1'''"8- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Investering Glascontainers 2014 TEB-00269/36. Beslut

Transkript

1 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum TEB-00269/36 Investering Glascontainers 2014 Beslut Nämnden för Teknik beslutar om investering i 15 glascontainers på kr under Ärendet översänds till Kommunstyrelsen för beslut. Sammanfattning Renhållningsverksamheten äger och sköter driften av de glasbehållare som finns utplacerade på Förpacknings- och Tidningsinsamlingens återvinningsstationer i kommunen. Behållarna töms regelbundet enligt aktuellt avtal för insamlingsentreprenaden. Glaset omlastas på Barnamossen och transpolieras därefter till Svensk Glasåtervinning som ersätter kommunen ekonomiskt för de inkomna mängderna. I Kungsbacka Kommun finns idag totalt 29 återvinningsstationer. Totalt äger verksamheten 66 glasbehållare, varav två behållare finns på Barnamossen i syfte att användas som utbytesbehållare vid reparationer. Samtliga av de befintliga glasbehållarna är nyrenoverade och i gott skick. Efter sommarens arbete med att måla och renovera befintliga behållare, har en inventering även gjorts för att kartlägga framtida behov. Resultatet av denna inventering visar att renhållningsavdelningen har ett akut behov av att köpa in ett antal nya behållare. Bakgrunden till behovet av investeringen under 2014 anges nedan: 6 behållare - till återvim1ingsstationerna vid Älvsåker och Fjärås Bräcka som idag har tillfålliga inhyrda containrar, vilka bör ersättas snarast 2 behållare - till Kolla Parkstad som planerar att sätta upp en tillfållig återvinningsstation inom snarast, för täcka behovet av en återvinningsstation till dess att hela området är etablerat 3 behållare - till Klovsten, där yta för glasinsamling kan planeras in i samband med förslaget för en Kretsloppspark 3 behållare - till en ny återvinningsstation i Kullavik som är under planeringsfas Priset på en glasbehållare avgörs bland annat av beställt antal per leverans men ligger på ca exklusive moms och frakt. Renhållningsavdelningen föredrar att köpa in totalt 15 glascontainer under 2014 för att få bästa pris och täcka det akuta 1'''"8-

2 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum behovet men också säkerställa den nätmaste framtidens behov. Inköp av glascontainers kommer att föregås av en upphandling enligt LOU. Efter samråd med service/ekonomi och då investeringen inte finns i budgeten för 2014 måste ärendet till budgetberedning och kommunstyrelsen. Beslutsunderlag TE skrivelse Förvaltningschef Håkan Ström föredrar ärendet Beslutsexpediering TE Renhållning I''P'~

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:101 Svar: Regional handlingsplan för klimatanpassning Förslag till beslut Att Kungsbacka kommun tar fram konkreta åtgärdsförslag avseende klimatanpassning i enlighet med den handlingsplan som Länsstyrelsen i samverkan med kommunerna tagit fram. Sammanfattning Länsstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att sammanställa, redovisa och jämföra det pågående klimatanpassningsarbetet i Hallands kommuner. Detta har men gjort med hjälp av enkäter och samråd. Resultatet har man sammanställt i föreliggande förslag till regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län. Kungsbacka kommun ger här sina synpunkter på arbetet samt föreslår oss själva att ta fram konkreta åtgärder och aktiviteter för Kungsbacka. Beslutet skickas till Länsstyrelsen som kommunens remissvar. Beskrivning av ärendet Målet med handlingsplanen för klimatanpassning är att ge Hallands kommuner vägledning inför det fortsatta, lokala arbetet med klimatanpassning. Tidshorisonten under arbetat har varit år Sammanställningen av klimatanpassningsarbetet som länsstyrelsen gjort visar på att det finns flertalet åtgärder som vi på lokal nivå måste arbeta vidare med. Den tvärsektoriella samordningen, god kunskap kan finnas i respektive förvaltning eller hos enskilda handläggare men samordning och samarbete kan saknas. Värmeböljor, ökade nederbördsmängder och översvämningsrisker är tre återkommande farhågor bland kommunerna. En mera omfattande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är något som hallandskommunerna vore betjänta av, och det finns vinster med att samordna kriterierna och värderingsparametrarna mellan kommunerna. Fredrik Högberg Kommunstyrelsens förvaltning fredrik.hogberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

4 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Sammanställningen som länsstyrelsen gjort visar på att det arbete som genomförts i kommunerna avseende klimatanpassning i största utstäckning rört sig kring utredningar, här kommer det att bli nödvändigt att övergå till konkret handling och aktiva åtgärder. Det är nödvändigt att diskutera klimatanpassningsfrågorna i befintliga nätverk på regional nivå, här ankommer det på samtliga organisationer att bära med sig frågan in i relevanta områden. Handlingsplanen bör uppdateras om senast fem år och Länsstyrelsen tar på sig att löpande rapportera om åtgärderna i sin årsredovisning, för att detta ska bli bra krävs såklart att kommunerna informerar ordentligt om sina respektive åtgärder. Kommentar av redaktionell karaktär avser vi lämna på enklaste vis till ansvarig tjänsteman vid Länsstyrelsen. Sven-Erik Bergström Verksamhetschef Fredrik Högberg Miljöstrateg

5 Regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län Remissversion

6 Titel: Regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län Utgiven av: Länsstyrelsen i Hallands län, Meddelande 2014:xx ISSN: ISRN: Slutrapportering av regeringsuppdrag 39. Omslag: Tryck: 2

7 Innehåll 1. Varför klimatanpassning? 4 2. Länsstyrelsens utgångspunkter i arbetet 4 3. Klimatförändringar i Hallands län fram till år Om Hallands län 6 5. Om handlingsplanen Mål och syfte Metod Målgrupp Hur handlingsplanen ska användas Tidsperspektiv 8 6. Riskbild 9 7. Klimatanpassningsarbetet i länet Kommunernas arbete Översiktlig planering Risk- och sårberhetsanalys Regionala aktörer Lagstadgade åtaganden och regeringsuppdrag Behov av anpassning Utmaningar i länet Tvärsektoriell hantering av anpassningsfrågan Dagvattenhantering (skyfall) i nya och befintliga områden Kustområdena Förändringar i grundvattenförhållanden Hantering av översvämningar vid vattendrag Beredskap för värmeböljor Jord- och skogsbrukets anpassningsfrågor Omvärldsanalys Osäkerheter Andra viktiga frågor för länet Regional och lokal samverkan Åtgärder Uppföljning Referenser 31 Bilaga: Tillgängligt underlag för anpassningsarbetet 32 3

8 1. Varför klimatanpassning? Klimatet har förändrats kontinuerligt under de miljontals år som jorden funnits. Under det senaste århundradet har en global uppvärmning konstaterats. Utöver de naturliga faktorer som styr denna uppvärmning har modellresultat visat att människans utsläpp av växthusgaser mycket sannolikt bidragit till temperaturökningen under de senaste 50 åren. Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader vilket är en stor och snabb ökning. Andra tecken på ett förändrat klimat är förändrade nederbördsmönster, stigande havsnivåer, glaciärernas tillbakagång och minskning av istäcket i Arktis. Klimatanpassning definieras som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar. Klimatanpassning är till exempel förändringar i processer, metoder och strukturer, antingen i syfte att mildra negativa förväntade effekter, eller i syfte att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. 2. Länsstyrelsens utgångspunkter i arbetet Länsstyrelserna fick år 2009 i uppdrag att samordna det regionala arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Arbetet har bedrivits genom framtagande av kunskapsunderlag, tolkning av underlag från andra myndigheter, utbildning, seminarier, nätverksbyggande samt spridning av information. År 2013 kompletterades uppdraget till att även omfatta arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet efter utvärdering och sammanställning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. 4

9 3. Klimatförändringar i Hallands län fram till år 2100 Temperatur 1 Årsmedeltemperatur Maximal dygnsmedeltempertur Antal varma dygn Referensperiod C C Förändring till år C C + 20 Förändring till år C C + 40 Nederbörd 2 Årsmedeltemperatur Antal varma dygn Referensperiod mm mm Förändring till år % % Förändring till år % % Antal dygn med >10 mm nederbörd Året största dygnsnederbörd Referensperiod dygn mm Förändring till år dygn % Förändring till år dygn % Vattendrag 3 Förändring av medeltillrinningen i åarna. År Vinter Vår Sommar Höst Viskans mynning Ätrans mynning Nissan, vid länsgränsen till Kronobergs län Lagan, vid inloppet till Vidöstern, Jönköpings län Havsnivå års maxnivå (plushöjd) + 2,5 + 3,5 1. Förändring i temperaturen i länet i jämförelse med observerade värden för referensperioden. Förändringen i temperatur anges utifrån resultaten för utsläppsscenario B2 och A2 Källa: Observerade index för Hallands län, SMHI och Värmebölja i Hallands län, Länsstyrelsen Diagrammet redovisar förändring i nederbörden i länet i jämförelse med observerade värden för referensperioden. Förändring i nederbördssumma anges utifrån resultaten för utsläppsscenario B2 och A2 Källa: Observerade index för Hallands län, SMHI 3. Förenklad sammanfattande tabell av förändringen av tillrinningen i åarna. Pilarna anger en förändringsriktning. Ökande medeltillrinning under perioden visas som uppåtgående pil och minskande som nedåtgående pil. Då ingen tydlig förändring kan ses eller förändring varierar periodvis upp och ned utan tydlig riktning mot slutet av perioden anges detta med horisontell pil. Observera att tolkningen är grovt schematisk och anger inte storleken i förändringen. Källa: Klimatanalys för Västra Götalands län, rapport Nr , SMHI och Klimatanalys för Jönköpings län, meddelande nr 2012:09, Länsstyrelsen 4. Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län, WSP

10 4. Om Hallands län Hallands län är känt för sina bad och stränder, ett bördigt slättområde med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Länet har en total areal på km 2 vilket motsvarar 1,3 % av landets yta. Hallands ca 500 km långa kuststräcka sträcker sig från kustslätten norr om Hallandsåsen i söder, till mer varierad kust med strandängar, kargare klipplandskap, skär och vikar i norr. Hela kuststräckan präglas av ett stort bebyggelsetryck för såväl helårs- som delårsboende. Närheten till havet i kombination med goda kommunikationer till storstadsregioner har gjort Halland till ett attraktivt län att bo och turista i. I länet finns 6 kommuner, Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka som alla utom Hylte är kustkommuner. Befolkningsökningen och sysselsättningsutvecklingen i länet har varit bättre än riksgenomsnittet. År 2013 uppgick befolkningen i Halland till personer. Halmstad är länets största kommun med ca invånare och länets residensstad. Länet gränsar till Skåne län i söder, Kronoberg och Jönköpings län i öster, Västra Götalands län och till Kattegatt i norr. Kommun Folkmängd totalt i kommunen år 2013 Invånare/km 2 år 2013 Kungsbacka ,6 Varberg Falkenberg ,8 Halmstad ,8 Hylte ,6 Laholm ,6 Besöksnäringen i länet är betydande och gör att folkmängden fördubblas under sommaren till runt en halv miljon invånare. Stränderna och områdena i nära anslutning till havet är av stor betydelse. Livsmedel är en av Hallands största tillverkningsbranscher. I länet finns ett levande och aktivt jordbruk som ger grogrund till bra råvaror. Väg E6/E20 och Västkustbanan (järnväg) har sin sträckning genom länet och förbinder Göteborg med Malmö och Köpenhamn. Anläggningarna är på sina ställen lågt placerade i landskapet i områden som riskerar att drabbas av översvämningar från hav och åar. Hallands största vattendrag, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan har alla sina källor utanför länets gränser och mynnar i Kattegatt längs Hallandskusten. Utformningen av mynningarna varierar från meandrande mynning i låglänt landskap till reglerad mynning i stadsmiljö. Sedan år 2011 är Halland en egen region. Det innebär att ansvaret för en lång rad områden som rör utvecklingen i Halland är samlat hos en enda organisation, Region Halland. Regionen har i uppdrag att erbjuda en god hälso- och sjukvård, och att främja tillväxt och utveckling. 6

