Ekologisk kompensation i orörd natur. Exempel från Norrbottens län

Transkript

1 Ekologisk kompensation i orörd natur Exempel från Norrbottens län

2 Exempel på typer av storskalig exploatering i värdefulla naturområden Pågående exempel på ekologisk kompensation i Norrbotten Orörd natur går det att kompensera? Vad kan man kräva som kompensation? Vad har vi lärt oss från pågående ärenden?

3 Vindkraft Vindkraftspark under uppbyggnad, lågfjället Sjisjka, Kaitum Fjällurskog Naturreservat, N2000, Gällivare kommun.

4 Granurskog. Vindkraftintressen sammanfaller i mycket hög grad med urskogsrester och andra värdefulla skogar upp på de högsta skogsbergen.

5 Gröna/grönblå områden = NR resp. NP. Ljusare blågrön = planerade NR, ljusgröna = skogsområden med mycket höga naturvärden (i paritet med NR). Rastrerat område = RI Obrutet fjällområde Energimyndighete ns förslag till RI vindkraft 2013 visar att vindkraftparker i orörd/värdefull natur är ett högst tänkbart alternativ. Remissförslaget ändrades dock radikalt efter kritik från bl.a. Länsstyrelsen.

6 Kraftledningar skär genom landskapet, ofta genom orörd natur. Kompensationsåtgärder vid t.ex. breddning/trädsäkr ing genom NR/N2000 har hittills inte aktualiserats i BD län. Kraftledning invid Rautusakara NR (uppe till höger i bild), Kiruna kommun. Berget till väster om ledningen är en pågående utvidgning av NR.

7 Elledning som Vattenfall vill flytta ut närmare vägen (Porjus Ålloluokta). Länsstyrelsen har bedömt att det krävs en N2000-prövning och bedömt att det rör sig om BMP. Ansökan och MKB inte inkommit än varför frågan om ev. kompensationsåtgärder inte väckts.

8 N2000-området Jelka-Rimakåbbå i närheten av vägen.

9 Liknande fall där man flyttat ut en mindre elledning några 10-tal meter ut till vägkant. Tjeggelvas NR, N2000.

10

11 Gruvverksamhet har mycket stor påverkan på naturmiljön och till idag finns tre fall i Norrbotten med villkor om kompensationsåtgärder. Aitikgruvan, östra kanten av slammagasinet, Gällivare kommun.

12 Aitikgruvan, dagbrottet.

13 Pågående fall med ekologisk kompensation i Norrbottens län Tre gruvor

14

15 Kompensation för LKAB:s gruvverksamhet vid Mertainen

16

17 >100 ha granurskog av örtrik typ försvinner under gråbergsupplaget

18 Det planerade dagbrottet Värdefullaste delen av påverkansområdet, >100 ha örtrik granurskog som hamnar under gråbergsupplaget Mertainen, del av påverkansområdet.

19 Indelning av påverkanszoner i Mertainen Ett påverkansområde på totalt ha har definierats för gruvområdet. Hög påverkan: 456 ha (grått), Medelstor påverkan: 341 ha (grönt), Låg påverkan (damning, buller): 412 ha (gult).

20 Påverkansområde Mertainen Karta över påverkansområdet indelat i habitattyper. Ljusgrönt område utgörs av skogs- och myrmosaik (habitattyp A), rosa områden på kartan består av barrnaturskog (habitattyp B), mörkgrönt område av lövrik barrnaturskog (habitattyp C) och lila område består av våtmark (habitattyp D).

21 LKAB tillsammans med Sveaskog och Vinnova föreslog en standardiserad metod för frivillig kompensation för förlusten av naturvärden i Mertainen. Liknande standard som den Internationella Business and Biodiversity offsets Program (BBOP).

