Lerums kommun. verksamhetsplan Plan

Transkript

1 Lerums kommun verksamhetsplan 2010 Plan

2 Fotograf omslagsbild: Anna Rehnberg

3 Lerums kommun verksamhetsplan 2010 I enlighet med kommunstyrelsens beslut

4 Innehåll Kommunens övergripande styrdokument... 5 Inledning och läsanvisningar... 6 Förändringar från Verksamhetsplan Läsanvisningar...7 Lerums kommuns vision... 8 Vision God ekonomisk hushållning... 9 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv...9 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv...9 Kommunövergripande inriktning och uppdrag Inriktningsmål...10 Resultatmål...11 Kommunfullmäktigeuppdrag...13 Kommunstyrelseuppdrag...13 Tjänstegarantier...13 Utbildning Inriktningsmål...14 Resultatmål...15 Kommunfullmäktigeuppdrag...16 Kommunstyrelseuppdrag...16 Tjänstegarantier...16 Stöd och service till enskilda och familjer Inriktningsmål...17 Resultatmål...17 Kommunfullmäktigeuppdrag...19 Kommunstyrelseuppdrag...19 Tjänstegarantier...20 Kultur, fritid och besöksnäring Inriktningsmål...21 Resultatmål...21 Kommunfullmäktigeuppdrag...21 Kommunstyrelseuppdrag...21 Näringsliv och företagande Inriktningsmål...22 Resultatmål...22 Kommunfullmäktigeuppdrag...22 Kommunstyrelseuppdrag...22 Samhällsplanering och infrastruktur Inriktningsmål...23 Resultatmål...24 Kommunfullmäktigeuppdrag...24 Kommunstyrelseuppdrag...24 Tjänstegarantier...24 Service till kommunens verksamhet och politik Resultatmål...25 Kommunstyrelseuppdrag...25 Resursfördelning Kommunledning...26 Sektor infrasupport...26 Sektor lärande...27 Sektor vård och omsorg...27 Sektor individ- och familjeomsorg...28 Sektor samhällsbyggnad...28 Driftsredovisning Resultatbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilaga 1: Planprojekt Bilaga 2: Barn- och elevpeng

5 p Kommunens övergripande styrdokument budget Vision verksamhetsplan p vision p mål & vilja p årsredovisning Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år Mål & Vilja Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden (fyra år). Budget Utifrån Mål & Vilja sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens årliga uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten (årsredovisningen kompletteras med uppföljning halvårsvis av budgeten samt uppföljning kvartalsvis av verksamhetsplanen).

6 Inledning och läsanvisningar Förändringar från Verksamhetsplan 2009 Verksamhetsplanen för 2010 innehåller tre större förändringar från föregående år: 1. I Verksamhetsplan 2010 fördelas kommunfullmäktiges målformuleringar per verksamhetsområde, inte per sektor som under tidigare år. Detta medför en tydligare utgångspunkt i kommunens produktion snarare än organisation. De ekonomiska resurserna fördelas dock per sektor likt tidigare år. 2. I Verksamhetsplan 2010 indelas kommunfullmäktiges mål i tre kategorier för att kunna hanteras på olika sätt. Indelningen är funktionell, snarare än hierarkisk, vilket tydliggör styrningen och möjliggör en tydligare uppföljning. a Inriktningsmål - Mål som tydliggör inriktning och prioritering för verksamheten och som ska ligga till grund för planering och genomförande. Inriktningsmålen följs upp utifrån hur målen styr verksamheten och vilka aktiviteter som genomförts för att förverkliga inriktningen. b Resultatmål - Mål som tydliggör kvalitetsnivåer och resultatnivåer för verksamheten. Till resultatmålen kopplas indikatorer som tydliggör vilka resultat som ska uppnås för att nå målet. Resultatmålen följs upp utifrån hur väl indikatorerna har uppnåtts och vilka aktiviteter som genomförts för att nå förväntade resultat. c Kommunfullmäktigeuppdrag - Målen är utformade som uppdrag för verksamheten som tydliggör aktiviteter som ska genomföras. Kommunfullmäktigeuppdragen följs upp utifrån om uppdraget är genomfört eller inte och vilka aktiviteter som genomförts för att uppfylla uppdraget. Under respektive måltyp fördelas målen i enlighet med de målområden som återfinns i Budget 2010: Kvalitet Valfrihet och mångfald Klimat Tillväxt Hälsa 3. I Verksamhetsplan 2010 har aktiviteterna ersatts av indikatorer (se ovan) för att fokusera på vilka resultat som ska uppnås, och inte i förhand definiera de aktiviteter som ska genomföras. Förändringen innebär att förvaltningen löpande ska arbeta fram förslag till strategier med prioriteringar och aktiviteter för att nå förväntade resultat.

7 Läsanvisningar Verksamhetsplanen för 2010 är indelad i tre block. 1. Övergripande förutsättningar för verksamheterna och planeringen. Redovisning av vision, ledstjärnor och god ekonomisk hushållning som grundstenar i den verksamhet som ska bedrivas. 2. Redovisning av mål och uppdrag för respektive verksamhetsområde. Samtliga verksamhetsområden är indelade enligt samma rubriksättning. Indelning av kommunfullmäktiges mål (se ovan), kommunstyrelseuppdrag som är oberoende av kommunfullmäktiges mål samt tjänstegarantier inom respektive verksamhetsområde. Inriktningsmål Resultatmål med indikatorer Kommunfullmäktigeuppdrag Kommunstyrelseuppdrag Tjänstegarantier S Under vissa resultatmål har symbolen ovan infogats vilket innebär att kommunstyrelsen föreslår att strategier arbetas fram under 2010 för att tydliggöra målsättningen och ge underlag för de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras, samt att eventuellt utveckla nya indikatorer för dessa mål. Strategier som bör arbetas fram återfinns under Kommunstyrelseuppdrag inom respektive verksamhetsområde. 3. Ekonomisk redovisning. Fördelning av sektorernas ramar mellan respektive produktionsområde samt övergripande driftsredovisning för hela kommunförvaltningen. Redovisning av investerings- och exploateringsbudget för Till verksamhetsplanen finns två bilagor som rör prioritering av planprojekt för 2010 samt prestationsersättning genom barn- och elevpeng för 2010.