11 5. Om handlingsplanen 5.1 Mål och syfte Målet med handlingsplanen är att skapa en vägledning för att aktivt möta klimatförändringar. Det vill säga, minska sårbarheter och tillvarata möjligheter för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. Syftet med handlingsplanen är att vara en vägledning för arbetet med klimatanpassning i Hallands län, lokalt och regionalt. Länsstyrelsen i Hallands län vill genom en samlad bild av pågående arbete och behov av klimatanpassning skapa en tydligare grund för det fortsatta arbetet. Följande frågor besvaras i handlingsplanen: - Hur bedrivs klimatanpassningsarbetet i länet idag? - Vad vill vi uppnå? - Hur ska vi uppnå det? 5.2 Metod Denna handlingsplan togs fram genom ett regeringsuppdrag som Länsstyrelserna fick år Genom en enkät till länets kommuner, arbetsmöten och intervjuer kartlades kommunernas arbete med klimatanpassning. Handlingsplanen har utarbetats med utgångspunkt från kartläggningen och synpunkter från kommuner och andra berörda aktörer i länet. 5.3 Målgrupp Handlingsplanens vänder sig till politiker och tjänstemän på länets kommuner, organisationer, lokala och regionala företag samt enskilda med intresse av insyn i hur klimatanpassningsfrågorna hanteras övergripande i länet. 5.4 Hur handlingsplanen ska användas Avsikten med handlingsplanen är att den ska utgöra en vägledning för arbetet på lokal och regional nivå. Planen är ett vägledande dokument som belyser åtgärder och ämnen som behöver behandlas ytterligare för att Halland ska vara ett robust län inför de effekter av kliamatförändringarna som förutspås. Planen är framtagen i samråd med kommunerna och andra berörda aktörer. I arbetet med planen har åtgärder utarbetats utifrån de utamningar (effekter av klimatförändringar) som länet har att hantera, nu och i framtiden. Årgärderna utgör aktiviteter eller insatser som behöver genomföras för att driva klimatanpassningsarbetet framåt i länet. De åtgärder som berör Länsstyrelsens verksamhet kommer att vara styrande för Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning. Aktiviteter som berör övriga aktörer får ses som rekommendationer för anpassningsarbetet. Föreslagna åtgärder presenteras i kapitel 8 och 10. Länsstyrelsen bör verka för att åtgärderna i handlingsplanen genomförs. Åtgärdenar delas in enligt följande prioritering: Pågår Åtgärden är påbörjad 1 Åtgärden bör genomföras inom 1-2 år 2 Åtgärden bör genomföras/utvärderas inom 2-3 år 3 Åtgärden bör genomföras/utvärderas inom 3-5 år Genom flexibilitet i åtgärder och målformuleringar kan handlingsplanen vara en utgångspunkt för arbetet. Handlingsplanen kräver dock en översyn och uppdatering i samband med att nya uppdrag och underlag tillkommer, se vidare kapitel 11. 7

12 Länsstyrelsen ska årligen analysera hot och risker som kan innebära allvarliga störningar på samhällsviktig verksamhet i länet. Tidsperspektivet är i första hand kortsiktigt (några år), men analysen kan även inkludera framtida utveckling av risker och samhälle. Klimatförändringarnas påverkan på olika risker beaktas i nuvarande risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning sammanfattar dessa risker i tillsammans med övriga effekter på samhället. Handlingsplanen beskriver även länets klimatanpassnings-arbete, vilket kan ses som en del av länets förmåga att hantera de olika riskerna. Denna version av handlingsplanen är således ett viktigt underlag till risk- och sårbarhetsanalysen. Klimataspekten bör inkluderas på ett mer tydligt och systematiskt sätt i risk- och sårbarhetsanalysen för att i sin tur ge den regionala handlingsplanen för klimatanpassning ett förbättrat underlag för åtgärdsförslag. 5.5 Tidsperspektiv Den generella tidshorisonten för klimatförändringar i länet har varit, och är i denna handlingsplan år 2100, då större delen av den forskning som presenteras sträcker sig dit. Det är dock viktigt att understryka att klimatförändringarna inte kommer att upphöra vid år 2100 och att ytterligare åtgärder kommer att vara nödvändiga efter det. Hänsyn till ett förändrat klimat bör vara något som genomsyrar samhället på samma sätt som hänsyn till att minska påverkan på klimatet. 8

13 Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka 6. Riskbild Som underlag för förståelsen för anpassningsfrågorna i länet presenteras nedan en schematisk bild av risker som kan påverkas av klimatförändringar (figur 1). Bedömningen är gjort utifrån tillgängligt underlagsmaterial, erfarenheter från arbetet inom uppdraget med att anpassa samhället till ett förändrat klimat samt Länsstyrelsens arbete med krisberedskap. Risk för påverkan föreligger inom samtliga områden fram till dess att motsatsen har vistas. För att verifiera och mer i detalj beskriva redovisade risker krävs fördjupade utredningar. De risker som är geografiskt kopplade kan lättare styrkas genom att faktiska ytor för påverkan kan redovisas eller antal berörda objekt summeras, t.ex. översvämningsområden eller kulturhistoriskt viktiga lämningar som drabbas. Länsstyrelsen, kommunen och enskilda invånare berörs av samtliga risker som presenteras i figur 1. Exempel på andra berörda aktörer i länet som kan drabbas av riskerna är: näringsliv (tillverkningsindustri, handel, besöksnäring), sjukvård (vårdhållare, sjukhus, vårdcentral, äldreboende, hemtjänst m.fl.), väghållare (statlig, kommunal eller enskild), dammägare, vabolag, elbolag, djurhållare, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Hushållningssällskapet, Hallands länsmuseum, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Region Halland m.fl. Risker som kan påverkas av klimatförändringar 1 Kommuner där risk för översvämning föreligger vid/ till följd av: Dammbrott avser de kommuner som har reglerade vattendrag. Kust Å Dagvatten Dammbrott 2 Kommuner där högt bebyggelsetryck i översvämningskänsliga områden föreligger. Kustavsnitt där längre sammanhängande sträckor är bebyggda, ej enstaka orter eller bebyggelsegrupper, stadskärna ej inräknad i bedömningen se nästa punkt. 3 Stadskärna med risk för översvämning från: Kust Å Dammbrott 4 Kommuner där risk för ras, skred och erosion föreligger. 5 Kommuner där dokumenterad risk för kusterosion föreligger. 6 Kommuner där risk för värmebölja föreligger. 7 Kommuner där risk för påverkan på kulturmiljön föreligger, fornlämningar och byggnader. Lämningar Byggnader 8 Kommuner där risk för påverkan på jord- och skogsbruk föreligger, t.ex. förändrade förutsättningar för grödor, skadegörare, blötare marker, förändrade krav på djurhållning m.m. 9 Kommuner där risk för påverkan på dricksvatten föreligger, t.ex. pga. bräddning, översvämning av förorenade områden, saltvatteninträngning m.m. Storm Torka Djurhållning Förorening Brist Smitta Virus 10 Kommuner där risk för påverkan på växter och djur föreligger. Figur 1. Schematisk bild av risker som kan påverkas av klimatförändringar. 9

14 7. Klimatanpassningsarbetet i länet 7.1 Kommunernas arbete I syfte att kartlägga arbetet med klimatanpassning i länet på kommunal nivå genomförde Länsstyrelsen år 2013 en enkätundersökning till länets 6 kommuner. Utifrån svaren i enkäten kan konstateras att det inte är några stora skillnader i hur kommunerna ser på risken och behoven i klimatanpassningsarbetet. Variationerna i svaren beskriver oftast olika arbetssätt för hantering av anpassningsfrågan. Samtliga kommuner arbetar med anpassningsfrågan i varierande grad. Arbetet har initierats på olika sätt, oftast med anledning av väderhändelser eller av exploateringsintressen. Anpassningsfrågan är väl förankrad på handläggarnivå, dock saknas det inom vissa organisationer en tvärsektoriell samordning och kännedomen om pågående arbete inom och utanför den egna organisationen. Det finns även behov av att sprida kunskap och stärka förankringen hos beslutande politiker. På grund av klimatanpassningsfrågornas komplexitet är det ofta svårt att peka ut en ansvarig funktion inom den egna organisationen. Hälften av länets kommuner kan peka ut en funktion inom kommunen med ett övergripande samordningsansvar för klimatanpassning. Förutsättningar för tvärsektoriellt arbete är viktiga och kan gynnas genom en sammahållande funktion. Det kan vara svårt att identifiera den klimatanpassning som faktiskt sker men som ingår i den ordinarie varsamheten, t.ex. reparationer och underhåll som sker löpande på grund av ändrade förhållanden m.m. Det är ännu inte heller en självklarhet att inom alla ärenden ställa sig frågan vilken betydelse klimatförändringarna har. Endast en av länets 6 kommuner har påbörjat arbetet med en förvaltningsövergripande strategi/plan för hur man ska arbeta med klimatanpassning. En annan kommun har belyst behovet av en klimatanpassningsstrategi i översiktsplanen. De frågeställningar som kommunerna själva anser sig behöva arbeta mer med är förhållandevis likartade. Bland de frågor som anges är beredskap inför värmeböljor, hantering av ökade nederbördsmängder och översvämningsrisker återkommande bland flera kommuner. Kustkommunerna har fler klimatanpassningsfrågor att behandla med anledning av närheten till havet. Svårigheter ligger hos samtliga kommuner i hantering av anpassningsfrågor i befintlig bebyggelse. Det hänvisas till bristande lagstiftning, ansvarsfördelning, finansiering eller brist på bra exempel. Hantering av dagvatten, stigande havsnivå och översvämning är de frågeställningar som oftast tas upp i sammanhanget. Bild 1. Dagvattenöversvämning på busstorget i centrala Varberg. Foto: Anna Modigh 10

15 Kungsbacka kommun arbetar med att i större omfattning skydda befintlig bebyggelse i delar av stadskärnan intill Kungsbackaån där risk för översvämning och stabilitetsproblem föreligger. Med anledning av arbetet som bedrivs inom översvämningsförordningen hanteras översvämningsrisken ytterligare. Prognos- och varningssystemet Flood Watch för Kungsbackaån fungerar som ett verktyg för prognoser i realtid. I samhället Åsa har förhållandena för befintlig bebyggelse studerats med hänsyn till risken för skyfall i samband med framtagandet av fördjupad översiktsplan. Kommunen saknar samordningsansvar eller sammanhållen strategi för klimatanpassningsarbetet. Varbergs kommun fokuserade på frågan om stigande havsnivå i samband med arbetet med översiktsplanen år Genom arbetet med en Blå strategi för kommunen är avsikten att frågor om vatten ska hanteras med ett helhetsgrepp både vad gäller livet i och runt vattnet, upplevelsen av vattnet och den hållbara samhällsplaneringen. Strategin kommer att resultera i riktlinjer kring hur kommunen ska arbeta med de blå frågorna. Dagvattenfrågorna studeras tillsammans med Falkenbergs kommun i en kommande handbok. Falkenbergs kommun har i samband med exploateringar i hamnen och genom engagemang i projektet Hav möter land i viss utsträckning behandlat frågorna kopplade till havsnivåerna. Genom arbetet med översiktsplanen har frågorna hanterats ytterligare och förslag finns på att ta fram en klimatanpassningsstrategi. Halmstad kommun är den enda kommunen som hanterat klimatanpassningsfrågan översiktligt och granskat den egna organisation i en klimat- och sårbarhetsutredning som togs fram inom arbetet med risk- och sårbarhetsanalys år Dock är det osäkert hur resultatet av denna tagits till vara och legat till grund för fortsatt arbete. Kommunen har även tagit fram en handlingsplan och checklista för värmebölja. Något övergripande samordningsansvar för klimatanpassning finns inte inom kommunen. Hylte kommun är den enda inlandskommunen i länet och problematiken skiljer sig därför från övriga kommuner, dels med anledning av läget men även gällande bebyggelsetryck och befolkningstäthet. Efter Stormen Gudrun 2005 har beredskapen byggts upp ytterligare inför eventuella stormar och konsekvenser med nedfallna träd, avbrott i elförsörjningen m.m. Genom medverkan i älvgrupp Nissan och i dialog med verksamhetsutövaren Stora Enso i Hyltebruk bevakas frågorna om reglering av vattendraget, fördämningar m.m. Laholms kommun är den kommun i länet som startat upp arbetet med en klimatanpassningsplan och därmed den enda kommunen med ett kommande strategidokument för hantering av anpassningsfrågorna. Syftet är att se hur Laholm kommer att påverkas av klimatförändringarna. Studien är i första hand begränsad till kustområdet Genomförda studier Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Dagvatten* 2.5 Skyfall 2.5 Havsnivå 1.11, 3.4, 1.11, 1.15, 1.11, , Översvämning å 1.6, 2.3, 2.4, 1.4, 1.12, , , 1.5, 4.5 Storm Ras, skred och erosion , , 1.5, 5.3, , , 5.1, , 6.1 Kusterosion Värmebölja , Jord- och skogsbruk 1.14 Markföroreningar Dricksvatten Naturmiljö 1.9, 7.2 Figur 2. Kartläggning av genomförda studier till nytta för anpassningsarbetet. Siffrorna anger ett underlag, se förteckning i bilagan. Materialet är sammanställt utifrån vad som framkommit i enkäten och vid kontakt med kommunerna. *Utredning där effekterna av ett förändrat klimat särskilt behandlats. 11

