Skogsbruket Europaparlamentariker trivs i skogen Bra att veta inför plantering Ved till varje bastu

Transkript

1 Skogsbruket Europaparlamentariker trivs i skogen Bra att veta inför plantering Ved till varje bastu

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g EU-politikern som trivs i skogen Carl Haglund trivs med uppdraget som Europaparlamentariker i Bryssel. Men när familjen har ledigt är det avkoppling hemma i Finland som gäller. Vad som göms i snö kommer fram i tö inventera skogen Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens checklista för skogsägaren. Sorkarnas antal ökar igen Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på väg uppåt i södra Finland. Vad jag behöver veta då jag ska plantera Revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret ger några råd till skogsägare som ska plantera i vår. Nytt koncept för skogssådd. Ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på marknaden nästa år. Ved till varje bastu Konflikt mellan skogsbruk och vård av fornminnen på Åland På omslaget: Sälgens honblommor Foto: Staffan Weckman 2 Skogsbruket 4/2011

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 4/2011 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén (tjänstledig) Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogen har många värden I t i d n i n g e n Sk o g s l a n d läser jag en intressant notis om aktuell forskning i delstaten Georgia i USA. Delstatsuniversitetet har satt ekonomiska värden på skogens ekosystemtjänster. Det handlar bland annat om skogens förmåga att filtrera och lagra vatten, att upprätthålla en biologisk mångfald och skogens estetiska och kulturhistoriska betydelse. Allt det här är sådant som skogen producerar också i Finland och som vi alla kan dra nytta av. Det finns ingen direkt marknad för de här tjänsterna, naturen producerar dem gratis, och för att värdera dem har man gjort en uppskattning av samhällets nytta av tjänsterna. I Georgia kom man fram till att skogen producerar värden motsvarande 37 miljarder dollar årligen om den lämnas oavverkad. För att ha något konkret att jämföra med redovisas också det sammanlagda värdet av produktionen vid Georgias såg- och träindustri. Det är lättare att redovisa och totalsumman är 28 miljarder dollar per år. Det är betydligt mindre än den sammanlagda summan av ekosystemtjänsterna. Avsikten med beräkningarna sägs vara att vägleda markägarna i deras val mellan att avverka eller inte. Det inte bara i USA som man forskar i vilka olika värden skogen producerar och försöker sätta en prislapp på dem. Till exempel har man både i Finland och i Sverige kunnat konstatera att folk mår bra av att vara ute i skogen. Spänningarna släpper, blodtrycket sjunker och humöret blir bättre, resultatet är friskare människor och lägre sjukvårdskostnader. Den logiska slutsatsen är att vi borde vara försiktiga med avverkningar och måna om att vi har rekreationsskogar för våra stressade karriärmänniskor. En annan femma är att de stressade människorna knappast anser sig ha tid att varva ner ute i skogen, det hör till det nya livet som kommer efter kollapsen. Det som jag finner intressant i det hela är att flera forskargrupper efter ett ingående och noggrant arbete för att skapa nya ekonomiska värderingsinstrument för tjänster utan egentlig marknad tycks drabbas av en total blindhet för verkligheten när de presenterar sina resultat. I Georgia ställs skogsindustrins produktion helt kallt mot alternativet att låta bli att avverka. Med den informationen kan vem som helst förstå att det är lönsammare att låta skogen stå orörd än att avverka den. Tänk att man inte ser möjligheterna att samtidigt producera både virke för industrin och ekosystemtjänster för samhället! De är inte alternativ som utesluter varandra. Skogen är en förnybar resurs som kan användas om och om igen. Att låta bli att använda den resursen är ingen hållbar lösning på varken miljöproblem eller sociala problem. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan tvärtom skapa större värden både på den materiella och immateriella sidan. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 EU-politikern som trivs i skogen Carl Haglund trivs med uppdraget som Europaparlamentariker i Bryssel. Men när familjen har ledigt är det avkoppling hemma i Finland som gäller. Jag tycker om att snickra och jag förknippar naturen med att vara ledig, säger han. Livet som politiker i Bryssel kan vara hektiskt. Dagarna är långa, många svåra beslut ska fattas och det gäller att kunna samverka med andra politiker från hela Europa. Men Europaparlamentarikern Carl Haglund, 32, trivs med sitt uppdrag i storstaden. Jag tycker om att arbeta som politiker och min familj trivs bra i Bryssel. Vi brukar ofta gå ut och ta en promenad med barnvagnen och det kan bli en tur till torget för att handla, säger han. Men familjen Haglund, som består av Carl, frun Michaela och sonen Edward, 2, tycker också om att koppla av från livet i EU:s huvudstad. Då är det besök till Finland som står högst på önskelistan. Familjen har kvar sitt hem i Esbo och ett litet krypin hos svärföräldrarna i Veikars i Korsholm. Vi reser ofta hem under längre ledigheter och även på veckosluten. Det blir antingen besök till Michaelas föräldrar i Veikars eller till min hemstad Esbo. Vi spenderar också en stor del av vår lediga tid i skärgården i Ingå eller Sundom, berättar Carl. Händig familj Ingå skärgård har upptagit den största delen av tiden under det senaste året. Familjen byggde en sommarstuga förra sommaren. Efter att väggar och tak rests av byggfirman tog Carl själv över och slutförde bygget. Till saken hör att det inom familjen finns ett flertal personer som kan bygga. Min svåger arbetar i byggnadsbranschen och min pappa, svärfar och farbror är också händiga, berättar Carl som under åren renoverat flera lägenheter och byggt interiörer. Redan som liten var jag med när pappa byggde och på den vägen har jag lärt mig. Jag kan göra det mesta på egen hand och om jag är osäker kan jag alltid fråga någon i familjen om hjälp. Familjen trivs också i skogen och innan sommarstugan uppfördes var det röjningsarbete på tomten som gällde. Carl har också kontakt till skogsarbetet via svärföräldrarna som är jordbrukare och skogsägare. Jag är en stor vän av motorsågen och tycker mycket om att arbeta med den. Men till skillnad från många markägare får jag inte min utkomst från skogen så för mig handlar det mera om rekreation. Men skogsarbete, snickrande och byggande är inte bara avkoppling. Det hör till min personlighet att hålla igång och jag är rätt bra på Skogsarbete, snickrande och byggande är inte bara avkoppling. Det hör till min personlighet att hålla igång och jag är rätt bra på att hitta saker att göra. att hitta saker att göra, säger Carl och skrattar. Bevakar skogsfrågor För Carl har skogen många olika dimensioner. Skogen ger möjlighet till rekreation och arbete samt avkoppling i naturen, men som politiker vet han också hur viktig skogen är för den finländska ekonomin och sysselsättningen. Och skogsfrågor är något som han har arbetat mycket med under sin tid som politiker. I SFP:s ministergrupp, som jag jobbade för före tiden som Europaparlamentariker, hade jag ansvar för jord- och skogsbruksfrågor. Så jag har varit ganska engagerad i sådana frågor och kommit i kontakt med en hel del branschfolk. Han arbetar också med jord- och skogsbruksfrågor i Europaparlamentet och är av den åsikten att en gemensam europeisk skogspolitik inte behövs. Jag är mycket kritisk till det och det beror främst på att Finland inte har någonting att vinna på en gemensam och harmoniserad skogspolitik. Framför allt Sverige och Finland har helt andra förutsättningar, däribland mängden skog, jämfört med andra europeiska länder, säger han. Carl menar också att kunskapen om skogen är rätt dålig i Bryssel. Det finns en bristande in- 4 Skogsbruket 4/2011