8 LerumS kommuns vision Vision 2025 Lerums kommunfullmäktige antog den 19 november 2009 en ny vision. Arbetet med visionen har bedrivits i de fyra visions- och utvecklingsnämnderna. Formen för arbetet har varit att ta in synpunkter, idéer och tankar från medborgare och omvärld för att därefter avslutas i visions- och utvecklingsnämnderna och partierna. Visionen kommer att ligga till grund för den nya Mål och Vilja som tas fram under Visionen gestaltas på följande sätt:

9 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunfullmäktiges mål för verksamheten ska uppfyllas samtidigt som de finansiella målen uppfylls. Bedömning av hur väl god ekonomisk hushållning har uppfyllts utgår från hur väl fullmäktiges mål för verksamheten har uppfyllts i förhållande till ekonomiska förutsättningar och finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv (Budget 2010). God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansielltperspektiv Mål Långsiktigt mål Nettokostnadsandel, 98 % Långsiktigt mål Skattefinansieringsgrad, 75 % av investeringar Långsiktigt mål Låneskuld, < 25 % av Balansomslutningen Långsiktigt mål Soliditet inklusive pensionsåtagandet, 20 % Långsiktigt mål Kassalikviditet, 100 % Förklaring Det är väsentligt att kommunen har en god kostnadskontroll i verksamheten och skapar förutsättningar för att: skapa handlingsutrymme för oförutsedda kostnader klara pensionsåtaganden vidmakthålla anläggningstillgångarna genom reinvesteringar skapa utrymme för att betala räntor för lån Det långsiktiga resultatmålet är formulerat så att nettokostnaderna inte ska motsvara mer än 98 procent av skatteintäkterna och finansnettot. Över en längre tidsperiod ska den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 75 procent vara egenfinansierade. Detta mått sätter fokus på kommunens tillgångar och hur de finansieras. Syftet med målet är att minska den risk det innebär för kommunen att ha en alltför hög skuldsättning. Måttet soliditet sätter eget kapital i förhållande till tillgångarna och visar på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Soliditeten beräknas inklusive hela pensionsåtagandet, även det som har intjänats före Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt.

10 Kommunövergripande inriktning och uppdrag Nedan presenteras inriktning, mål och uppdrag som ska genomsyra all verksamhet i kommunförvaltningen, oberoende av verksamhetsområde. Inriktningsmål Kvalitet Verksamheten ska kvalitetssäkras genom att systematiskt arbeta med planering, genomförande och uppföljning, i syfte att ständigt förbättra verksamheten. Brukare och medborgare ska ges ökat utrymme i kvalitets- och uppföljningsfrågor. All verksamhet ska bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete gentemot brukarna och arbeta aktivt med bemötandefrågor ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Valfrihet och mångfald Invånaren ska ges rätt att fatta beslut i så stor utsträckning som möjligt. Klimat Lerums kommun ska till år 2050 minska utsläpp av klimatgaser så att kommunen bidrar till att den globala uppvärmningen kan begränsas till två grader. Ett riktmärke för svenska förhållanden är att utsläppen behöver minskas med cirka 85 procent (Lerums kommuns klimatstrategi). Tillväxt Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet. 10

11 Resultatmål Klimat Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 El & värme Geografiska kommunen Minska koldioxidutsläppen, bland annat genom minskad energiförbrukning. Öka andelen förnyelsebar energi. Koldioxidutsläpp/invånare (Mål 2020: 0,5 ton/inv) Energianvändning/invånare (Mål 2020: 9000 kwh/inv) Kommunens verksamhet Energiförbrukning i kommunens fastigheter per kvadratmeter (kwh/m 2 ) (Mål 2020: 145 k Wh/m 2 ) Transporter Geografiska kommunen Koldioxidutsläpp/invånare (Mål 2020: 1,0 ton/inv) Energianvändning/invånare Andel kollektivtrafik Lerum - Göteborg (Mål 2025: 40 %) El & värme Geografiska kommunen Andel fossilfri olja för uppvärmning (Mål 2020: 0 %) Andel i kommunen producerad solel (kwh) Andel i kommunen producerad vindel (kwh) Andel i kommunen producerad solvärme (kwh) 0,9 ton/inv (2007) kwh/inv (2007) 160 kwh/m 2 (2008) 1,44 ton/inv (2008) kwh/inv (2008) < 0,9 ton < kWh 159 kwh/m 2 < 1,44 ton/inv < 5 700kWh/inv 16 % (2006) > 16 % 5 % < 5 % Första mätning 2010 Första mätning 2010 Första mätning

12 forts. klimat Forts. Öka förnyelsebar energi. Övergången till mer miljövänliga uppvärmningsalternativ i kommunens fastigheter ska intensifieras. Transporter Geografiska kommunen Andel med förnyelsebar energi i den geografiska fordonsflottan. (Mål 2020: 15 %) Kommunens verksamhetsresor Andel kollektivtrafik Andel bil (varav privatbil) Flyg Andel miljöfordon av kommunens bilar (%) (Mål 2020: fossilfria bränslen) 2,65 % (2008) > 2,65 % Första mätning 2010 Första mätning 2010 Första mätning % (2008) 99 % Andel förnybar energi transport (15 % 2020) 2,65 % > 2,65 % Fördelning av uppvärmningsalternativ: Fjärrvärme 77 % 78 % Pellets 3 % Sol Första mätning % El 15 % < 15 % Olja fossilfri (Mål 2020: 0%) 5 % < 5 % Tillväxt Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Genomsnittlig årlig befolkningstillväxt över en tioårsperiod (%). 0,9 % ( ) 1 % Flyttningsnetto (antal). 126 st (2008) < 126 st Födelsenetto (antal). 253 st (2008) - 12

