Dp490. Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING maj Detaljplan för kv Flamman Mariestad centralort, Mariestads kommun

Transkript

1 Dp490 Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING maj 2013 Detaljplan för kv Flamman Mariestad centralort, Mariestads kommun

2 Planförfattare: Adam Johansson, planarkitekt Mariestads kommun

3 INNEHÅLL Del 1 - Bakgrund 4 Handlingar 4 Syfte och huvuddrag 4 Läge och areal 4 Markägarförhållanden 4 Detaljplaner 4 Historia 4 Del 2 - Förutsättningar 5 Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål 5 Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer 7 Del 6 - Miljökonsekvenser 16 Bedömning 16 Del 7 - Genomförande 17 Organisatioriska frågor 17 Fastighetsrättsliga frågor 18 Ekonomiska frågor 18 Tekniska frågor 18 Del 3 - Befintlig struktur 10 Bebyggelse 10 Grönstruktur 10 Kommunikationer 11 Klimatförållanden 11 Naturvärden 11 Kulturvärden 11 Service 11 Geotekniska förhållanden 11 Del 4 - Föreslagen utveckling 12 Bebyggelse 12 Grönstruktur 12 Kommunikationer 12 Tillgänglighet och trygghet 13 Teknisk försörjning 13 Krav vid grundläggning 14 Del 5 - Risker 15 Trafikstörningar och buller 15 Klimatförändringar 15 Risker förknippande med angränsande bränslestation 15 3

4 Del 1 - Bakgrund Handlingar Planen omfattar denna planbeskrivning, plankarta med bestämmelser och fastighetsförteckning. Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen för kv Flamman, Mariestad centralort är att skapa ett helhetsgrepp av kvarteret där tidigare planer har varit gällande för olika fastigheter. Tidigare stadsplan för fastigheterna Flamman 2 och 3 medger endast garageändamål, i dagsläget bedrivs dock verksamheter i form av handel, bilservice och kontor. För att fortsättningsvis möjliggöra rådande användning och främja ny- och tillbyggnad av verksamheterna medges, handel, kontor och bilservice i planen. Fastigheterna Flamman 5, 8 och 11 är alla planlagda för småindustriändamål. Verksamheterna är främst inriktade mot bilservice och försäljning. I den nya planen kompletteras småindustriändamål med handel och kontor för att möjliggöra en bredare och mer flexibel utveckling av området. Tidigare planer har varit generösa i bland annat utnyttjandegrad, i den nya planen regleras utnyttjandegraden främst för att motverka storskalig bebyggelse men är fortsatt flexibel vad gäller utformning och dylikt. Läge och areal Planområdet omfattar cirka kvadratmeter och är beläget i utkanten av de centrala delarna i Mariestad centralort. Planområdet avgränsas av Stockholmsvägen i söder, Mariagatan i väst, Hantverkaregatan i norr och Sjöhagaparken i öst. Markägarförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Flamman 2, 3, 5, 8 och 11. Mariestads kommun äger ingen av fastigheterna. Fastighetsägarna redovisas i fastighetsförteckningen. Detaljplaner Denna detaljplan för kv Flamman kommer ersätta del av stadsplan 92, 117 och 201. Historia Mariestads tidiga bebyggelsehistoria är mycket ofullständigt kartlagd men grundades officiellt av Hertig Karl år Hur omfattande bebyggelsen var vid denna tid är inte närmare känt. Tidans mynningsområde hade goda förutsättningar för både handel, fiske och kommunikation. Planområdet ligger i den sydöstra delen av Katthavets industri- och verksamhetsområde. Bebyggelsen inom planområdet kom till vid slutet av 1950-talet och under 1960-talet med viss till- och ombyggnad mellan till 1990-tal. Planens läge i staden samt gällande stads- och detaljplaner. Planområdet är markerat med en ljusblåstreckad linje. 4

5 Del 2 Förutsättningar Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål Översiktplan för Mariestad, 2003 Planområdet ingår i Översiktsplan för Mariestads kommun, antagen Det övergripande syftet med översiktsplanen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas, framförallt för att fler människor ska vilja bo och verka i Mariestads kommun. Översiktsplanen anger fem prioriterade insatsområden, bland annat attraktivt boende och konkurrenskraftigt näringsliv. Den uppmanar kommunen att tillvarata och utveckla det som är unikt samt framhåller det sjönära läget som en särskild tillgång i arbetet med att utveckla attraktivt boende. Kommunen ska även kunna erbjuda moderna och kreativa verksamhetsmiljöer som gynnar idéutveckling och innovationsförmåga. Tillkommande bebyggelse och verksamheter ska bidra till ett effektivt nyttjande av teknisk försörjning, infrastruktur m.m. Planområdet bidrar till insatsområdet konkurrenskraftigt näringsliv som erbjuder central handel och arbetsplatser i närhet till parkytor och rekreationsområden som Sjöhagaparken och Johannesberg. Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni 2010 och är ett samarbete mellan kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare och modellområden när det gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig hållbarhet. Biosfärområdet ska verka för att: Främja en långsiktig utveckling, baserad på områdets natur- och kulturmiljökvaliteter, som kan ge nya inkomstmöjligheter för areella näringar, besöksnäring, lokala aktörer och många fler. Förstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden. Öka tillgången för närboende och besökare till goda natur-, kultur- och rekreationsmiljöer både på land och i vatten. Främja hållbar utveckling av areella näringar och näringsliv kopplat till nyttjande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Skapa en större samverkan mellan lokal kunskap, forskning, utbildning och näringsliv. Vision Mariestad 2030 I december 2010 antog Mariestad en ny kommunövergripande vision som uttrycker en önskan om hur staden skulle kunna se ut år Visionens ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför viktig i kommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även ska inspirera andra att vara med och skapa framtidens Mariestad, såväl enskilda medborgare som företag, grupper och organisationer. Visionens fem byggstenar är: Den stolta sjöstaden Centrum för trädgårdens hantverk Ledande inom hantverkets akademi Internationellt modellområde En naturlig mötesplats Fördjupad översiktsplan för Mariestad För närvarande pågår arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Mariestad där planområdet ingår. Den fördjupade översiktsplanen för Mariestad kan sammanfattas i tre övergripande principer, Aktivera - synliggöra strandlinjen, koncentrera det koncentrerade och tillgängliggöra på nytt sätt. Stockholmsvägen - Göteborgsvägen är tätortens huvudstråk vilket har kapacitet att förtätas med bebyggelse och nya verksamheter. Genom att koncentrera aktiviteter och nya verksamheter till områden i tätorten som redan har en hög koncentration kan dessa utvecklas med ett mer blandat innehåll och ge underlag till mer liv och rörelse i staden. I markanvändningskartan till den fördjupade översiktsplanen för Mariestad tätort föreslås planområdet exploateras med ny blandad användning. Intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Mariestad tätort stämmer väl överens med planförslaget. 5