22 Inför domstolsförhandlingen yrkade Länsstyrelsen på kompensation enligt 16 kap 9 MB. Det frivilliga initiativet blev därför formellt genom Mark- och miljödomstolens deldom den 3 juli 2013 (M595-12). I deldomen villkorades bland annat att LKAB ska; Utföra kompensationsåtgärder för den förlust av naturvärden och skyddsvärda arter som verksamheten kommer att medföra. Senast den 31 december 2013 ska bolaget presentera ett konkret förslag på kompensationsåtgärder till mark- och miljödomstolen som prövar och fastställer vilka åtgärder som ska utföras.

23 Kompensationsplanen innehöll två förslag: Kuosajänkkä (Allmänningsskog) och Ruutivaara (Sveaskog) Länsstyrelsen förordade Kuosajänkkä pga: Närheten till påverkansområdet Markägaren inte miljöcertifierad FSC (avverkningshot)

24 Kuosajänkkä Kompensationsområdet Kuosajänkkä ligger i tät anslutning till Mertainen. Totala kompensationsområdet storlek är ca 2700 ha. Av detta utgör skogs- och myrmosaik ca 800 ha, barrnaturskog ca 600, och våtmarker ca 1300 ha.

25 Kompensationen omfattar 50-årigt skydd i form av servitutsavtal (14 kap. 2 JB) som ersätter markägaren för utebliven avverkningsrätt och naturhänsyn. Skogarna inom kompensationsområdet planerades enligt befintlig skogsbruksplan att avverkas inom 10 år. Skötsel- och restaureringsåtgärder - Utplacering av död ved - Naturvårdsbränning - Igenläggning av diken och körskador i våtmark - Myrslåtter - (Stängsling för att gynna löv)

26 Beräkningsmodell Ej areal mot areal utan påverkansområdets och kompensationsområdets kvalité har vägts in. Referensområden har använts för uträkning av habitat kvalité För de skogliga habitattyperna har data från inventeringar i Ekoparken Karhuvaara använts. För våtmarker har en del av våtmarkskomplexet Paanavuoma (klass 1 våtmark, norr om påverkansområdet i Mertainen) använts.

27 Problem som uppstått på vägen Svårt att hitta tillräckligt stora områden med höga naturvärden där Länsstyrelsen inte redan planerade reservatsbildning. FSC-certifiering innebär begränsad additionalitet vid kompensation med skog med höga naturvärden eftersom certifieringen innebär frivilligt skydd av sådana skogar. Domstolen beslutade i en ny deldom (hösten 2013) om verkställighetsförordnande. Lst överklagade och yrkade att skogen inte skulle få avverkas innan kompensationsplanen hade godkänts. Servitutsavtalet kunde ej skrivas in i fastighetsregistret på grund av att området var en allmänningsskog. Långsiktigheten i bevarandet av kompensationsområdet är begränsad till 50 år, vilket inte räcker. Området bör få ett permanent skydd. Beräkningsmodellen krävde omfattande inventeringar. Alla inventeringar var ej klara innan kompensationsplanen godkändes av domstolen. Problemen löstes genom att man skyddade ett större område för att säkerställa no net loss. Resurskrävande, många samrådsmöten.. Komplicerade modeller kräver mer samråd. Det är tidskrävande och svårare att överblicka/bedöma.

28 Det ha stora urskogsmassivet Leipipir. Aitik-Leipipir

29 Inledande förslag till kompensationsområde (rastrerat). Överlappar med planerat NR (grönt) Påverkansområde (hög påverkan) höga naturvärden Oskyddade delar av Leipipir (rött) Ekopark Leipipir (grönt)

30

31 130 ha utgörs av skogsmark med mycket höga naturvärden, 37 ha skogsmark med höga naturvärden och 65 ha av orörda myrmarker och tjärnar. Påverkansområde Aitik