5 sikt och det krävs emellanåt aktiva insatser från mig och andra nordiska ledamöter för att uppnå förbättringar. Kritisk till pappersfacket Ifråga om den finländska skogsindustrin hoppas han att fasen av omstruktureringar är förbi. Han betonar att skogsbolagen på sistone har presterat relativt goda resultat och att framtidsutsikterna är ljusare. Det ser onekligen bättre ut för den finländska skogsindustrin, men det kan vända snabbt på marknaden, vilket påverkar skogsägarna. Tyvärr kan vi politiker inte påverka den biten och i slutändan är EU:s roll ganska liten. Jag är också kritisk till pappersfacket som har pressat upp lönerna, vilket försämrar förutsättningarna att bedriva lönsam verksamhet i Finland, säger han. Haglund ställer sig positivt till att användningen av biobränslen ska öka. Han välkomnar utvecklingen som har positiva effekter på klimatet och den lokala sysselsättningen. Jag tror att satsningen på biobränslen kan skapa en hel del arbete på landsbygden och det är mycket positivt. Vill nå resultat Många upplever att beslutsfattandet på EU-nivå är en lång och ineffektiv process. Som exempel upphörde stödet för användning av skogsbränslen vid årsskiftet och EU har inte ännu klubbat igenom ärendet. Att det tar tid att fatta beslut hör till demokratins avigsidor och ibland drar processen tyvärr ut på tiden. Men jag är en ganska otålig människa och är samtidigt resultatinriktad. Jag vill inte prata, utan åstadkomma resultat och jag är den förste att bli frustrerad när något drar ut på tiden. m Text: Christoffer Thomasfolk Foto: Margita Törnroth Skogsbruket 4/2011 5

6 Sk o g s v å r d Vad som göms i snö kommer fram i tö inventera skogen Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens checklista för skogsägaren. Snöbrott förekommer främst i stamtäta skogar som inte har röjts eller gallrats. Snöbrotten slår till mycket lokalt, men som tumregel kan man hålla i minnet att områden som har haft stormar och elavbrott är i den främsta riskzonen, säger forskare Antti Pouttu på Skogsforskningsinstitutet. I samband med riksskogstaxeringen får vi resultaten av hur omfattande snöbrotten har varit i vinter. Samma skadegörare som förökar sig i obarkat gran- och tallvirke förökar sig lika väl i snöbrott. Han tillägger att det är samma sak att lämna kvar träd som har brustit under snön som att lämna obarkat virke i skogen under sommaren. Det är stor risk att märgborren slår till i tallar som brustit under snötyngden. Granen hotas av granbarkborren och den sextandade barkborren. Pouttu påminner att sorkstammen ännu är liten, men på uppåtgående. Två generationer barkborrar Efter fjolårets stormar finns det fortfarande kvar vindfällen som inte har upparbetats Foto: Marianne Palmgren Granarna runt de granbarkborreskadade och döda träden ser ännu friska ut, men är sannolikt också infekterade. 6 Skogsbruket 4/2011

7 Snöbrott uppstår i täta ungskogar som varken röjts eller gallrats. på grund av att det rikliga snöfallet försvårade avverkningsarbetet i de drabbade områdena. Pouttu berättar att risken för skador av granbarkborre nu är störst söder om Salpausselkäåsen. I fjol lyckades granbarkborrarna producera två generationer avkomma för första gången i Finland. Som följd av massförökningen kan granbarkborren utvecklas till en farligare skadegörare än förut. Befogad oro Jord- och skogsbruksministeriet kommer i år att reformera lagstiftningen kring bekämpning av insekt- och svampskador. En arbetsgrupp har som uppgift att studera bland annat hur uttag av energived och insekternas tidigare svärmning kan beaktas i lagstiftningen. Nu har jord- och skogsbruksministeriet gått ut med en påminnelse om att skogsägare ska ta ut obarkat tallvirke före den första juli och granvirke inom juli månad. Ministeriets oro är befogad. Enligt insektlagen är skogsägaren skyldig att transportera bort virke och infekterade träd om mer än tjugo stammar alternativt tio procent av skogsbeståndet är skadat, konstaterar Pouttu. Han poängterar att de sista datumen som gäller för att transportera bort obarkat gran- och tallvirke är delvis föråldrad information. Om skogsägaren vill skydda sin skog och vara på den säkra sidan borde han ta bort virket ett par tre veckor tidigare än lagen kräver: Det här gäller speciellt för södra Finlands del. m Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 4/2011 Kämpig vinter för skogsägare Granbarkborrar och mycket snö har i vinter förorsakat bekymmer för skogsägare i Östnyland. Det har i vinter förekommit lokalt snöbrott som skogsägare i Östnyland har fått röja upp, berättar revirinstruktör Rune Grönberg på skogsreviret. Skogsägare har under vinterns lopp också avverkat granbarkborreskadad skog. Jag har kontaktat skogsägare som har granbarkborrehärdar i sin skog och vi har överlag styrt avverkningarna till områden som har granbarkborreskador. I vissa fall har skogsägare fått avverka ett större område än det han eller hon till en början planerade. Nu gäller det att följa upp läget och också granska de skogar som ligger mer avlägset på skogsfastigheten, säger Grönberg. Kolla plantskogen Hjortdjursskadorna har varit mycket lokala. Djuren har samlats på ett visst område då de vandrat längs med samma upptrampade stigar. Spår av sorkar har också noterats. Kolla om sorkarna har varit i farten på planteringsytan, påminner Grönberg. De första två åren efter planteringen är risken som störst att skogsplantorna dör. Visar det sig att det finns luckor i plantbeståndet så ta kontakt. Vi gör plantbeställningen direkt efter årsskiftet, men vi kan också hjälpa till senare. I annat fall får vi plantorna levererade till hösten, tillägger Grönberg. Ofta glömmer skogsägaren bort möjligheten att plantera på hösten. Det ger möjlighet att sprida sysslorna över en längre tidsperiod. Höstplanteringen brukar ske mellan augusti och slutet av september. Vid höstplantering är det skäl att undvika plantering på mjäl- och lerjordar på grund av risken för uppfrysning. Snödrivor stoppat självverksamma Självverksamma skogsägare har haft det kämpigt i vinter. Det har varit tungt att jobba i skogen med yrsnö och svårforcerade snödrivor. Många har i år inte avverkat sådana volymer som de vanligtvis brukar. I gallringsbestånden har snön ofta förorsakat höga stubbar. Det här beror på att det blir en slags snödyna mellan aggregatet och marken, berättar Grönberg. Den besvärliga vintern har lett till att flera planerade avverkningar har skjutits upp. Vi har till exempel mycket begränsat kommit åt att avverka på torvmarker då tjäle saknades under snömassorna och marken inte bar maskinerna. m Text: Marianne Palmgren 7 Foto: Skogsbrukets arkiv