13 Kommunfullmäktigeuppdrag Valfrihet och mångfald Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis. Kvalitet Undersök om begreppet folkhälsa kan utvecklas till ett kvalitetsindex för kommunens verksamhet. Kommunstyrelseuppdrag Under 2010 ska arbetet med att miljödiplomera hela kommunförvaltningen inledas. Under 2010 ska arbetet med att förverkliga kommunens nya vision inledas. Under 2010 ska utmaningsrätt för företag och organisationer som vill lämna anbud inom kommunens verksamhetsområden införas. Tjänstegarantier När du skickar en fråga till kommunen via e-post garanterar vi att du inom tre dagar får svar på din fråga eller information om vem som ansvarar för din fråga och när du kommer att få svar. När du skickar en fråga till kommunen via brev garanterar vi att du inom fem dagar får svar på din fråga eller information om vem som ansvarar för din fråga och när du kommer att få svar. Du som kommer i kontakt med kommunens myndighetsutövning ska få information på ett språk som du förstår. 13

14 Utbildning Kommunförvaltningen ska bedriva utbildning och lärande ur ett livslångt perspektiv från tidig ålder till vidareutveckling längre fram i livet. Verksamheten ska bedrivas med brukaren i fokus utifrån behov och intresse. En mångfald av arbetsformer och inriktningar ska eftersträvas och verksamheten ska bedrivas både av kommunala, privata och enskilda utförare och ske i regional samverkan. Utbildning och lärande är en viktig verksamhet för att stärka individer, men även en viktig bas för samhällsutvecklingen. Utöver de kommunala mål och uppdrag som är formulerade för verksamheten ska verksamheten bedrivas utifrån de lagkrav, myndighetskrav och avtal som styr utbildningsväsendet. Verksamheter som bedrivs inom ramen för verksamhetsområdet är bland annat: Förskola Grundskola Fritidshem/fritidsklubbar Fritidsgårdar Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Svenskundervisning för invandrare Uppdragsutbildningar Nedan beskrivs de mål och uppdrag som ligger till grund för kommunens utbildningsverksamhet. Inriktningsmål Kvalitet Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö. De kommunala skolorna ska vara mer attraktiva än friskolorna. Valfrihet & mångfald En mångfald av olika pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska uppmuntras. Den enskildes önskemål ska vara styrande för vuxenutbildningen. Detta ska ske genom ökat samarbete med andra kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Hälsa Samtliga skolverksamheter ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling utifrån forskningsbaserade metoder. 14

15 Resultatmål Kvalitet Mål Indikator Nuläge Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår. Alla elever ska ges skriftliga omdömen i samtliga ämnen två gånger om året. Målet ska vara uppnått Alla elever ska kunna läsa och skriva senast skolår 2. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent. Andel elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen ska öka med en procentenhet. Under 2009 och 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom lärande intensifieras i syfte att möta krav från brukare/medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet. Andel elever som uppnått målen i svenska, engelska och matematik skolår 5. Andel elever med godkänt i svenska, engelska och matematik skolår 9. Andel elever som fått skriftliga omdömen i samtliga ämnen två gånger om året. Andel elever som kan läsa och skriva efter skolår 2 (utifrån definierad nivå i Språket lyfter ). Andel nöjda elever i skolår 6-9 (2010). Andel nöjda vårdnadshavare i förskolan (mättes 2009). Andel elever från Lerums kommun som är behöriga till gymnasiet. Andel elever från Lerums kommun som fullföljt gymnasieutbildningen efter fyra år. Andel elever på Lerums Gymnasium som fullföljt gymnasieutbildningen efter fyra år. Genomsnittskostnad per inskrivet barn på förskolan i jämförelse med kommungruppen (Lerum/ kommungrupp). Genomsnittskostnad per inskriven elev på grundskolan i jämförelse med kommungruppen (Lerum/kommungrupp). Genomsnittskostnad per inskriven elev på Lerums Gymnasium, exklusive lokaler, i jämförelse med kommungruppen (Lerum/kommungrupp). Genomsnittskostnad per inskrivet barn på fritidshem i jämförelse med kommungruppen (Lerum/ kommungrupp). Sv 94 % En 94 % Ma 95 % Sv 96 % En 96 % Ma 95 % Delmål 2010 Sv 95 % En 95 % Ma 96 % Sv 97 % En 97 % Ma 96 % 100 % 100 % 96 % 100 % Första mätning % 91 % 90 % 93 % 94 % 79 % > 80 % 86 % (2008) > 87 % + 4,7 % < 4,7 % - 5,5 % - 2,4 % - 4,9 % < kommungruppens genomsnittskostnad < kommungruppens genomsnittskostnad < kommungruppens genomsnittskostnad Hälsa Mål Styrtal/Indikator Nuläge Handlingsplan mot kränkande behandling ska finnas och fungera på alla skolor. S Andel förskolor och skolor med årligen reviderade likabehandlingsplaner och plan för åtgärder det kommande året. Trygghetsindex (skolår 4 till gymnasiet) Typ av trakasseri: Sociala (skala 3-9) Verbala/Fysiska (skala 4-12) Lärare (skala 3-9) Första mätning ,59 4,82 3,44 Delmål % < 3,59 < 4,82 < 3,44 15