32

33

34

35

36

37 Ramar för kompensationen MMD har i en deldom från den 3 oktober 2014 ålagt Boliden att utföra kompensationsåtgärder för den förlust av naturvärden och skyddsvärda arter som verksamheten kommer att medföra. MMD:s deldom innefattar att kompensationen ska avse ett område som omfattar minst 250 hektar skogsmark (just tolkningen av omfattningen har varit en viktig stötesten i samrådet kring kompensationsplanen) MMD meddelar i domen att avgränsning av kompensationsområdet, detaljerad beskrivning av åtgärderna samt hur området ska förvaltas och skyddas ska redovisas till Lst BD senast ett år från lagakraftvunnen tillståndsdom. Avverkning i delar med höga naturvärden inom påverkansområdet får inte ske innan planen redovisats och godkänts. (Kommer att ske i omgångar allteftersom marken tas i anspråk av dammens expansion, vilket är bra. Det blir lättare att hantera de stora mängder träd som avverkas och ska placeras ut i kompensationsområdena + i angränsande ekopark)

38 Kompensationsområden Urvalskriterier har varit närhet till påverkansområdet och befintliga naturvårdsområden så att naturvärden förstärks i ett landskapsperspektiv samt att området hyser höga naturvärden och naturskogskvaliteter med restaureringspotential för att möjliggöra en framgångsrik kompensation. Målet för kompensationen är att återskapa naturskogslika förhållanden inom kompensationsområdet genom att utforma dess naturmiljöer så att de bla: har hög habitatkvalitet ger livsförutsättningar för utpekade målarter som idag finns inom påverkansområdet ökar konnektiviteten mellan områden med höga naturvärden

39 Kompensationen omfattar 50-årigt skydd i form av servitutsavtal till och börja med, avtal skrivs även mellan Lst BD och markägarna (Sveaskog och SLU) om att områdena övergår till naturreservat utan ersättning efter 50 år. Skötsel- och restaureringsåtgärder, bla: - Utplacering av död ved - Naturvårdsbränning - Frihuggning av enstaka träd Forskningssatsning i samarbete med SLU kan generera ny kunskap om hur kompensationsåtgärder i nordliga boreala skogar. Bör utformas för att erhålla största möjliga naturvårdsnytta. (Synpunkt från Länsstyrelsen: Inga avverkningar/uttag av virke inom kompensationsområdena, ej heller i samband med forskning.)

40 Delområde 1 - Sarkanenä Grönt = Lst synpunkt med förslag på utökning av komp.omr.

41 Delområde 2 - Sjnjirra Grönt = Lst synpunkt med förslag på utökning av komp.omr.

42 Processen hittills och fortsättningen Resurskrävande, många samrådsmöten har ägt rum under över ett års tid, svårt att komma överens om tagen Inget färdigt förslag till kompensationsplan har inkommit till Länsstyrelsen ännu. Förslag på kompensationsområdenas utformning bollas fortfarande mellan Boliden och Länsstyrelsen. Boliden kommer att ha ansvaret för förvaltningen av området i enlighet med kompensationsplanen Aktiva åtgärder planeras att genomföras succesivt inom de första 10 åren av avtalstiden Uppföljning sker därefter genom återkommande inventeringar av död ved med avseende på både mängd och kvalitet samt förekomst av olika arter kopplade till dessa substrat. Återrapportering till Lst BD kommer att ske under lång tid

43 Kaunisvaara Tillstånd till gruvverksamheten gavs av Finsk-svenska gränsälvskommissionen. Länsstyrelsen förelade bolaget att söka dispens från artskyddsförordningen. Som villkor i artskyddsdispensen skulle kompensationsåtgärder utföras för vissa av de arter som skulle komma att påverkas. Kompensation genom biotopförbättrande åtgärder samt långsiktigt skydd för biotoperna (för arterna käppkrokmossa, myrbräcka, lappnycklar och brudsporre). Omplantering av käppkrokmossa till nya lokaler. Endast flytt av vissa bestånd av käppkrokmossa hann utföras innan bolaget gick i konkurs. Området där utsättning av arter skett har delvis påverkats av kraftig grundvattensänkning (upp till 16 m sänkning av grundvattnet).