6 Trafikplan Mariestads kommun har ingen aktuell trafikplan. Den senaste är från år 1971 med tidshorisont fram till år År 1992 gjordes en trafikutredning för Mariestads centrum, men även den kan anses vara inaktuell. Särskild utredning för trafiken har därför genomförts i samband med den fördjupade översiktsplanen för Sjöstaden samt i programarbetet för etapp 1. Som en följd av arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Mariestads ska även en ny trafikplan för staden arbetas fram. Planen ska behandla alla trafikslag och deras flöden i centrumtrafiken. Cykelplan År 1995 antogs cykelplanen för Mariestads tätort vilket mynnade i Bättre cykeltrafik i Mariestad, Cykeltrafikutredning för Mariestads tätort, Planen utgör ett stöd för att förbättra villkoren för cyklisterna inom tätorten. Utvecklingen av gång och cykelnätet i anslutning till området bör därför anpassas utifrån denna cykelplan. Parkeringsnorm Parkeringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare ska ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Gällande parkeringsnorm för Mariestad är från november 1989 och är baserad på personbilstätheten vid den tidpunken med en prognos 10 år framåt och är därmed förlegad. Målet är att en ny parkeringsnorm för centrum ska ske i samband med upprättandet av en ny trafikplan. När den fördjupade översiktsplanen för Sjöstaden antogs reviderade man normen inom själva planområdet till nedanstående antal parkeringsplatser. Siffrorna är framtagna med utgångspunkt i den tidigare normen och i jämförelse med liknande situationer i andra svenska städer. Denna norm är mer aktuell för detta planförslag än parkeringsnormen från 1989, därför tillämpas Sjöstadens parkeringsnorm istället. Följande föreskrivs: Kontor - 14 parkeringar/1000 m². Verksamheter/handel - 23 parkeringar/1000 m². Café/restaurang - 35 parkeringar/1000 m². Avfallsplan En avfallsplan är kommunens styrdokument för avfallshantering. Avfallsplanen beskriver målen kommunen har för avfallshanteringen men också vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan ( ) riktar sig till kommunens egen verksamhet men också till privatpersoner och företag. I den står det att kommunen eftersträvar en gemensam uppsamlingsplats för hushållsavfall vid nybyggnation. Dagvattenpolicy Kommunfullmäktige antog 2005 en dagvattenpolicy för kommunen. Den visar bland annat på olika lösningar för att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD), och därigenom bidra till att minska flöden och ge högre reningseffekt. I enlighet med kommunens dagvattenpolicy ska därför dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvattnet fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Vid behov ska dagvattnet från till exempel parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. För att minska uppkomsten av dagvatten ska eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs. Energi och klimatplan Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner har en gemensam Energi- och klimatplan. I planen finns övergripande mål samt mål kring transporter, uppvärmning och minskad elanvändning. Områden som berör den fysiska planeringen i energiplanen är framförallt kommunernas mål när det gäller transporter och uppvärmning: Externa områden för handel med mera ska ha anslutning med kollektivtrafik samt säker gång- och cykeltrafik till år Ett nätverk av säkra gång- och cykelvägar inom och mellan tätorterna i kommunerna ska byggas ut till år Vid överlåtande av kommunal mark för bostadsbyggnation ska användande av lågenergihus stimuleras. Speciella insatsområden när det gäller ovannämnda punkter redovisas i energiplanen. Byggnader behöver anpassas efter de lokala förhållandena för att undvika onödig energiförbrukning. Utformning, teknik och material behöver väljas så att energieffektivitet främjas. Det behövs ett långsiktigt tänkande där inledande investeringskostnader ställs mot kostnader under byggnadernas livscykel. Den fy- 6

