger på. Förbättringsgruppen ska målsätta, mäta och följa upp kvalitet och effektiviteten i de viktigaste arbetsprocesserna och utifrån resultaten själva besluta om och driva förbättringsaktiviteter för att hela tiden bli lite bättre. Den gemensamma värdegrunden; utveckling, respekt, öppenhet och tydlighet ska fungera som vägledning i relationerna internt och gentemot medborgare och brukare. Förutom de grundläggande värderingarna har principer som ska stödja utvecklingsarbetet tagits fram. Principerna tillsammans med värdegrunden har symboliskt samlats i form av en bro med namnet Brobygget. Figur 3. Brobygget Brobygget innehåller även medarbetarnas engagemang och länkande ledarskap. De framtagna principerna visar på en utvecklingsinriktning och fungerar som en checklista vid verksamhetsutveckling; o o o o Mål- och resultatorientering Enkelt och synligt lätt att göra rätt Våga pröva nytt Medborgarnas behov i centrum - hållbart över tiden 7

8 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål ligger fast enligt den strategiska planen där den politiska inriktningen för mandatperioden finns beskriven. Målen är tio till antalet och är grupperade i fyra perspektiv: Samhälle och miljö Medborgare/Kund/Brukare Lean/Ständiga förbättringar Ekonomi Perspektiven samhälle och miljö och medborgare/kund/brukare riktar sig utåt till kommuninvånarna och andra intressenter. Perspektiven ska ge uttryck för vad Strängnäs kommun ska åstadkomma för att skapa ett hållbart samhälle och att det byggs en attraktiv kommun för dagens och morgondagens behov och krav. Lean och arbetet med ständiga förbättringar är det förhållnings- och arbetssätt som valts som ett viktigt stöd för att åstadkomma ökade värden för brukarna, medborgarna och samhället. Ekonomiperspektivet utgör en ekonomisk ram för i vilken omfattning verksamheten kan utföras. Till kommunfullmäktiges mål hör indikatorer med målnivåer för år Målnivåer sätts för att kunna bedöma huruvida målet är uppfyllt i slutet av året. Den samlade bedömningen sker utifrån indikatorernas resultat i förhållande till målnivån, resultatet i jämförelser med genomsnitt för riket och resultattrenden de senaste åren. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer redovisas i bilaga 1. Nämndernas mål redovisas i bilaga 5. Samhälle och miljö Kommunfullmäktiges mål 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Kommunens kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är starka konkurrensfaktorer som bidrar till kommunens attraktivitet. Ny-, och tillbyggnation ska uppfylla krav på kvalitet, miljö- och klimatanpassning samt vara tillgänglig för alla. Grönområden och rekreationsområden ska utvecklas och bli än mer attraktiva. Miljöeffektivt resande ska stimuleras bland annat genom planering för bostadsbyggande i anslutning till tätorter och tågstationer och utbyggnad av gång- och cykelvägar. Boendets betydelse ökar och olika grupper i samhället ställer olika krav. Det är viktigt för en kommun att erbjuda attraktiva och alternativa boendemiljöer samt ett varierat utbud av boendemöjligheter. 8

9 Människors möjligheter och vilja att pendla längre sträckor har ökat, det finns dock gränser för pendlingsviljan. Få är beredda att pendla längre tid än minuter, vilket innebär att Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer har relativt lätt att attrahera invånare. Järnvägen är oerhört viktig och med dubbelspårsutbyggnaden kommer antalet avgångar från och till Strängnäs att öka. Indikatorer Nöjd-Region-Index, hur medborgarna bedömer Strängnäs kommun som en plats att bo och leva på, ska öka till index 61, att jämföras med index 58 för år Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer ska vara minst 800 stycken. Befolkningstillväxten ska vara minst 1 % att jämföras med 0,7 % år Kommunfullmäktiges mål 2. Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. Kommunen ska genomsyras av en positiv attityd till företag och entreprenörskap, ha en god beredskap för företagsetableringar och bättre tillgänglighet och service. Utvecklingen inom Campusområdet och inriktningen mot att vara ett centrum och mötesplats för entreprenörskap och kompetensutveckling fortsätter. Vuxenutbildningen ska i nära samverkan med näringslivet satsa på uppdragsutbildning. Förskolan och skolan ska med ett entreprenöriellt förhållningssätt stimulera barns och elevers vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Indikatorer Kommunens placering i rankingen av företagsklimat, enligt Svenskt Näringslivs ranking, ska förbättras till plats 100 att jämföras med plats 148 år Antal arbetstillfällen i kommunen ska öka med 240 år 2013 jämfört år 2012, att jämföras med 215 fler arbetstillfällen år Omsättningen i besöksnäringen ska öka till 270 miljoner kronor, att jämföras med 247 miljoner kronor år