16 Kommunfullmäktigeuppdrag Kvalitet Almekärrsskolan och Rydsbergsskolan förbereds för att kunna göras om till F-9-skolor. Valfrihet och mångfald Övergången mellan olika skolor och skolformer ska underlättas genom att information om kunskapsnivå och sociala faktorer överförs till den nya skolan. System för detta ska vara genomfört till En modell för att redovisa kvalitet i skolan ska tas fram. Modellen ska kunna användas på alla skolverksamheter, och resultera i en kvalitetsredovisning som riktas till medborgarna. Syftet är att förbättra förutsättningarna för medborgarna att välja skola efter egna önskemål. Kvalitetsredovisningen görs senast Individanpassad skolstart, utifrån elevens skolmognad, ska införas. Alla barn börjar samtidigt under hösten, men har möjlighet att under två år komma in i skolan i sin takt. System ska vara infört Undersöka intresset hos personalen eller andra intressenter, exempelvis Fridaskolan, av att göra Hulanskolan till en friskola. Kommunstyrelseuppdrag Under 2010 ska alla grundskoleelever erbjudas minst två kulturaktiviteter (samma som för 2009). Arbeta fram en strategi som underlag för arbetet med att skapa en mer kostnadseffektiv verksamhet. Elever/vårdnadshavare ska göra ett aktivt skolval och ska inte med automatik placeras enligt närhetsprincipen. Utvecklingsprojekt Ett till ett, det vill säga en dator per pedagog/elev, ska genomföras där en tydlig koppling görs till en ökad lärartid med eleverna. Utveckla en tydlig modell för uppföljning av såväl användning som effekter av de socioekonomiska resursmedel som fördelas till förskoleklass och grundskola. Tjänstegarantier Elever som inte kan läsa, skriva eller räkna i skolår 2 får individuellt utformat stöd. Om du har barn i åldern 1-17 år erbjuder vi tid för utvecklingssamtal som passar båda vårdnadshavarna, vilket innebär att alla ska erbjudas tider innan eller efter Den individuella utvecklingsplanen (IUP) som upprättas för alla elever från och med skolår 1 finns tillgänglig på Internet. Vi garanterar att alla elever, från och med skolår 1, varje termin får skriftliga omdömen i de ämnen de haft under skolåret. När personal fått information om att ett barn eller en elev känt sig utsatt för kränkande behandling genomför förskolan/skolan utredningssamtal inom 24 timmar och tar kontakt med vårdnadshavarna både till den som blivit utsatt för kränkande behandling och den som utsatt någon för kränkande behandling. Elever på Lerums Gymnasium får alltid en motivering till sina betyg i förhållande till betygskriterierna. 16

17 Stöd och service till enskilda och familjer Kommunförvaltningen ska ansvara för att de individer som har rätt till vård, omsorg och stöd får sina behov tillgodosedda. Verksamheten ska präglas av förebyggande åtgärder med insatser i tidiga skeden. Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet där brukarnas valfrihet och behov ska vara i centrum. Verksamheten ska bedrivas av kommunala så väl som privata och enskilda aktörer i samverkan med frivilligorganisationer och brukarnas sociala nätverk. Verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet är bland annat: Äldreomsorg Omsorg för personer med funktionsnedsättning Hälso- och sjukvård Färdtjänst Flyktingmottagning och integration Arbetsmarknadsåtgärder Rådgivning Försörjningsstöd Nedan beskrivs de mål och uppdrag som ligger till grund för kommunens stöd och service till enskilda och familjer. Inriktningsmål Valfrihet och mångfald Inflytande över vård och service ska öka för människor med funktionsnedsättning. Valfrihet för människor med funktionsnedsättning ska öka. Ett led i detta arbete är att öka samverkan med frivilligorganisationer. Resultatmål Kvalitet Mål Indikator Nuläge Delmål procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården. Andel nöjda brukare av särskilda boenden och hemvården (2008). Nöjd Brukar Index inom särskilda boenden och hemvården (2008). Boende: 98 % Hemvård: 95 % Boende: 84/100 Hemvård: 89/100 Boende: 98 % Hemvård: 95 % Boende: 84/100 Hemvård: 89/100 Under 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom äldreomsorg och omsorg om människor med funktionsnedsättning intensifieras. Syftet är att möta krav från brukare/medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet. S Kostnad per beviljad hemvårdstimme. Kostnad per plats och dygn på äldreboende. Kostnad per plats och dygn i LSS-boende i egen regi. 302 kr 302 kr kr kr < ökning i prisbasbeloppet < ökning i prisbasbeloppet 17

18 forts. kvalitet Under 2010 ska individ- och familjeomsorgens omställning mot mer förebyggande arbete fortsätta. S Antal som nyttjar tjänstegaranti avseende drogtest. Andel flyktingar som efter introduktionstiden söker försörjningsstöd. Antal barn som anmäls vid upprepade tillfällen % 15 % Valfrihet och mångfald Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 Mångfalden av boenden inom vård och omsorg ska öka. S Andelen boendeplatser i äldreboende som drivs av annan utförare. Andelen boendeplatser i LSS-boende som drivs av annan utförare. 35 % 40 % 13 %. > 30 % Hälsa Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 Andelen ungdomar som inte provar alkohol och andra droger ska öka med fem procentenheter per år under perioden Minska alkohol- och annat drogmissbruk. Andel skolungdomar (skolår 9 resp. år 2 gymn.) som uppger att de inte någon gång under de senaste tolv månaderna provat alkohol. Andelen skolungdomar (skolår 9 resp. år 2 gymn.) som uppger att de aldrig använt narkotika. Andelen intensivkonsumenter av alkohol bland skolungdomar (skolår 9 resp. år 2 gymn.). Andelen skolungdomar (skolår 9 resp. år 2 gymn.) som uppger att de använt narkotika fem gånger eller mer under sin livstid. Andel besökare på beroendeenheten som går vidare i öppenvårdsbehandling. Andel anhöriga som är delaktiga i behandlingen. Antal skolungdomar under 18 år som, efter konstaterat behov, har hänvisats till beroendeenheten. Skolår 9: 35 % Gymn år 2: 10 % Skolår 9: 93 % Gymn år 2: 88 % Skolår 9: 22 % Gymn år 2: 49 % Skolår 9: 4 % Gymn år 2: 14 % Skolår 9: 40 % Gymn år 2: 15 % Skolår 9: > 93 % Gymn år 2: >88 % Skolår 9: < 22 % Gymn år 2: < 49 % Skolår 9: < 4 % Gymn år 2: < 14 % 53 % 60 % 16 % 25 %