7 siska planeringen har här en viktig roll att spela. Planeringen av befintliga och nytillkommande områden behöver göras så att det så långt som möjligt styrs bort från fossilbränslebaserad uppvärmning. De nya hus som byggs bör utformas med rätt metoder och materialval så energibesparing och energiåtervinning kan ske. Energieffektiviseringsstrategin Ett grönt och skönt MTG Strategin för energieffektivisering Ett grönt och skönt MTG omfattar Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner, Mariehus, Törebodabostäder, Gullspångsbostäder och VänerEnergi AB (tidigare MTEAB). Strategin innehåller mål som aktörerna avser att uppnå gällande sina egna byggnader och persontransporter. Utöver målen redovisas även en analys av ekonomiska besparingsmöjligheter i samband med energieffektiviseringsarbete. Grönprogram I oktober 2009 antogs ett Grönprogram för kommunen. I denna presenteras beskrivningar och utvecklingsförslag av kommunens gröna ytor. I programmet tas det fasta vid att Mariestads kommun vill värna om och utveckla parker och grönområden. Mariestad har goda förutsättningar att utveckla ett grönt nät vilket innebär att koppla samman allt det gröna i staden genom att hitta eller bevara kopplingar mellan parker/naturområden, alléer, gång- och cykelvägar och så vidare. Ett finmaskigt nät av grönytor som löper genom bebyggelsen är en förutsättning för alternativ infrastruktur och rekreation. Detta är även en god grund för folkhälsa och hjälper dessutom till att upprätthålla ekologiska sammanhang. Det är därför av stor vikt att man beaktar grönstrukturen vid exploatering av nya områden genom att i så stor mån som möjligt spara befintlig vegetation, alternativt plantera nytt grönt, så att det gröna nätet i staden kan upprätthållas. Ljussättningsprogram Hösten 2009 antog kommunen ett Ljussättningsprogram vars syfte är att skapa en enhetlig och attraktiv ljussättning. Syftet är vidare att inspirera yrkesutövare, tjänstemän, politiker, företagare och invånare till ett kreativt förhållningssätt till ljussättningsfrågor, allt från ljussättning av stadens miljöer till den egna trädgården. En väl ljussatt miljö kan skapa ett rikare offentligt liv under dygnets och årets mörka tid. Viktiga parametrar i arbetet är att ljussättningen kan skapa tillgänglighet för alla medborgare, säkra miljöer samt en upplevelse av trygghet, identitet och estetiskt tilltalande miljöer och vara en del i arbetet med att skapa en attraktiv och intressant kommun. Arbetet måste ses långsiktigt eftersom personal byts ut, men anläggningen består och för att undvika ett godtyckligt arbetssätt, till exempel när det gäller val av armatur, bör den kommande projekteringen av planområdet beakta vad som sägs i ljussättningsprogrammet. Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer Riksintressen Mariestads tätort och intilliggande vattenområde berörs av flera olika riksintressen: Riksintresse för friluftslivet: Vänern - Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö- Fågelö Skärgård, båt, fiske, bad, Göta kanal (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riksintresse rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografiskt riksintresse enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken). Riksintresse yrkesfiske: Vänern (enligt 3 kapitlet 5 miljöbalken). Riksintresse för kulturmiljövården: Gamla stan, Mariestad (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riskintresse för kommunikation: E20, Riksväg 26 och Kinnekullebanan. Planområdet berörs inte direkt av något riksintresse och aktuell utveckling bedöms inte stå i konflikt med dessa intressen eller på ett påtagligt sätt påverka dem negativt. Strandskydd Strandskyddet kom till år 1950 med syfte att bevara allmänhetens friluftsliv. Numera syftar trandskyddet även till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Strandkyddet har bidragit till att vi kan promenera längs stränder, bada, fiska medmera. Strandskyddet skyddar även djur och växter som lever på och i närheten av stränderna vid vattenet. Planområdet berörs inte av strandskydd. 7

8 Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är aktuella för Västra Götaland. Dessa har sikte på år 2020 och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat målen och formulerat dem så att de är tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. Dessa mål sammanfattas nedan och kommenteras med planförslagets relation till respektive mål. 1. Begränsad klimatpåverkan I Mariestad har det tagits fram ett flertal egna mål som gäller ökad effektivitet vid uppvärmning och byggnation, lokalt producerad energi, minskade utsläpp, minskat transportbehov och successiva bulleråtgärder. Staden ska främja kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik samt sjöfart på Vänern. De föreslagna förändringarna inom planområdet är ett steg mot att förtäta och koncentrera tätorten. Detta leder i förlängningen till minskade utsläpp och mindre transportbehov lokalt. Detta är bra ur både stadsmiljö-, naturmiljö- och klimathänseende. 2. Frisk luft Det regionala målet säger att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luften i Mariestad är i dag bättre än tidigare och det är viktigt att den positiva utvecklingen av luftkvaliteten fortsätter genom fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och mindre utsläpp av luftföroreningar. Vissa byggnader inom planområdet är anslutna till fjärrvärmenätet. Förbättrade förutsättningar för gångoch cykel i anslutning till planområdet gör det lättare att färdas miljövänligt. 3. Bara naturlig försurning Inga specifika mål finns i Mariestads kommun, utan det är regionala mål som gäller. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Vänern har god motståndskraft mot försurning på grund av omgivande jordarter. Inte heller Tidan är påverkad av försurning. Markvattnet har däremot lågt ph-värde och dålig buffringsförmåga. Risk finns för att målet för andelen skogsmark med för hög surhetsgrad inte klaras. Som ovan nämnt så leder en koncentration av tätorten i förlängningen till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid samt kväveoxid på grund av minskat transportbehov. 4. Giftfri miljö Miljögifter och tungmetaller tenderar att ansamlas i ekosystem och de kan lagras i sediment under lång tid. I höga halter kan de medföra hälsoskador på såväl djur som människor. Målet innebär att exponeringen av farliga ämnen ska ligga nära noll, förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade samt att fisk i Sveriges hav och sjöar är tjänlig som människoföda. Det finns varken bekräftade eller misstänkta föroreningar inom planområdet. 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Varken tidigare, nuvarande eller planerade verksamheter inom planområdet orsakar direkta utsläpp av ämnen som påverkar ozonskiktet. 6. Säker strålmiljö Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel UV-strålning och naturligt förekommande radon i mark och vatten. I Mariestads tätort finns inga verksamheter förknippade med strålande ämnen. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, biologisk mångfald eller allsidig användning av mark och vatten. Växtnäringsämnen förekommer inte inom planområdet eftersom inget åkerbruk bedrivs i närheten. 8. Levande sjöar och vattendrag Vattenkvaliteten i Vänern är betydligt bättre än i Tidan där tillförseln av näringsämnen är för hög. Genom att rena dagvattnet lokalt inom planområdet kan det undvikas att orenat dagvatten sekundärt når Tidan och Vänern. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Dagvatten bör i största möjliga utsträckning tas om hand lokalt och renas i naturliga system. En lokal hantering av dagvatten ger såväl ekonomiska som eko- 8