8 Sk o g s v å r d Nu kommer vägtrummorna att sättas på hård test när snömassorna smälter. Varannan skogsbilväg svämmar över Efter att vinterns snöplogande är ett minne blott tar översvämmade vägar vid. Skogsbilvägen blir okörbar om trumman är igenfrusen eller inte klarar av att ta emot allt forsande smältvatten. Det lönar sig att gå och kolla läget om man känner till vägavsnitt som kan ha tagit skada av vattenmassorna. Skogsförbättringsförman Gunnel Englund på Kustens skogscentral berättar att det på närmare varannan skogsbilväg blir bekymmer med översvämningar på våren. Översvämningen kan bero på att vägtrumman är frusen, alltså igentäppt av is. Om möjligt, så lönar det sig att ha en spolbil som tinar upp trumman med ånga. På hösten kan man också dra en slang eller dylikt igenom vägtrumman, och sedan själv försöka tina upp den, tipsar Englund. Rengör trumman En annan orsak till översvämmade vägar är att vägtrumman har för liten dimension eller att utfallsdiket som för bort vattnet inte fungerar på rätt sätt. Alternativt har sand eller lera följt med vattenflödet och fastnat i trumman och då måste trumman rengöras. I de fall ska också sedimenteringsgropen framför och efter trumman fördjupas för att förhindra att trumman slammar igen på nytt. Det gäller också att kolla upp utfallsdikets skick, förklarar Englund. Hur gör man då vattnet som orsakar översvämningen kommer från grannens skog? Borde grannen stå för iståndsättningskostnaderna? 8 Skogsbruket 4/2011

9 Den bästa lösningen är om man i godo kan komma överens om fördelningen av kostnaderna. Om det är fråga om ett väglag fördelas kostnaden på alla delägare, eventuellt via den årliga vägavgiften. Betongtrummor måste förnyas Förr var vägtrummorna av betong och de har en begränsad livslängd. Då en väg grundförbättras byter man vanligtvis ut betongtrummorna. Om betongtrummorna är rätt ditsatta, alltså till exempel att betongkulvertarna har bundits ihop med järnband, och trumman är tillräckligt djupt, kan man räkna med att betongtrummorna har en livslängd på år. En söndrig betongtrumma måste direkt bytas ut. Risken för en olycka är överhängande och väglaget bär ansvaret, påminner Englund. Nuförtiden är trummorna av stål eller plast. Klass SN 8 är klassificerad för vägar. Fördelen med plasttrummor är att de inte rostar. Då dimensionen är över 80 centimeter, alltså verkligt stora trummor, blir ståltrummor ett billigare alternativ. Ett lastbilslass material behövs Innan man börjar iståndsättningen lönar det sig att fundera hur den gamla trumman fungerat och dimensionera den nya rätt, säger Englund. En minimigenomskärning för en vägtumma är normalt tjugo centimeter. Då man byter ut vägtrumman är det avgörande att det läggs tillräckligt med rätt material utanpå och runt trumman så den håller belastningen vägen förorsakar. Ju mer material desto bättre. Man kan räkna med minst ett lastbilslass, alltså ungefär 10 m³, om vägtrummans storlek är trettio centimeter eller mera, konstaterar Englund. Materialet skall helst bestå av grus eller krossgrus med en dimension på högst 55 mm. Om större stenar placeras direkt mot vägtrumman kommer de att med tiden söndra trumman. En vägtrumma med en genomskärning på tjugo centimeter kostar cirka tio euro per meter plus mervärdesskatt. Därtill kommer maskinarbetstimmar och i vissa fall kostnad för material, alltså för kross eller sand. m Text och foto: Marianne Palmgren Översvämning ett gissel på åkerväg Gunnel Englund granskar ett problemfall, en åkerväg på drygt en kilometer som används för rekreation och virkeslagring. Ännu är vägen totalt insnöad men mycket snart kommer den att svämma över och torka upp först långt efter midsommar. Runt problemavsnittet har marken försumpats av årligen återkommande översvämningar, det växer bara några videbuskar och enstaka lidande björkar. Med andra ord en ekonomisk förlust då skogsmarken i sig är bördig. Vägavsnittet gränsar på ena sidan mot en åker och skog finns på andra sidan om vägen. Det finns ett dike på vägens åkersida. Skogssidan borde nödvändigtvis också dikas. Vattnet från skogssidan måste ledas bort via en vägtrumma till åkerdiket för att sedan därifrån ledas vidare. Terrängen längs med vägavsnittet stiger mot båda hållen, mot syd och mot norr. Därför borde åkerdiket vara rejält djupt så vattnet rinner bort, konstaterar Englund medan hon kollar upp höjdkurvorna på kartan. Hon tillägger att om vattnet inte på annat sätt fås bort borde ett täckdike grävas över åkern och vidare ut till utfallsdiket. Problemavsnittet får ta emot vatten från flera riktningar så det krävs mycket bärande material på vägen. Vägen borde också höjas aningen. Trummans dimension på vägavsnittet skall vara minst 30 centimeter. m Text: Marianne Palmgren info Föreningen för Skogskultur gjorde en kulturgärning gav ut en gammal skogsfilm på DVD. Föreningen för Skogskultur, som ger ut tidningen Skogsbruket och stöder information om skogsbruk, har nu på DVD gett ut den film som gjordes till föreningens 50-års jubileum år Filmen, med sin tidstypiska prägel, är en varm beskrivning av skogsbruket i Svenskfinland såsom det tedde sig för femtio år. från Föreningen för Skogskultur Föreningens alla medlemmar har nyligen fått DVD:n tillsammans med årets medlemsbrev. Vill Du ha ett eget exemplar? DVD:n kan köpas för 20 euro per styck. Kontakta då sekreteraren. Genom att bli medlem kan även Du stöda föreningens verksamhet. Medlemsavgiften är endast 9 euro per år. Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral, Kvarngatan 15, VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn Skogsbruket 4/2011 9