16 7.1.1 Översiktlig planering Klimatanpassningsfrågan hanteras i de kommunövergripande översiktsplanerna (ÖP) genom att hänsyn tagits till ras, skred och översvämning i den del av planen som hanterar landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), genom att i översiktsplanen föreskriva nivå för färdigt golv för ny bebyggelse samt genom undantag för bebyggelse inom områden som bedöms vara olämpliga med hänsyn till risker. Övergripande riktlinjer om att ett robust samhälle ska åstadkommas genom klimatanpassning i sårbara områden med hänsyn till höjda havsnivåer, ökad nederbörd, ökade temperaturer, påverkan på grundvattnet m.m. används också. Kommun Senaste ÖP Ställningstagande i ÖP Kungsbacka 2006 Undantar vissa områden för bebyggelse. Nivå för färdigt golv i bostäder. Anpassning av risk för skyfall i FÖP Åsa. Varberg 2010 Angiven nivå för färdigt golv. Utredning havsnivå. Falkenberg 2014 Undantar bebyggelse i riskområden om inte tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras. Hänsyn till risker vid framtagande av LIS-områden. Halmstad 2014 Angivna planeringsinriktningar för ett robust samhälle. Planerade översvämningsytor i vissa samhällen. Hylte 2003 Hänsyn till risker vid framtagande av LIS-områden i det tematiska tillägget till översiktsplanen. Laholm 2014 Behov av fördjupade utredningar. Försiktighet längs kusten innan vidare utredningar tagits fram. Hänvisningar till kommande klimatanpassningsplan. Figur 3. Sammanställning av kommunernas ställningstaganden i översiktplanen Risk- och sårbarhetsanalys Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser. Genom ett systematiskt arbetssätt ger analyserna myndigheter och organisationer ökad kunskap för att både förebygga och förbereda sig inför kriser. Målet är också att uppnå en helhetssyn på riskhanteringen: internt skydd, olycksförebyggande arbete och extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen utgör dessutom en viktig källa för information till medborgare och anställda. De offentliga aktörernas risk- och sårbarhetsanalyser bidrar till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort. Några av länets kommuner har i risk- och sårbarhetsanalyserna bedömt risken för naturolyckor samt förmåga att hantera risken för naturolyckor enligt sammanställningen i figurerna 4 och 5. I figur 4 presenteras en sammanställning av kommunala och regionala värderingar av de oönskade naturolycksriskerna storm, översvämning, värmebölja samt rasoch skred. Skillnaden i bedömningen av risk kan grunda sig i olika bedömningsmetoder, erfarenheter av inträffade händelser och utifrån olika lokala förutsättningar. Hylte och Halmstads kommuner värderar risker utifrån en fyragradig matris. Värderingen för dessa kommuner är tolkad för att passa denna sammanställning. Värdering för Falkenbergs och Kungsbacka kommuner saknas för utvalda parametrar. 12

17 Sannolikhet Länet Länsstyrelsen Laholm Hylte Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Värdering av oönskade naturolycksrisker i kommunala och regionala risk- och sårbarhetsanalyser Mycket hög (>1 gång per år) Konsekvens Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Översvämning Halmstad Katastrofala Hög 1 gång per 1-10 år Medel 1 gång per år Översvämning länet Värmebölja Halmstad Storm Laholm Värmebölja Laholm Storm Varberg Översvämning Varberg Översvämning Hylte Storm Halmstad Storm Hylte Ras- och skred Halmstad Översvämning Laholm Storm länet Låg 1 gång per år Mycket låg <1 gång per 1000 år Värmebölja Varberg Ras- och skred länet Ras- och skred Hylte Värmebölja Hylte Ras- och skred Varberg Figur 4. Sammanställning av kommunernas och Länsstyrelsens (länet) värderingar av naturolycksriskerna storm, översvämning, värmebölja, ras- och skred i risk- och sårbarhetsanalyserna. Endast Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Hallands län och Region Halland har i risk- och sårberhetsanalysen i viss utsträckning bedömt förmågan att hantera risken för naturolyckor, se figur 5 nedan. För utförligare beskrivning om kommunernas arbete, se vidare Regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet i Hallands län delrapportering av uppdrag 39. Förmåga att förebygga händelsen Storm Översvämning Ras och skred Värmebölja Förmåga att hantera händelsen God God Viss God God God med viss brist God med viss brist Storm Översvämning Ras och skred Värmebölja I huvudsak god I huvudsak god Kan ej bedöma God med viss brist God med viss brist God God med viss brist Figur 5. Sammanställning av kommunernas, Länsstyrelsens och Region Hallands bedömning av förmåga att förebygga och hantera de onönskade naturloyckshändelserna storm, översvämning, värmebölja, ras- och skred. Bedömd förmåga saknas i alla kommuner utom Halmstad. 13

18 7.2 Regionala aktörer Länsstyrelsen Länsstyrelserna fick år 2009 i uppdrag att samordna det regionala arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Arbetet har bedrivits genom framtagande av kunskapsunderlag, tolkning av underlag från andra myndigheter, utbildning, seminarier, nätverksbyggande samt spridning av information. År 2013 kompletterades uppdraget till att även omfatta arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassningsarbetet. Trafikverket Trafikverket deltar i flera europeiska projekt som handlar om att hitta riskidentifieringsmetoder och även riskvärderingsmetoder utifrån klimatförändringar. Inom Trafikverket pågår det bland annat flera olika projekt i syfte att hitta metoder för att identifiera problemområden: Genom historiska data identifiera platser som översvämmats. Sammanställning av trafikolyckor med vattenplaning för att identifiera farliga vägar Använda höjddata och uppgifter om vattendrag för att identifiera vägar som kan översvämmas genom att identifiera lågpunkter, så kallade Bluespots. Identifiera dammar där ett dammbrott skulle kunna få svåra konsekvenser för väg och järnväg. Metoder för att klimatsäkra bangårdar I systemet Robusthetsplanering (ROP) inventeras vägar i hela Sverige och riskutsatta platser identifieras. Bedömningen görs utifrån geoteknik men även med hänsyn till klimatförändringar. Vissa av de identifierade riskerna åtgärdas sedan med speciellt avsatta bärighetsmedel. Vid stora projekt, t.ex. Västlänken, har omfattande arbete gjorts med hänsyn till klimatförändringarna. Klimatförändringarna beaktas även i arbetet med järnvägstunneln under Varberg. Trafikverket har en stor mängd beredskapsmaterial, bl.a. reservbroar, som kan användas vid naturolyckor, t.ex. översvämningar. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen i Hallands läns arbete med klimatanpassning har skett med medel från landsbygdsprogrammet där två projekt genomförts: Skogsägaren och klimatet och Skogsbruk i ett förändrat klimat. Inom ramen för dessa projekt har Skogsstyrelsen genomfört ett antal kurser, träffar samt enskilda rådgivningar med information om risker och möjligheter i ett förändrat klimat. Lantbrukarnas riksförbund Halland (LRF) LRF i Hallands arbetar framförallt med utbildning och aktiviteter för att påvisa vikten av underhåll av dikningsanläggningar. Vatten är en del som påverkar lantbruket i mycket stor grad. Det är även arbetet för att minska påverkan från samhällets hårdgjorda ytor som blivit ett större och större problem för lantbruket. Information och material om storm i kombination med blötare marker tas fram tillsammans med andra aktörer för att lantbrukarna ska kunna göra en riskbedömning när de återbeskogar efter stormar eller ordinarie avverkningar. Länsförsäkringar Halland Länsförsäkringar Halland är ett lokalt och kundägt bank- och försäkringsbolag som arbetar för ökad trygghet på olika sätt. Ett robust samhälle med möjlighet att möta effekterna av klimatförändringar utgör en form av trygghet. Bolagets premiesättning är baserad på den skadebild som råder i länet och de senaste årens skador till följd av bland annat översvämningar och stormar påverkar kostnaderna som alla kunder får vara med och dela på. En försäkring är till för att täcka oförutsedda händelser. Frågan är dock hur länge en 14

19 händelse kan räknas som oförutsedd när den återkommer år efter år och/eller drabbar särskilda riskområden. Länsförsäkringar Halland arbetar för ett ökat samarbete lokalt, regionalt och nationellt för att stå bättre rustade att möta effekterna av ett förändrat klimat. Vatten och miljö i väst AB (VIVAB) Fördröjningsdammar för dagvattnet dimensioneras upp på grund av häftigare regn. Utredning pågår om det framtida behovet av vatten i kommunerna med hänseende på kapacitet, reservvatten, vattenskydd m.m. På grund av den ökande brunifieringen, installeras ett membranfilter på Kvarnagårdens vattenverk i Varberg. Högskolan i Halmstad Kursen Klimatförändringar (7,5 hp) vid Högskolan i Halmstad innehåller förutom grundläggande klimatteori även klimatförändringarnas konsekvenser för miljön och samhället samt de styrmedel och anpassningar samhället kan och bör göra för att minska skadeverkningarna Lagstadgade åtaganden och regeringsuppdrag Följande åtaganden på kommunal och regional nivå, med koppling till klimatanpassning, regleras genom lagstiftning, uppdrag eller förordning: Planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) Planläggning enligt denna lag ska bland annat ske med hänsyn till miljöoch klimataspekter. Utförare Kommun Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska enligt 11 kap 10 PBL överpröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva detaljplan om beslutet kan antas innebära att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning och erosion. Länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825 och 2013:815) 5 Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen 54 Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Översvämningsförordningen Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av översvämningar på människors liv och hälsa samt omfattande påverkan eller skador på miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Kungsbacka är identifierat som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. I arbetet ingår preliminär bedömning av översvämningsriskerna, utarbetande av hot- och riskkartor samt framtagande av riskhanteringsplaner. Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Statliga myndigheter ska göra en risk- och sårbarhetsanalys enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen). Kommuner och landsting har samma skyldighet enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). MSB, Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun Pågår år Länsstyrelsen, Region Halland, kommunerna 15

20 Miljömålen Länsstyrelsen ansvarar för att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljömålen. Anpassningsfrågan berör flera av de 16 miljökvalitetsmålen, t.ex. begränsad klimatpåverkan, grundvatten av god kvalitet, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö m.fl. Vattenförvaltning Riksdagen beslutade i mars 2004 att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje. En länsstyrelse i varje distrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för att förvalta kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet. Dessa vattenmyndigheter ska se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. På varje länsstyrelse i varje distrikt finns ett beredningssekretariat med uppgift att hjälpa vattenmyndigheten med att genomföra vattendirektivet. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler som innefattar ett antal återkommande moment. Den första cykeln avslutades i december Den innevarande cykeln sträcker sig fram till slutet av år Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått minst god status år I de fall detta inte är möjligt av olika skäl kan tiden förskjutas till som längst Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet består av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat. I landsbygdsprogrammet ingår företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar, kompensationsbidrag och miljöersättningar. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Det finns cirka miljoner kronor i landsbygdsprogrammet under perioden Landsbygdsprogrammet består av sex stycken så kallade prioriteringar. Till varje prioritering finns tillhörande fokusområden, sammanlagt 18 stycken. De stöd och ersättningar som kommer att gå att söka ska passa in i minst ett av de 18 fokusområdena. Prioriteringar inom programmet: 1. Främja konskapsöverföring och innovation inom jordbruk och på landsbygden. 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik. 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter. 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruk. 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks- och livsmedelssektorn 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden. Utarbeta regional handlingsplan för klimatanpassning Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Utförare Länsstyrelsen Pågår sedan år 1999 Länsstyrelsen Pågår sedan år 2004 Jordbruksverket, Länsstyrelsen Länsstyrelsen Pågår år