9 logiska och estetiska vinster. Dagvattnets innehåll av växtnäringsämnen och föroreningar kan till exempel fångas upp i öppna diken, dammar eller våtmarker. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård För att slå vakt om de kvaliteter som besöksnäringen efterfrågar ska värdefulla delar av Mariestadssjön bevaras i huvudsak opåverkade av bebyggelse och störande verksamheter. Byggnader och anläggningar för friluftslivets eller turismens behov får dock uppföras. Det är till exempel angeläget att förbättra möjligheterna att besöka Djurö. Kommunens större allmänna badplatser bör år 2007 uppfylla kraven för Blå flagg. Planområdet berörs ej av detta miljömål. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska behållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Planområdet innefattar ingen våtmark. 12. Levande skogar Målet är inte relevant inom planområdet. 13. Ett rikt odlingslandskap Målet är inte relevant inom planområdet. 14. Storslagen fjällmiljö Målet är inte relevant i Mariestad. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt för att främja god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Frågor om ökad användning av förnyelsebara energikällor samt ökad ekoeffektivitet i kommunens tekniska system ska få en ökad vikt i samhällsplaneringen. En ökad ekoeffektivitet innebär mindre avfall och att restprodukter i största möjliga utsträckning nyttiggörs genom återbruk, material- eller energiutvinning. Planförändringen förbättrar den byggda miljön utifrån ett flertal mål. Nya byggnader ska i så stor utsträckning som möjligt utformas på ett miljöanpassat vis. Området försörjs till viss del med fjärrvärme och tillkommande byggnader bedöms kunna koppla på sig till det. Avloppseffektiviteten kan öka genom att man inom planområdet ser över ledningar i syfte att minska inläckage av grundvatten och dagvatten. Återbruk av byggnadsmaterial och liknande kan tilllämpas vid utfyllnader för att förbättra materialhushållningen. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras för framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Områden med höga natur-, kultur- eller rekreationsvärden eller hotade arter skall användas på ett sådant sätt att värdena består och arternas livsbetingelser förbättras. De få uppväxta träd som finns inom planområdet bör i så stor utsträckning som möjligt bevaras. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i kapitel 5, miljöbalken, med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. I rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Det finns även en miljökvalitetsnorm för Vänern Värmlandssjöns vatten med God ekologisk status Planförslaget bedöms inte medföra överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund har i samverkan med bland annat Västtrafik, Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner i Skaraborg tagit fram dokumentet Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg. Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafiken ska öka med 50 % fram till år För att uppnå detta mål bör samhällsplanering i kommunerna ske utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, där infrastruktur och bebyggelse gör det enklare för resenärerna att välja kollektivtrafik än egna motorfordon. 9

10 Del 3 - Befintlig struktur Bebyggelse Byggnader inom planområdet På fastigheten Flamman 2 finns en bränslestation med tillhörande service och ett begränsat utbud av livsmedelförsäljning. På fastigheten Flamman 3 finns både handelverksamheter, kontor och lagerytor. Fasaden består till stora delar av plåt och glas. På fastigheten Flamman 5 bedrivs bilförsäljning och bilverkstad, utställningshallen vänder sig mot Mariagatan, fasaden består av plåt och glas. I korsningen Mariagatan - Hantverkaregatan ligger fastigheten Flamman 11 som utgörs av en byggnad som utför däckbyte och övrig bilservice. På fastigheten Flamman 8 bedrivs bilservice och billackering. Huvudbyggnaden är i två våningar med en lägre entrébyggnad båda med ljusa fasader. Fastigheten Flamman 11 i korsningen Hantverkaregatan - Mariagatan. Angränsande bebyggelse Norr om planområdet ligger en storskalig industribyggnad med ljus plåtfasad. Väster om planområdet ligger ett antal byggnader i varierande utformning och för olika användning. Två byggnader används för bilreparationer och service där den ena är i rött tegel och den andra i ljus puts. Väster om bränslestationen finns en byggnad i ljus putsfasad, verksamheten utför elektriska installationer. Söder om planområdet ligger en bränslestation och kemtvätt. Gemensamt för byggnaderna inom planområdet och i direkt anslutning till planområdet är taklutningen, färgskalan och fasadmaterial. I öst ligger Sjöhagaparken som inte innefattar någon bebyggelse, öster om Sjöhagaparken finns främst bostadsbebyggelse med både lägenheter i flerbostadshus och friliggande villor samt radhusbebyggelse. Flerbostadshusen och radhusen är från 1960-talet och den största delen av villabebyggelsen kom till kring och 1930-talen. Grönstruktur Det finns ingen allmän platsmark inom planområdet dock ligger rekreationsområdet Sjöhagaparken i direkt anslutning till området och entrén till Johannesberg finns ca 150 meter sydost om planområdet. Planområdet består till stor del av hårdgjorda ytor med viss vegetation i öst mot Sjöhagaparken. Bränslestation och Varuhuset Flamman. Flygfoto över planområdet och angränsande omgivning från år