10 Kommunfullmäktiges mål 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Kommunen har stora möjligheter att påverka energiförbrukningen i kommunens lokaler och kommunala transporter samt materialåtervinning och källsortering i kommunens verksamhetslokaler. Arbetet med energieffektiviseringar har påbörjats och kommer att utvecklas vidare. Livsmedelsproduktionen står för en stor klimatpåverkan, genom att öka andelen inköp av ekologiska livsmedel minskas den belastningen. I kommunens verksamheter sker sortering av avfall i en mycket begränsad omfattning. För att avfallshanteringen ska ske på ett effektivt och hållbart sätt i framtiden ska andelen verksamheter som källsorterar öka. Utbyggnad av vatten och avlopp i omvandlingsområden fortsätter. Bristfälliga enskilda avloppsanläggningar, i anslutning till sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status, ska åtgärdas. Indikatorer Energiförbrukning; o i kommunens lokaler ska minska med 5 % jämfört med förbrukningen år o i kommunala transporter ska minska med 10 % jämfört med förbrukningen år Andel inköp av ekologiska livsmedel ska öka till 15 %. Andel kommunala verksamheter som källsorterar sitt avfall ska öka till 20 %. Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar ska uppgå till 200, ackumulerat antal från startår Medborgare/Kund/Brukare Kommunfullmäktiges mål 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. För att barn och unga ska kunna utveckla sin fulla förmåga ska kommunen ha ett helhetsperspektiv. Vid behov ska barn och unga få rätt insatser så tidigt som möjligt. De tidiga insatserna förväntas bland annat att bidra till ökade kunskapsresultat i skolan. Målet kan uppnås genom en ökad samverkan mellan förskola, skola, elevhälsa, socialtjänsten och landstinget. 10

11 Indikatorer Andel föräldrar som tycker att deras barn får det stöd det behöver i förskolan ska öka till 90 %, att jämföras med 87 % för år Andel elever som tycker att lärarna på min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det ska uppgå till 95 % i genomsnitt. Att jämföras med 97 % för elever i årskurs 5 och 88 % för elever i årskurs 8 år Andel ungdomar i åldern år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats (gäller inte ekonomiskt bistånd) ska öka till 90 %, att jämföras med 70 % år Kommunfullmäktiges mål 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Att förbättra resultaten i grundskolan är en av kommunens viktigaste utmaningar framöver. Grundskolan och gymnasieskolan ska fokusera på att höja elevernas kunskapsresultat och att ge en god grund för fortsatta studier. Målet kan nås genom ett systematiskt kvalitetsarbete och olika insatser för att stödja lärarna i att utveckla undervisningen i skolorna. Indikatorer Andel föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen ska öka till 92 %, att jämföras med 88 % för år Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen ska öka till 85 %, att jämföras med 78 % för år Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år ska öka till 79 %, att jämföras med 77 % år Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola (av elever på högskoleförberedande program) ska öka till 90 %, att jämföras med 88 % för år Kommunfullmäktiges mål 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Att invånarna känner trygghet är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Trygghet aktualiseras allt oftare i samhällsdebatten, där det diskuteras allt ifrån trygghet i ett bostadsområde eller i det offentliga rummet till trygghet från diskriminerande och nedsättande behandling eller från misshandel i det egna hemmet. Trygghet kan också innefatta ekonomiska aspekter, som trygghet till sysselsättning, sociala aspekter som tillgång till ett nätverk av vänner och familj. Att de 11

12 socioekonomiska klyftorna ökar kan vara en anledning till känslan av otrygghet. Känslan av otrygghet på gator, torg och i boendemiljöer ska förebyggas genom olika insatser som samordnas av kommunen i samarbete med bland annat socialtjänsten, polisen, föreningslivet och föräldrar. Att känna sig trygg och ha arbetsro i skolan skapar förutsättningar för en bra lärmiljö. Att tillgodose behovet av vård och omsorg bidrar till trygghet, välbefinnande och en god hälsa för den enskilde. Nöjda brukare är en viktig indikator på att utförd insats och service tillgodoser behov och bidrar till en god livskvalitet. Indikatorer Trygghet, medborgarupplevelse ska förbättras. Andel föräldrar som upplever att barnet känner sig tryggt i förskolan ska öka till 98 %, att jämföra med 95 % för år Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska öka till 98 %, att jämföra med 93 % för elever i årskurs 5 och 86 % för elever i årskurs 8 år Nöjd Kund Index (helheten av verksamheten) ska överstiga genomsnitt för riket för; o särskilt boende för äldre o hemtjänst Kommunfullmäktiges mål 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Medborgarnas krav på kommunen höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Information ska vara öppen, tillgänglig och tillräcklig och internet medför nya möjligheter. Kraven på den offentliga sektorn att öppet redovisa underlag, resultat och skäl till beslut ökar. E-förvaltning, e-myndigheter och e-demokrati är begrepp och företeelser som kommer att bli allt viktigare i framtiden. Samtidigt är det en utmaning att möta de medborgare som behöver personlig hjälp. Förskolan och skolan har ett viktigt demokratiuppdrag där det ingår att förmedla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter samt att förankra grundläggande demokratiska värderingar. Elevernas upplevelse av hur lärarna ger dem stöd och utrymme för inflytande när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll blir därför centrala frågor. Indikatorer Nöjd-Inflytande-Index, hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i kommunen, ska förbättras till index i nivå med genomsnitt för riket (2011:41), att jämföras med index 35 för Strängnäs år