44

45 Mörkare blått VMI klass 1 Ljusare blått VMI klass 2 Rastrerat = Objekt i Myrskyddsplan

46 Dilemmat orörd natur Kan vara mycket svår och ofta omöjlig att återskapa aktivt Samtidigt ofta stora, obrutna områden Ibland sällsynta naturtyper (ex. palsmyr, källstråk, raviner, produktiva ur- /naturskogar, I kallt klimat/nordliga områden - mycket långa leveranstider för åtgärder tar för lång tid att utvärdera, osäkert om åtgärder ger avsedd effekt Svårt att uppnå additionalitet om en naturtyp inte går att återskapa Skydd ger additionalitet främst om konkret hotbild föreligger mot kompensationsområdet, permanent skydd om naturtypen/-erna inte går att återskapa aktivt. Hur kompensera? Och vilka krav kan man ställa på kompensationen?

47 Dalgång med obruten naturskog. Jelka-Rimakåbbå (N2000), Jokkmokks kommun. On Kallakgruvan blir av finns förslag på en genväg genom dalen för lastbilstransporter av från gruvan. Hur skulle man kunna kompensera fragmenteringen av ett vildmarksområde och förlusten av habitat?

48 Obruten urskogsmiljö vid Bårgå (planerat NR), Arjeplogs kommun.

49 Pärlälvens naturreservat, Jokkmokks kommun.

50 Svierrku (oskyddat myr- och skogsområde strax V om Gällivare.

51 Produktiv, brandpräglad tallurskog, Abborrtjärnbergshuvudet (planerat NR), Bodens kommun.

52 Hällmarksgranskog, Hällbergets naturreservat, Överkalix kommun.

53 Palsmyr, Alajärvi naturreservat, Kiruna kommun. Det finns en liten och begränsad mängd palsmyrar i Sverige och någon nybildning sker inte i nämnvärd omfattning. Att direkt kompensera för förlusten av en sådan naturtyp låter sig därför inte göras.

54 Stor kallkälla, Ainavarto (planerat NR), Gällivare kommun.

55 Hur gör vi angående ekologisk kompensation i orörd natur? Vi bedömer att skydd av motsvarande naturtyp och kvalitet oftast är det minst dåliga sättet att kompensera för förlust av värdefull natur som egentligen inte går att återskapa Effekt direkt, aktiva åtgärder inte lika centralt Krav på långsiktighet lättare att tillgodose genom långsiktigt skydd Enklare att följa upp ett skydd än aktiva åtgärder med okänd verkningsgrad Lättare för myndighet att kontrollera och bevaka ett långsiktigt formellt skydd Vi anser att skydd bör omfatta ett avsevärt större område om det rör sig om oersättlig natur Tillfälliga förluster är i dessa fall oändligt långvariga! räcker inte med 1:1 kompensation, ens om habitatkvaliteten är lika hög. Nettoförlust av mycket värdefull natur hur man är gör

56 Hur föra fram de kraven och när i processen? Viktigt att skapa praxis nu när tillämpningen av ekologisk kompensation är i sin linda! Så tidigt som möjligt i processen föra fram och motivera krav/förväntningar på utformningen och omfattningen av kompensationen. En erfarenhet är att det kan vara mycket svårt att få gehör för krav på mer omfattande kompensation i ett senare skede om det inte uttryckligen fastslagits i villkoren. Habitatkvaliteten bör vara lika hög. Är den lägre bör det kompenseras med ytterligare ökad areal, om möjligt i kombination med åtgärder som kan höja kvaliteten Svårigheter Svårt att hitta lämpliga områden när tillgången på värdefull natur är så begränsad, i synnerhet om det rör sig om större områden Ska finnas en hotbild mot kompensationsområdet (ej planerat NR, ej miljöcertifierad skog som ändå är avsatt pga sina höga naturvärden) för att man ska kunna tala om additionalitet Motsvarande habitattyp och -kvalitet samt vara tillräckligt stort, Svårt att veta hur mycket man kan kräva från exploatören, vad är rimligt? Ur naturvårdssynpunkt/ekonomiskt för exploatören - ska naturen eller exploatören betala mest?