11 Kommunikationer Gång- och cykeltrafik Det finns idag inget direkt utbyggt gång- och cykelvägnät inom eller i anslutning till planområdet. Det pågår dock en ombyggnation av Stockholmsvägen som helhet där en separerad gång- och cykelbana planeras längs hela vägens sträckning. Biltrafik Söder om planområdet ligger Stockholmsvägen som är en av stadens huvudinfartsgator och därför vältrafikerad. En ombyggnation av vägen som helhet pågår just nu. Syftet är förutom ledningsarbeten att skapa en tryggare situation för oskyddade trafikanter genom bl.a. lägre hastigheter och trafikslagsseparering. Mariagatan, som leds förbi planområdets västra sida, fungerar som huvudgata i den centrala staden och är relativt kraftigt trafikerad med cirka fordon ÅDT (årsdygnstrafik). Andelen tung trafik beräknas till omkring 5 %. I norr ligger Hantverkaregatan som är en mindre trafikerad lokalgata. In- och utfarter till planområdet skiljer sig beroende på fastighet. Mot Hantverkaregatan och till vissa delar av Mariagatan saknas anordnade in- och utfarter eftersom bebyggelsen är relativt långt indragen och parkeringsplatser är placerade framför byggnaderna. Mot Stockholmsvägen som är den största huvudgatan i anslutning till planområdet finns två anordnade inoch utfarter. Den västliga in- och utfarten samsas fastigheterna Flamman 2 och 3 om, in- och utfarten ligger nära inpå den cirkulationsplats som finns syd-väst om planområdet. Den östliga in- och utfarten ligger i den syd-östra delen av planområdet och är avsedd för fastigheten Flamman 3. I planområdets södra del förekommer kraftiga nivåskillnader mellan den västra och östra sidan. Parkering Det parkeringsbehov som dagens verksamheter genererar ryms inom kvartersmark. Detta bedöms även kunna klaras fortsättningsvis. Transporter Stockholmsvägen och Mariagatan är huvudgator för tyngre transporter, Stockholmsvägen används även för transporter av farligt gods. Kollektivtrafik Planområdet är både centrumnära och har nära till kollektivtrafikförbindelser inom tätorten och till omkringliggande regioncentra. Mariestads resecentrum ligger cirka 700 meter väster om planområdet och har täta lokala och regionala bussförbindelser inom kommunen och till angränsande städer samt flera dagliga avgångar med långfärdsbuss mot Stockholm, Uppsala, Göteborg, Örebro, Jönköping och Karlstad. Tåget, Kinnekullebanan, har även under senare år fått förbättrade anslutningar till Västra stambanan och direktförbindelse till Göteborg och Örebro. Idag går tätortstrafikens busslinje 1 i närhet av planområdet som trafikerar sträckan Bråten Grangärdet. Busshållsplatsen ligger sydväst om planområdet vid Stockholmsvägen och stoppet heter Milstensgatan. Klimatförhållanden Mariestads lokalklimat påverkas av Vänern, vilken jämnar ut temperaturerna och gör vintrarna mildare och somrarna svalare. Årsnederbörden varierar mellan millimeter. Den vanligast förekommande vindriktningen är sydvästlig. Naturvärden Inga naturvärden finns inom eller i direkt anslutning till planområdet. Kulturvärden Inga kända fornlämningar eller annat av kulturhistoriskt värde finns inom planområdet. Service Huvuddelen av det offentliga och kommersiella serviceutbudet återfinns i Mariestads centrala delar. Sjukvård med bl.a vårdcentral finns närmast vid Mariestads sjukhus, cirka 2 kilometer väster om planområdet. Geotekniska förhållanden Någon geoteknisk undersökning har inte gjorts i samband med planarbetet. Det är dock nödvändigt att ta fram detaljerad utredning vid nyexploatering inom området. Terrängförhållanden Marken varierar i höjd inom planområdet och består till stora delar, förutom av bebyggda delar, av parkering eller andra hårdgjorda ytor. Markhöjder varierar mellan +47,07 och +50,81 i RH