13 Andel (%) elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ska öka till 97 % för elever i årskurs 5, till 85 % för elever i årskurs 8 och till 90 % för gymnasielever. Att jämföras med 90 % för elever i årskurs 5, 69 % årskurs 8 och 79 % för gymnasielever för år Informationsindex, en granskning av informationsgivning på kommunens hemsida, ska överstiga genomsnittligt resultat för riket. Lean/Ständiga förbättringar Kommunfullmäktiges mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Ledarskapet ska skapa riktning och styrning i det dagliga arbetet och i det långsiktiga utvecklingsarbetet. Att ge energi till förändringsarbetet och skapa så bra resurser som möjligt till medarbetarna är en annan huvuduppgift i uppdraget som chef. Utvecklingsarbetet byggs upp genom att skapa engagemang hos alla medarbetare och lust att både utveckla sig själv och verksamheten. Målet är att medarbetarna och ledarskapet i mätningar ska överstiga tidigare resultat av medarbetarindex och ledarindex. Karriärmöjligheter, kompetensutveckling och främjande av hälsa stärker kommunen som attraktiv arbetsgivare samtidigt som det skapar stimulans och utveckling bland medarbetarna. Indikatorer Nöjd medarbetarindex ska förbättras jämfört med index 74 år Ledarindex ska förbättras jämfört med index 69 år Sjukfrånvaron ska minska jämfört med år 2012, att jämföras med 4,8 % för år Kommunfullmäktiges mål 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. Strängnäsborna ska uppleva en god tillgänglighet och ett bra bemötande i kontakterna med kommunen. Att förbättra servicen och kvaliteten i verksamheten kommer främst att fokusera på att utveckla och skapa bättre flöden i olika arbetsprocesser samt att organisera och systematisera förbättringsarbetet nära brukarna och medborgarna. Inom införandet av målstyrningstavlor ingår att ta fram mål för kvalitet och effektivitet. Mål synliggörs och blir styrande för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. 13

14 Indikatorer Tillgänglighet och bemötande; o Andel som får kontakt med handläggare via telefon ska öka till 80 %, att jämföras med 39 % år 2011 (genomsnitt för riket uppgick till 49 %). o Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen ska öka till 88 %, att jämföras med 86 % år Andel enheter som startat förbättringsgrupper och målstyrningstavlor inom lean ska uppgå till 50 %, att jämföras med prognostiserade 16 % för år Ekonomi Kommunfullmäktiges mål 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Den rådande konjunkturen i samhället kommer alltid att påverka förutsättningarna för verksamhetens ekonomi. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Det innebär också att handlingsberedskap finns om något oförutsett skulle inträffa, ju större osäkerheter i omvärlden desto större beredskap på att kunna agera snabbt när så krävs. Alla verksamheter behöver ha en reserv och beredskap för oförutsedda händelser. Indikatorer Resultat efter skattenetto ska uppgå till 0,7 %, att jämföras med 3,6 % år Investeringarnas självfinansieringsgrad ska vara 76 %, att jämföras med 100 % år Nämndernas budgetföljsamhet ska vara 100 %. Alla styrelser och nämnder ska ha en ekonomi i balans och ett resultat som är bättre än budget eller noll, att jämföras med att fem av åtta nämnder klarade kravet år

15 Ekonomisk plan Strängnäs kommun är en tillväxtkommun. Fördelen med en ökande befolkning är en ökad skatteintäkt. Men en ständigt ökande befolkning ställer också krav på utökad kommunal service vilket också innebär kostnader. Dessa kostnadsökningar syns nu till exempel inom förskolan och vård och omsorg där behoven växer år från år. Detta påverkar både den kommunala driftekonomin och behovet av att investera i nya verksamhetslokaler. Tillsammans innebär detta en stor ekonomisk utmaning för kommunen som ställer krav på kommunens förmåga att omdisponera redan befintliga resurser. Svensk ekonomi ser svagare ut Den svenska ekonomiska utvecklingen har under år 2012 fortsatt gå åt rätt håll. Men konjunkturen försvagas nu och en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Det ekonomiska utvecklingen i euroområdet fortsätter försvagas, USA har finansiella obalanser och nu börjar även tillväxten att minska i tillväxtländer som Kina. Utvecklingen i omvärlden tillsammans med förstärkningen av kronan påverkar den svenska exporten negativt vilket medför att framtidstron om den svenska ekonomin försvagas. Eftersom tillväxten i svensk ekonomi minskar beräknar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, att arbetsmarknaden fortsätter försvagas en bit in i år Arbetslösheten beräknas vända ner först under andra halvan av år Avgörande för att tillväxten Sverige ska öka är att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. Skatteunderlagets utveckling Skatteunderlagsprognosen för år 2013 har försämrats sedan regeringen presenterade vårpropositionen (april 2012). SKL förutser en ökning av skatteunderlaget med 3,2 % för år 2013, 3,7 % för 2014 och 4,4 % för Prognosen bygger på bedömningen om en svagare utveckling av arbetsmarknaden vilket betyder mindre ökningar av lönesumman och därmed skatteunderlaget. 15

16 Figur 4. Skatteunderlagsutveckling i riket(%). Skattesats bland Sörmlandskommuner Strängnäs kommun har mellan åren den största höjningen i kommunal skattesats bland länets kommuner. Höjningen med 1,45 kronor motsvarar 90 miljoner kronor i ökade skatteintäkter. Trosa har lägst skattesats i länet med 21,26 kronor, därefter följer Nyköping med 21,48 kronor, Strängnäs med 21,73 kronor och Eskilstuna tillsammans med Gnesta och Katrineholm med 22,18 kronor. Högst skattesats i länet har Vingåker med 22,73 kronor följt av med Flen 22,33 kronor och Oxelösund med 22,28 kronor. Genomsnittet för länet är 21,96 kronor. Figur 5. Utveckling av skattesats bland Sörmlandskommuner (kronor). 22,50 22,00 21,50 21,00 20,50 20,00 Strängnäs Länet Eskilstuna Nyköping 19,50 19,00 16