21 8. Behov av klimatanpassning Anpassningsarbetet i länet har generellt sett till största del hittills bedrivits i utredningsfasen. Arbete med konkreta åtgärder är mer sällsynt eller har inte framkommit i arbetet med handlingsplanen. I följande kapitel listas de utmaningar inom klimatanpassning i länet som identifierats som särskilt viktiga. Fler anpassningsfrågor finns att hantera och de beskrivs vidare i avsnitt 8.2. Avvaktande Beredskap Förebyggande Figur 6. Handlingsalternativ för angripande av anpassningsfrågan. För respektive utmaning som beskrivs utförligare nedan listas ett antal åtgärder. En sammanställning av samtliga åtgärder med utförligare beskrivning av åtgärden finns i kapitel Utmaningar i länet Tvärsektoriell hantering av anpassningsfrågan Klimatanpassning är ett komplext och tvärsektoriellt område som kräver samverkan. Ingen central myndighet eller förvaltning inom den kommunala organisationen är naturligt ansvarig för att hålla samman klimatanpassningsfrågorna. Även om klimatanpassning ofta betraktas som en teknisk fråga utgör klimatanpassning sällan en isolerad process utan sker i kombination med andra förändringar och beslut. Varje förvaltning måste hantera sina egna anpassningsfrågor men en sammanhållande funktion, ansvarig och/eller en strategi kan vara till nytta för samordning och effektivisering inom den egna verksamheten. Detta för att samordna insatser, dela kunskap och erfarenheter samt för att ta del av den klimatanpassning som faktiskt sker men inte alltid syns. Anpassningsåtgärder i syfte att minska risken för skador kan i sin tur skapa större skador för en annan disciplin eller förvaltning. Det finns behov av att sprida kunskap och stärka förankringen hos beslutande politiker. Hur frågorna uppfattas är centralt eftersom det får betydelse för hur frågan prioriteras och vem eller vilka som ges ansvar. Befolkningsförändringar och ekonomiska förutsättningar är exempel på faktorer som ändras över tid och som påverkar möjligheterna till anpassning. Anpassningsfrågorna hanteras till viss del i kommunernas översiktsplaner. Dock kvarstår ofta frågor om hur befintlig bebyggelse ska hanteras i områden som riskerar att översvämmas, övergripande dagvattenhantering m.m. Inte heller de sociala frågorna eller påverkan på verksamheter avhandlas i en översiktsplan. Klimatanpassning bör genomsyra alla översiktsplanens frågeställningar och kan inte heller där hanteras som en isolerad process. I de flesta av kommunernas risk- och sårberhetsanalyser saknas värdering av risk för, och bedömning av förmåga att hantera, naturolycksrisker. Det finns även behov att förbättra hur klimatförändringar påverkar naturolycksriskerna i länet. Länsstyrelsen och kommunerna bör ta ett helhetsgrepp kring analys av klimatförändringarnas effekter på identifierade extraordinära händelser. Samarbeten med bäring på klimatanpassning inom och utanför länet sker. Handlingsplanen är ett viktigt redskap för samordning och identifieringen av pågående insatser samt även för identifiering av befintliga nätverk och ingångar i organisationer. Ytterligare samarbeten inom länet skulle kunna ske med anledning av frågornas geografiska avgränsning och för möjligheten till samfinansiering. Länsstyrelsen har en viktig roll i det arbetet. Halland är ett förhållandevis litet län vilket kan underlätta samarbeten och förenkla kommunikationsvägarna. 17

22 Även internt på Länsstyrelsen ställer klimatanpassningsarbetet stora krav på tvärsektoriellt samarbete över verksamhetsområdena. Det är tydligt, i en så komplex fråga som klimatanpassning, att arbetet berör såväl de naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga disciplinerna. Detta är en utmaning och det finns behov av att förstärka det tvärsektoriella arbetet genom gemensamma projekt och arbetsgrupper. Även samverkan kring frågorna mellan andra myndigheter på regional nivå som exempelvis Trafikverket, Skogsstyrelsen, Region Halland m.fl. behöver utvecklas. Arbetet med klimatanpassning har hittills i stor utsträckning fokuserat på planering och att skapa underlag för anpassningsstrategier i form av kunskapssammanställningar. Fortfarande finns behov av planering och kunskapsuppbyggnad men exempel på konkreta projekt och förebyggande projekt saknas eller har inte framkommit i arbetet med den här handlingsplanen. Årgärder Klimatanpassningsstrategi för kommunen Integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, förvaltningar, nämnder och utbildningar i länet Infoga anpassningsfrågor i kommunala styrdokument Infoga anpassningsfrågor i regionala styrdokument Inkludera en klimataspekt på berörda risker i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen Värdering av naturolycksrisker samt förmågebedömning i risk- och sårbarhetsanalys Referensgrupp klimatanpassning Information till allmänheten För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel Dagvattenhantering (skyfall) i nya och befintliga område Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. Den ökade nederbörden, särskilt vintertid, innebär en påtaglig risk för att kapaciteten hos anläggningar för markavvattning regelmässigt inte kommer att räcka till. Otillräcklig avvattning kan komma att försena vårsådden inom jordbruket väsentligt i framtiden. Ökad risk för skadedjursangrepp och ogräsproblem kan också, liksom otillräckliga invallningar, innebära risk för skador på höstsådda grödor, infrastruktur och bebyggelse. Sannolikt uppstår betydligt ökade problem redan till 2020-talet och kanske särskilt i Västra Götaland. Enligt beräkningarna genomförda av Rossby Centre kan extrem nederbörd som i Skandinavien inträffat vart 20:de år bli verklighet vart 8:de år, och till och med så ofta som vart 3:e år på vissa platser vintertid. Regnmängderna vid extremtillfällena ökar enligt scenarierna med upp till 40 % i Skandinavien. De allra största nederbördstillfällena i Sverige sker vanligen i juli eller augusti. Västra Götaland, speciellt inre Halland drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna. Hantering av dagvatten är en av de större klimatanpassningsfrågorna i länet. Vem som har ansvar, hur dagvattenfrågorna regleras, vilken lagstiftning som gäller och finansiering är i flera sammanhang oklart. Otydligt regelverk kan leda till att ansvaret för dagvatten faller mellan stolarna. 18

23 I princip all exploatering innebär ökade mängder dagvatten. Underdimensionerade system, kombinerade system, hårdgjorda ytor som förhindrar infiltration och bebyggelse i lågpunkter bidrar till ett mer sårbart samhälle. Stadens avrinning är många gånger beroende av att dagvattnet kan avledas till diken och vattendrag i det närliggande landskapet. Avledning av dagvatten försvåras även om recipienten dämmer längre in i systemen vilket kan inträffa vid höga vattenstånd i hav och vattendrag. Dagvattenförande ledningar med utlopp under vattenytan är utsatta vid en höjning av vattennivån genom risk för bakåtströmning. Risk finns även för återströmning i brädd- och nödavlopp. Inom Hallands län sker en stor andel av utbyggnaden av städer och tätorter på jordbruksmark. Dagvattnet som inte kan ansluta till kommunala system och ansvarsförhållanden gällande dikningsföretag är frågeställningar där det finns behov av mer kunskap. Målet bör vara att skydda befintlig bebyggelse genom att bedöma om och när åtgärder behöver sättas in, göra mer rum för vatten, planera för fördröjningsåtgärder m.m. Detta kan vara extra problematiskt i redan tätbebyggda områden. Vid nyexploatering bör markanvändningen planeras så att lämpliga ytor för dagvattenhantering pekas ut och bebyggelse och annan exploatering hamnar på lämpliga platser. Anslutning till befintliga vattendrag med dikningsföretag och markavvattningssamfälligheter bör föregås av utredning. Det är viktigt att ansvaret tydliggörs i detaljplanens planbeskrivning, genomförandebeskrivning och plankarta samt att ansvarsfördelningen mellan kommun och enskild framgår. För kommunens del försvinner inte ansvaret med att detaljplanen avslutas. Det är därför viktigt att förmedla information om vilket ansvar som är kommunens respektive den enskildes i alla de processer och driftsskeden som följer av en detaljplan. Identifiering av riskområden och hur dessa hanteras inom samhällsplaneringen behöver genomföras. Genom den nu tillgängliga höjddatabasen kan områden studeras med större noggrannhet och landskapts former studeras i syfte att skapa förståelse för vattnets vägar. Avrinningsområdesperspektivet bör tillämpas. Årgärder Förmågebedömning skyfall Allmänna råd för dagvattenhantering Dagvattenhandbok för Varbergs och Falkenbergs kommuner Blå strategi för Varbergs kommun Ansvar för klimatanpassning För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel Kustområdena Närheten till vatten, och kanske framförallt till hav, gör kustlandskapet attraktivt. Kustområdena är av avgörande betydelse för besöksnäringen och friluftslivet i länet. Halland är en klassisk semesterdestination för sol och bad tack vare de naturliga förutsättningarna och vilket omnämns som en viktig förutsättning inom arbetet med destinationsutveckling framöver.. Besöksnäringen omnämns i vissa sammanhang som den nya basindustrin. Långsiktig hållbarhet anges som en ledstjärna inom besöksnäringen i länet. Detta förutsätter att länets kustområden fortsätter att vara attraktiva och möjliga att använda. Stigande havsnivå har länge varit en stor fråga inom länets klimatanpassningsarbete. Karterade områden har redovisats i Klimatanalys för stigande havsnivå och åmynningar i Hallands län. Utredningen är av översiktlig karaktär och avhandlar tidsperspektivet fram till år Klimatförändringarna kan, förutom stigande havsnivå, orsaka ökad erosion läng stränderna, påverkan på dricksvattenkvalitet, 19

24 påverkan på den biologiska mångfalden, påfrestningar på dagvattenhantering och surare hav m.m. Dessa risker hotar de värden som är av väsentlig betydelse för länets identitet. Hallandskusten en av de delar av landet där det råder ett särskilt stort bebyggelsetryck. Attraktiva hamnområden bebyggs och fritidshus längs kusten övergår till permanentbebyggelse. Den befintliga bebyggelsen i kustområdet kompletteras med ny då städer och mindre orter förtätas och utvidgas. Detta trots att vi i nuläget ofta inte har någon lösning för hur och när den befintliga bebyggelsen ska skyddas, vem som betalar eller hur de försörjningssystem och värden som krävs för en god livsmiljö ska tryggats. I 3 kap 2 plan- och bygglagen anges att de kommunala översiktsplanerna ska ge vägledning för beslut om hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Gällande översiktsplaner i länet ger mycket liten vägledning i frågan hur bebyggelse inom riskområden för översvämning, bristande dagvattenhantering samt högt grundvatten ska bibehållas. Framtida strandlinje behöver säkerställas längre inåt land genom att nödvändiga funktioner som livsmedelsförsörjning, infiltration av grundvatten, friluftsliv och biologisk mångfald ges tillräckligt utrymme. Behovet av att skydda eller flytta befintlig bebyggelse samt avgöra om och när åtgärder ska sättas in behöver behandlas. Frågor om ansvar, rimliga krav att ställa vid planläggning samt finansiering av erforderliga åtgärder behöver klargöras. Åtgärder Lyfta anpassningsfrågorna i arbetet med destinationsutveckling Stigande havsnivå påverkan på skyddade områden Stigande havsnivå påverkan på samhällsviktig verksamhet Klimatanpassningsplan för Laholms kommun Strategi för bebyggelse i kustområdet Goda exempel på åtgärder Ansvar för klimatanpassning Finansiellt stöd till klimatanpassningsåtgärder För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel Förändringar i grundvattenförhållanden I samband med förändringar av havsnivån förändras även grundvattennivån i marken vilket leder till saltvatteninträngning, svårigheter att infiltrera dagvatten, blöta marker, förändrade förutsättningar för byggnation m.m. Klimatets påverkan på dricksvattenkvalitet och kvantitet behöver utredas ytterligare då det finns behov av kunskap inom området. Dels för att kartlägga förutsättningarna i länet men även i syfte att visa på hur frågan bör hanteras. På grund av ett varmare klimat med t.ex. fler eller nya typer av skadegörare, kan användningen av bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk öka vilket kan leda till rester av bekämpningsmedel i råvattnet i de kommunerna med grundvattenbaserad dricksvattenförsörjning. Fler skördar inom jordbruket kan även leda till ökat behov av med gödsling och därmed ökad risk för nitratläckage till mark. Sämre råvattenkvalité och lägre grundvattennivåer kan även uppkomma i samband med värmeböljor eller torrperioder. Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med en regional vattenförsörjningsplan. Syftet med planen är att den ska medverka till en tryggad och säker dricksvattenförsörjning i Halland. I planen ska vattenresurserna och hot för dem identifieras. Förslag till åtgärder för att minimera hot och säkra vattenresurser i ett flergenerationsmål ska 20