19 Inom individ- och familjeomsorg är arbetet med att bryta utanförskap och att öka sysselsättningen en av de viktigaste uppgifterna. Motverka ungdomsarbetslösheten. Insatserna för att minska våldet i nära relationer ska intensifieras. Antal vuxna personer som uppbär försörjningsstöd. Antal barn som lever i familjer med försörjningsstöd. Genomsnittlig utbetalningsperiod av försörjningsstöd (månader). Andel arbetslösa ungdomar år. Andel unga som uppbär försörjningsstöd och är i aktivitet. Andel unga som efter insats (sex månader) blir självförsörjande. Antal nyanmälda kvinnofridsärenden. Antal barn som har insats genom IFO. Antal personer ur särskilda riskgrupper, äldre, handikappade och missbrukare, som får stöd ,5 11,9 % 10 % 9 % 20 % 39 % 50 % 21 > 22 9 > 10 5 > 6 Kommunfullmäktigeuppdrag Kvalitet Utred möjligheten att införa anhöriglots. Kommunstyrelseuppdrag Arbeta fram en strategi som underlag för arbetet med att skapa en mångfald av boenden inom vård och omsorg. Arbeta fram en strategi som underlag för arbetet med att skapa en mer kostnadseffektiv verksamhet. Under 2010 skapas jobbgaranti för alla medborgare under 30 år i syfte att få de som hamnat utanför arbetsmarknaden i sysselsättning och undvika beroende av försörjningsstöd. 19

20 Tjänstegarantier Du som väljer personlig assistans via kommunen får ett skriftligt avtal som tydligt beskriver vilken service du har rätt till. Du får också möjlighet att påverka och utveckla innehållet i din assistans. Om du söker kontakt med myndighetsavdelningen hos kommunens individ- och familjeomsorg garanterar vi att du får information på ett språk som du förstår. Om du som förälder misstänker att ditt barn använder droger garanterar vi att du får möjlighet till kostnadsfritt drogtest och samtalsstöd inom två arbetsdagar efter att du kontaktat socialtjänsten. När du beviljats hemvård garanterar vi att du får en personlig kontaktperson som planerar insatserna tillsammans med dig så att du vet när vi kommer hem till dig och vad som då kommer att göras. När du beviljats hemvård får du veta vilka personer som ingår i det arbetslag som hjälper dig i ditt hem. Förutsatt att din ansökan är fullständig får du som ansöker om omsorgsboende beslut inom tre veckor. När du flyttat till omsorgsboende för äldre får du en personlig kontaktperson inom tre dagar. Inom fyra veckor efter att du flyttat in på ditt omsorgsboende har vi, tillsammans med dig, tagit fram en skriftlig individuell plan som beskriver den omsorg och service du får på äldreboendet. Planen ses över en gång per år. Du som är flykting och har permanent uppehållstillstånd får inom tio veckor efter att du träffat kommunens flyktinghandläggare en individuell plan för hur du ska slussas in i det svenska samhället. När du ringer individ- och familjeomsorgens kundmottagning ska ditt samtal besvaras inom en minut. Om du blir aktuell för arbetsmarknadsåtgärder får du inom fem arbetsdagar tid hos en arbetsmarknadshandläggare. När du beviljats och fått besked om hemvård tar hemvårdens personal kontakt med dig inom 24 timmar. Du som har hemvård blir kontaktad av hemvårdens personal när det sker förändringar inom ramen för dina beviljade insatser. Alla närstående som önskar erbjuds närståendesamtal. När du beviljats boende i grupp- eller servicebostad håller vi dig löpande underrättad om ditt ärende intill dess att en lämplig bostad är funnen. När du flyttar in i en grupp- eller servicebostad utses en stödperson som har huvudansvaret för att du får stöd och service i bostaden. Senast sex månader efter inflyttningen i ditt boende med särskild service enligt LSS har vi tillsammans med dig upprättat en personlig genomförandeplan som grund för insatserna i boendet. När du beviljats daglig verksamhet eller daglig sysselsättning håller vi dig löpande underrättad om arbetet att finna lämplig sysselsättning. När du påbörjar daglig verksamhet utses en stödperson som har huvudansvaret för att du får stöd och service i sysselsättningen. Senast sex månader efter start i sysselsättning har vi tillsammans med dig upprättat en personlig genomförandeplan som grund för insatserna i boendet. När du beviljats ledsagning, kontaktperson, avlösarservice eller korttidsvistelse blir du kontaktad inom två veckor av ansvarig personal. När du beviljats boendestöd kontaktas du inom två veckor av boendestödets personal. När sociala myndigheter får en anmälan från polisen att ett barn gjort sig skyldig till brott kontaktas familjen senast nästkommande arbetsdag. 20

21 Kultur, fritid och besöksnäring Lerums kommun ska kännetecknas av ett aktivt kultur- och föreningsliv som möter och stödjer intressen och behov även utanför det traditionella fritids- och föreningslivet. Ett allsidigt och varierat föreningsliv som stimulerar de ideella krafterna ska stödjas både genom bidrag, ändamålsenliga anläggningar och andra former av stöd. Genom att vårda och bevara värdefulla byggnader och kulturmiljöer värnas vårt kulturarv som en del i det livslånga lärandet. Stödet till besöksnäringen ska ske utifrån ett regionalt perspektiv och ta vara på de lokala förutsättningar som finns i kommunen, inte minst utifrån perspektiven natur och kultur. Stödet till besöksnäringen ska syfta både till att skapa arbetstillfällen ur ett näringslivsperspektiv, men även till att marknadsföra Lerum och öka attraktionskraften. Verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet är bland annat: Kulturskola Bibliotek Nyanläggning och drift av kulturoch fritidsanläggningar Föreningsstöd Stöd till kommunens besöksnäring Nedan presenteras de mål och uppdrag som ligger till grund för verksamhetsområdet. Inriktningsmål Valfrihet & mångfald Kommunens kultur- och fritidsutbud ska förnyas. Utgångspunkten för förnyelse ska vara den pågående samhällsutvecklingen. Kommunen ska satsa på anläggningar för nya intressen, utanför det traditionella föreningslivet. Tillväxt Kommunen ska bistå och stimulera turist- och besöksnäringen. Kommunfullmäktigeuppdrag Valfrihet och mångfald Kulturskolans utveckling kräver förändrade lokaler. Kommunstyrelseuppdrag En riktad satsning på föreningslivet genomförs med 100 tkr. Tjänstegarantier När du lämnar inköpsförslag på böcker eller annan media får du svar inom två veckor. Du som på grund av funktionsnedsättning inte kan läsa en tryckt bok får tillgång till talböcker. Du som på grund av funktionsnedsättning inte kan ta dig till biblioteket får böcker eller talböcker hemskickade. 21