17 Resultatbudget De finansiella målen för planperioden är: Årets resultat 2013 ska uppgå till 0,7 % av skattenettot, motsvarande 11 miljoner kronor. För år 2014 är resultatmålet 1,0 % och för 2015 är resultatmålet 2 % av skattenettot. Investeringarna ska 2013 finansieras med egna medel till 76 %. År 2014 är självfinansieringsgraden 97 % och 2015 är investeringarna självfinansierade. Med en budgeterad resultatnivå på 11 miljoner kronor är det en förutsättning att nämnderna har en god budgetföljsamhet för att kommunen ska nå en ekonomi i balans och inte riskera underskott. För att resultatmålet ska uppnås år 2014 och 2015 kommer det att krävas ytterligare effektiviseringar och prioriteringar. Det är därför av yttersta vikt att nämnderna redan nu beaktar detta vid planering av verksamheten. Figur 6. Resultatutveckling (mkr). Resultatbudgeten för de närmsta åren visar på resultatnivåer som svarar upp mot det lagstadgade kravet om en budget i balans. Målet om god ekonomisk hushållning (i form av 2 % av skattenetto) förväntas att nås senare under planperioden. Eventuellt kommande ökade skatteintäkter åren behöver användas för att återställa resultatmålet på 2 %. Återställningen behöver prioriteras innan nya medel tillförs verksamheterna så att en långsiktig stabilitet i ekonomin kan tryggas. Skattenetto och nettokostnadsutveckling i Strängnäs kommun Skatteprognosen bygger på SKL s bedömning av skatteunderlagets utveckling utifrån höstpropositionen För att resultatutvecklingen ska vara positiv över tid måste skatteintäkterna öka mer än verksamheternas nettokostnader. 17

18 Figur 7. Skattenetto- och nettokostnadsutveckling (%). Nettokostnaderna ökade under åren i snabbare takt än skattenettoutvecklingen. Under 2009 lyckades kommunen dämpa kostnadsutvecklingen men sedan har trenden för kostnadsutvecklingen åter ökat. Prognosen för skattenettoutvecklingen för de kommande åren visar att kostnadsutvecklingen måste dämpas ytterligare. Om nettokostnadsökningen inte anpassas till skattenettoökningen kommer kommunen inte klara av att uppnå en god ekonomisk hushållning under kommande år. Kommande skattenettoökningar ska inrymma generella kostnadsökningar i form av inflation och löneökningar, förändringar i verksamheternas omfattning samt planerade investeringar. Efterfrågan på kommunens tjänster ökar och dessutom har kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat som en följd av fortsatt hög arbetslöshet. Kommunstyrelsen har avsatt medel till en särskild insats för att minska behovet av försörjningsstöd. Kommunen satsar tillsammans med arbetsförmedlingen cirka 40 miljoner kronor för att skapa 370 arbetstillfällen. Arbetstillfällena är i form av traineejobb i Strängnäs kommun och satsningen inriktas på unga människor. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna utvecklas i lägre takt än skattenettot. När skatteintäkterna inte förväntas öka med mer än 3,0 % - 4,0 % årligen måste fokus ligga på ett ständigt effektiviseringsarbete. 18

19 Budgetförutsättningar Vid beräkningen av drift- och investeringsramar för år 2013 ligger budgeten för 2012 till grund och följande förutsättningar finns antagna: Skatteintäkter o baseras på en oförändrad kommunal skattesats med 21,73 kronor o baseras på en befolkningsökning om 1 % Uppräkningar i driftbudgeten (100 miljoner kronor) o lönekompensation med 2,5 % o i central lönepott ligger 0,25 % o priskompensation för varor och tjänster samt köp av verksamhet med 2,3 %, lokalhyror med 2,5 % o i nämndernas driftbudgetramar ingår kompensation för volymökningar och verksamhetsutveckling Effektiviseringar (-20 miljoner kronor) o generellt årligt effektiviseringskrav med 0,65 % av nämndernas nettoramar o effektivare avrop och inköp motsvarande 3,1 % (10 miljoner kronor) Övrigt o tomställda skollokaler budgeteras med 6,2 miljoner kronor o exploateringsvinster med 14,4 miljoner kronor o investeringsvolymen är årligen cirka 80 miljoner kronor o utvecklingsarbetet fortsätter med ständiga förbättringar för att effektivisera verksamheten o från och med 2013 budgeteras ökade hyreskostnader centralt och nämnderna tilldelas budget när lokalen tas i bruk, vilket är samma hantering som för kapitalkostnader där nämnderna tilldelas budget när investeringen är färdigställd. För åren 2014 och 2015 behöver kommunen dämpa kostnadsutvecklingen ytterligare. Det årliga effektiviseringskravet ligger på 0,65 % av nettoramarna under planperioden. Arbetet med effektivare avrop och inköp ska fortsätta och beräknas ge besparingar med 5 miljoner kronor år 2014 och Utdelning från kommunens bolag SEVAB Strängnäs Energi AB budgeteras till 5 miljoner kronor år Utöver det finns behov av ytterligare effektiviseringar motsvarande cirka 2 % av nämndernas nettoramar. Under planperioden finns ingen ekonomisk buffert. 19