25 tas fram. Arbetet genomförs i samverkan med kommunerna i, kommuner som gränsar till länet, Region Halland och med större företag i länet. Vattenförsörjningsplanen ska kunna användas på lokal, regional och nationell nivå för fysisk planering, vid miljö- och utvecklingsarbete samt för beredskapsinsatser. Åtgärder Regional vattenförsörjningsplan Klimatanalys för Hallands län Att tänka på vid planering i områden med högt grundvatten För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel Hantering av översvämningar vid vattendrag Översvämning definieras som vatten som täcker ytor av land utöver den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning längs vattendrag och sjöar innebär att mer vatten tillförs vattendragen än de kan leda bort. De överströmmade markområdena kan inte ta upp eller dränera bort vattnet om de redan är vattenmättade. Översvämning kan även drabba t.ex. hårdgjorda bebyggda områden på grund av kraftig nederbörd. Översvämningar är en naturlig funktion i ett vattendrag. Att undvika eller begränsa omfattningen eller utbredningen av större översvämningar vid extremt hög nederbörd är sällan möjligt. Uppodling och exploatering av låglänta områden (svämplanet) har bidragit till större skador av extrema översvämningar. Med klimatförändringarna är det troligt att situationen kommer att förvärras. Avrinningsområdets form har en avgörande betydelse för hur fort vattnet når vattendraget och påverkar också översvämningsrisken. Förslag till lösningar för att motverka översvämningsskador, brist på bevattningsvatten och krav på att uppnå god ekologisk status bör diskuteras inom hela avrinningsområdet för att kostnadseffektiva lösningarna ska kunna identifieras. Alla berörda har olika värderingar och kunskapsläge. Myndigheterna kan ha de teoretiska svaren och markägarna den praktiska erfarenheten. Översvämningar vid höga till mycket höga flöden kan ibland begränsas genom magasinering och rensning. Vad som är lämpliga åtgärder beror på det enskilda avrinningsområdets hydrologiska förutsättningar. Om dagens 100-årsflöde skulle inträffa i alla de vattendrag där översvämningsrisken översiktligt karterats inom Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MBS) arbete, skulle den totala skadekostnaden för befintliga byggnader uppgå till 18,5 miljarder kronor för ett sådant översvämningstillfälle. Detta motsvarar cirka 2,3 miljoner kronor per km vattendrag och drabbar främst låg och friliggande bebyggelse. I detta ingår inte översvämningar vid lägre eller högre flöden, utan bara vid just det aktuella 100-årsflödet. Klimatförändringar är inte beaktade. De översiktliga översvämningskarteringarna för de större åarna i länet är av översiktlig karaktär och detaljerade utredningar kan behövas inom vissa områden. För Viskan har en utredning tagits fram inom ramen för Viskanprojektet och för Lagan tas motsvarande översvämningskartering fram inom ramen för projektet Samordnad beredskapsplanering. I samband med planering av bebyggelseområden i översvämningsbenägna områden har detaljerade utredningar tagits fram av kommunerna. Kostnadsnyttoanalyser kan vara ett verktyg vid identifiering och utvärdering av åtgärdsalternativ. Arbetet med EU:s översvämningsförordning har som målsättning att skapa ett ramverk för att hantera riskerna och reducera konsekvenserna av översvämningar. Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av översvämningar för fyra fokusområden; människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Inom ramen för översvämningsdirektivet har Kungsbackaån prioriteras som ett av 18 områden med potentiellt betydande översvämningsrisk i Sverige. 21

26 Då anpassningsfrågorna kring kusten tidigare uppmärksammats i arbetet som bedrivits uppkommer alltmer frågor om hur det halländska inlandet påverkas, bl.a. mindre vattendrag och sjöar. Projekt inom Suseån i Halmstad kommun och Smedjeån i Laholms kommun utreder enskilda vattendrag. Erfarenheter från dessa projekt kan vara vägledande för arbeten och antaganden gällande andra vattendrag. Ytterligare information behövs för att bedöma effekterna för mindre vattendrag och sjöar. Åtgärder Klimatanalys för Hallands län Goda exempel på översvämningshantering Ansvar för klimatanpassning Finansiellt stöd till klimatanpassningsåtgärder Samordnad beredskapsplanering för Lagan För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel Beredskap för värmeböljor Den översiktliga sårbarheten för värmeböljor i länet finns beskriven i rapporten Värmebölja i Hallands län (Länsstyrelsen 2013). Berörda verksamheter behöver se över påverkan inom respektive verksamhetsområde. Detta är särskilt viktigt inom vård- och omsorg då effekterna bedöms som störst för människors hälsa. Rutiner kan behöva ses över och checklistor tas fram. Inom samhällsplaneringen förekommer begreppet urban värmeöeffekt för tillstånd som kan uppkomma då tätbebyggda område värms upp och lagrar värme under varma perioder. Metod för att identifiera och hantera fenomenet i länet behöver tas fram, t.ex. genom goda exempel från andra. Åtgärder Förmågebedömning värmebölja God beredskap för värmeböljor Kartlägga riskområden för urban värmeöeffekt För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel

27 8.1.7 Jord- och skogsbrukets anpassningsfrågor Jord- och skogsbruk är näringar där klimatet och vädret är avgörande för produktion och lönsamhet. Klimatförändringarna kommer att påverka jord- och skogsbruket på flera olika sätt, t.ex. översvämningar, torka, ökade angrepp av skadegörare, påverkan på produktion och djur. Betesmarker, slåtterängar, vattendrag, skogar och kulturmiljöer har också stora estetiska värden och är värdefulla inslag i det halländska landskapet. Många av dessa miljöer är dessutom värdefulla för den biologiska mångfalden. Ett förändrat klimat kan öka odlingssäsongen och ge positiva effekter om de negativa effekterna inte tar överhand. Detta kan variera från lantbruk till lantbruk beroende på vilka marker de har idag. Ett varmare klimat kan bidra till att andra arter av insekter överlever i vårt klimat och dessa kan i sin tur påverka smittspridningen mellan djur, (vilda och tamboskap) när de smittstridande vektorerna inte dör ut vintertid. Hur vida detta påverkar optimalt avstånd mellan gårdar för att minska smittspridning mellan gårdar är svårt att analysera. Ökad temperatur kan även minska energiåtgången i lantbruken vintertid men ökas under sommaren. Minskat värmebehov i stallarna under vintern och ökat kylbehovet sommartid kan leda till fler enkla och öppna stallar och även utedrift på sikt. Behovet av reservelverk ökar vid stormar om elförsörjningen förväntas kunna fallera. Foder- och livsmedelsförsörjning kan påverkas då växtsäsongen kan ändras, nya typer av grödor kan behöva utvecklas medan andra kanske inte klarar av klimatförändringar. Ökad risk för svampangrepp, nya typer eller svårare angrepp av skadeinsekter och parasiter och därmed förändrad och troligtvis ökad användning bekämpningsmedel behöver belysas. Översvämningar till följd av ett förändrat klimat riskerar att leda till ökad smittspridning av virus och bakterier, både för människor och för djur. Handlingsplan för hur man inom jordbruket ska agera vid översvämning bör tas fram. Översvämningar kan även ge upphov till att vissa marker blir för blöta för att hålla djur på bete i den omfattning som regleras i djurskyddsföreskrifterna eller för att kunna användas för växtodling. Markförbättrande åtgärder, ökat behov av dikning, skyddsvallar etc. kan behövas. Översvämningsrisken kan ge upphov till reglering av vilken mark som får användas av djur för att minska smittspridning via gödsel och vatten. Förslag till lösningar för att motverka översvämningsskador, brist på bevattningsvatten och krav på att uppnå god ekologisk status bör diskuteras inom hela avrinningsområdet för att kostnadseffektiva lösningarna ska kunna identifieras. Ökade nederbördsmängder ger större risk för en ökad utlakning av växtnäringsämnen. Flera faktorer pekar mot ökat kväve- och fosforläckage från svensk jordbruksmark. Högre temperaturer och höjda produktionsnivåer som ökar mängden skörderester ökar kvävemineraliseringen. Större nederbörd och större andel regn vintertid ger mer omfattande urlakning. I samma riktning verkar ökad sommartorka, som kan fördröja nedbrytning av färskt organiskt material till hösten. Åtgärder i syfte att minska skadorna vid översvämning bör beakta risken för ökat näringsläckage. Ökade nederbördsmängder kan innebära större utrymmen för förvaring av foder, som behöver köpas in och större kapacitet på gödselbrunnar m.m. Ändrad markanvändning kan vara nödvändigt för att undvika skador på känsliga grödor. Arealer som idag är brukbara kan behöva läggas i träda då översvämningsrisken kan ge negativa följder. Detta kan minska foderarealen för djurgårdar samt minska livsmedelsproduktionen i länet. Samtidigt kan områden med stora naturvärden komma till stånd. Områden med bra höglänt mark bör inventeras och livskraftiga möjligheter för lantbruket bör säkerställas. Värdefull åkermark bör därmed värnas 23

28 och eventuell bebyggelse noga övervägas. Inom Hallands län sker en stor andel av utbyggnaden av städer och tätorter på jordbruksmark. Omvänt kan klimatförändringar ge upphov till långa torkperioder som påverkar tillgången på dricksvatten för människor och djur. Ett ökat bevattningsbehov och fler typer av grödor blir även en följd av torkperioder. Lantbruket kan behöva säkra upp med vattenmagasin och fler dricksvattenbrunnar för att säkra upp fodertillgången, djurskyddet och bevattningsmöjligheter vilket kan komma i konflikt med dricksvattentillgången för människor. Detta kan också påverka vilken areal som behövs för respektive livskraftigt lantbruksföretag. För utrustning och djurstallar inom jordbruket bör en successiv anpassning till ett varmare klimat i de flesta fall vara möjlig i samband med nyinvesteringar. Ett undantag är system för markavvattning och dränering samt invallningar. Enligt klimatscenarierna kan den kraftigt ökade nederbörden, särskilt vintertid, innebära en påtaglig risk för att kapaciteten hos anläggningar för markavvattning regelmässigt inte kommer att räcka till. Skador på skogen orsakas främst av insekter, svampar, betande djur, fällande stormvindar samt tung blötsnö. Riklig nederbörd och ringa tjälbildning hämmar möjligheterna till drivning, dvs. avverkning och uttransport från skog till skogsbilväg. Översvämningar kan ge liknande problem men skadar sällan stående skog i någon större omfattning. Tjällossning kan göra det svårt att frakta virket vidare från uppläggsplats via skogsbilväg- och det allmänna vägnätet. Historiskt har stormar stått för de största ekonomiska skadorna i skogsbruket. Det allmänt varmare klimatet, en längre vegetationssäsong och ökad koldioxidhalt i atmosfären väntas föra med sig att tillväxten i skogen ökar. Stående, befintlig, skog kommer dock att vara sämre anpassad till det nya klimatet och kommer därmed inte fullt ut att kunna utnyttja en längre vegetationsperiod. Nya trädslag och träd med andra härkomster (provenienser) kan då i vissa fall ge en ännu högre produktion förutsatt att de kan klara det kritiska plantstadiet i dagens klimat. Ädla lövträd skulle vandra allt längre norrut i landet och granen skulle tryckas tillbaka. Åtgärder Integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, förvaltningar, nämnder och utbildningar i länet Referensgrupp klimatanpassning Handlingsplan för hantering av översvämningsrisker inom jordbruket För sammanställning av samtliga åtgärder samt utförligare beskrivning med utförare och prioritering se vidare kapitel Omvärldsanalys Osäkerheter Klimateffekter på människans aktiviteter och system är svårbedömda. Samhällets system är föränderliga vilket gör det komplicerat att bedöma klimateffekter, särskilt långt in i framtiden. Tillgängligheten till observationer och studier av klimateffekter är bäst för Europa, sämre för Nordamerika och betydligt sämre för övriga världsdelar vilket innebär osäkerhet kring hur klimatförändringarna påverkar vår omvärld. Det finns också osäkerheter som beror på att vi inte känner till hur stora utsläppen av klimatpåverkande gaser kommer att vara och på att klimatet varierar naturligt. Hur olika beräkningsmodeller är uppbyggda ger även det en spridning i resultaten. Osäkerheter inom klimatforskningen påverkas därmed av val av utsläppsscenarier, val av global klimatmodell, val av regional klimatmodell, naturlig variabilitet m.m. 24