10 Sk o g s s k a d o r Sorkarnas antal ökar igen Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på väg uppåt i södra Finland. Det finns skäl att åtminstone försöka skydda plantorna mot angrepp av sork. Sorkstammen har en cykel på tre år och Skogsforskningsinstitutet varnar nu för att stammen kommer att ha en topp under vintern Sorkarnas antal har ökat varje gång som stammen nått sin kulmen under 2000-talet. Detta betyder att sorkskadornas antal har ökat för varje gång och tyvärr har forskarna inga svar på varför sorkarna blir fler. Det finns tre olika slags sorkar i södra Finland; vattensork, skogssork och åkersork. Åkersork Åkersorken är den sork som åsamkar de flesta skogsskadorna. Åkersorken gnager av eller ringbarkar plantorna på vintern då den inte hittar tillräckligt med annan föda under snön. Då sorkstammen är liten räcker gräs och annan föda till, men då stammen blir stor börjar sorkarna äta bark. Snön gör dessutom att inte rovdjur kommer åt sorkarna. Det räcker med att en liten del av barken är intakt för att vattentillförseln skall tryggas, men om plantan inte får vat- ten dör den. Nyplanterade plantor är mest utsatta och dödligheten blir oftast hög. Skadorna märks på våren då snön smultit. Vattensork och skogssork Vattensorken liknar en råtta till utseendet och är en lokal skadegörare. På vintern kan vattensorken ställa till med förödande skador i t.ex. åkerplanteringar då den äter bark från trädrötterna eller små rötter i sin helhet. Trädet förlorar då sin förmåga att ta upp vatten och dör om rötterna är helt förstörda. Skogssorken, som också kallas ängssork, är duktig på att klättra i träd. Skogssorken äter knoppar på barrträd och barken på toppskotten. Små plantor kan dö av angreppet, men annars uppstår kvalitetsoch färgfel. Förebyggande åtgärder Eftersom vattensorken dras till prima mulljordar och skogssorken klättrar upp i t.o.m. fyra meter höga träd är det När barkgnaget sträcker sig runt hela plantan dör den. Foto: Gerd Mattsson-Turku svårt att förebygga skador av dessa. Åkersorken måste ha en viss andel gräs i sin föda för att överleva, så därför lönar det sig att hålla förnyelseytorna gräsfria. I riktigt extrema fall kan det löna sig att skjuta upp planteringen tills sorkstammens topp är förbi. Björk och ädla lövträd lönar det sig att skydda med mekaniska skydd. Om sorkskador uppstår går det att ansöka om Kemerastöd för naturskada, som täcker plantkostnaden och en del av de övriga förnyelsekostnaderna, förutsatt att skadan är över en halv hektar. Det lönar sig också att teckna en skogsförsäkring som täcker kostnader som inte ersätts av Kemera-lagen. m Text: Siv Vesterlund Barkgnag upp längs stammen ger kvalitets- och färgfel. Bara små plantor kan dö av gnaget. Vattensorken äter trädens rötter och gångarna kan sträcka sig fyrtio centimeter ner i marken. 10 Skogsbruket 4/2011

11 Sk o g s s k a d o r Rekordstora ersättningar för stormskador Två år med omfattande skador i skogarna har gjort att allt fler skogsägare tecknar skogsförsäkring, men också att försäkringsbolagen höjer sina premier. Många skogsägare har bara försäkrat sin skog mot brand, när stormar de facto åstadkommer procent av skadorna på skog. I fjol blev det i måndasskiftet juli augusti omfattande stormskador i skogar på många håll i landet. Bland annat Kronoby och Väståboland drabbades. I vår väntas omfattande skador av granbarkborre i östra Nyland. Rusch efter hårda stormar Några veckor efter omfattande stormskador i skogar, kommer skogsägare in och vill teckna skogsförsäkringar, säger Leena Lindfors på Lokalförsäkrings kontor i Lovisa. Många har idag sin skog enbart försäkra mot brand och många vill utvidga försäkringen till att också täcka stormskador. Lokalförsäkring har tre olika skyddsnivåer i sina skogsförsäkringar. Den mest omfattande skogsförsäkringen ersätter också skador av insekter. Enligt Lindfors är många av deras kunder oroliga för de skador av granbarkborre som i höstas och i vinter har upptäckts i granskogarna i östra Nyland. Efter snösmältningen räknar vi med att det börjar komma in skadeanmälningar. Skogsbruket 4/2011 Åsa Kronlund på Karleby Lokalförsäkring har samma erfarenheter som Lindfors. Stormarna i månadsskiftet juli augusti fällde en hel del skog i Kronoby och Karleby, säger Åsa Kronlund. Många skogsägare tog kontakt för att kolla upp vilken slags skogsförsäkring de hade. Brand är fortsättningsvis vanligast trots att stormskador är de mest ödesdigra. Och många som inte tidigare hade sin skog försäkrad valde att teckna en skogsförsäkring mot brand och storm. Med ett stockträd försäkrar du 15 hektar skog Omfattande stormskador i fjol och sorkskadorna 2009 gör att de flesta försäkringsbolag höjer sina premier. I fjol utbetalde försäkringsbolagen sammanlagt över 17 miljoner euro för stormskador i skog. Trots att det de senaste tio åren har varit flera hårda stormar med omfattande skador i skogarna, har bara en tredjedel av skogsägarna sina skogar försäkrade mot stormskador, säger Seppo Pekurinen på Finansbranschens Centralförbund. En skogsförsäkring är ett billigt sätt att trygga värdet på sin skog. För priset på ett stockträd försäkrar en skogsägare omkring 15 hektar skog mot skador av brand och storm. Enligt Åsa Kronlund på Lokalförsäkring kostar en försäkring mot brand omkring 60 cent/hektar och en försäkring mot både brand och storm lite under 2 euro/hektar. Och premierna är avdragsgilla i skogsbeskattningen. Sorkskador igen nästa vinter Allt tyder på att vi nästa vinter kommer att få omfattande sorkskador i hela landet, minst av samma storleksordning som för ett par år sedan. Stormskadorna befaras öka och vi får vara glada så länge vi klarar oss undan Gudrunliknande stormar, som i Sverige i januari 2005 fällde 75 miljoner kubikmeter skog. De fem senaste åren har vi haft drygt skogsbränder. Men tack vare ett väl utbyggt skogsbilvägnät blir bränderna sällan omfattande. En skogsbrandyta hinner i snitt inte bli större än en halv hektar förrän den är släckt. m Text: Gerd Mattsson-Turku Britterna stoppade utförsäljning av statsskogar Den brittiska regeringen ville sälja ut närmare hektar statlig skog för att förbättra statskassan, men britterna protesterade och tvingade jordbruksministern att lägga förslaget på is. Genom försäljningen skulle staten ha kammat in närmare 300 miljoner euro. Omkring 18 procent, hektar, av skogarna i Storbritannien ägs av staten. Åtta av tio britter motsätter sig en utförsäljning av statens skogar. Margaret Thatcher ville redan på 1980-talet sälja ut statlig skog utan att lyckas. Britterna fruktar att allmänhetens tillträde till skogarna kunde äventyras och att skogarna inte skulle skötas om de privatiserades. m President förbjuder motorsågar i naturskog För att förhindra att Filippinernas återstående naturskogar huggs ner, har presidenten tagit ett nytt grepp och förbjudit bandtraktorer, motorsågar och väghyvlar i naturskogar, skriver atl.nu. Även i restskogar, alltså all skog som inte är planterad, råder förbud. Avverkning är hädanefter endast tillåten i plantageskog. Presidenten Aquino III har även skapat en arbetsgrupp som ska bekämpa olagliga avverkningar i de återstående naturskogarna. m 11

12 Sk o g s v å r d Vad jag behöver veta då jag ska plantera Första veckan i maj brukar planteringssäsongen normalt inledas i södra Finland. Plantleveranserna från plantskolorna har påbörjats mycket tidigare. De flesta plantor levereras djupfrysta och det betyder närmare en vecka för upptining. Först då är plantorna klara för plantering. När plantskolorna skickar iväg plantorna är de djupfrysta. Vintern har de tillbringat i papplådor i frysrum som håller en temperatur på -4 grader. Plantorna ska vara upptinade innan de planteras. Foto: Margita Törnroth Plantera före midsommar Det är bra om du hinner få planteringarna undanstökade till midsommar. Du kan utan problem lagra plantorna närmare två månader i skogen i papplådor bara du följer Rolfs råd. Men planteringen blir besvärligare om plantorna börjar skjuta skott och nya rötter. Rötterna startar sin tillväxt fort och redan ett par veckor efter upptiningen är rotklumpen täckt av centimeterlånga vita rötter. Dessa nya rötter växer lätt in i grannplantans rotklump. När du tar isär plantorna förstör du de nya rötterna. De nya ljusgröna skotten är spröda och bryts lätt när du hanterar plantorna. Du ska ta dem ur lådan, placera dem i plantkorgen och låta dem passera genom planteringsröret. Ytan på rotklumpen är ofta täckt av små korn. Det är vermikulit, upphettad lera, som strös på myllan i såddkrukorna. Vermikuliten tar upp fukt och reflekterar solljus så att myllan i krukorna inte blir för het och skadar fröet under soliga, varma dagar. Plantera björk först och gran sist Om du har flera trädslag att plantera, ska du börja med björk. Björkplantorna är stora och svåra att hantera. Plantskolorna levererar dem vanligtvis i säckar med 50 plantor Revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret ger här några råd till skogsägare som ska plantera i vår: per säck. Björkplantorna tappar lätt sina blad. Vårtbjörkar har vårtor på stammar och 1. Reservera omkring en vecka för upptining av plantorna. Papplådorna placerar du på en skuggig plats utomhus. En lada eller ett vedlider duger också bra. Se till att solen inte kommer åt att skina på lådorna. 2. Om du har bråttom kan du skynda på upptining genom att bevattna plantorna med vatten som är högst grader varmt. Då har du dem planteringsklara på ett par dagar. 3. Om du lagrar plantorna längre än en vecka, bör du vattna dem en gång per vecka. Du bör också vattna dem ordentligt strax innan du ska plantera dem. Då är plantorna välrustade för en torrperiod i skogen. En planta med en genomdränkt rotklump passerar också smidigare genom planteringsröret. 4. Papplådorna innehåller vanligtvis 150 plantor. Efter en längre tids förvaring i oöppnade lådor börjar plantorna mögla. Öppna locket eller stick hål i det så att plantorna får luft. Om du väljer att öppna locket har du svårare att transportera lådorna vidare. Själv väljer jag att sticka hål i locket och i sidorna på papplådorna. 5. En natt med kyla kan göra att upptinade plantor i en papplåda i skogen igen fryser så att rotklumparna tar fast i varandra. Sära inte på plantorna med våld, för det förstör rotsystemet och rotklumparna smulas sönder. Plantera aldrig en planta med frusen rotklump. Den kan inte ta upp vatten. 12 Skogsbruket 4/2011

13 Foto: Gunnar Salingre Värdefulla plantor kan behöva skydd Sorkarna kommer att öka i sommar och nästa vinter och i huvudstadsregionen breder citykaninen ut sig. Om du har värdefullare trädplantor, lönar det sig att satsa på skyddsrör runt plantorna. Plantera aldrig en planta i botten på harvningsspåret eller i en grop. Där samlas vatten, som dödar plantan, då rötterna inte får syre. kvistar och de fungerar som sandpapper. När du bär säckar med björkplantor, skavar de mot varandra och de tappar lätt hälften av sina blad. Det kommer nya blad, men plantan lider av bladförlusten. Tall planterar du efter björk. Tallen skjuter skott tidigare än gran och de nya skott är spröda och brister lätt. Granplantor är minst ömtåliga. Välj rätt planteringspunkt Du ska inte dränka din planta. Rätt planteringspunkt är mitt uppe på markberedningshögen eller i kanten av harvningsspåret. Plantan ska absolut inte planteras i en grop där vatten samlas. Tyvärr väljer nio av tio skogsägare att plantera plantan där harvningsspåret är djupast, säger Rolf Wickström. Plantan ska du plantera tillräckligt djup så att torvklumpen är minst ett par centimeter under markytan. Plantan lider inte fastän 1/3 av stammen är inne i jorden. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 4/2011 Skyddsrören skyddar plantorna mot gnag både vid stambasen och upp längs stammen. Vid odling av ädla lövträd i skogen är det en nödvändighet, då även rådjur, andra hjortdjur och harar gärna äter välsmakande lövträd. Nu finns det en ny typ av skyddsrör som ska vara bionedbrytbara. De är gjorda av en blandning av plast och stärkelse. Livslängden är beräknad till 3 5 år. På Åland behövs skyddsrör På Åland har landskapsregeringen använt skyddsrör främst vid plantering av ek och fågelbär i landskapets egna skogar. Vi måste skydda plantorna för annars äter rådjuren upp dem, säger Ray Holmlund som ansvarar för landskapets egna skogar. Men rören kräver skötsel. Träkäpparna som ska hålla rören på plats murknar nere vid markytan och brister efter några år. Senast då börjar rören luta, men ofta redan tidigare av vindens och snöns påverkan. Rören ska kollas varje år och de som är sneda ska rätas upp. Ett rör som är Visste du att Tack vare stärkelsen bryts skyddsrören ner snabbare. snett drar plantan med sig. Dessutom ska planteraren vara omsorgsfull och se till att skyddsröret blir ordentligt nedtryckt i marken så att luft inte kommer in underifrån och kan passera upp genom röret. Den höjda temperaturen i röret i kombination med korsdraget kan under varma sommardagar bidra till en uttorkning av plantan. m Text: Gerd Mattsson-Turku En kubikmeter stock ger: 0,45 kubikmeter sågade trävaror som t.ex. plankor, bräder, paneler och ribbor 0,30 kubikmeter flis som används för papperstillverkning 0,14 kubikmeter sågspån som används för tillverkning av spånskivor 0,10 kubikmeter bark som används som bränsle. 13 Foto: Forestum Oy

14 Sk o g s v å r d Markbered rätt Markberedningen är avgörande för att optimala förhållanden skapas för de frön eller plantor som skall bli den nya skogen. Lucker jord, höjd marktemperatur, mindre konkurrens från annan växtlighet och skydd mot snytbaggar eftersträvas. Det kostar att markbereda och fel metod kan till och med skapa problem för den nya skogen. Nu när tjälen går ur marken blir det bråda tider för markberedningsentreprenörerna. Skogsvårdsföreningarna och skogsbolagen har långa listor med beställningar på markberedning som skall utföras under sommaren. Det mesta av markberedningen i Svenskfinland är fortfarande harvning och i dagligt tal är harvning och markberedning nästan synonymer. Det finns ändå flera metoder att ta till och valet av metod skall alltid utgå ifrån markens egenskaper och om markberedningen görs för frö eller för planta. Alltför ofta väljs metod enligt vilken maskinpark som finns på orten. Om inget annat än harvning beställs av entreprenörerna kommer de inte att investera i annan utrustning. Harva på grov mark Fröträdsställningar och sådd görs oftast på grövre, sandiga jordar som släpper igenom vatten så att frön och plantor inte dränks. Där är harvning den perfekta metoden. När man markbereder för frö räcker det med en mycket grund harvning. Harven skrapar fram jorden under mossan så att fröet kan komma i kontakt med mineraljorden för att få tillräckligt med fukt. Avdunstningen från den blottade jorden är lägre än från den orörda jorden. Frön som landar i mossan gror nog också men groddplantorna torkar snart ut om roten inte når ner till den fuktiga jorden under mossan. Om harven går onödigt djupt hamnar fröna i den rödaktiga rostjorden som lever mera än det översta bleka jordlagret när marken fryser. Harvning är lämpligt också för plantering om marken är genomsläpplig. Harvning är billigt och effektivt och harven skapar en stor mängd planteringspunkter, men det kan vara en utmaning att hitta de bästa planteringsställena. På blötare partier måste plantorna upp ur harvspåret. Plantor som står i vattenpölar är en alltför vanlig syn och då säger vi lätt att plantan sattes på fel plats. Fast det första misstaget kanske begicks när man beställde markberedningen? Harvning öppnar också marken för naturliga frön och man får lätt en inblandning av olika lövträd. Mångfald är förstås välkommet men med antalet stammar som skall röjas bort stiger kostnaderna för plantskötseln. Höglägg på tät mark På tätare marker med en högre finkornsandel är någon form av högläggning att föredra. Har du tänkt plantera gran är det antagligen så att högläggning är den mest lämpliga metoden. Den vanligaste metoden är fläckhögläggning. Med grävmaskin eller med en högläggare fläker man av ett skikt mossa och jord som svängs upp och ner bredvid fläcken. Planteringshögen skall inte vara högre än centimeter och den skall vara minst 40 x 40 centimeter bred. Plantan skall planteras djupt i högen så att rotklumpen kommer ner till mossan under högen. I den kompost som bildas inne i högen frigörs näring som plantorna genast kan ta upp. Högläggningen har skapat goda planteringspunkter. Niklas Illman jämför med plantorna i fläcken och i omarkberett, redan efter en växtsäsong är skillnaden tydlig. 14 Skogsbruket 4/2011

15 Harvning passar inte överallt. På täta marker samlar harvspåret vatten och plantorna dränks. Om några år kommer glasbjörkarna att frodas här. Invers markberedning är den nyaste markberedningsmetoden. Man gräver helt enkelt upp en ordentlig torva och svänger den upp och ner i gropen som bildas. Metoden är skonsam mot landskapet och vid försök har det visat sig att plantorna har en mycket bra överlevnad och tillväxt i den lilla hög som bildas. Problemet ligger på kostnadssidan. Det är omständligt och krävande att få ner torvan tillbaks i gropen utan att det blir luftfickor i botten. Det jobbas en del med produktutveckling och det finns redan specialbyggda skopor som gör arbetet lättare och billigare. På riktigt blöta marker görs högläggning med fåror. Grunda diken tas upp och dikesmassorna portioneras ut i små högar för planteringen. För den här metoden gäller samma vattenskyddsåtgärder som vid dikning. m Granen behöver inte stampa efter plantering. Rätt markberedning och planteringspunkt ger fart åt plantorna. De här granarna är fem år gamla. Text och foto: Johnny Sved Skogsbruket 4/

16 Sk o g s v å r d Nytt koncept för skogssådd Ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på marknaden nästa år. Idén bygger på att fröet levereras tillsammans med den näring det behöver för att överleva och växa den första tiden ute i skogen. Såddpucken består av ett frö inne i sammanpressad torv. Torven innehåller kristaller som suger upp fukt och den är gödslad. Pucken bär i praktiken med sig sitt eget trädgårdsland ut i skogen, på samma sätt som täckrotsplantorna har sin matsäck med sig i torvklumpen. Namnet kommer av att den liknar en ishockeypuck. Fröet placeras i ett ca 2 millimeter djupt hål i pucken varefter hålet täcks med vermikulit. Efter det appliceras ett tunt lager lim på pucken, som ska hålla vermikuliten och fröet på plats. Det vita på puckarna är lim. Bra resultat från försök i Finland Forststyrelsen har testa såddpuckarna i norra Finland och resultaten är lovande. I fjol fick vi några tusen puckar för test och i vår får vi lite mera, säger Timo Kemppainen på Forststyrelsens kontor i Uleåborg. Om de fortsatta testerna utfaller lika väl och produktionen kommer i gång på allvar, blir Forststyrelsen i norra Finland en stor köpare. I norra Finland, norr om Sodankylä, är det stor fröbrist. De frön som hinner mogna på träden, går till plantskolor, så skogssådd är omöjlig fastän markerna lämpar sig för det. Därför är plantering den förnyelsemetod som vi använder och det blir dyrt. Pucken skulle vara en bra lösning. Ett eller två frön per puck gör sådd möjlig, då fröåtgången inte blir större än i plantskolor. Bra grobarhet Vi har testat såddpuckarna på två förnyelseytor, den ena var markberedd och den andra omarkberedd. Vi placerade ut puckar per hektar och 70 procent av dem grodde. Puckarna innehöll ett frö. Resultatet var lika bra på den omarkberedda ytan. Jag tror verkligen på såddpucken och hoppas att produktionen snabbt kommer igång i Storuman. Den bästa lösningen är att kunden levererar frön och får välja om det ska vara ett eller två frön i puckarna. Det borde också vara lätt att göra planteringen maskinell. Puckarna är inte alls lika ömtåliga som plantor och de tar mycket mindre utrymme. Jag uppskattar att Forststyrelsen kunde köpa miljontals puckar enbart för norra Finland under förutsättning att priset är konkurrenskraftigt jämfört med plantering. m Text: Gerd Mattsson-Turku 16 Skogsbruket 4/2011

17 Många trädslag kan puckas Pucken är i torrt tillstånd knappt 5 centimeter i diameter och lite under 2 centimeter hög. När pucken kommer i kontakt med markfukt, dagg eller regn sväller den snabbt, fukt tränger in till fröet och det börjar gro. Puckarna placeras ut med ett specialkonstruerat planteringsrör. Planteraren trycker ner pucken ungefär 4 centimeter i markberedningsspåret. Skogforsk har testat såddpucken i fält och enligt forskare Ulfstand Wennström visar försöken att tallplantor från puck växer drygt 30 procent snabbare än tallplantor från vanlig sådd. De har också högre överlevnad. Enligt Wennström ska det nog också gå att pucka gran och lärk och kanske också vårtbjörk. Mellanting mellan sådd och plantering Anders Landström i Storuman, Sverige, är mannen bakom såddpucken. Enligt Landström är puckarna praktiskt taget okänsliga mot det mesta. De behöver ingen tillsyn under lagring och transport. De aktiveras först när de kommer ut i skogen och tar upp fukt. Puckarna är dessutom tillräckligt starka för att hålla för maskinell utplacering i samband med maskinell markberedning. Såddpucken är ett mellanting mellan frösådd och plantering. Då det går snabbt att placera ut dem, blir skogsförnyelsen också billigare än plantering, omkring 65 procent billigare har jag räknat ut. I de försök jag har gjort har närmare 80 procent av fröna grott. Såddpuckarna med ett frö i varje puck, kostar omkring 40 öre eller 4 cent. En 1-årig tallplanta kostar knappt 20 cent eller en såddpuck kostar omkring en femtedel av vad en planta kostar. Det går också betydligt snabbare att placera ut såddpuckar än att plantera täckrotsplantor med planteringsrör. Enligt Landström går det nästan tre gånger snabbare. m Text: Gerd Mattsson-Turku Puckarna placeras ut med ett specialdesignat planteringsrör. Nordens ledande skogsmässa för framtidens skogsbruk På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter, testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter. SkogsElmia arrangeras självklart utomhus - i skogen. Välkommen till skogarna söder om Jönköping den maj maj 2011 Skogsbruket 4/

18 Sk o g s v å r d Foto: Jan Bengtsson Vid kontinuerlig förnyelse avverkas 30 procent av volymen med års intervall. Debatterad skogsmetod snart tillgänglig för skogsägare Förespråkare anser att kontinuerlig förnyelse är bättre för naturen och dessutom en lönsam metod. Tvivlare påminner om dimensionsavverkning som i tiderna lämnade efter sig en sönderavverkad skog. Oberört går inte skogsskötselmetoden förbi. Nu är den på väg att skrivas in i skogslagen, som ett komplement vid sidan om vårt vanliga skogsbruk. Kontinuerlig förnyelse saknar de utvecklingsskeden man är van vid att hör ihop med skogsbruk, alltså plantskogar, gallringsskogar och förnyelsemogen skog. Istället finns alla diameterklasser i skogen representerade. Beståndet förnyas genom att enskilda träd och trädgrupper avverkas eller så utförs en starkare gallring alternativt plock- eller luckhuggning. Landskapet förblir så gott som oförändrat genom årtiondena. Främst granskogar Än så länge är forskningen kring skötselmetoden begränsad och frågorna hopar sig. Forskare Sauli Valkonen från Skogsforskningsinstitutet har sedan början av 1990-talet studerat vilka möjligheter det finns att använda skötselmetoden i Finland. Metoden kan tillämpas i främsta hand i granskogar i södra Finland och i torvmarksskogar, alternativt i tallskogar på karga marker i norr och i kommunernas rekreationsskogar. Forststyrelsen kommer sannolikt att vara den största användaren av metoden. De har hundratusentals hektar specialskog som lämpar sig för kontinuerlig förnyelse. Inte dimensionsavverkning Många skogsägare minns tiden före år 1950 och dimensionsavverkning, som gick ut på att träden avverkades så fort de nått en viss dimension och med tiden utarmades skogen. 18 Skogsbruket 4/2011

19 Grundtanken med kontinuerlig förnyelse och dimensionsavverkning är densamma, även om det nu inte handlar om att gå tillbaka i tiden. Åsikterna svallar. Vissa skogsägare vill inte ens höra nämnas ordet kontinuerlig förnyelse, medan andra är fulla av iver och beredda att testa metoden i praktiken, berättar Valkonen. Vi har redan den grundkunskap om skogens ekologi som behövs, nu gäller det att tillämpa kunskapen på ett helt nytt sätt. Till exempel hur många plantor behövs för att förnyelsen skall lyckas, vid kontinuerlig förnyelse gäller inte skogsvårdsrekommendationerna längre, säger Valkonen. Frihet under ansvar Sverige har längre erfarenhet av kontinuerlig förnyelse än vi har. I Sverige infördes år 1993 en skogspolitik som gav skogsägarna ett mer varierat skogsbruk, däribland kontinuerlig förnyelse som skogsskötselmetod. Skötselmetoden kan användas på 5 10 procent av skogsarealen, berättar jägmästare Sverker Rosell på Skogsstyrelsen. Han leder sedan år 2008 projektet Hyggesfritt skogsbruk och kontinuitetsskog. Skogsindustrin i Sverige har visat ett intresse för kontinuerlig förnyelse. Bland annat planerar SCA, ett privat skogsbolag, att använda metoden på hektar skog. Rosell berättar att modern teknik används vid kontinuerlig förnyelse. Man använder sig av ett Foto: Jan Bengtsson permanent körstråkssystem, där avståndet mellan körstråken är meter. En stor avverkningsmaskin har bättre möjligheter att styra träden ur beståndet och upparbeta dem på körstråket. Det här minskar skador på träden som blir kvar. Jämfört med vårt vanliga skogsbruk måste större arealer avverkas för att uppnå samma virkesvolym. Det här ökar risken för körskador och rotröta. Manuell avverkning minskar på risken för skador men då ökar avverkningskostnaderna. Rosell tillägger att avverkningskostnaderna per kubikmeter kan jämföras med gallring. Vi rekommenderar att uttaget är max trettio procent av volymen. Vid större uttag ökar risken för vindfällen och sänkt tillväxt i skogen som blir kvar. Flera möjligheter Blädning, måldiameterhuggning, luckhuggning samt överhållen skärm är alla exempel på metoder inom kontinuerlig förnyelse som används i Sverige. I Sverige behövs ingen avverkningsanmälan göras vid gallring eller vid kontinuerlig förnyelse. Därför har vi dålig kunskap om omfattningen av de olika metoderna. Vi tror att måldiameterhuggning används minst medan skärmställningar är vanligast och kan utföras i både gran- och tallskog. När det kommer till skogens produktion varierar undersökningarna stort. Rosell konstaterar att vissa uträkningar indikerar att tillväxten minskar med procent då man jämför kontinuerlig förnyelse med vårt vanliga skogsbruk. Tillväxten minskar väsentligt sannolikt därför att man i praktiken gjort stora virkesuttag och skapat för stora luckor i skogen. Så finns det forskare som anser att man inte förlorar i produktionen. Förutsatt att man undviker att skapa luckor vid avverkning och inte skadar den skog som står kvar samt lämnar kvar ett tillräckligt virkesförråd. Exploaterande skogsbruk Kontinuerlig förnyelse är bättre ur miljösynpunkt än vårt vanliga skogsbruk. Det finns en risk att man använder kontinuerlig förnyelse, som har stämpeln miljövänlig metod, i skogar där naturvärdena försämras av alla former av skogsbruk, säger Rosell. Skogsägare kan också använda kontinuerlig förnyelse för att undvika förnyelsekostnader. Eller man lämnar inte kvar tillräckligt med skog efter avverkningen, alternativt inte ser till om det finns förutsättningar för skogen att självföryngras, avslutar Rosell. m Vad heter metoden? I Sverige har man valt (kal) hyggesfritt skogsbruk som samlingsnamn för flera metoder. Vi har valt kontinuerlig förnyelse för att beskriva att skogen består av träd av olik ålder. På finska används ofta jatkuva kasvatus. m Exempel på volymblädning, tidsintervallet mellan ingreppen är år. Föryngringen sker på naturlig väg. På fotot Sverker Rosell. Skogsbruket 4/

20 Ved till varje bastu Du kan få luften i din bastu till hundra grader på tio minuter. Snabbare värme med ved som är kluven Använd syrfällning om du hinner göra din ved först under semestern Enligt entusiastiska bastubadare ska en ordentlig, traditionell badfärdig bastu ha varma eller heta väggar och en varm bastulave. Stenvolymen i bastuugnen ska vara så stor att man kan bada hela natten och när man häller lite vatten på stenarna, ska ångan komma snabbt. Lufttempe- raturen behöver inte vara speciellt hög, runt 80 grader, och därför kan man njuta av bastubadandet en längre tid. Luften är ganska fuktig. Några andra, kanske minoriteten, tycker att det väsentliga är att det är hett i bastun. De använder inte vatten utan njuter av att det snabbt blir varmt i bastun tack vare Foto: Pasi Nokelainen/kuvaus.fi en hög, torr temperatur, ofta 100 grader eller till och med högre. När man eldar en traditionell bastu, kräver den stora stenvolymen i bastuugnen tid för att bli het. Minimum är en timme. Ofta krävs det några timmar innan man kan stänga spjället. Klabbar av normal storlek duger, dvs. sådana som vedhandlare säljer. Den andra varianten av bastubad kräver att bastuugnen är konstruerad för kontinuerlig eldning. Stenvolymen är liten och idén är att värma luften i bastun snabbt. Så snart eldningen upphör, börjar bastun svalna. Små vedpinnar ger stor effekt Det behövs oerhört lite energi för att värma bara luften, inte stenar, väggar och bastulaven. När man eldar med ved, beror effekten bland annat på hur stor yta vedklabbarna har. Med en stor yta sker förbränningen som kemisk process snabbt. Ingenjör Jorma Suutarinen har räknat ut hur mycket vedklabbens yta växer när man klyver den. Om längden är 33 centimeter och diametern 8 centimeter, växer ytan med 56 procent när vedklabben klyvs i två delar. Om man klyver vedhalvorna blir ytan 114 procent större jämfört med den runda klabben. Om man ytterligare klyver fjärdedelarna blir ytan 227 procent större. Med mycket små vedpinnar kan värme produceras oerhört snabbt. Därför är det fullt möjligt att elda luften i bastun till 100 grader på tio minuter. Men då talar man om lufttemperatur, inte om stenar, lave och väggar. Innan man börjar tävla hur snabbt en bastu kan eldas är det skäl att iaktta att skorstenar inte tål hur mycket värme som helst. Bastuugnar är konstruerade så att rökgaserna är heta när de når skorstenen. Tegelskorstenar skadas lätt. Bra ved behöver vårtorka Förr utnyttjade man årstidsrytmen för att få bra kvalitet på sin ved. Man högg veden vintertid och lade upp den i travar på öppna platser innan snön smälte. När vårsolen började skina och torra vårvindar susa, fanns det inga mögelsporer i luften. Resultatet var att det inte fanns några spår av mögel på vedklabbarna. Veden inne i klabbarna var fuktig, men veden torkade snabbt före hösten. I dag används vedmaskiner. Den bästa kvaliteten får du om du lagrar massaved som ska bli ved vid vägkanten i god tid före våren så att klabbarna är torkningsfärdiga innan snön smälter. Syrfällning är en bortglömd metod Men vad gör den som själv ämnar göra sin ved, men har semester först i juli? Om du gör din ved så sent som i juli, får du mycket lätt mögelprick- 20 Skogsbruket 4/2011