20 Tabell 2. Resultatbudget tkr Utfall Budget Prognos Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skattenetto Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Andel av skattenetto 3,6% 0,9% 1,6% 0,7% 1,0% 2,0% Driftbudgetförändringar specificerade per nämnd för år 2013 redovisas i bilaga 2. I kommunfullmäktiges ekonomiska ram (tabell 3) ingår budgeten för valnämnden och överförmyndarnämnden. Tabell 3. Driftbudget per nämnd Nämnd/förvaltning, tkr Utfall Budget Prognos Budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kulturnämnd Plan och byggnämnd Nämnden för hållbart samhälle Teknik- och fritidsnämnd Summa nämnder Finansförvaltning Summa driftredovisning Avskrivningar Skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto Årets resultat Andel av skattenetto 3,6% 0,9% 1,6% 0,7% 1,0% 2,0% Känslighetsanalys Budgeten bygger på antaganden om utveckling av löner och priser med mera. Känslighetsanalysen visar vilka resultateffekter som förändringar av antaganden ger. 20

21 De största riskerna ligger dock i om konjunkturen viker och att utvecklingen på arbetsmarknaden blir negativ, vilket påverkar kommunens skatteintäkter. Tabell 4. Känslighetsanalys. Faktorer mkr Löneökning 1 % 9,3 Prisförändring 1 % 7,5 Ränteförändring 1 % 1,8 Förändring av skattesats med 10 öre 6,5 Befolkningsförändring med 100 invånare 4,3 Investeringar Kommunen har ett stort investeringsbehov som dels har sitt ursprung i att hantera redan befintliga anläggningar, men då befolkningen successivt ökar krävs också investeringar i nya anläggningar. Dessutom fortsätter förskolans utbyggnad och behovet av boende för funktionshindrade ökar. Fastighetsinvesteringar Investeringar i verksamhetsfastigheter utförs av kommunens helägda dotterbolag Strängnäs Fastighets AB (SFAB) och belastar kommunen i form av ökade hyreskostnader. Behovet av fastighetsinvesteringar är fortsatt mycket stort, då Strängnäs växer. Under en sex års period är behovet i genomsnitt 93 miljoner kronor per år. Behovet av fastighetsinvesteringar baseras på förändringar i verksamhetens omfattning. Eftersom kommunen har ett uppdrag att hålla nere lokalkostnaderna skall varje investering prövas om den kan inrymmas i befintliga lokaler med eventuell lokalanpassning och/eller omflyttning av verksamheter. Tabell 5. Investeringar i verksamhetsfastigheter, SFAB. Verksamhet, tkr Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Totalt Förskola Grundskola Gruppbostad, personer med funktionsnedsättning Särskilt boende, äldre Övrigt Summa År 2011 genomfördes en översyn av behovet av investeringar i skol- och förskolelokaler utifrån befolkningsprognoser och befintliga lokalers byggnadstekniska status. Utifrån denna översyn satsas 100 miljoner kronor på en upprustning av grundskolor där 21

22 renoveringsbehoven skjutits på framtiden under lång tid. Investeringar inom förskolan som kommer att vara aktuella de närmsta åren omfattar utökning av förskoleavdelningar (nybyggnation och tillbyggnation) samt renoveringar av några förskolor (verksamhetsanpassning utifrån myndighetskrav avseende inomhusmiljö och pedagogisk lärmiljö). Sammanlagt planeras investeringar i förskolor och grundskolor för 349 miljoner kronor under en sex års period. Under planperioden prognostiseras ett behov av fyra gruppboende för psykiskt och fysiskt funktionshindrade för 78 miljoner kronor. Den enskilt största investeringen är uppförandet av ett nytt äldreboende i Stallarholmen för 110 miljoner kronor. Som tillväxtkommun är en av de största utmaningarna att ha en effektiv lokalplanering. För att hålla nere driftkonsekvenserna av planerade investeringar är det avgörande att ha ett effektivt lokalutnyttjande av det befintliga beståndet, att ha god framförhållning och att säkerställa kostnadseffektiva byggnationer som klarar omställning mellan verksamheter. Kommunens investeringsbudget Kommunens investeringsbudget uppgår årligen till cirka 80 miljoner kronor. Investeringar i gator, vägar, gång- och cykelbanor, Visholmen, översvämningsskydd samt projekteringsarbetet med nytt resecentrum sker inom anläggningsramen som är cirka 38 miljoner kronor årligen. För upprustning av idrotts- och fritidsanläggningar budgeteras sammanlagt 27 miljoner kronor under planperioden. Investeringar i maskiner och inventarier för att säkerställa driften av den kommunala verksamheten sker årligen med cirka 25 miljoner kronor. Tabell 6. Investeringsplan Investeringar, tkr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Anläggningsram Idrotts-, fritidsanläggningar Maskiner och inventarier Inventarier till verksamhetsfastigheter Summa Investeringarna specificerade per nämnd redovisas i bilaga 3. Självfinansiering av investeringar Syftet med årliga överskott är att en så stor del som möjligt av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel utan att kommunen behöver ta nya externa lån. Investeringsnivån 80 miljoner kronor och behoven av investeringar i framtiden innebär att resultatnivån måste höjas. Alternativet är att planerade investeringar inte 22