29 Med hänsyn till osäkerheterna i klimatinformationen bör fokus vara att arbeta utifrån den förändringsriktning som anges snarare än att räkna grader eller centimeter. Angreppsättsättet gör att valet av scenarier att arbeta utifrån inte behöver vara definitiv. Rimligheten i att på kommunal eller regional nivå behöva avgöra vilket av presenterade scenarier som ska vara dimensionerande kan ifrågasättas. Genom att angripa frågan utifrån antagandet om en förändringsriktning eller tendenser kan förhoppningsvis den flexibiliteten i hanteringen åstadkommas. Att å andra sidan ange kostnader för skador eller åtgärder för anpassningsfrågor kan underlätta för att motivera åtgärder eller underlätta för uppföljningen Andra viktiga frågor för länet Klimatförändringarna kan påverka processer som först i tredje eller fjärde led påverkar länet. Näringar som i sin tur är beroende av förutsättningar och klimatförändringar i andra delar av världen i produktion eller distribution, t.ex. livsmedelsförsörjning, tillverkningsindustri m.m. Behovet av samarbeten och goda relationer inom Norden, EU och övriga världen kan bli mer betydelsefullt om vi tvingas samsas om resurser som vi annars är vana att kunna besluta om själva. Närheten till vatten, och kanske framförallt till hav, gör kustlandskapet attraktivt. Kustområdena är av avgörande betydelse för besöksnäringen och friluftslivet i länet, framförallt sommartid. Besöksnäringen omnämns i vissa sammanhang som den nya basindustrin. Flera näringar är i sin tur beroende av tillströmningen av turister och sommargäster till länet. Halland är en klassisk semesterdestination för sol och bad tack vare de naturliga förutsättningarna och vilket omnämns som en viktig förutsättning inom arbetet med destinationsutveckling framöver. Långsiktig hållbarhet anges som en ledstjärna inom besöksnäringen i länet. Detta förutsätter att länets kustområden fortsätter att vara attraktiva och möjliga att använda med tillgång till boende, livsmedelsförsörjning, sjukvård, vattenförsörjning m.m. Med varmare klimat inom och utom länet, förändrade vattennivåer och risk för häftiga regn kan besöksnäringen komma att påverkas. Klimatets förändringar kan även komma att ha påverkan på människors flyttningar, både inom länet, till och från länet samt till Sverige. Hallands län är påverkad av en mängd olika flöden. Framförallt av de nationella trafikflöden som korsar länet i nord-sydlig riktning men även de regionala flödena av vattendragen som har sin källa i de västra grannlänen med utlopp längs länets kust. Flödena inom länet som upprätthåller det vardagliga och ibland livsavgörande systemet av varor och tjänster måste kunna upprätthållas och kan vid avbrott orsaka kostnader i form av liv och pengar. 25

30 9. Regional och lokal samverkan Länsstyrelsen är för närvarande samordnare för det regionala klimatanpassningsarbetet. Anpassningsfrågan bör i möjligaste mån integreras i befintliga nätverk med anledning av anpassningsfrågans tvärsektoriella natur och för effektiviteten i arbetet. Inom vissa områden kan dock informationskanaler och samverkanskontakter behöva etableras mellan utövare som vanligtvis inte samverkar. Samverkansforum där klimatanpassning kan utgöra en naturlig del är: Forum Ämnesområde Deltagare Älvsamordningsgrupp Beredskap, översvämning, dammsäkerhet Länsstyrelser, räddningstjänst, kommuner, dammägare, vattenråd MEK-råd Miljö, energi och klimatfrågor Länsstyrelsen, kommuner, Hallandstrafiken, LRF, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Varbergs Energi AB, Stena recycling AB, HFAB, Hallands Naturskyddsförening, Högskolan i Halmstad, Energioch miljöcentrum (EMC), Halmstad energi- och miljö (HEM), Teknik och kompetenscentrum (TEK) Vattenråd Vattenkvalité, översvämning Länsstyrelsen, kommuner, markägare Säkerhetsnätverk Halland Beredskap Kommuner, Region Halland GR-kommunerna Kungsbacka kommun Översvämningsdirektivet Förordning MSB, Kungsbacka kommun Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap Krisberedskap Kommun, Region Halland, räddningstjänst, Länsstyrelsen Regelbunden rapportering av de aktiviteter som Länsstyrelsen genomför inom arbetet med klimatanpassning av sker till regionala rådet för samhällsskydd och beredskap. Även andra regionala nätverk kan vara berörda av genomförda aktiviteter och rapportering kan därför t.ex. ske i ovan nämnda nätverk. Genom en regional referensgrupp för klimatanpassning kan genomfört och planerat arbetet samordnas och spridas i länet. Den regionala referensgruppen för klimatanpassning består av representanter från kommuner, regionala aktörer såsom Trafikverket, Region Halland, Skogsstyrelsen m.fl. Samarbetet inom länet behöver stärkas i syfte att synliggöra konkreta projekt och dela erfarenheter inom länet. Se vidare åtgärd nr 4. Åtgärd nr 11,12, 13 14, 16, 25 och 26, syftar till att stärka det tvärsektoriella arbetet. 26

31 10. Åtgärder NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO Nationellt 1 Allmänna råd för dagvattenhantering För planering, lokalisering och höjdsättning av ny bebyggelse gällande va-system med hänsyn till riskerna för översvämning, vatteninträngning i avloppssystem m.m. Boverket 1 2 Ansvar för klimatanpassning Utredning med fokus på ansvar, finansiering och lagstiftning med avseende på klimatanpassning. Vilken fördelning ska råda mellan stat, kommun och enskild fastighetsägare? Vilket departement har samordningsansvaret för klimatanpassningsfrågor? 3 Finansiellt stöd till klimatanpassningsåtgärder Stöd till anpassningsåtgärder utöver de statsbidrag som finns för stabiliserande åtgärder i bebyggd miljö. Nationellt 1 Nationellt 2 Regionalt 4 Referensgrupp klimatanpassning Regelbundna träffar med kommunala representanter och regionala aktörer i syfte att sprida kunskap och dela erfarenheter. Länsstyrelsen är som samordnare för det regionala klimatanpassningsarbetet och därmed sammankallande. Kommunerna och andra berörda regionala aktörer är deltagare. Ökat samarbete med regionala aktörer för kunskapsutbyte. För att synliggöra konkreta projekt och dela erfarenheter inom länet. I samband med arbetet med denna handlingsplan har arbetet påbörjats och en referensgrupp tagit form. 5 Regional vattenförsörjningsplan Syftet med planen är att medverka till en tryggad och säker dricksvattenförsörjning i Halland. I planen ska vattenresurserna och eventuella hot identifieras. Förslag till åtgärder för att minimera hot och säkra vattenresurser i ett flergenerationsperspektiv ska tas fram. Arbetet genomförs i samverkan med kommunerna i länet samt med kommuner som gränsar till länet, med regionen och med större företag i länet. Vattenförsörjningsplanen ska kunna användas på lokal, regional och nationell nivå för fysisk planering, vid miljö- och utvecklingsarbete samt för beredskapsinsatser. Länsstyrelsen Länsstyrelsen pågår pågår 6 Samordnad beredskapsplanering för Lagan Länsstyrelser, kommuner, dammägare Pågår 7 Stigande havsnivå - påverkan på skyddade områden Studera den framtida strandslinjen och identifiera andel areal av skyddade områden, t.ex. naturreservat och riksintressen, som riskerar att översvämmas permanent och tillfälligt. Länsstyrelsen Pågår 27

32 NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO 8 Klimatanalys för Hallands län Redovisning av klimatförändringarna i Hallands län utifrån den senaste forskningen. Möjligt att modellera klimatet med en upplösning på 4x4 km vilket kan ge bättre förutsättningar för detaljerade hydrauliska beräkningar. Bedömningar om förändringar i grundvattenförhållanden bör ingå. Länsstyrelsen SMHI genom regeringsuppdrag. pågår 9 Översvämningsförordningen Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av översvämningar på människors liv och hälsa samt omfattande påverkan eller skador på miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Kungsbacka är identifierat som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. I arbetet ingår preliminär bedömning av översvämningsriskerna, utarbetande av hot- och riskkartor samt framtagande av riskhanteringsplaner. 10 Förmågebedömning skyfall MSB:s tema för förmågebedömning år Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun Länsstyrelserna pågår Pågår 11 Integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, nämnder och utbildningar i länet Sprida information om pågående arbete, tillgängligt underlag, ansvar m.m. i syfte att öka medvetenheten i olika typer av organisationer, ta del av pågående arbete och synliggöra konkreta projekt. Länsstyrelsen 1 Genom spridning av underlag kan kontaktpersoner i respektive organisation sprida information om klimatanpassningsfrågor i den egna organisationen, t.ex. i syfte att utbilda och förankra frågor hos beslutande politiker. Detsamma gäller i utbildningar, grundskola, gymnasier och högskolor i länet. 12 Handlingsplan för hantering av översvämningsrisker inom jordbruket Identifiera vilka lantbruk som berörs och lantbruken kan fungera om dessa områden inte kan brukas som idag. Behöver ny annan mark tas i anspråk, blir hela företagets arealer översvämmade? Behöver man planera för att flytta stallbyggnader mm. Är det lämpligt att placera gödselbrunnar i området? 13 Infoga anpassningsfrågor i regionala styrdokument RSA, vattenförsörjningsplan, skötselplaner, beskrivningar, policys m.fl. 14 Inkludera en klimataspekt på berörda risker i den regionala riskoch sårbarhetsanalysen Detta innebär att risker, såsom översvämning, torka och storm, även bör analyseras utifrån klimatförändringarnas påverkan både på dagens och framtidens samhälle. 15 Information till allmänheten Information till allmänheten om risker och förutsättningar gällande klimatförändringar. Vad innebär klimatförändringar för den enskilda medborgaren? Vilka frågor kan bli aktuella för husägaren, riskgrupper m.fl. Länsstyrelsen 1 Länsstyrelsen 1 Länsstyrelsen 1 Länsstyrelserna 1 28