22 Näringsliv och företagande Kommunens verksamhet ska verka för ett näringslivs- och företagarklimat som underlättar och stödjer nyetablering och utveckling av det befintliga näringslivet. Arbetet ska ha en tydlig koppling till samhällsplaneringen och samhällsutvecklingen och ska bidra till att kommunen är attraktiv både som boende- och arbetsort. Verksamheten ska understödja tillväxt inom näringslivet både som stödjande part och genom att underlätta kontakten med kommunen som myndighet. Verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet är bland annat: Stöd vid nyetablering och utvidgning Nätverksbyggande Marknadsföring Utbildning Nedan presenteras de mål och uppdrag som ligger till grund för verksamhetsområdet. Inriktningsmål Tillväxt Kommunen ska aktivt arbeta för god kontakt med alla företag. Kommunen ska ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda. Resultatmål Tillväxt Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 Kommunikation mellan företag och kommunen såsom myndighet ska underlättas. NKI Nöjd Kund Index. 49 / / 100 Kommunfullmäktigeuppdrag Klimat Företagen ska ges möjlighet att bidra till att kommunens miljömål nås. Detta ska uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsuppbyggnad i företagen. Kommunstyrelseuppdrag Kommunen ska under 2010 genomföra en egen Nöjd Kund Index-undersökning av kommunikationen mellan företag och kommunen såsom myndighet i syfte att följa upp hur detta arbete har utvecklats. 22

23 Samhällsplanering och infrastruktur Inom verksamhetsområdet samhällsplanering och infrastruktur är uppdraget att driva och utveckla den fysiska miljön. Uppdraget är att säkerställa en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten i kommunen och trygga tillgången på planlagd mark för bostäder, verksamhet och infrastruktur. Attraktivt boende och en gynnsam tillväxt ska prägla samhällsutvecklingen. Drift och underhåll av kommunens anläggningar ska hanteras på ett sätt som säkerställer att värdet och funktionen bibehålls. Verksamheten ska bedrivas med medborgarna och kunderna i fokus, med hög servicenivå och hög upplevd kvalitet på tjänsterna. Verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet är bland annat: Planarbete Nyproduktion av kommunala anläggningar Produktion, omhändertagande och distribution av vatten och avlopp Renhållning Mark och parkförvaltning Vägförvaltning och trafiksäkerhet Fastighetsförvaltning Kollektivtrafikförsörjning Utöver de kommunala mål och uppdrag som är formulerade för verksamhetsområdet ska verksamheten bedrivas utifrån styrande lagkrav, myndighetskrav och avtal. Nedan presenteras de mål och uppdrag som ligger till grund för verksamhetsområdet. Inriktningsmål Kvalitet Miljöfrågan ska konsekvent finnas med i alla led i kommunens planering och utveckling av samhället. Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen. Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden. Gröna kilar i bostadsområden ska bevaras. Tre levande centrum. Valfrihet och mångfald Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boenden. Tillväxt Nybyggnation av bostäder ska prioriteras i Floda och Gråbo. Hälsa Invånarnas trygghet ska prioriteras i all pågående och planerad verksamhet när det gäller vägar, rid-, gång- och cykelbanor, promenadstråk och boendemiljöer. 23

24 Resultatmål Kvalitet Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 Buller från järnväg och motorväg ska minska. Antal människor som störs av trafikbuller st < 3730 st Hälsa Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 Stadsplanering ska syfta till att öka både upplevd och faktisk trygghet. Trygghetsbetyg avseende medborgarnas trygghet att vistas utomhus på kvällar och helger (1-10). Medborgarenkät. Andel unga som ibland, ofta eller alltid avstår en aktivitet på grund av otrygg väg. Fritidsvaneundersökning. Antal genomförda trygghetsvandringar. Andel åtgärdade enkelt avhjälpta hinder utifrån genomförd inventering (cirka 500 punkter). 6,2 Mätning % Ingen mätning Första mätning % Kommunfullmäktigeuppdrag Klimat Se över kollektivtrafikens linjer med låg beläggning. Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation. Allmänheten ska ges möjlighet att bidra till att kommunens miljömål nås. Detta ska uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsuppbyggnad hos allmänheten. Kommunstyrelseuppdrag Genomföra plan- och genomförandeprojekt i enlighet med redovisning i bilaga 1. Arbeta fram en bostadsstrategi (Bostadsstrategiskt program) som underlag för arbetet med målsättningen att byggandet i kommunen ska omfatta olika typer av boenden. Tjänstegarantier Förutsatt att din ansökan är fullständig får du som söker bygglov eller förhandsbesked beslut inom fyra veckor. Om du blir utan dricksvatten eller om det blir avbrott i avloppssystemet börjar vi åtgärda felet senast dagen efter att du har anmält det till oss. Om avbrottet är svårt att laga får du dricksvatten på annat sätt till dess att felet är åtgärdat. 24

25 Service till kommunens verksamhet och politik Kommunens interna service ska kännetecknas av hög servicenivå som servar, stödjer och inspirerar utifrån övriga verksamheters behov. De interna servicefunktionerna ska verka för att frågor hanteras enhetligt inom kommunförvaltningen och att styrning genom beslutade handlingar och policys efterlevs. Verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet är bland annat: Stöd för ledning och styrning Informationsstöd Medborgarservice Juridiskt och administrativt stöd IT-stöd Ekonomiadministration Personaladministration Upphandlingsstöd Inköp och förråd Måltidsservice Nedan presenteras de mål och uppdrag som ligger till grund för verksamhetsområdet. Resultatmål Klimat Mål Indikator Nuläge Delmål 2010 Ökad andel kravodlade livsmedel i kommunens måltidsverksamheter. Andel inköpta ekologiska livsmedel av kommunens totala livsmedelsinköp (%). 11,1 % (2008) > 11,1 % Kommunstyrelseuppdrag Arbetet med särskilda satsningar på jämställda löner med 3 mnkr ska fortsätta i enlighet med beslutad plan. Sjukfrånvaron ska vara 5,0 procent eller lägre för kommunförvaltningen. Som ett komplement till medarbetarenkäten ska det även genomföras en motsvarande enkät riktad till chefer. 25