12 Markförhållanden och föroreningar Det finns varken bekräftade eller misstänkta föroreningar inom planområdet. Enligt utdrag från SGU består jorden till olika stora delar av lera, finsand och morän inom planområdet. Del 4 - Föreslagen utveckling Bebyggelse De tidigare planerna för området har varit begränsade vad gäller användning men flexibla vad gäller byggnadssätt, exploateringsgrad, utformning etc. Planen kommer fortsättningsvis vara flexibel och kompletteras med nuvarande användning samt möjliggör ny användning som på sikt kan tänkas etableras. Fastigheten Flamman 3 som tidigare var planlagd för garageändamål ändrar användning till handel och kontor. Fastigheterna 5, 8 och 11 var tidigare avsedda för småindustri, den nya planen medger även handel och kontorsverksamheter. I söder mot Stockholmsvägen och i norr mot Hantverkaregatan prickas en 8 meter bred zon där byggnad ej får uppföras, längs med Mariagatan i väst och Sjöhagaparken i öst görs en motsvarande zon 6 meter bred. Pyloner, skyltning med mera Pyloner, master och skyltning eller liknande får uppföras på prickmark dock med en höjd om max 10 meter. Utformning och exakt placering hanteras vid bygglovprövning. Grönstruktur Så mycket som möjligt av befintlig vegetation bör bevaras vid eventuella ny- och tillbyggnationer. Ny plantering inom planområdet uppmuntras av både estetiska och tekniska skäl för t.ex. dagvattenhantering. Kommunikationer Gång- och cykeltrafik Inom planområdet planeras inga förändringar för gång- och cykeltrafiken. På Stockholmvägen som är under omdaning är en separerad gång- och cykelväg planerad på vägens södra sida och berör inte planen direkt. Kollektivtrafik Närheten till kollektivtrafik bedöms som tillräcklig med stopp utmed Stockholmsvägen. Biltrafik Mariagatan, som gränsar till planområdets västra sida, och Stockholmsvägen i söder kommer fortsättningsvis fungera som huvudgator i den centrala staden. De idag befinliga in- och utfarter längs Stockholmsvägen kommer fortsättningsvis tillåtas, någon ny in- och utfart är dock inte tillåten. För att öka framkomligheten och indirekt trafiksäkerheten på Stockholmsvägen finns det möjlighet att tillskapa en vänsterfil till den östra in- och utfarten på fastigheten Flamman 3. För att minska belastningen av motortrafik på Stockholmsvägen ger planen möjlighet att anordna in- och utfart till fastigheten Flamman 3 till och från Mariagatan via Flamman 2 i en gemensamhetsanläggning avsedd för in- och utfart. Exempel på parkeringsyta med växtlighet. 12

13 Illustration som visar förslag till utveckling av trafikapparaten kring del av planområdet. Röd markering på Stockholmsvägen visar område avsett för vänstersväng i en s.k ficka. Gröna pilar visar möjliga in- och utfarter. Transporter Stockholmsvägen och Mariagatan kommer fortsättningsvis trafikeras av tyngre transporter. Parkering Kommunens rättigheter att bestämma om anordnande av parkeringsplatser regleras i plan- och bygglagen (4 kap 13 ). Normen omfattar inte någon parkeringsplan det vill säga var parkeringsplatserna ska placeras. Dessa frågor behandlas i den fysiska planeringen eller i samband med bygglovprövning av enskilda byggnadsobjekt. Parkeringsbehovet bedöms även i framtiden kunna rymmas inom den egna fastigheten på kvartersmark. Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättning och ålder ska vara fullt delaktiga i samhällslivet måste beaktas vid nybyggnation. Ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av människor så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet, allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergier eller sådant som kan orsaka känslan av otrygghet som bristande belysning eller skötsel. Området och byggnaderna ska i övrigt utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Handikapparkeringsplatser i anslutning till området ska till exempel finnas i lämplig omfattning och tillräckligt nära entréer. Enligt Plan- och bygglagen ska byggnader vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För byggnader innebär det bland annat att hiss krävs om byggnaden är i flera våningsplan samt att ramper anordnas där entréer inte är placerade i marknivå. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Tillkommande byggnader kan anslutas till ledningsnätet för dricks- och spillvatten. 13

14 Där behov finns tillskapas så kallade u-området (mark som ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar) inom kvartersmark i plankartan. Dagvatten Mariestads kommun jobbar för att förbättra omhändertagande och rening av dagvatten innan det når Vänern. Därför ska allt dagvatten som uppkommer inom planområdet hanteras enligt kommunens dagvattenpolicy som redovisas i Del 2 Förutsättningar. I detta fall innebär det att allt dagvatten från nya byggnader ska renas och fördröjas innan det släpps ut i Vänern. Marken bedöms ej lämplig för LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) genom infiltration i marken med tanke på planområdets storlek och andelen hårdgjorda ytor. Vatten kan istället omhändertas genom att implementera så mycket gröna ytor som möjligt inom området eftersom vegetation i sig är ett effektivt sätt att fördröja, magasinera, infiltrera, rena och avdunsta vatten. El och värme All byggnation ska eftersträva de rekommendationer som anges i Mariestad, Töreboda och Gullspångs energi- och klimatplan se Del 2 - Förutsättningar. Vissa byggnader inom planområdet är anslutna till fjärrvärmenätet och nya byggnader bedöms även kunna anslutas till detta. Tele- och datakommunikationer Ett kabelstråk finns bland annat utmed Mariagatan. Om detta berörs i samband med exploatering ska tidig kontakt tas med Skanova. Anslutningar till tele- och datakommunikationer görs i övrigt via kontakt med respektive leverantör. Generellt ledningsstråk Alla ledningar ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk. Avfall Avfallshantering ska ske genom samlade lösningar enligt kommunens renhållningsordning. Körvägar ska utformas för minst belastningsklass 2 (BK2) och bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Gaturummet ska ha en fri höjd av 4,7 meter. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden. Återvändsgata ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon. Vändplan för en normal sopbil ska ha en diameter av minst 15, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om. Ett alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Körvägen ska i övrigt ha fri sikt och god framkomlighet, vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel, framkomlighet samt att delge nödvändig information. Vägverket, kommunen, privat vägförening eller enskild fastighetsägare kan vara väghållare. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens behov av framkomlighet till angreppsvägar ska beaktas i samband med markprojektering. Detta gäller även höjdfordon för brandsläckning i fastigheter som inte kan nås på annat sätt, samt behov av brandposter och släckvatten enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Krav vid grundläggning Byggnader ska grundläggas på frostskyddad nivå på fast lagrad oorganisk jord eller på väl packad fyllning sedan först allt organiskt material borttagits. Tillåtet grundtryck väljes enligt SBN 80 som för fast lagrad mellansand. All fyllning utföres enligt SBN 80 avsnitt 23:2341 och 23:4. Schaktning kan över grundvattenytan ske med slänt i lutning 1:1 á 1:1,5. Eventuell sprängning vid ny- eller ombyggnation inom fastigheterna ska utföras enligt gällande lagar och förordningar. Vid eventuella pålningsarbeten finns risk för att viss hävning och förskjutning av omgivande mark kan inträffa. Där närliggande ledningar riskerar att skadas ska pålar borras ner och jorden spontas. Ett kontrollprogram ska upprättas så att jordrörelser följs upp under sprängning- och pålningsarbetet för att undvika att närliggande byggnader, ledningar och andra anläggningar skadas. Geotextil på schaktbotten som materialskiljande lager förordas. För att minska risken för ojämna sättningar rekommenderas utförande med geonät under planerad fyllning. Med hänsyn till risken för stigande vattennivåer ska oskyddad grundläggning inte ske lägre än +46,7 i RH