23 kan genomföras, vilket bidrar till att statusen på befintliga anläggningar försämras. Det innebär att kommunen måste prestera resultat på minst 2 % av skattenettot, det vill säga ca 35 miljoner kronor. I och med att resultatmålet är 11 miljoner kronor år 2013 kommer endast 76 % av investeringarna vara självfinansierade. Under kommer kommunen att nå en självfinansiering på cirka 100 %, under förutsättning att resultatmålet nås. Figur 8. Investeringar och internt tillförda medel (mkr). Exploateringsverksamhet Exploateringsbudgeten omfattar inkomster med 26,1 miljoner kronor och utgifter med 18,7 miljoner kronor. Resultatet för avslutade projekt beräknas uppgå till 14,4 miljoner kronor som främst avser Storängen med 6,4 miljoner kronor, och Hammarängen med 8,4 miljoner kronor. Under år 2012 beräknas cirka 30 projekt bli avslutade. Budgeterade utgifter och inkomster baseras på bland annat tecknade avtal mellan kommunen och exploatörer, på bedömt behov av investeringar i allmänna anläggningar samt på antaganden om försäljningsintäkter. Exploateringarna specificerade per projekt redovisas i bilaga 4. Finansieringsbudget Nyupplåningen för kommunen beräknas 2013 till drygt 80 miljoner kronor förutsatt att samtliga investeringar och exploateringar utförs som planerat under året. Lånebehovet är en konsekvens av att investeringsbudgeten inte kan självfinansieras samt exploateringsbudgetens nivå, där utgifterna föregår inkomsterna. 23

24 Tabell 7. Finansieringsbudget. tkr Utfall Budget Prognos Budget Tillförda medel Från årets verksamhet internt tillförda medel Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar/ exploateringar/citybanan Summa använda medel Finansieringsbehov Under år 2013 planerar kommunens aktiebolag följande investeringar: Strängnäs Fastighets AB s (SFAB) investeringar i verksamhetsfastigheter är beroende av kommunens beställningar. Kommunen planerar för fastighetsinvesteringar motsvarande cirka 180 miljoner kronor. Strängnäs Bostads AB (SBAB) beräknas fortsätta med stamrenoveringar i kvarteret Venus, och behöver för detta låna cirka 15 miljoner kronor i början av Lånebehovet beräknas totalt till cirka 185 miljoner kronor. SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) planerar år 2013 investeringar för totalt 98 miljoner kronor. Dessa finansieras till 42 miljoner kronor med anslutningsavgifter. De större investeringarna avser omvandlingsområden VA 30 miljoner kronor, reinvestering i VA-nät 13 miljoner kronor, förstärkning och utbyggnad av elnät 16 miljoner kronor samt utbyggnad fjärrvärme 10 miljoner kronor. Investeringarna beräknas till största delen självfinansieras 2013 men med anledning av det negativa resultatet 2012 föreligger ett upplåningsbehov om cirka 50 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att kommunkoncernens låneskuld beräknas öka med 315 miljoner kronor under år 2013, förutsatt att planerade investeringar och exploateringar genomförs. Enligt den föreslagna finansieringsanalysen kan inga amorteringar göras under planperioden. 24

25 Soliditet Kommunens soliditet uppgick till 47 % (exklusive bolagen) i 2011 års bokslut. Under år 2012 förväntas soliditeten öka något för att därefter minska till följd av att kommunens egna investeringar färdigställs. För att soliditeten ska vända upp krävs att upplåningsbehovet minskar och resultatet ökar. Bedömningen är att soliditeten kommer att öka under senare delen av planperioden, om kommunen lyckas nå budgeterade resultat. Figur 8. Soliditet (%) Progn Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Soliditet Soliditet exklusive förmedlade lån till bolagen Soliditet inklusive pensionsförpliktelser före 1998 Stora krav på fortsatt omställning och effektivisering Investeringstaktens konsekvenser på driftkostnaderna måste också beaktas och prioriteringar måste göras avseende övriga verksamheters driftkostnader. Det stora investeringsbehovet kommer att kräva hårda prioriteringar. Det ekonomiska utrymmet som krävs för att klara investeringsbehovet måste skapas genom att effektivisera användningen av befintliga resurser, såsom bättre nyttjandegrad av lokaler, flexiblare organisation av verksamheter, bättre samordning och samverkan mellan olika verksamheter både internt och externt. För att dämpa kostnadsutvecklingen måste inköp av varor och tjänster effektiviseras genom att öka affärsmässigheten och följa ramavtal. Kommunkoncernen Inom Strängnäs kommuns organisation finns två kommunala bolagskoncerner, SEVAB Strängnäs Energi AB och Strängnäs Fasighets AB. Kommunen har valt att organisera de kommunala bolagen i två separata koncerner, SEVAB Strängnäs Energi 25