33 NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO 16 Förmågebedömning värmebölja Länets aktörer ska bedöma länets förmåga att hantera värmebölja. Länsstyrelsen, kommunerna, Region Halland 1 17 Värdering av naturolycksrisker samt förmågebedömning i risk- och sårbarhetsanalys Värdering av naturolycksrisker saknas i risk- och sårbarhetanalyser i länet. 18 Stigande havsnivå - påverkan på samhällsviktig verksamhet i länet Inom arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. 19 Goda exempel på anpassningsåtgärder Omvärldsbevakning, spridning av rättsfall, dela erfarenheter inom länet. 20 Att tänka på vid planering i områden med högt grundvatten PM/faktablad/checklista: områden med högt grundvatten i länet, jordarter klimatförändringarnas inverkan på grundvattennivån, checklista för planering 21 Visa på goda exempel på översvämningshantering Utarbetande och genomförande av åtgärder. Åtgärder genomförs vid Kungsbackaån. Erfarenheter bör spridas till övriga kommuner. Länsstyrelsen, kommunerna 1 Länsstyrelsen 2 Länsstyrelsen 2 Länsstyrelsen 2 Länsstyrelsen 2 Lokalt 22 Dagvattenhandbok för Varbergs och Falkenbergs kommuner Syftet med att upprätta riktlinjer för dagvattenhantering är att skapa en genomtänkt, miljöanpassad och kostnadseffektiv strategi för att ta om hand och i möjligaste mån minska mängden dagvatten. 23 Blå strategi för Varbergs kommun Syftet är att frågor om vatten ska hanteras med ett helhetsgrepp både vad gäller livet i och runt vattnet, upplevelsen av vattnet och den hållbara samhällsplaneringen. Varbergs och Falkenbergs kommuner Varbergs kommun pågår pågår 24 Klimatanpassningsplan för Laholms kommun Syftet är att se hur Laholm kommer att påverkas av klimatförändringarna. Vad innebär en höjd havsnivå och en ökad nederbörd och ett varmare temperatur? Vilka åtgärder kan vi vidta ta för att minska effekten av klimatförändringarna? Studien är i första hand begränsad till kustområdet och utpekade LIS-områden. 25 Översvämningsförordningen Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av översvämningar på människors liv och hälsa samt omfattande påverkan eller skador på miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Kungsbacka är identifierat som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. I arbetet ingår preliminär bedömning av översvämningsriskerna, utarbetande av hot- och riskkartor samt framtagande av riskhanteringsplaner. Laholms kommun Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun pågår pågår 29

34 NR ÅTGÄRD UTFÖRARE PRIO 26 Infoga anpassningsfrågor i kommunala styrdokument RSA, vattenförsörjningsplan, översiktsplaner, detaljplaner, policys m.fl. 17 Värdering av naturolycksrisker samt förmågebedömning i risk- och sårbarhetsanalys Värdering av naturolycksrisker saknas i risk- och sårbarhetanalyser i länet. Länsstyrelsen, kommunerna Klimatanpassningsstrategi för kommunen Samlat dokument för hantering av klimatanpassning i kommunen, t.ex. strategi, plan eller tematiskt tillägg till översiktsplanen. 28 Strategi för bebyggelse i kustområdet I de fall då frågan inte behandlas i översiktsplan/ klimatanpassningsplan. Översyn av låglänt bebyggelse i områden som riskerar att drabbad av permanenta eller tillfälligt höga vattennivåer i havet. Strategi för åtgärder och konsekvenser av dessa. Kustkommunerna bör utreda behovet av lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer. Utredning behövs för varje enskilt kustsamhälle eftersom förutsättningarna är helt olika från fall till fall. Kommunerna 2 Kommunerna 2 29 God beredskap för värmeböljor Se över beredskapen inför värmeböljor gällande lokaler och rutiner, främst inom vård- och omsorg. Kommun, Region Halland 2 30 Kartlägga riskområden för urban värmeöeffekt Kartläggning i stadsmiljö till grund för strategier för blå och gröna strukturer, grönplan etc. Kommun 3 30

35 11. Uppföljning Handlingsplanen bör uppdateras senast efter 5 år. Utvärdering av åtgärdsarbetet bör även kunna ske löpande i samband med Länsstyrelsens årsredovisning. 12. Referenser Risk- och sårbarhetsanalys för Varbergs kommun, 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för Falkenbergs kommun, 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för Hylte kommun, 2012 Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, 2010 Risk- och sårbarhetsanalys för Laholms kommun, 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för Region Halland, 2011 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län, Länsstyrelsen 2011 Värmebölja i Hallands län, meddelande 2013:19, Länsstyrelsen Klimatanalys för Västra Götalands län, rapport Nr , SMHI Klimatanalys för Jönköpings län, meddelande nr 2012:09, Länsstyrelsen Klimatanpassning i Sverige en översikt, Nationell plattform för arbetet med naturolyckor, augusti 2010 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter, SOU 2007:60 Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, , SMHI 2012 Samarbete viktigt för anpassningsförmågan, Karin André, Mistra-SWECIA, nr Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne, Länsstyrelsen i Skåne Strategier och styrande dokument för klimatanpassning och katastrofreducering, MSB Nationell plattform för naturolyckor, MSB 422 Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, 2011 Kunskapsplattform för Halland, Kairos Future, preliminär version februari 2013 Halland: klara, färdiga, gå!, Kairos Future, processdokumentation 23 januari 2014 Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk Steg 1 i förordningen (2009:956) om översvämningsrisker preliminär riskbedömning Observerade index för Hallands län, SMHI Klimat i förändring, SMHI Högskolan i Halmstad, Klimat och hälsa, Statens veterinärmedicinska anstalt, 31

36 Bilaga 1. REGIONAL NIVÅ Titel Typ Författare år 1.1 Översiktlig översvämningskartering för Lagan kartering Räddningsverket, 1999 SMHI 1.2 Översiktlig översvämningskartering för Ätran kartering Räddningsverket, 2000 SMHI 1.3 Översiktlig översvämningskartering för Nissan kartering Räddningsverket Översiktlig översvämningskartering för Viskan kartering MSB 2002 rev Översiktlig översvämningskartering för Suseån kartering Räddningsverket Översiktlig översvämningskartering för kartering Räddningsverket 2007 Kungsbackaån 1.7 Inventering av förorenade områden inom inventering Länsstyrelsen i 2008 översvämnings- och skredriskområden samt nära skolor och förskolor Hallands län 1.8 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar inventering SGI Nissan 1.9 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar inventering SGI Lagan 1.10 Klimat, observationer och framtidsscenarier - sammanställning SMHI 2010 medelvärden för länet 1.11 Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i kartering WSP 2012 Hallands län 1.12 Klimatanpassning Viskan rapport, 2012:55 Lst Västra 2012 Götaland och Lst Halland 1.13 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands RSA, 2012:16 Länsstyrelsen i 2012 län 2012 Hallands län 1.14 Markägare som vattenförvaltare i ett förändrat rapport, 2012:5 Länsstyrelsen i 2012 klimat Hallands län 1.15 Hav möter land projekt Region Halland, 2013 Länsstyrelsen, Falkenbergs kommun och Kungsbacka kommun 1.16 Värmebölja i Hallands län Rapport, 2013:19 Länsstyrelsen i Hallands län KUNGSBACKA KOMMUN Titel Typ Författare år 2.1 Översiktlig stabilitetskartering kartering MSB Erosionsförhållanden: Kungsbacka inventering SGI Förstudie för invallning av Kungsbacka utredning Kungsbackaån - översvämningsutredning utredning DHI Risk för skyfall utredning för Åsa tätort utredning DHI Flood Watch Kungsbackaån tjänst DHI 32

37 3. VARBERGS KOMMUN Titel Typ Författare år 3.1 Översiktlig stabilitetskartering kartering MSB Erosionsförhållanden: Varberg inventering SGI Översvämningsmodellering av Himleån kartering Norconsult AB Översvämningsproblematik i Varbergs kommun utredning, Ramböll 2009 kartering 3.5 Västkustbanan, delen Varberg-Hamra utredning Ramböll 2009 översvämningsproblematik 3.6 Kompletterande VA-utredning, FÖP Trönninge utredning, Norconsult AB 2009 kartering 3.7 Risk- och sårbarhetsanalys för Varbergs kommun RSA Varbergs 2011 kommun 3.8 Ny nationell höjdmodell vid havsnivåhöjningar Analyser av översvämningsrisk och bedömning av erosionskänslighet i strandzonen studie MSB och Nationell plattform för arbetet med Detaljerad översvämningskartering för Viskan utredning, kartering naturolyckor SMHI FALKENBERGS KOMMUN Titel Typ Författare år 4.1 Översiktlig stabilitetskartering kartering MSB Erosionsförhållanden: Falkenberg, Halmstad inventering SGI Risk- och sårbarhetsanalys för Falkenbergs kommun Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar - Suseån 4.5 Framtida extrema vattennivåer i Falkenberg en demonstrationsmodellering RSA Falkenbergs 2011 kommun inventering SGI 2012 modellering Hav möter land, SMHI HALMSTADS KOMMUN Titel Typ Författare år 5.1 Översiktlig stabilitetskartering kartering MSB Erosionsförhållanden: Falkenberg, Halmstad inventering SGI Riskanalys för höga vattenstånd i Nissan riskanalys Sweco Klimat- och sårbarhetsutredning utredning Halmstads 2009 kommun, WSP 5.5 Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads RSA Halmstads kommun 2010 kommun 5.6 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar inventering SGI Suseån 5.7 Översvämning Getinge 5.8 Handlingsplan för värmeböljor handlingsplan Halmstads kommmun

38 6. HYLTE KOMMUN Titel Typ Författare år 6.1 Översiktlig stabilitetskartering kartering MSB Risk- och sårbarhetsanalys för Hylte kommun RSA Hylte kommun LAHOLMS KOMMUN Titel Typ Författare år 7.1 Erosionsförhållanden: Båstad, Laholm inventering SGI Översiktlig stabilitetskartering kartering MSB Risk- och sårbarhetsanalys för Laholms kommun RSA Laholms kommun

39 35

40 {.cb>f o LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN 36

41 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Ungdomsjobb 2014 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildningen får i uppdrag att 2014 planera för och starta upp 30 platser för ungdomsjobb. Någon justering av budgetramen görs inte Kostnaden om tkr finansieras inom nämndens resultatfond. Sammanfattning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildningen har inkommit med önskemål om tilläggsanslag med tkr för att finansiera ungdomsjobben Kungsbacka kommun har genom Kompetenscentrum och enheten för Arbetsliv sedan 2010 anordnat så kallade ungdomsjobb. Målgruppen är arbetssökande ungdom mellan 20 och 25 år boende i Kungsbacka. Ungdomsjobb är en timanställning med garanterade 30 tim/vecka (75%). Den anställde erbjuds jobbcoachande aktiviteter under och efter anställningen. Inga medel finns idag avsatta för arbetsmarknadsinsatsen ungdomsjobb inom nämnden. 1 (1) Datum Dnr. KS/2014- Bedömning Budgeten för oförutsedda händelser 2014 är fullt ut avropad och nollställd i samband med beslut om ombudgeteringar Verksamheten med ungdomsjobb är angelägen och prioriterad. Vi föreslår därför att finansieringen för 2014 sker genom Gymnasie & Vuxenutbildningens resultatfond. Beslutsunderlag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning 146, GV 2014:8 Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Gunilla Josefsson Ekonomichef uniform KUB101 v 1.0, Serviceområde Ekonomi Ing-Britt Blomberg Controller Direkt ing-britt.blomberg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax service@kungsbacka.se

42 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (24) Datum GV/2014:8 Ungdomsjobb förslag till kommunstyrelsen Beslut Nämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära tilläggsanslag för 30 platser för ungdomsjobb med tkr och översänder handlingarna till kommunstyrelsen för vidare hantering. Sammanfattning Kungsbacka kommun genom Kompetenscentrum och enheten för Arbetsliv, har sedan 2010 anordnat så kallade ungdomsjobb. Målgruppen är arbetssökande ungdom mellan 20 och 25 år boende i Kungsbacka. Ungdomsjobb är en tirnarrställning med garanterade 30 tirn/vecka (75%). Den anställde erbjuds jobbcoachande aktiviteter under och efter anställningen. Inga medel finns idag avsatta för arbetsmarlmadsinsatsen ungdomsjobb. Under 2013 finansierades 30 ungdomsjobb med tilldelade medel från kommunstyrelsen, l 500 tkr. Den budgetram som förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning har att förhålla sig till 2014 tillåter ingen finansiering av insatsen från förvaltningen, därför begär nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning tilläggsanslag för finansiering av ungdomsjobb. Carina Björk, chefför enheten för Arbetsliv informerar om ungdomsjobben. Beslutsunderlag Ungdomsjobb 2014, Tjänsteskrivelse Ungdomsjobb 2014, Förslag Nämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära tilläggsanslag, för 20 platser för ungdomsjobb, med l 950 tkr och översänder handlingarna till kommunstyrelsen för vidare hantering. Förslag under sammanträdet Jan Österdahl (M) föreslår att nämnden begär medel av kommunstyrelsen för 30 platser istället för 20 platser. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på eget förslag och finner det bifallet. Beslutsexpediering KS Expedierat/bestyrkt lo11oc3 r3