15 Del 5 Risker Trafikstörningar och buller De störningar från trafiken som kan komma att påverka bebyggelsen inom planområdet är framför allt de från Mariagatan och Stockholmsvägen. Transporter på allmän väg hanteras som vägtrafikbuller och transporter inom det egna området hanteras som internt industribuller. Buller är främst reglerat vid bostadsbebyggelse. Eftersom planen inte medger bostäder har ingen vidare bullerberäkning gjorts. Klimatförändringar Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktigt. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som tros komma oftare och bli allt värre. Detta gör det nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Det finns flera olika typer av översvämningar som kan hota området, bland annat kraftiga skyfall som orsakar stora vattenansamlingar på hårdgjorda ytor, vatten som tränger upp ur vatten- och avloppssystem och höga grundvattennivåer. Det finns flera studier som SMHI har tagit fram, bland annat Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern Slutrapport (Rapport Nr ) och Klimatanalys för Västra Götalands län (Rapport nr ). Länsstyrelsen har tagit fram publikationen Stigande vatten en handbok för fysisk planering som är ett bra hjälpmedel vid planering nära översvämningshotade områden. Då planområdet är beläget på långt avstånd från Vänern och Tidan samt att bebyggd tomtmark ligger på runt +47,08 till +50,67 i RH2000 bedöms området mindre troligt påverkas av stigande vattennivåer från Vänern och Tidan som stundtals svämmar över. I rapporten Översiktlig översvämningskartering längs Tidan (Rapport nr 49, 2006), framtagen av Räddningsverket, redovisas kartor över Tidan där beräknat högsta flöde framgår. Där kan utläsas att området och tillfartsvägar inte löper risk för att översvämmas på grund av ökat flöde i Tidan. De risker som klimatförändringar kan innebära för planområdet bedöms vara kraftiga skyfall. Genom förebyggande åtgärder kan sannolikheten minska för att en översvämning inträffar och även minska utbredning om den inträffar. Det finns flera olika möjliga åtgärder, bland annat skapa plats för vatten vid kraftiga skyfall. För att sannolikhetsreducera mot översvämningar orsakade av kraftiga regn bör man inom planområdet använda sig av olika typer av vegetation för att absorbera vatten eftersom växtligheten fördröjer, magasinerar, infiltrerar, renar och avdunstar vatten. Det kan åstadkommas med gröna tak och väggar, planteringar med mera. Hårdgjorda ytor kan brytas av med material som enkelt infiltrerar överflödigt vatten. För att reglera vattnets flödesvägar är det viktigt att gator dimensioneras med tillräckligt djup och tillräckligt höga kantstenar för att skydda befintlig bebyggelse. Vid byggnation är det viktigt att utreda eventuella funktionskrav, det vill säga om byggnaden ska överges vid en översvämning genom en säker evakuering, alternativt fungera och vara tillgängligt för människor. I båda fall får inte själva byggnaden skadas. När det gäller helårsboende och viktiga funktioner som utbildning, sjukvård med mera är det viktigt att dess funktion upprätthålls. Dessa verksamheter förekommer inte inom planområdet, utan det är upp till exploatören att ställa eventuella funktionskrav inom kvartersmark. Det finns inga risker för skred, erosion eller underminering då området är relativt plant och saknar närliggande upphöjningar bestående av instabila jordlager. Risker förknippande med angränsande bränslestation Den dimensionerande skadehändelsen för bränslestationer är läckage av bränsle i samband med påfyllning från tankbil till cistern. Utsläppet bildar en pöl som snabbt kan ge brännbara gas-luftblandningar som kan antändas i kontakt med till exempel heta motordelar, statisk elektricitet, brinnande cigaretter med mera. Den antändbara blandningen är tyngre än luft och kan spridas till lågt liggande utrymmen såsom kulvertar, rörledningar, med mera eller föras med vinden och antändas på avstånd från utsläppsplatsen. Avgörande för effektutvecklingen är hur stor pölarean blir. Genom att vidta åtgärder för att begränsa utspillsarean vid lossningsplatsen kan effektutvecklingen begränsas. Ett flertal rimlighetsbedömningar avseende utspillsareor i anslutning till påfyllning från tankbil till cistern leder till att vid ett avstånd över 50 meter från 15

16 brandens centrum så påverkas inte bebyggelse. Under planprocessen har bränslestationens planerade läge lokaliserats så att ett skyddsavstånd över 50 meter skapas mellan bränslestation och övriga byggnader. Åtgärder för att begränsa spillareor i händelse av utsläpp bör dock beaktas i bygglovhanteringen. Tanktransporterna till och från bränslestationen är arrangerade så att tankfordonen ej behöver backa inom området. Tabellen nedan visar riktvärden för avstånd mellan olika objekt och utrustning vid hantering av brandfarliga vätskor klass 1 på en bensinstation. Särskilda omständigheter kan motivera avvikelser från riktvärdena. Avstånden i tabellen får minskas om betryggande säkerhet kan uppnås på annat sätt. Objekt A-byggnad = Byggnad där människor vanligen vistas, till exempel bostad, hotell, sjukhus, kontor, butik, restaurang, gatukök, bibliotek, museum, skolbyggnader, kyrkor och andra byggnader med samlingslokal och liknande B-byggnad = Byggnad, i vilken det vanligen inte vistas andra människor än sådana som kan förutsättas känna till förekommande hantering av brandfarliga gaser eller vätskor, till exempel industribyggnader, hantverksbyggnader, parti- eller postorderlager, pumphus, bensinstationer, garagebyggnader, laboratoriebyggnader och liknande. C-byggnad = Byggnad där människor vanligtvis inte vistas, till exempel friliggande magasin, förråd, garage eller byggnad med låg brandbelastning C-byggnad med brandfarlig vara Båtplatser Miljöstation Parkeringsplatser Starkt trafikerad gata eller väg Skyddsavstånd 25m 12m 9m 12m 25m 12m 6m 3m Inga A-byggnader finns inom kortare avstånd än 25 meter från bränslestationen. När det gäller cisternen så ligger den på över 35 meters avstånd från den närmsta handel- och kontorsfastighet. Dessutom är cisternen nedgrävd. Därför dras slutsatsen att bränslestationen inte utgör någon risk för befinlig bebyggelse. Del 6 - Miljökonsekvenser När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet med detta är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). Utöver detta gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Behovsbedömningen bör alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. Bedömning Föreliggande detaljplan ligger helt inom planlagt område. Planområdet är idag bebyggt. De verksamheter som idag bedrivs är i mångt och mycket inte förenligt med gällande planer. Bebyggelsen omges av stora hårdgjorda ytor som till största del används för upplag och parkering. Någon utmärkande vegetation finns inte inom planområdet. Den tillkomna användningen bedöms inte vara mer störande än den som bedrivs idag eller som föreskrivs i underliggande planer. Genomförandet av den nya detaljplanen för handelsändamål och kontor, bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Därmed behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning. Planförslaget bedöms i övrigt vara förenligt med intentionerna i miljöbalken. Marken bedöms lämpad för de ändamål som föreslås enligt 3 kapitlet 1. Planen tar inte i anspråk sådan mark som avses i 3 kapitlet

17 (stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse eller riksintressen) respektive 7-9 (områden med värdefulla mineral, områden lämpade för samhällsviktiga anläggningar, till exempel för energiproduktion eller har som betydelse för totalförsvaret). Detaljplanen leder inte till några överträdelser av miljökvalitetsnormerna enligt kapitel 5 och tillgodoser riksintressen enligt kapitel 3 och 4, miljöbalken. Buller är ett av miljöproblemen för byggplatser vilket kan inom en begränsad tid medföra vissa olägenheter, främst för närboende till planområdet. På grund av detta är det särskilt viktigt att dessa åtgärder föregås av någon form av kontrollprogram som bland annat följer aktuella riktvärden för buller vid byggplatser, samt beskriver skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för buller från byggplatser (allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15) vilka ska följas. Bullret från en arbetsplats beror främst på vilka arbeten som ska utföras och vilka maskintyper som kommer till användning. Relevanta konsekvenser behandlas i övrigt inom ramen för denna planbeskrivning. Del 7 - Genomförande Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Organisatoriska frågor Planförfarande Planförfarandet sker enligt enkelt planförfarande vilket motiveras med att föreslagen plan medger idag rådanade användning och är av principiell betydelse för allmänheten, området är idag exploaterat och planförslaget medför ej betydande påverkan på miljön. Planprocessen beskrivs och regleras i plan- och bygglagens 5:e kapitel. Det enkla planförfarandets olika steg redovisas nedan. Aktuellt planskede är markerat med fet text. Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar, allmänhet med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsredogörelse - Efter samrådet sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Antagande - Detaljplanen antas av kommunstyrelsen och träder i laga kraft tre veckor efter det att beslutet är anslaget, förutsatt att inga överklaganden har inkommit. Preliminär tidplan Samråd vår 2013 Beslut om godkännande sommar 2013 KS antagande sommar 2013 Tiderna ovan är preliminära och kan komma att förändras under arbetets gång, bland annat beroende på inkomna yttranden under samråd. Ansvarsfördelning Ledningsnät för vatten och avlopp utanför kvartersmark ägs och förvaltas av Mariestads kommun. VänerEnergi AB äger elnätet inom området och ansvarar också för drift och skötsel av detta. VänerEnergi AB kommer även att leverera värme till tillkommande byggnader och ansvarar för tillhörande ledningar. Respektive fastighetsägare ansvarar för exploatering inom kvartersmark. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden är avsikten att syftet med detaljplanen genomförs och förverkligas. Avtal En muntlig överenskommelse har träffats där fastighetsägaren till Flamman 2 respektive Flamman 3 har kommit överens om att en gemensamhetsanläggning för in- och utfart från och till Mariagatan ska ingå i planbestämmelserna. Lovplikt Enligt 8 kap. 5-6 Plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att 17