26 AB, som ägs gemensamt med Eskilstuna kommun (20 %), och Strängnäs Fastighets AB, som helt ägs av Strängnäs kommun. När verksamhet drivs i bolagsform sker det utifrån ett kommunalt uppdrag och mot finansiella och samhällsekonomiska mål, angivna i bolagsordning och ägardirektiv. Bolagen ska i sin verksamhet verka för att uppnå de mål kommunfullmäktige antagit och verksamheten står under uppsikt av kommunstyrelsen. Figur 9. Bolagskoncerner inom Strängnäs kommun. Strängnäs kommun SEVAB Strängnäs Energi AB (80 %) Strängnäs Fastighets AB (100%) SEVAB Energiförsäljning AB (100 %) Strängnäs Bostads AB (100%) SEVAB Nät AB (100 %) SEVAB Strängnäs Energi AB med dotterbolag är Strängnäs kommuns teknikbolag. Som sådant ska bolaget medverka i och bidra till kommunens utveckling genom att med närhet till kunden sälja, utveckla och förvalta infrastruktur och fastighetsnära tjänster till boende och företagande i Strängnäs kommun och dess närområde. Bolaget ska tillhandahålla samhällsnyttiga kommunala tekniktjänster. Bolaget producerar, distribuerar, köper och säljer energi för el, värme, stadsnät (fibernät), eldistribution, avfallshantering och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Strängnäs kommun. Strängnäs Fastighets AB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB, främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder, och medverka till att utveckla Strängnäs kommun som en attraktiv näringslivs- och boendeort. 26

27 BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. 2. Företagsklimatet förbättras och entreprenörskap ska utvecklas. 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Nöjd-Region-Index, hur medborgarna bedömer Strängnäs kommun som en plats att bo och leva på (index 1-100). Mål 2012 Prognos 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål * Antal färdigplanerade byggrätter för - - * bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer. Befolkningstillväxt (%). 0,8 >1 Utfall aug. >1 >1 >1 1,0 Företagsklimat, kommunranking enligt Svenskt Näringsliv (plats 1-290) Antal fler arbetstillfällen i kommunen. Publ. i slutet av Publ.i slutet av Besöksnäring, omsättning i mkr * Energiförbrukning i kommunens och kommunala bolags fastigheter, kwh per kvm bruksarea. Energiförbrukning i kommunala transporter. 178 Fortsatt minska * Minska med 5 % jmf Minska med 10 % jmf 2009 Minska med 10 % jmf 2009 Minska med 15 % jmf 2009 Minska med 12 % jmf 2009 Minska med 20 % jmf 2009 Andel (%) inköp av ekologiska livsmedel Andel (%) kommunala verksamheter som källsorterar sitt avfall. Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar (ackumulerat antal från start år 2012)

28 BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer, fortsättning Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Andel (%) föräldrar som tycker att barnet får det stöd det behöver i förskolan. Andel (%) elever som tycker att lärarna på min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det. Andel (%) inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats eller utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mål 2012 Prognos 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål (årsk5) 88 (årsk8) >70 * Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Andel (%) föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen. Andel (%) elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. Andel (%) elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år. Andel (%) elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola av elever på högskoleförberedande program ** ** **

29 BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer, fortsättning Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Trygghet, hur trygga känner sig medborgarna i kommunen. Medborgarundersökning (1-100 poäng). Andel (%) föräldrar som upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan. Mål 2012 Prognos 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål * Andel (%) elever som känner sig trygga i skolan. 93(årsk5) 86(årsk8) 97 95(årsk5) 93(årsk8) Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Nöjd-Kund-Index, särskilt boende (index 1-100). Nöjd-Kund-Index, hemtjänst (index 1-100). Nöjd-Inflytande-Index, medborgarnas bedömning om möjligheterna till inflytande i kommunen (index 1-100). Andel (%) elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. 73 Över * Över Över Över riksgenoms riksgenomsnitsnitsnitt riksgenom- riksgenom- nitt 79 Över * Över Över Över riksgenoms riksgenomsnitsnitsnitt riksgenom- riksgenom- nitt * (årsk5) 69 (årsk8) 79 (gymn) 95 (årsk5) 80 (årsk8) 85 (gymn) 91 (årsk5) 77 (årsk8) 75 (gymn) 97 (årsk 5) 85 (årsk 8) 90 (gymn) 99 (årsk 5) 95 (årsk 8) 95 (gymn) 99 (årsk 5) 96 (årsk 8) 96 (gymn) Informationsindex, information om kommunens verksamheter, webbgranskning Ny mätmetod, nytt nuläge Förbättra utifrån nuläge Förbättra jämf 2013 Förbättra jämf

30 BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer, fortsättning Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat Kommunen är en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Mål 2012 Prognos 2012 Nöjd medarbetarindex. Ledarindex Ingen mätning genomförs Ingen mätning Sjukfrånvaro i %. 4,8 4,7 Ökning genomförs jfm 2011 Tillgänglighet - andel (%) medborgare som får telefonkontakt med handläggare. Bemötande - andel (%) medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt. Andel (%) enheter som startat förbättringsgrupper och målstyrningstavlor inom lean. Resultatmål i procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 39 I nivå med riket 86 I nivå med riket Mål 2013 Förbättra Förbättra Mål 2014 Förbättra jämf 2013 Förbättra jämf 2013 Mål 2015 Förbättra jämf 2014 Förbättra jämf 2014 Minska Minska Minska jmf 2012 jmf 2013 jmf 2014 * * ,6 0,9 1,6 0,7 1,0 2,0 Självfinansieringsgrad (%, investeringar Nämndernas budgetföljsamhet (%) Anmärkning: *) Inget prognostiserat resultat finns. **) Resultatet är preliminärt, slutlig resultatredovisning skeri samband med årsredovisning. 30