43 Datum Dnr: Kommunstyrelsens Apriluppföljning med prognos 2014 Datum Förslag till beslut Dnr. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Kommunstyrelsens Apriluppföljning med prognos 2014 godkänna Kommunstyrelsens rapport till Kommunfullmäktige om prognosen för Sammanfattning Kommunstyrelsen har summerat ett utfall till och med april med tkr. vilket i förhållande till budgeten ger en avvikelse med tkr. Prognosavvikelsen för helåret är tkr. som hänförs till ökade kostnader för Bostadsanpassningsbidragen ( tkr.) och administration för Överförmyndarverksamheten ( tkr.). Till ärendet bifogas Kommunstyrelsens Apriluppföljning med prognos Kommunstyrelsens rapport till Kommunfullmäktige om prognos för 2014 Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Kommunstyrelsen Marcus Neck Controller Direkt marcus.neck@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx Fax kommun@kungsbacka.se

44 Uppföljning och prognos - april 2014 Kungsbacka kommun Uppföljning och prognos - april 2014 Kommunstyrelsen

45 Nämnden för Kommunstyrelse Kungsbacka kommun 1 Ekonomi med kommentarer 1.1 Driftbudget Prognos driftbudget Budgetavvikelse Prognos för budgetavvikelse Kommentarer Kommunstyrelsens prognosavvikelsen för helåret är tkr. som hänförs till ökade kostnader för Bostadsanpassningsbidragen ( tkr.) och administration för Överförmyndarverksamheten ( tkr.). Anledningen till de ökade kostnaderna för Bostadsanpassningsbidragen är som tidigare påtalats i budgetprocessen, att fler blir äldre, bor hemma och att fler har funktionshinder. Given budget för detta ansvar har inte ökat i samma omfattning som verksamhetens. Kommunstyrelsen har dessutom mycket små möjligheter att styra verksamheten och dess utveckling. Anledningen till de ökade kostnaderna för Överförmyndarverksamheten är också en ökande omfattning i flera år som inte motsvarats i given budget. 1.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Löpande årliga investeringar Utfall Jan- April 2014 Årsprognos Årsbudget Avvikelse Utgifter Övriga investeringar Inkomster Utgifter Exploateringsinvesteringar Inkomster Utgifter Summa Uppföljning och prognos - april

46 Nämnden för Kommunstyrelse Kungsbacka kommun Kommentarer Löpande- och Övriga investeringar har en eftersläpning i utfall och sker inte jämnt över året. Ungefär hälften av de övriga investeringarna är beroende av mark- och exploateringsverksamheten. Utifrån nuvarande förutsättningar bedöms ingen budgetavvikelse för helårsprognosen för Löpande och Övriga investeringar. Exploateringsinvesteringar utfaller med tkr till och med april. Prognosen ger en negativ avvikelse med tkr. som främst beror på lägre inkomster än budgeterat för året. Exploatering - Bostäder Totalt sett är det för bostadsexploateringar budgeterat med nettoinvesteringar på tkr - dvs mer inkomster än utgifter. Prognosen per april visar på nettoutgifter på tkr. Den stora avvikelsen beror på försenade inkomster i projekten Väster om ån (Valand), Björkris bostäder, Aranäs stadsdel etapp 3 samt Särö centrum. I projektet "Väster om ån" har under början av året pågått rivning av byggnader samt sanering av förorenad mark inom delar av kvarteret Valand. Exploatör för projektet är utsedd och troligtvis kan byggstart ske under Under året kommer en tillfällig parkering att anläggas i kvarteret Ejdern. I Björkris är nu alla bostadskvarter sålda och den mesta utbyggnaden av infrastruktur i området är klart. I Aranäs etapp 3 planeras försäljning av mark under I Kolla pågår utbyggnaden av området i etapp A. Exploatering - Verksamhetsområden För verksamhetsområden är det för 2014 budgeterat med nettoutgifter på tkr. Prognosen per april visar på investeringar med tkr, dvs. mer inkomster än utgifter. Avvikelsen beror på mer markförsäljning än prognostiserat. Under året prognostiseras inkomster för mark i Borgås och i Fjärås/Äskatorp. I Duvehed har kommunen under året köpt in mark - förrättning blir förhoppningsvis klar under året. Även i Borgås och i Äskatorp har avtal tecknats om markförsäljning och delar av försäljningsintäkter prognostiseras under året. Uppföljning och prognos - april

47 Apriluppföljning med prognos 2014 Kungsbacka kommun Kommunstyrelsens Apriluppföljning med prognos 2014 Samhällsutveckling har stort fokus en effekt är Kollaområdet (foto Erik Sjöberg)

48 Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Inledning Mål och aktiviteter genomförs enligt plan Viktiga händelser Ekonomi med kommentarer Uppföljning driftbudget Uppföljning investeringsbudget... 5 Apriluppföljning med prognos

49 Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 1 Inledning Eftersom apriluppföljningen som respektive nämnd inklusive kommunstyrelsen ska rapportera till kommunfullmäktige är så kortfattat, ges här en mer utförlig rapportering. Förestående rapport är från kommunstyrelsens förvaltning och riktar sig till kommunstyrelsen i syfte att översiktligt beskriva hur givet uppdrag med budget genomförs. Givet uppdrag framgår främst i nämnd- och förvaltningsbudget Mål och aktiviteter genomförs enligt plan Det uppdrag och de mål med aktiviteter som är uppställda i nämndbudget och förvaltningsbudget för 2014 genomförs enligt plan. Det förekommer inga betydande avvikelser. 3 Viktiga händelser Under årets första tertial har det varit stort fokus på anpassning av kollektivtrafiken för att möta behovet och planera in miljöaspekter. Kungsbackabon kör bilen till jobbet som ofta ligger i Göteborg så kan man sammanfatta den resvaneundersökning som genomförts hösten 2013 bland kommuninvånarna och som lanserats i vår. Plattformarna på Hede station ska förlängas för att få plats med längre pendeltåg. Det innebär att Hede station stängs för av- och påstigning mellan den 5 maj och 10 augusti. Endast ett av spåren kommer att vara öppet för passerande trafik, vilket betyder som mest halvtimmestrafik till och från Kungsbacka under arbetets gång. Den strategiska samhällsplaneringen Väster om ån och i Centrum har också stort fokus och har krävt ett stort engagemang. Planering för ökat mottagande av nyanlända och ensamkommande barn har varit på agendan första tertialet. För kommunstyrelsen del påverkar det främst resurserna för handläggning på enheten Administration av Överförmyndarverksamhet. Massmedial uppmärksamhet om kommunens arbetssätt och organisation dels i år och dels från föregående år, har inneburit stärkta kommunikationsinsatser. Det tar också fokus från ledningen som tagit en stor del i kommunikationen och dialogen. Det kräver i vissa fall även fördjupade utredningar för eventuella åtgärder. Den 23 april brann ett K-märkt sekelskifteshus ner på stora torget i Kungsbacka centrum. Kommunstyrelsens Näringslivsverksamhet har tillsammans med förvaltningarna Plan & Bygg, Miljö & Hälsoskydd, startat upp förankring och planeringsarbetet kring insatser för bättre attityder, information och kommunikation samt ökad service gentemot näringslivet. Insatserna är ett svar på resultatet från Nöjd kund undersökningen Insikt som presenterades under hösten Tillsammans med de dialogmöten som genomförts ligger de också i linje för att möta resultatet i Svenskt Näringslivs attitydundersökning av företagsklimatet i Kungsbacka och rankingen som bygger på den. Apriluppföljning med prognos

50 Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 4 Ekonomi med kommentarer 4.1 Uppföljning driftbudget Utfall Budget Avvikelse Budget Helår Prognos Prognosavvikelse Tusen kronor, tkr Kommunstyrelsen politik Medlemsavgifter Tjolöholm Räddningstjänst Kollektivtrafik, färdtjänst & skolskjuts Kommunstyrelsens Förvaltning Kungsbacka Summa Kommentarer Kommunstyrelsen har summerat ett utfall till och med april med tkr. vilket i förhållande till budgeten ger en avvikelse med tkr. Prognosavvikelsen för helåret är tkr. som hänförs till ökade kostnader för Bostadsanpassningsbidragen ( tkr.) och administration för Överförmyndarverksamheten ( tkr.). Anledningen till de ökade kostnaderna för Bostadsanpassningsbidragen är som tidigare påtalats i budgetprocessen, att fler blir äldre, bor hemma och att fler har funktionshinder. Given budget för detta ansvar har inte ökat i samma omfattning som verksamheten. Kommunstyrelsen har dessutom mycket små möjligheter att styra verksamheten och dess utveckling. Anledningen till de ökade kostnaderna för Överförmyndarverksamheten är också en ökande omfattning i flera år som inte motsvarats i given budget. Periodens budgetavvikelse om tkr. beror främst på att fakturor för Skolskjuts inte periodiserats och belastar då i högre grad april. Kommunstyrelsens förvaltning har också högre kostnader för satsningar inom IT-strategi som sen kommer fördelas ut till användarna i kommunen. Bostadsanpassningsbidragen ökar i takt med att allt fler äldre vårdas hemma. Även lägre intäkter från Mark- och skogsförvaltning som beror på den milda våren bidrar till avvikelsen. Tvisten i Kullaviks hamn har också kostat mer än budgeterat. Inom Kommunstyrelsens förvaltning vägs detta upp av en del positiva avvikelser, däribland projektmedel vilket ger en sammantagen periodavvikelse om -381 tkr. Kungsbacka 2020 ligger i framkant med utveckling och införande av e-förvaltning vilket för perioden ger en budgetavvikelse med tkr. Periodens avvikelse beror tidiga insatser under året medan budgeten är jämnt periodiserad. Det prognostiseras ingen avvikelse för helåret. Räddningstjänsten har lägre kostnader som hänförs till att uppbokade kostnader för ökade pensioner inte utfallit inom perioden. För helåret prognostiseras enligt budget. Kommunstyrelsens politik har lägre kostnader än periodbudget som beror på att serviceavgift till Region Halland har tagits inom kommunstyrelsens förvaltning. Apriluppföljning med prognos

51 Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 4.2 Uppföljning investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr.) Kommunstyrelsen Utfall Budget Helår Prognos Prognosavvikelse Investeringstyp Tusen kronor, tkr Summa Löpande investeringar Övriga Investeringar Inkomster Utgifter Summa Övriga investeringar Exploateringsinvesteringar Inkomster Bostäder Utgifter Bostäder Inkomster Verksamhetsområden Utgifter Verksamhetsområden Summa Exploateringsinvesteringar Totalt investeringar Kommentarer Löpande- och Övriga investeringar har en eftersläpning i utfall och sker inte jämnt över året. Ungefär hälften av de övriga investeringarna är beroende av mark- och exploateringsverksamheten. Utifrån nuvarande förutsättningar bedöms ingen budgetavvikelse för helårsprognosen för Löpande och Övriga investeringar. Exploateringsinvesteringar utfaller med tkr till och med april. Prognosen ger en negativ avvikelse med tkr. som främst beror på lägre inkomster än budgeterat för året. Exploatering - Bostäder Totalt sett är det för bostadsexploateringar budgeterat med nettoinvesteringar på tkr - dvs mer inkomster än utgifter. Prognosen per april visar på nettoutgifter på tkr. Den stora avvikelsen beror på försenade inkomster i projekten Väster om ån (Valand), Björkris bostäder, Aranäs stadsdel etapp 3 samt Särö centrum. I projektet "Väster om ån" har under början av året pågått rivning av byggnader samt sanering av förorenad mark inom delar av kvarteret Valand. Exploatör för projektet är utsedd och troligtvis kan byggstart ske under Under året kommer en tillfällig parkering att anläggas i kvarteret Ejdern. I Björkris är nu alla bostadskvarter sålda och den mesta utbyggnaden av infrastruktur i området är klart. I Aranäs etapp 3 planeras försäljning av mark under I Kolla pågår utbyggnaden av området i etapp A. Exploatering - Verksamhetsområden För verksamhetsområden är det för 2014 budgeterat med nettoutgifter på tkr. Prognosen per april visar på investeringar med tkr, dvs. mer inkomster än utgifter. Avvikelsen beror på Apriluppföljning med prognos