26 Resursfördelning Kommunledning Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Ledningsverksamhet 5,9 0,0 6,1 6,1 Kommunövergripande kvalitets- och utvecklingsprojekt 4,4 0,0 2,1 2,1 Totalt 10,3 0,0 8,2 8,2 Sektor infrasupport Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Ledning och intern service 8,3 0,0 8,0 8,0 Politisk verksamhet ärendehantering Politisk verksamhet förtroendevalda Strategisk utveckling och support 5,8 0,0 6,5 6,5 14,0-0,4 14,8 14,4 36,2-11,0 46,6 35,6 Information 6,0-0,3 5,7 5,4 Totalt 70,4-11,7 81,6 69,9 Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Räddningstjänst 29,1 0,0 29,4 29,4 Totalt 29,1 0,0 29,4 29,4 Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Revision 1,3 0,0 1,7 1,7 Totalt 1,3 0,0 1,7 1,7 26

27 Sektor lärande Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Ledning och intern service, resursteamet 43,6 55,3 72,0 16,8 Verksamhetslokaler 148,1 99,4 223,7 124,3 Förskola 204,2 6,3 225,1 218,8 Grundskola, förskoleklass -år 9 247,3 5,3 275,3 270,0 Fritidshem 46,9 0,5 51,4 50,9 Fritidsklubbar/gårdar 10,7 0,2 11,1 11,0 Obligatoriska särskolan 10,0 0,0 10,7 10,7 Gymnasieskola 145,7 30,2 170,6 140,4 Gymnasiesärskola 10,7 2,8 12,7 9,9 Vuxenutbildning 13,9 8,5 25,0 16,5 Kultur och fritid 20,3 3,5 27,4 24,0 Kulturskola 8,3 3,8 12,0 8,2 Bibliotek 7,7 0,9 11,7 10,8 Resultatenheter 0,0 669,8 669,8 0,0 Totalt 917,5 886, ,5 912,1 Prestationsersättningen presenteras i Bilaga 2. Sektor vård och omsorg Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Ledning och intern service 31,1 3,2 31,8 28,6 Äldreomsorg 213,0 40,3 273,4 233,1 Funktionshinder 112,2 18,7 136,0 117,3 Hälso- och sjukvård 30,3 0,4 31,9 31,5 Färdtjänst 7,8 0,1 7,9 7,8 Kost 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 394,4 62,7 481,0 418,3 27

28 Sektor individ- och familjeomsorg Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Ledning och intern service 18,5 0,1 18,9 18,8 Arbetsmarknadsåtgärder 6,7 18,9 26,8 8,0 Rådgivning 11,8 0,5 17,7 17,2 Myndighetsutövning 43,2 1,6 44,5 42,9 Totalt 80,1 21,1 108,0 86,9 Sektor samhällsbyggnad Drift (mnkr) Produktionsområde Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 Ledning och intern service 38,4 7,6 49,2 41,6 Fysisk planering och exploatering 23,4 6 24,5 18,5 Teknisk försörjning 57,5 92,9 151,7 58,8 Myndighetsutövning 8,6 4,6 13,4 8,8 Kommunens byggnader 7,6 184,1 196,3 12,2 Totalt 135,5 295,2 435,1 139,9 varav affärsverksamhet (mnkr) Verksamhet Netto 2009 Intäkt Kostnad Netto 2010 VA- och renhållningsverksamhet 2,4 84,9 87,3 2,4 Kommunens byggnader 7,6 184,1 196,3 12,2 Totalt 10,0 269,0 283,6 14,6 28

29 Driftsredovisning (mnkr) Budget 2009* Budget 2010 Ny Budget 2010 Skattefinansierad verksamhet Omställningspaket 16,0 16,0 Löneökningar 17,0 Ej fördelat åtgärdspaket -2,5 Jämställda löner 3,0 3,0 Kommunledning 13,1 11,1 8,2 Infrasupport 70,4 68,3 69,9 Samhällsbyggnad 125,5 124,6 125,3 Lärande 917,5 904,3 912,1 Vård och omsorg 394,4 403,2 418,3 Individ- och familjeomsorg 80,1 85,1 86,9 Räddningstjänst 29,1 29,4 29,4 Kommunrevision 1,3 1,7 1,7 Summa skattefinansierat 1 631, , ,2 Affärsfinansierad verksamhet Kommunens byggnader 7,6 7,6 12,2 VA-verksamhet/renhållning 2,4 2,4 2,4 Summa affärsverksamhet 10,0 10,0 14,6 Summa verksamheter 1 641, , ,8 Finansförvaltning Kapitalkostnader -46,0-43,0-43,0 Pensionsskuld och -utbetalning 40,7 31,2 18,7 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,3-2,6-8,1 Summa driftredovisning 1 636, , ,5 * Inklusive resultatreglering 29

30 REsultatbudget (mnkr) Budget 2009* Budget 2010 Ny Budget 2010 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader , , ,5 Jämförelsestörande poster Avskrivningar -80,0-95,0-95,0 Verksamhetens nettokostnad , , ,5 Skatteintäkter 1 518, , ,3 Statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämn. 154,3 183,4 208,5 Finansiella intäkter 11,0 10,3 10,3 Finansiella kostnader -13,6-22,2-31,7 Resultat före extraordinära poster 33,4 20,0 20,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 33,4 20,0 20,0 Nettokostnadsandel 98,0 % 98,8 % 98,8 % * inklusive resultatreglering 30