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige. Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt föregående år endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning, vård

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Läget i flera av kommunens verksamheter är under hård ekonomisk press. Kommunen tappar kompetens och kontinuitet då flera

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen. BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Målbilaga 2013 Barn- och utbildningsnämnden datum 2014-02-13

Målbilaga 2013 Barn- och utbildningsnämnden datum 2014-02-13 bilaga 0 Barn och utbildningsnämnden datum 040 uppfyllelse et är uppfyllt. en uppnår eller överträffar fastställda målnivåer. Jämfört med föregående år: et är delvis uppfyllt. en har mindre avvikelser

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Planera, göra, studera och agera

Planera, göra, studera och agera 5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Visioner och kommunövergripande mål

Visioner och kommunövergripande mål Kommunchef Ann Willsund ann.willsund@morbylanga.se Beslutande Kommunfullmäktige 114-08-29 1(5) Dnr /000686-010 Visioner och kommunövergripande mål 2020 Vision Mörbylånga kommun har en vision om framtiden.

Läs mer

1 (5) Delårsrapport Kommunstyrelsen. Datum Delårsrapport Kommunstyrelsen Tertial

1 (5) Delårsrapport Kommunstyrelsen. Datum Delårsrapport Kommunstyrelsen Tertial Delårsrapport 1-2016 1 (5) Kommunstyrelsen Datum 2016-05-18 Delårsrapport 1-2016 Kommunstyrelsen Tertial 1 2016 2 (5) 1 Årsprognos för nämndens driftresultat Årsprognos för nämndens driftresultat För kommunledningsförvaltningen

Läs mer

Affärsplan. Affärsplan AB Industristaden AB Industristaden

Affärsplan. Affärsplan AB Industristaden AB Industristaden Affärsplan 2019 Affärsplan 2019 AB Industristaden AB Industristaden Innehållsförteckning 1. Styrelseordförandes Inledning... 3 2. Vision, affärsidé och värdegrund... 4 2.1 Halmstads kommuns vision... 4

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Mål- och resursplan 2019

Mål- och resursplan 2019 Mål- och resursplan 2019 Politisk viljeinriktning Framtiden är ljus. Lilla Edets kommun är en kommun med fantastiska möjligheter. Vi har en geografiskt attraktiv placering med närhet till Göteborg men

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018 Handläggare Siv Jansson Tel. 0152-294 21 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per september 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning - Bilaga till årsredovisning Läsanvisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden,

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Budget 2016 Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Det går bra för Örebro kommun 2 019 nya invånare förra året och vi passerar 153 000 invånare 2020. En av

Läs mer

Budgetdirektiv samt ramar för

Budgetdirektiv samt ramar för 2011-05-31 1 (12) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/251-041 Kommunstyrelsen Budgetdirektiv samt ramar för 2012-2014 Förslag till beslut 1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 skall ligga till grund för nämndernas

Läs mer

upptäcks och stöd ges direkt. Samtidigt vill vi ge skolor möjlighet att bygga ut ett tvålärarsystem.

upptäcks och stöd ges direkt. Samtidigt vill vi ge skolor möjlighet att bygga ut ett tvålärarsystem. I juni 2018 lade Socialdemokraterna fram sitt förslag till budget till kommunfullmäktige. Den lägger en grund för att ta tag i Linköpings utmaningar och är en budget vi står bakom. I denna budget redogör

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning) Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt

Läs mer

Årsplan 2015 med budget 2016-2017. Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-12-15 och reviderad 2015-02-23

Årsplan 2015 med budget 2016-2017. Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-12-15 och reviderad 2015-02-23 Årsplan 2015 med budget 2016-2017 Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se Fastställd av kommunfullmäktige 2014-12-15 och reviderad 2015-02-23 Innehållsförteckning Förord... 3 Majoritetsförklaring

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 2019 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: 82,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar. Övriga

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun

Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun November 2016 INNEHÅLL Förord... 3 Mål- och resultatstyrning... 4 Vision... 5 Verksamhetsstrategi... 6 Årshjul... 7 Roller och ansvar... 10 Metoder och verktyg...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kommunfullmäktiges mål. för mandatperioden

Kommunfullmäktiges mål. för mandatperioden Kommunfullmäktiges mål för mandatperioden 2014-2018 Vision och mål Vision 2025 för Höörs kommun Höörs kommun är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där idén om en hållbar

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Budget Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia

Budget Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia Budget 2015-2017 Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia Konjunkturen Beräknad BNP-tillväxt på 1,8 procent 2014 och 3 procent under 2015 Svag efterfrågan i omvärlden dämpar exporten Återhämtningen

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2018-2020 Budget 2018 Dokumentnamn Strategisk plan 2018-2020 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 1 Fastställd/upprättad 2017-09-18 Senast reviderad 2017-08-20

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads Kommunföretag AB som i sin tur är ett helägt bolag till Kristianstads kommun.

AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads Kommunföretag AB som i sin tur är ett helägt bolag till Kristianstads kommun. Kristianstads kommun har organiserat sina helägda bolag i en aktiebolagsrättslig koncern där Kristianstads Kommunföretag AB (KKF) är moderbolag. AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads

Läs mer