31 Investeringsbudget Verksamhet (mnkr) Total budget t o m 2009 Budgettillskott 2010 Total budget fr o m 2010 Investeringsvolym 2010 Infrasupport Samhällsbyggnad Lärande Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Summa skattefinansierad verksamhet Fastighetsförvaltning Vatten och avlopp Renhållning Summa affärsverksamhet Totalt investeringar Kommentarer: Total budget till och med 2009: Total budget för de projekt som har beslutats fram till och med 2009 och som förväntas pågå även under Budgettillskott 2010: Budget för nya projekt 2010 samt för tidigare beslutade projekt som har fått ytterligare investeringsmedel Total budget från och med 2010: Summan av total budget till och med 2009 och Budgettilskott 2010 Investeringsvolym 2010: Förväntad investeringsvolym exploateringsbudget (mnkr) Total budget t o m 2009 Budgettillskott 2010 Total budget fr o m 2010 Projektens volym 2010 Inkomster Utgifter Netto

32 Bilaga 1: Planprojekt Strategisk planering Planerat innehåll Antal bost./m² Projektnamn Bostäder/VA - Alsjön-Annekärr-Björboholm (fördjupning av översiktsplanen) Planarbetets start/slut Bostäder/verksamheter/handel - Aspedalen-Aspevallen (program) Bostäder/verksamheter/handel - Jeriko-Jonsered (fördjupning av översiktsplanen) Infrastruktur - Parkeringspolicy Bostäder - Södra Floda (program) Energi och uppvärmning Detaljplaner Planerat innehåll Antal bost./m² Projektnamn Lerum (inklusive Öxeryd och Stenkullen) Planarbetets start/slut Förskola 700 m² Nyebroparken Bostäder/handel/verksamheter 50 bost/1 000 m² Dergårdsentrén (korsningen) Bostäder/verksamheter/handel 50 bost/3 000 m² Bagges torg och Solkatten Infrastruktur - Stenkullens stationsområde Bostäder 50 bost Lilla Bråta Bostäder - Norra Hallsås, etapp I (planändring) Verksamheter/infrastruktur - Avfart från E20 inkl Åsenvägen Verksamheter m² Ölslanda industriområde Handel/infrastruktur 500 m² ICA Kvantum Bostäder 15 bost Skiffervägen Infrastruktur - Bro över Säveån Infrastruktur/handel m² Resecentrum Bostäder - Stora Bråta, Gullringsbo-Stålebo Bostäder 30 bost Gamla telestationen Förskola/skola/infrastruktur m² Frödings förskola/torpskolan Bostäder/fritid 10 bost Kålkulla Bostäder/infrastruktur ca bost Öxeryd Bostäder/verksamheter/handel - Torpskolans parkering Floda (inklusive Tollered och Norsesund) Bostäder 6 bost Bostäder norr om Sundetvägen, Norsesund Äldreboende - Sävegården Bostäder/skola/förskola 9 bost/4 000 m² Kulladalsområdet Bostäder/verksamheter/handel 30 bost Floda centrum Bostäder 60 bost Herrgårdsbacken Gråbo (inklusive Olstorp och Sjövik) Bostäder/verksamheter/handel - Gråbo centrum Skola - Röselidsskolan Skola - Ny skola i Gråbo Bostäder ca 20 bost Olstorp Mitt 2010-

33 Bilaga 2: Barn- och elevpeng 2010 Prestationsersättningar 2010 Grundbelopp för förskola Pedagogisk omsorg 1-2-åringar 3-5-åringar 1-2-åringar 3-5-åringar 0-15 tim 15--> tim 0-15 tim 15--> tim 0-15 tim 15--> tim 0-15 tim 15--> tim Totalt grundbelopp Administration 2%* Belopp kommunala Administration 3% (+1%)* Moms 6% Avgiftsavdrag Belopp enskilda Lokalbidrag inklusive momskomp.** Grundbelopp för grundskola, särskola och fritidshem Förskoleklass År 1-5 År 6-9 Fritids Totalt grundbelopp Administration 2 %* Belopp kommunala Administration 3 % (+1 %)* Moms 6% Avgiftsavdrag Belopp enskilda Lokalbidrag inklusive momskomp.** * I grundbeloppet ingår 2 procent administrationsersättning. Därutöver ersätts enskilda i grundbeloppet med ytterligare 1 procent (totalt 3 procent). ** Enskilda ersätts i normalfallet med de kommunala enheternas genomsnittliga lokalkostnad per barn (+ moms om 6 procent). I särskilda fall (exempelvis nyetablering) kan det beslutas att även enskilda enheter ersätts med faktisk lokalkostnad. 33

34 Tilläggsbelopp särskola Individinkluderad Grundsärskola Träningssärskola Skolår Nivå Ersättning kommunala 6% moms Ersättning enskilda Skolår 1-5 Nivå Skolår 1-5 Nivå Skolår 6-9 Nivå Skolår 6-9 Nivå Skolår 1-5 Nivå Skolår 1-5 Nivå Skolår 6-10 Nivå Skolår 6-10 Nivå Skolår 1-5 Nivå Skolår 1-5 Nivå Skolår 6-10 Nivå Skolår 6-10 Nivå Socioekonomisk fördelning 2010 Skolor F-5 % av resurspott Kr/år Almekärrsskolan 0,0% 0 Aspenässkolan 0,0% 0 Berghultskolan 2,7% Centralskolan 2,5% Hulanskolan 6,9% Hästhagenskolan 4,7% Knappekullaskolan 0,0% 0 Lekstorpsskolan 54,6% Montessori - Aspen 0,0% 0 Montessori - Floda säteri 0,0% 0 Röselidsskolan 10,2% Stenkulan 7,8% Tolleredskolan 3,9% Uddaredskolan 0,0% 0 Östad skola 6,6% Totalt 100,0% Skolor 6-9 % Kr/år Alléskolan 4,1% Hjällsnässkolan 61,9% Montessori - Aspen 0,0% 0 Montessori - Floda säteri 0,0% 0 Rydsbergsskolan 9,6% Stenkulan 24,4% Torpskolan 0,0% 0 Totalt 100,0% Totalt

35 Lerums Kommun Lerum. Tel: E-post:

36 Lerums Kommun Lerum. Tel: E-post: