Övergången till molntjänster

Transkript

1 Uppsala Universitet Institutionen för Informatik och Media Övergången till molntjänster Vad man bör ha i åtanke Patrik Eriksson Christian Skoog Kurs: Examensarbete 15 hp Nivå: C Termin: VT 13 Datum:

2 Abstract This study focus on organizations transfer to cloud computing. Today many companies are shifting their attention towards cloud computing and the possibilities that it offers, with more flexibility and lower costs. Different kinds of cloud services, both for use by the individual and the large enterprise, are getting more popular. More and more organizations therefore decide to do the move to the cloud. There are several different strategies and many pieces of advice for these organizations to follow, but there s not much research that have been conducted on this subject. In this study we give a presentation of what the cloud is, what its advantages and disadvantages are, what kind of problems organizations might run into while moving into the cloud and we analyze the gathered material to produce guiding knowledge within the subject. The study have mainly consisted of literature research, but we have also performed an interview with a company that made the move into the cloud to further confirm the results. As results of our study we present general pieces of advice for organizations to follow when they plan to make the move to the cloud. This essay is written in Swedish. Keywords: cloud, move to the cloud, cloud services, IT. Sammanfattning Den här studien fokuserar på organisationers övergång till molnet. Allt fler organisationer får upp ögonen för molnet och de möjligheter som användandet av det erbjuder, med bland annat mer flexibilitet och lägre kostnader. Olika typer av molntjänster, både för användning av individen och det stora företaget, blir mer populära. Fler och fler organisationer väljer därför att genomföra övergången till molnet. Det finns flera olika strategier och många olika råd för dessa organisationer att följa, men mängden forskning inom detta område är liten. I denna studie ger vi en presentation om vad molnet är, vilka dess fördelar och nackdelar är, vilka typer av problem organisationer kan stöta på när de genomför övergången till molnet samt analyserar det insamlade matieralet för att producera vägledande kunskapen inom området. Studien är huvudsakligen en litteraturstudie, men vi har också genomfört en intervju med en organisation som gjort övergången till molnet för att bekräfta resultaten. Som resultat av studien presenterar vi generella råd för organisationer att följa när de planerar att genomföra övergången till molnet. Denna uppsats är skriven på svenska. Nyckelord: molnet, övergången till molnet, molntjänster, IT. 2

3 Förord Vi vill tacka ett urval personer utan vars hjälp detta arbete inte varit möjligt. Först och främst vill vi tacka den person som ställde upp när ingen annan gjorde det: Göran Bengtsson, CIO vid Prometera. Tack för att du tog dig tid att besvara våra frågor och dela med dig av din organisations erfarenheter vid övergången till molnet. Vi vill även tacka Jan Olof Andersson för att han hjälpte oss med att finna värdefulla källor som vi haft stor nytta av under arbetets gång. Ett stort tack även till vår handledare Tobias Nyström som hjälpt oss med dispositionen av vårt arbete och varit ett stadigt bollplank. Vi vill även rikta ett stort tack till Jimmy Sterner från Sogeti som gjorde att vi kom i kontakt med Göran på Promtera. Utan ovanståendes hjälp hade vi inte kunnat presenterat eller utföra denna studie. Tack för ert bidrag till vårt arbete. 3

4 Begreppsförklaring Här förklaras viktiga begrepp utifrån de definitioner vi använt oss av i arbetet. Källorna redovisas löpande efter att begreppen tas upp i texten. Molnet: Den plattform som skapats av datorer som är uppkopplade på Internet, kännetecknas av flexibilitet, skalbarhet och mobilitet. Namnet syftar på den ofta tecknade bild av ett moln som ofta representar eller innesluter Internet. Molntjänst: En tjänst som görs tillgänglig genom, eller i, molnet. Kan vara allt från en simpel textredigerare till ett komplett bokföringssystem eller en databas. En av de viktigaste principerna för en molntjänst är att kunden bara betalar för hur mycket den verkligen använder tjänsten. PaaS: Platform as a Service, eller plattform som en tjänst på svenska, är en typ av molntjänst där kunden erbjuds en teknisk plattform i molnet. IaaS: Infrastructure as a Service, är en typ av molntjänst där kunden erbjuds en teknisk infrastruktur i molnet. SaaS: Software as a Service, är antagligen den vanligaste typen av molntjänster. Kunden erbjuds här någon slags mjukvara, exempelvis ett program för textredigering, som erbjuds via molnet. Övergångsstruktur/Övergångsmodell: En slags guide för hur övergången till molnet bör gå till. I detta arbete har vi arbetat mycket utifrån Cloud Swedens modell för övergången till molnet och användandet av molntjänster. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Kunskapsbehov Syfte och forskningsfrågor Avgränsning Allmänt om molnet Definition av molnet och molntjänster Tjänste och tillämpningsmodeller av molntjänster Molnets historiska utveckling Tillämpning och användning idag Övergången till molnet Att övergå till molnet För och nackdelar med: Molntjänster IT säkerheten inom molnet Genomförandet av studien Tillvägagångssätt Intervju med Prometera Övergripande råd och resultat från forskningen Resultat från litteraturstudie och intervju samt analys Råd för skiftet till molntjänster Diskussion Rådens kvalité Slutsats Källförteckning Bilaga 1 Intervjufrågor 44 5

6 Figurförteckning Figur 1. Relationer inom molnet (Armbrust m.fl) 13 Figur 2. Organisationers ökade skalbarhet (Armbrust m.fl) 21 Tabellförteckning Tabell 1. Råd för övergången till molnet 31 6

7 1. Inledning I detta arbete studeras organisationers övergång till molnet och deras användande av molntjänster. Tillsammans med generella råd om hur denna övergång bör gå till för att ske på ett så smidigt sätt som möjligt så utgör detta fokus i vårt examensarbete. Men även lite om de problem som kan uppstå med den ensidiga bilden som medierna målar upp av molnet tas upp i arbetet. Den kunskap som presenteras i denna studie är användbar för organisationer som planerar att genomföra eller vill veta mer om övergången till molnet. Även de som forskar inom området eller är intresserade av molnet kan ha nytta av den kunskap som presenteras inom detta arbete. Denna studie är genomförd som en litteraturstudie där datan framförallt inhämtants från vetenskapliga tidskriftsartiklar. Först i detta arbete ges en inledning, vilket bland annat inkluderar studiens bakgrund och syfte. I nästa del tas nuvarande teoretisk kunskap om molnet upp. Sedan presenteras den valda forskningsansatsen, som följs av ytterligare teori om de olika perspektiv som finns inom molnområdet. Efter denna följer studiens resultat samt analys av dessa. Den sista delen tar upp våra slutsatser och innehåller även en diskussionsdel. 1.1 Bakgrund Molntjänster är ett ämne som diskuterats flitigt i medier och inom teknikbranschen de senaste åren. Mycket av fokus har legat på den ökade flexibiliteten och skalbarheten som de erbjuder, men även riskerna med säkerheten inom molnet har diskuterats i stor utsträckning. Flertalet forskningsrapporter har också lagt fokus på de ekonomiska för och nackdelarna av molntjänster. Samt gjort jämföranden mellan molntjänster och det kanske mer traditionella sätten att ha sina IT tjänster och lagra sin data internt inom organisationen. Många har också försökt att definiera vad en molntjänst egentligen är, och det finns för närvarande ett flertal definitioner av vad molnet och molntjänster innebär. Dock finns det inte särskilt mycket forskning på hur själva flytten till molntjänster bör gå till. Detta trots att fler och fler organisationer gör denna ibland riskfyllda flytt av sina IT resurser. Det finns en del löst formulerade råd och stödjande punkter, men när det skrivits så mycket om andra aspekter av molnet så har vi tyckt att det här finns en kunskapslucka. Vi anser att det krävs mer kunskap inom detta delområde av molnet och det är detta som vi kommer att fokusera på i detta 7

8 examensarbete. Speciellt eftersom molntjänster fortsätter att växa i popularitet, eftersom det fortfarande är ett relativt nytt område inom IT. 1.2 Problemformulering Det råder idag en brist på kunskap om hur övergången till molntjänster för organisationer ska ske på bästa sätt och ofta ses molntjänster som nästan helt oproblematiska. Det finns behov av mer kunskap om implementationen av molntjänster i organisationer. På grund av den bristande kunskap om hur implementationer av molntjänster sker inom organisationer idag blir riskerna större för de organisationer som investerar i molntjänster. Riskerna för dessa organisationer är framförallt ekonomiska. Om övergången exempelvis innebär att data förloras kan organisationen bli tvungen att lägga ner mycket tid och resurser på att återställa datan. Även de juridiska och säkerhetsmässiga riskerna ökar för organisationerna med dagens rådande okunskap inom området. Risktagandet är därför relativt stort för de organisationer som investerar i en eller flera molntjänster. Detta ökade risktagande beror till stor del på den bristande kunskapen inom ämnet och kan mycket väl påverka organisationens ekonomi negativt. Molntjänster har i många medier beskrivits mycket positivt. Vi anser att det behövs en mer nyanserad bild av molntjänsterna från de organisationer som verkligen använder dem. Det behövs mer kunskap om hur organisationer ser på sina molntjänster efter övergången till dem. Ofta pekar olika medier och tekniska konsulter nästan enbart ut de positiva egenskaperna hos molntjänster. Detta gör att organisationerna inte får en helhetsbild av både för och nackdelar av molntjänsterna. Forskningen på detta område, om hur de organisationer som gör övergången till molntjänster anser att denna övergång gått, behöver enligt oss utvecklas. Riskerna för de organisationer som gör denna övergång är på grund av kunskapsläget idag onödigt stora. Många av de investeringar som organisationer idag gör i molntjänster riskerar därför att tyvärr misslyckas. 1.3 Kunskapsbehov I detta arbete har framförallt förståelse och vägledande kunskap för hur organisationer gör övergången till molnet eftersträvats. När det gäller förståelsekunskapen i detta arbete så kommer den huvudsakligen att utvecklas kring hur organisationer idag genomför övergången till molntjänster. Här eftersträvas också hur organisationernas erfarenheter av denna övergång ser ut. Detta ger förståelsekunskap för både hur övergång konkret skett 8

9 samt hur den upplevts. Den vägledande kunskapen utvecklas genom vårt arbete inom det valda ämnesområdet eftersom att organisationernas erfarenheter tydliggörs. Det finns sedan tidigare ingen större mängd forskning om just denna övergång. Allt fler organisationer gör idag övergången till molnet och bristen på vägledande kunskap kan vara problematisk. Därför bör det skapas vägledande kunskap om hur en övergång kan ske på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt. Detta arbete kommer även att leda till att kunskap utvecklas av andra kunskapstyper, såsom värdekunskap (vad är egentligen önskvärt för denna övergång?) samt beskrivande kunskap (hur ser olika molntjänster som används av organisationer ut idag?). Fokus kommer dock att ligga på förståelsekunskap samt vägledande kunskap, eftersom detta är de kunskapstyper som framförallt krävs för att svara på de formulerade forskningsfrågorna för detta arbete (Se nästa avsnitt; Syfte och forskningsfrågor ). 1.4 Syfte och forskningsfrågor Syftet med detta arbete har varit att öka förståelsen för hur organisationer idag gör övergången till molnet, hur deras erfarenheter av denna övergång ser ut samt utveckla vägledande kunskap för hur denna övergång bör gå till. Den större delen av forskningslitteraturen inom molnområdet handlar om hur man bör eller kan definiera molnet. Mycket fokus i litteraturen har också lagts på hur man undersöker om det är en bra investering för ens organisation att använda sig av olika typer av molntjänster. Det har skrivits åtskilligt om de ekonomiska och tekniska aspekterna men överlag är det bara fördelarna som tas upp. Det finns heller inte särskilt mycket forskning om hur organisationer idag genomför själva övergången till molnet. Vi anser det därför motiverat och även välbehövligt att forska om detta. Detta examensarbete har haft tre övergripande mål: 1. Det första övergripande målet med vårt arbete har varit att få insikt i hur organisationers övergång till molnet och användandet av molntjänster går till idag. Vår forskning har inbegripit att i arbetet med detta mål studera övergången till molnet, samt studera hur denna övergång fungerat. Fokus har även legat på vilka olika modeller som finns för denna övergång idag, samt att undersöka hur dessa kan förbättras. 9

10 2. Det andra övergripande målet har varit att undersöka hur organisationers övergång till molnet kan förbättras samt utveckla råd för denna övergång. Forskningen har även strävat efter att utveckla vägledande kunskap om detta. 3. Vårt tredje mål har varit att ge en mer nyanserad bild av organisationers övergång till molnet och användningen av molntjänster överlag. Detta eftersom den bild som ofta presenteras i medierna är nästan uteslutande positiv. Utifrån dessa mål och de motiv som presenterats för detta arbete så har följande fem forskningsfrågor formulerats: Hur sker olika organisationers övergång till användning av olika typer av molntjänster ut idag? Finner de organisationer som gjort övergången till molnet att denna är lika oproblematisk och värdeskapande som den utmålats i medier? Vilka typiska problem finns i övergången till molntjänster? Går det att lösa de typiska övergångsproblemen på ett bra och smidigt sätt? Vad bör organisationer generellt göra och tänka på för att denna övergång ska bli så smidig och enkel som möjlig, och går det att utveckla en modell eller metod för detta? 1.5 Avgränsning I denna studie har framförallt affärsnyttan och de tekniska aspekterna med övergången fokuserats. De juridiska och säkerhetsmässiga aspekterna tas också upp i detta arbete. Men eftersom dessa delar, och framförallt de säkerhetsmässiga, redan studerats i en mängd andra studier, har vi valt att bara kort ta upp dessa i denna studie. Dock har författarna strävat efter att studien och dess resultat fortfarande ska vara generella och kunna tillämpas för många olika typer av molntjänster och organisationer. Den vägledande kunskap som presenteras i detta arbete är också tänkt som en bas att byggas vidare på i framtida forskning, vilket kräver att studien är generell. Studien baseras på ett brett teoretisk material från vår litteraturstudie och därför har resultatet blivit, enligt oss, generella. 10

11 2. Allmänt om molnet I detta avsnitt presenteras den grundläggande teorin inom molnområdet för denna studie. Molnet och molntjänster definieras i detta avsnitt och en allmän presentation av molnet och molntjänster ges. Även olika typer av molntjänster förklaras. Efter detta följer en del som berör molnets utveckling och historia. Avsnittet avslutas med en presentation av molnet och molntjänsternas tillämpning och användning såsom den ser ut idag. 2.1 Definition av molnet och molntjänster Det finns idag ingen enhetlig definition av vad molnet och molntjänster är för något. Den definition som används och refereras till mest är National Institute of Standards and Technologys (NISTs) definition av molnet (NIST 2011). Denna definierar cloud computing, det som kallas molnet på svenska. I NISTs definition (2011) ses molnet som en modell för IT användande som tillåter tillgång till tjänster överallt, genom bekväma eller simpla sammankopplingar av delade, konfigurerbara datorresurser (såsom nätverk, servrar, datalagringar, applikationer och tjänster) som snabbt kan avslutas med minimal hantering eller interaktion med tjänsteleverantören. Denna molnmodell eller definition består av fem essentiella delar, tre tjänstemodeller samt fyra tillämpningsmodeller. Dessa fem essentiella delar är: On demand self service, vid behov självbetjäning, vilket innebär att den som använder molntjänsten omedelbart vid behov kan ändra tillgången till dataresurserna utan att behöva integrera med tjänsteleverantören. Broad network access, Bred nätverkstillgång, innebär att kapabilitet är tillgänglig via nätverket och tillhandahålls genom standardmekanismer som främjar användningen av tjocka eller tunna klienter. Resource pooling, Resurspooling, innebär att leverantörens dataresurser placeras i en pool för att ta hand om flera konsumenters resursbehov. Dessa olika fysiska och virtuella dataresurser tillägnas dynamiskt efter konsumenternas behov. Rapid elasticity, Snabb elasticitet, som innebär att resurserna kan elastiskt avsättas och frigöras, i vissa fall även automatiskt skalas snabbt utåt och inåt i proportion till efterfrågan. För konsumenterna kan de resurser som finns ofta verka vara obegränsade. samt verkar kunna disponeras, oavsett mängd, när som helst. Measured service, Utmätt tjänst, vilket innebär att molnsystemet automatiskt reglerar och optimerar resursanvändningen genom att utnyttja mätningar av hur mycket olika tjänster används (kriterier för detta kan exempelvis vara lagringskapacitet eller bandbredd som används). 11

12 I denna studie utgår arbetet från NISTs definition. Detta därför att denna är den för nuvarande mest använda definitionen. Därför presenteras också tjänstemodellerna och tillämpningsmodellerna i avsnittet Tjänste och tillämpningsmodeller av molntjänster. Det finns även andra definitioner av molnet som används. Gemensamt för de flesta av dessa är att molntjänster ska vara elastiska, att kunden enbart ska behöva betala för det den använder samt att de ska levereras till konsumenten enkelt via Internet av företag med tillgång till mycket dataresurser. Detta har noterats av flera stora organisationer, bland annat skriver EU kommisionen (EU Kommisionen 2012, s. 18);... it is essential to extract the core characteristics of CLOUD systems, so as to make sure that a common understanding of the work to be performed can be achieved. It can be noted thereby that various definitions exist that partially contradict each other. It can be noted that most of these definitions boil down to describing CLOUD computing as another means of offering services / resources / servers over the internet. I denna studie kommer om inte annat anges NISTs definition att användas. 2.2 Tjänste och tillämpningsmodeller av molntjänster De tre tjänstemodellerna som definieras av NIST (2011) är Software as a Service (SaaS), Platform as a Service (PaaS) och Infrastructure as a Service (Iaas). Software as a Service (SaaS) beskrivs enligt NISTs definition ge möjlighet för konsumenterna att använda leverantörens applikationer, som körs på en molninfrastruktur. Applikationerna är tillgängliga från olika klientenheter genom antingen gränssnittet från en tunn klient som en webbläsare (t.ex. webbaserad e post), eller genom ett programs gränssnitt. Konsumenterna har ingen kontroll över och kan inte övervaka den underliggande molninfrastrukturen som inkluderar nätverk, servrar, operativsystem, lagring, eller dess individuella applikationer. Dock med möjliga undantag för begränsanden av inställningar för användarspecifikationerna. 12

13 Figur 1. Relationer inom molnet. (Källa: Armbrust, Fox, Griffith, Joseph, Katz, Konwinski, Lee, Patterson, Rabkin, Stocia, & Zaharia, 2010) Den andra tjänstemodellen heter Platform as a Service (PaaS), och förklaras enligt NISTs definition som att den ger möjligheter till konsumenterna att utnyttja molninfrastrukturen genom konsument skapande (eller förvärvning av program som är skapade med hjälp av programmeringsspråk), bibliotek, tjänster och verktyg som stöds av leverantören. Konsumenterna har ingen kontroll över och kan inte övervaka den underliggande molninfrastrukturen som inkluderar nätverk, servrar, operativsystem, eller lagring. Dock har konsumenten kontroll över applikationer och eventuellt konfigurationsinställningar för applikationens omkringliggande värd miljö (application hosting environment). Den tredje tjänstemodellen heter Infrastructure as a Service (IaaS) och beskrivs enligt NISTs definition som att den ger möjligheter till konsumenterna att tillhandahålla bearbetning, lagring, nätverk, och andra grundläggande datorresurser där konsumenterna har möjlighet att distribuera och köra godtycklig mjukvara, vilket kan omfatta operativsystem och applikationer. Konsumenterna kan inte ändra eller kontrollera den underliggande molninfrastrukturen, men har kontroll över operativsystemet, lagring, och har möjligen begränsad kontroll över vissa nätverkskomponenter (t.ex. brandväggar). De fyra tillämpningsmodellerna som definieras av NIST (2011) är Private cloud, Community cloud, Public cloud, och Hybrid cloud. 13

14 Private cloud beskrivs enligt NIST som att molnets infrastruktur är reserverad för exklusiv användning av en enda organisation som omfattar flera konsumenter (t.ex. affärsenheter). Det kan ägas, förvaltas och drivas av organisationen, en tredje part, eller någon kombination av dem, samt att det kan finnas på en viss geografisk plats eller finnas utspritt över flera geografiska platser. Community cloud beskrivs enligt NIST som att molnets infrastruktur är reserverad för exklusiv användning av en specifik grupp av konsumenter från organisationer som har gemensamma problem (t.ex. uppgifter, säkerhetskrav och policys). Det kan ägas, förvaltas, och drivas av en eller flera av organisationerna i gruppen, en tredje part, eller någon kombination av dessa, samt att det kan finnas på en viss geografisk plats eller finnas utspritt över flera geografiska platser. Public cloud förklaras enligt NIST som att molnets infrastruktur är reserverad för öppen användning av allmänheten. Det kan ägas, förvaltas, och kontrolleras av företag, akademiska, eller statliga organisationer, eller en kombination av dem. Det finns på plats hos molnleverantören. Hybrid cloud förklaras enligt NIST som att molnets infrastruktur består av två eller flera bestämda molninfrastrukturer (private, community, eller public) som kvarstår som unika entiteter, men som binds samman av standardiserad eller patentskyddad teknologi som möjliggör data och applikationers smidighet. 2.3 Molnets historiska utveckling Molnets historia sträcker sig tillbaka till början av 1960 talet, när idén föddes att datorer skulle kunna bli en publik tillgång i framtiden (Wheeler & Waggener, 2009). Sedan dess har mycket skett inom området och även om "molnet" och "molntjänster" i sig är relativt nya begrepp har idéerna som lett fram till dagens molntjänster utvecklats under en lång tid. Det dröjde dock fram till mitten av det första decenniet av 2000 talet innan utvecklingen satte riktigt fart, mycket tack vare Internets stora utbredning och ökade användning. Drivande i den tidiga utvecklingen har framförallt Google och Amazon varit, men även Microsoft startade tidigt att utveckla molntjänster (Qian, Luo, Du, & Guo 2009). Amazon släppte redan tidigt sin första version av Amazon Web Services (AWS), som dock främst var till för utvecklare (Amazon, 2002). Amazon var även bland de första som uppmärksammade problemet som de flesta verkade lida av i sina 14

15 datornätverk under denna tid; att man under större delen av året bara använde så lite som cirka 10% av sin datorkapacitet i en större utsträckning. Därav lämnar man resterande kapacitet för de få tillfällen som väldigt mycket resurser krävs för databehandling. Amazon började bedriva forskning inom området, och upptäckte att man kunde fördela datorkapaciteten genom att ändra molnarkitekturen. Detta gav i sin tur upphov till att det blev betydligt lättare att låta datakapaciteten skalas efter behov. (Hof 2006). Amazon började sälja den här lösningen den 25 Augusti 2006 som en beta till en begränsad mängd företag under tjänsten Amazon Web Service (AWS) och kallade den för Amazon Elastic Compute Cloud (EC2), där kunderna bara betalar för den kapacitet de använder. (Amazon Web Service Blog, 2006). EC2 lämnade sedan sin beta fas den 23 Oktober (Amazon Web Service Blog, 2008). En mängd aktörer har sedan följt efter och släppt olika former och varianter av molntjänster. Bland de populäraste och mest välkända finns exempelvis Google Drive, före detta Google Docs. Drive tillhandahåller exemplevis textredigerar och presentationsskapartjänster i molnet. Google Docs släpptes år 2006 i en första version (Google News, 2006). Även mjukvarujätten Microsoft släppte några år senare sin molnutvecklingsplattform Windows Azure, som i slutet av 2012 används av Många tiotusentals kunder enligt Bob Kelly, vid Windows Azure Marketing Team (Redmond Magazine, 2012). Idag fortsätter molntjänster att bli allt mer populära och fler och fler molntjänster kommer ut på marknaden. Molnet expanderar och ett citat som på ett mästerligt sätt fångar dess framtida utveckling är följande, sagt av Senior Consult Kieran Mongan vid PwC; Cloud computing has the potential to be one of the largest revolutions in the history of the Information Technology industry. (Morgan, 2011). 2.4 Tillämpning och användning idag I dagsläget finns det många olika tillämpningsområden inom molnet och för molntjänster. Det som möjliggjort denna stora variation beror på det som nämnts tidigare i detta avsnitt; att med den ökade användningen av Internet och de stora kostnaderna för hårdvara som inte används till fullo så har intresset för resursdelning genom användningen av molntjänster ökat. Därav har utvecklingen av allt från programmeringsverktyg till tjänster för bild och videodelning skapats inom molnet, och nya molntjänster lanseras kontinuerligt. En stor del av denna variation och utveckling baseras just på molntjänsternas elasticitet, d.v.s. att kunderna enbart ska behöva betala för de resurser som de använder. Det ska vara enkelt att få tillgång till mer resurser när så krävs, och att kunna betala enbart för det man använder. Eftersom många olika 15

16 aktörer sett möjligheterna för att utveckla elastiska tjänster har de möjliga tillämpningarna enbart begränsats av aktörernas innovationsförmåga. Detta gör att molnet kan användas till det som nämnts ovan för kunden. Kunden kan minska kostnader för service och inköp av hårdvara eftersom detta sköts av leverantören. Även kostnaderna för tillfälliga peakar i datoranvändningen försvinner eftersom man endast betalar för den kapaciteten man använder. Man får även en mobilitet i sin organisation genom att man kommer åt sitt arbete så länge man har tillgång till Internet (Mongan 2011). En annan bidragande faktor till att man får en ökad mobilitet i organisationen är att allt från bärbara datorer till smartphones och användningen av Internet överlag har blivit billigare, och därav får man en mindre investering för att hålla organisationen mer mobil istället för att köpa in dyra servrar (Mongan 2011). Det finns många olika tjänster som kan användas för att hålla sin organisation mobil och smidig. Ett av dessa exempel är Office 365. Denna molntjänst erbjuds av Microsoft till organisationer som vill kunna använda Office programmen (Word, Excel, PowerPoint och OneNote mm.) vart organisationens anställda än befinner sig. Det enda som krävs är att de har tillgång till internetuppkoppling (Microsoft Office 365, 2013). Office 365 erbjuder även Exchange som är en mail och kalenderfunktion. Tjänsten kan delas inom organisationen för att man ska kunna boka in möten när det passar för de anställda (Microsoft Office 365, 2013). Office 365 erbjuder även Lynch som är en chattfunktion (Microsoft Office 365, 2013). Office 365 erbjuder också SharePoint som tillåter de anställda inom organisationen att dela filer eller dokument genom att ladda upp dem och den anställda kan själv välja att antingen dela med sig själv, alla, eller enbart vissa utvalda i organisationen (Microsoft Office 365, 2013). 16

17 3. Övergången till molnet I detta avsnitt presenteras teorin kring hur organisationer idag genomför övergången till molnet, råd för denna övergång samt vilka för och nackdelar som finns med denna övergång. 3.1 Att övergå till molnet Idag finns det en mängd olika råd för vad man bör tänka på innan man gör övergången till molnet. Det finns dock ingen övergripande, internationell metod eller modell för hur denna övergång skall gå till. Som nämnts tidigare i framförallt syftesdelen av detta arbete, så syftar detta arbete till att vara ett första steg mot en mer generell metod för organisationers övergång till molnet och användandet av molntjänster. Det som idag ligger närmast en övergripande guide till hur övergången till molntjänster skall gå till i Sverige, där viktiga aspekter såsom säkerhet, affärsrisker och juridik tas upp, är Cloud Swedens samling av dokument för organisationer som planerar en övergång till molnet. Dessa dokument kan ses som en bas att bygga vidare på och tar upp flertalet av de viktigaste frågorna organisationer bör ställa sig innan de bestämmer sig för att flytta sina tjänster till molnet. Dokumenten finns tillgängliga online via Framförallt viktig för övergången till molntjänster kan ett av dessa dokument anses vara. Affärsnytta med molnet (Cloud Sweden, 2011) ger en vägledning för hur organisationer kan arbeta för att ta beslut om införandet av molntjänster i sin verksamhet. Detta utifrån en modell som består av fem steg med fokus på den affärsnytta som molntjänsten/molntjänsterna kan ge till organisationen. Dessa fem steg är: 1. Förstudie. Under detta steg rekommenderas organisationen att undersöka vilka möjligheter och risker som finns med molntjänster för deras organisation och behov. De två viktigaste frågorna är under detta steg; Vilka är huvudmöjligheterna för er inom respektive applikationsområde? samt Vilka är riskerna och komplexiteten med respektive möjlighet? 2. Analys. I detta steg skall en djup teoretisk analys genomföras där de möjligheter som molntjänsten/molntjänsterna kan ge jämförs med den nuvarande IT miljön. 3. Strategisk inriktning. Syftet med detta steg är att göra ett val av inriktning för användandet av molnet. Den huvudsakliga frågan som organisationen ska ställa sig här är; Vilken eller vilka strategiska inriktningar skall pilotfasen analysera?. Även hur resultaten ifrån piloten ska utvärderas är viktigt. 4. Pilot. Under detta steg görs ett praktiskt test av molntjänsten/molntjänsterna. Vad skulle skiftet innebära för organisationen? 17

18 5. Strategiskt beslut. Utifrån de tidigare stegen tar organisationens ledning ett beslut för eller emot implementeringen av molntjänsten/molntjänsterna. Detta är den mest övergripande modell för övergången till molnet som för nuvarande finns i Sverige. Det är tillsammans med denna som vi utifrån resultaten från vår intervju samt litteraturstudie utformat råden i detta arbete. Det finns dock andra metoder, modeller och råd att ta i beaktning när man planerar att göra övergången till molnet. Några mycket viktiga punkter tas upp när det gäller molntjänsteleverantörens ansvar i juninumret av Business of Law 2011 (Zahorsky & Hansen, 2011). Här fastslås det att det är viktigt att inför en övergång till molnet att ta reda på: Om datan geografiskt kommer vara spridd? Om leverantörens säkerhet har verifierats av en tredje part? Om avtalet klart fastslår vem som äger datan? Om leverantören har en tillgänglighetsgaranti för datan, d.v.s. att leverantören kan garantera att man kommer åt datan under en viss procent eller andel av en viss tidsperiod? Samtliga av dessa punkter pekar på leverantörens ansvar gentemot organisation som dess kund. Som kund är det viktigt att känna till dessa saker eftersom det påverkar ens egen organisations möjligheter och risker. Det är även viktigt att tänka på de dolda risker eller dolda kostnader som finns när det gäller övergången till molnet. Några av dessa risker pekas ut i tidningen Computerworld, i nummer , av Bob Violino (Computerworld, 2011). Den viktigaste av dessa dolda risker att tänka på är enligt Hernan Alvarez, senior director of IT och operations vid White Pages Inc. som intervjuas i artikeln, att tänka på att upp respektive nedladdning av data till/från molnet kan bli kostsamt. I vissa fall kan bara migrationskostnaderna uppgå till tusentals dollar. Vissa leverantörer av molntjänster tar nämligen ut avgifter för detta. Detta kan därför göra en flytt av stora datamängder väldigt kostsam. Ytterligare fyra dolda kostnader man bör ta reda på mera om man själv planerar att göra övergången till molnet som tas upp i artikeln är; Testning av mjukvara i molnet. När det gäller detta område bör organisationen ställa sig frågor som: Har mjukvaran tidigare använts i molnet? I sådana fall, med vilka resultat? Hur går vi tillväga om testning krävs? Vilka kostnader medför detta? Vad finns det för risker om vi inte testar denna applikation/detta system innan övergången till molnet? 18

19 Kostnader för omställning till periodvisa betalningar. Hyra och användning av molntjänster gör att istället för att betala en klumpsumma för IT resurser och utveckling av applikationer samt datalagring, kommer istället molntjänsten/molntjänsterna kräva periodvisa betalningar. Denna omställning bör man betänka innan man genomför övergången. Gratis pilottester. Ofta är dessa pilottester bara gratis under en kortare tid. Efter en stund så övergår de automatiskt till tester som kostar. Setup kostnader. Transaktions och integrationskostnader för till exempel mail kan lätt sticka iväg, vid det tillfälle kundens dator ska anslutas (det ska göras en setup ). Det som kunden framförallt bör tänka på innan övergången till molnet är dock att även molnet har sina nackdelar. Den ofta mycket positiva bild som målas upp i medier stämmer inte alltid. Walter och Witt (2009) formulerar detta tydligt i sin artikelns rubrik; Keep your feet on the ground when moving software into the cloud (översättning: Håll fötterna på marken när du flyttar mjukvara till molnet). Så här skriver de också i sin slutsats; Companies should keep their feet on the ground when they are considering moving software into the cloud. Cloud computing is appealing, it reduces cost of ownership and companies don't have to manage all that data and expensive servers. It promotes collaboration and its portable. It can be an excellent business deal, if a company is comfortable with privacy issues and with an outside vendor controlling its data and information. (Walter & Witt, 2009, s. 17) Sammanfattningsvis ska man som kund inte låta sig luras av den glorifiering som media och molnleverantörerna kan sägas skapat av molnet. Det finns både för och nackdelar, och man bör noggrant tänka igenom dessa innan man bestämmer sig för att göra övergången till molnet. Man ska även helst följa en modell för införandet av molntjänster, där man går igenom de första förberedande stegen, kontrollera avtalet med leverantören samt vara noggrann så man inte missar eventuella dolda kostnader. Utifrån denna process och de resultat den givit kan man sedan som kund bestämma sig för om man vill gå vidare och verkligen börja använda molntjänsten/molntjänsterna. Om man som kund bestämmer sig för att införa molntjänsten/molntjänsterna kan man sedan tack vare den genomgångna processen känna sig trygg med sin molntjänst/sina molntjänster samt sin leverantör/sina leverantörer. 19

20 3.1.1 För och nackdelar med molntjänster Som med allt annat så finns det både för och nackdelar även med molnet. Fördelar: Den första fördelen vi här presenterar är att det tar kortare tid att driftsätta en molntjänst än det tar vid utveckling av motsvarande traditionell IT. Molntjänster, som kontinuerligt utvecklas, kommer också kunna ta hand om mer specifika och lokala IT behov. Detta eftersom behoven i vissa fall är lika för vissa kunder till molntjänsteleverantörerna (Cloud Sweden, 2011). Ytterligare en fördel är den minskade kostnad för organisationen vid inköp av billigare datorer till användarna. Den minskade kostnaden uppkommer eftersom organisationens datorer inte behöver vara försedd med lika mycket minne när organisationen använder sig av en molntjänst (det är servrarna i molnet som står för de större beräkningarna och lagringarna) (Arutyunov, 2012). Molntjänster reducerar även kostnader och ökar effektiviteten av IT infrastrukturen eftersom de vanliga in house servrarna (servrar som är på plats i organisationen) oftast bara används till 10 15% i en vanlig organisation. Detta betyder i sin tur att 85 90% av serverkapaciteten (vilket är en dyr resurs) behövs för de peakar som kan komma att uppstå vid hög belastning. Dessa resurser används alltså oftast inte och kostar därför organisationen onödigt mycket pengar (Arutyunov, 2012). Detta problem kan dock lösas med hjälp av molntjänster där organisationen endast betalar för den mängd resurser som används. Mätningen av hur mycket resurser som används sker automatisk och molntjänsten skalar upp och ner efter behov. Överlag är därför utnyttjandet av tjänsten tämligen simpel (Walter & Witt, 2009). Därigenom kan organisationen i vissa fall reducera kostnaden för utrustning och underhåll upp till 50% (Arutyunov, 2012). 20

21 Figur 2. Organisationers ökade skalbarhet. (Källa: Armbrust, Fox, Griffith, Joseph, Katz, Konwinski, Lee, Patterson, Rabkin, Stocia, & Zaharia, 2010) Man får även mindre problem med tjänsten eftersom de fysiska servrarna blir mindre vid användandet av molntjänster. Detta bidrar i sin tur till att servrarna blir snabbare och lättare att underhålla. När man genomfört övergången blir även uppdateringar, konfiguration och installation av mjukvara lättare att genomföra eftersom detta sker i molnet (Arutyunov, 2012). En annan fördel är att istället för att köpa mjukvarupaket för varje lokal användare så köper organisationer program i molnet. Programmen kan endast användas av de användare som behöver använda programmen. Därför är kostnaden för program som är utformade för att vara anslutna till Internet mycket lägre än för deras motsvarighet för persondatorer. Om programmen inte används särskilt ofta kan de helt enkelt hyras per timme (Arutyunov, 2012). Med molntjänster får man även fördelen med att man alltid har den senaste uppdaterade versionen av programmet utan att man behöver ominstallera något, eller betala en avgift för uppdateringen (Arutyunov, 2012). När man använder sig av en molntjänst behöver man inte bekymra sig om att man kommer få slut på lagringsutrymme. Detta eftersom tjänsten automatiskt anpassar sig efter det utrymme man behöver. Det finns en stor mängd (i princip oftast oändligt) ledigt utrymme att tillgå från molntjänsteleverantören, till skillnad från när man använder en vanlig dator där man alltid måste ha koll på hur mycket lagringsutrymme man har att tillgå (Arutyunov, 2012). 21

22 Använder man en enda molnprogramvara för att skapa och ändra dokument så uppstår det inte inkompabilitet mellan versioner och format. Ett bra exempel på samverkan är kontorspaketet Google Docs där man kan samverka med dokument, presentationer, och kalkylblad med en valfri dator med webbläsare (Arutyunov, 2012). Detta leder också till att det blir lättare samarbete eftersom alla har samma version och man slipper skicka arbetet mellan varandra för att låta alla skriva sin del. Alla kan istället arbeta samtidigt på samma dokument. Man kan också välja att arbeta på dokumentet när man själv har tid. Detta eftersom dokumentet sparas i molnet automatiskt (Walter & Witt, 2009). Användningen av molntjänster minskar kostnaden för resursförbrukningen, eftersom molntjänster gör det möjligt att spara på elektricitet, datorresurser, och det fysiska utrymmet som annars är upptaget av servrar (Arutyunov, 2012). Molntjänster bygger väldigt mycket på sin mobilitet (det är meningen att man ska kunna nyttja tjänsten från en godtycklig webbläsare). Detta gör att man kan använda tjänsten i stort sett från vilken sorts klient som helst så länge man har tillgång till Internet. Detta leder till att man får en mycket dynamisk organisation (Cloud Sweden, 2011). En sammanfattning av det som skrivit om fördelarna med molntjänster här ovan; molntjänsterna vilar tungt på sina många funktioner, som är till för att underlätta för organisationen i sitt arbete, och för att spara pengar. En annan mycket viktig beståndsdel av molntjänster är mobiliteten, vilket gör att man kan arbeta och ha tillgång till sitt arbete så länge man är uppkopplad mot Internet. Detta leder oss in på de nackdelar som finns med molntjänster. Dessa presenteras i nästa sektion. Nackdelar: En stor nackdel med molntjänster är att de kräver att man konstant är uppkopplad mot Internet. Om man inte har tillgång till Internet så kan man inte komma åt sitt jobb, program, eller dokument (Arutyunov, 2012). Det är även svårt att arbeta om man har långsam bandbredd (som definierar hur snabbt signaler kan sändas) eftersom många molnprogram kräver en bra internetuppkoppling med hög bandbredd. Detta kan även vara en bidragande faktor till att program ibland körs långsammare i molnet än på en lokal dator, speciellt om det är ett program som behöver överföra en stor mängd information. Detta passar sig bättre på en lokal dator. Problemet med långsamma program kan dock också bero på begränsningar i internettrafiken samt att de servrar som ingår i molnet är överbelastade (Arutyunov, 2012). 22

23 En annan nackdel är att inte alla program eller deras egenskaper är tillgängliga via nätet. Om man jämför program för lokal användning och deras motsvarigheter i molnet, förlorar den senare i funktionalitet i många fall. Till exempel har Google Docs kalkylblad betydligt färre funktioner än Microsoft Excel. Detsamma gäller den mjukvara där användaren endast har tillgång till molnprogramvara och inte kan skräddarsy programmet så det passar ens egna behov (Arutyunov, 2012). Det kan även vara svårt att överföra data vid införskaffning av en molntjänst (som nämnts tidigare kan detta även vara kostsamt). Den vardagliga överföringen ska inte vara några problem, men när det kommer till ett stort företag som har flera petabyte av data att flytta uppstår det problem. Detta eftersom det är nätverket till molnet som utgör begränsningen i överföringshastigheten och har man flera petabyte av data att skicka över till datacentret kommer detta att ta en väldigt lång tid. Lösningen som de som tillhandahåller molntjänster har kommit fram till när man ska överföra en sådan stor mängd data är att flytta datan manuellt. Genom att man flyttar det fysiska mediet som datan ligger på kan man överföra datan mycket snabbare, vilket betyder att man flyttar hårddiskarna som datan ligger på till datacentret där man har sin molntjänst (Walter & Witt, 2009). En annan stor nackdel är risken för dataförlust. De som tillhandahåller molntjänster måste när det gäller detta se till att leverera en högre nivå av service och säkerhet än vad organisationen själv skulle kunna åstadkomma. Annars finns det en risk för att organisationen inte kommer lite på leverantören (Walter & Witt, 2009). Ytterligare en säkerhetsdetalj som är mycket viktig att tänka på är vad som händer om leverantören får problem. Vad händer exempelvis vid en konkurs? Det är vid detta tillfälle ibland inte frågan om hur man får tillbaka datan utan snarare om man kommer få tillgång till datan igen efter en konkurs. Om datacentret/tjänsteleverantören går i konkurs kan kreditgivaren komma att beslagta all utrustning från datacentret. Kreditgivaren behöver nämligen inte nödvändigtvis bry sig om vad som ligger lagrat på servrarna (Walter & Witt, 2009). Många molntjänster är nystartade affärsverksamheter och det är rimligt att förvänta sig att det sker en viss utslagning av dessa verksamheter. Det är därför viktigt att skapa avtal och strategier för att använda sin data och planera för eventuellt leverantörsbyte (Cloud Sweden, 2011). Det är även viktigt att ha koll på det juridiska som gäller för den molntjänst man införskaffat. Molntjänsten kanske lagrar eller transporterar data i eller genom ett annat land vilket självklart kan påverka tjänsten. Därav är det viktigt att ha bra koll, speciellt om man hanterar personuppgifter eller ekonomiska transaktioner, eftersom regelverket kan kräva att data lagras inom det egna landets gränser (Cloud Sweden, 2011). 23

24 Det gäller även att ha koll på det som produceras inom ramen för tjänsten. Vissa molntjänster gör anspråk på det man producerar speciellt för de tjänster som tillhandahålls gratis. Därför är det viktigt att man säkerhetsställer organisationens immateriella rättigheter till det material som produceras inom ramen för tjänsten (Cloud Sweden, 2011). Ytterligare en nackdel är att man kan hamna i en så kallad inlåsningseffekt när kunder uppmuntras att skräddarsy och anpassa sina tillämpningar utifrån sina specifika affärsprocesser och behov. Man borde här ha i åtanke att det är lika lätt att fastna i denna inlåsning i molntjänster som det är i vanliga IT system. Detta brukar leda till att det blir svårt och dyrt att byta leverantör efter att en anpassning genomförts (Cloud Sweden, 2011). En sammanfattning av det som skrivits om nackdelarna med molntjänster här ovan är att det finns mycket att tänka på innan organisationen införskaffar sig en molntjänst. Ett problem är hur man ska gå till väga om molntjänsten eller Internet ligger nere. Eftersom molntjänster konstant kräver internetuppkoppling med bra hastighet kan det bli väldigt problematiskt om Internet ligger nere under en längre period. Molntjänster är också väldigt avtalskrävande, eftersom man måste hålla koll på avtal för hur lagring och transport av data sker, samt att ta fram avtal och strategier för hur data ska hanteras så att man inte bryter mot några lagar IT säkerheten inom molnet När det kommer till IT säkerheten inom molnet finns det väldigt många olika studier inom just detta ämne och väldigt många olika resultat från de olika studierna. Detta gäller speciellt de olika för och nackdelarna, och vad som bör och inte bör lagras i molnet. Den kanske största risken för molnleverantörerna inom IT säkerhetsaspektet är att bli utsatt för cyberkriminalitet där angriparna är ute efter att stjäla viktig information eller att ta över datacentret. Dock är detta ett större problem för de mindre molnleverantörer som inte har lika mycket pengar att spendera på IT säkerheten. Detta till skillnad från de större leverantörerna av molntjänster där det ofta kräver att man lagrar 100% av organisationens data i deras moln. De större molnleverantörerna kan kräva denna hundraproecentiga datalagring på grund av att leverantörer som t.ex. Google eller Amazon har den infrastruktur som behövs för att avvärja och klara av en cyberattack (Kaufman, 2009). Dock finns det inte någon teknologi i detta nu som kan garantera absolut sekretess för organisationens uppgifter, även om ett moln är ett ganska pålitligt system (Arutyunov, 2012). 24

25 Ett annat problem är om leverantören lagrar data från olika kunder på samma hårddisk. Det kan leda till problem om en av kunderna lagrar något olagligt. Detta eftersom de andra kunderna kanske inte kan arbeta utan den viktiga informationen som finns lagrad på hårddisken/servern. Medan polisen har servern beslagtagen kan organisationen inte komma åt sin data på servern, och därav riskera att inte kunna utföra sitt arbete (Walter & Witt, 2009). En leverantör av molntjänster kan använda sig av tre stycken punkter som är till för att skapa data confidentiality, integrity, and availability (CIA), vilka om de implementeras garanterar ett visst skydd för de organisationer som är kund till leverantören. Dessa tre punkter är att leverantören ska använda följande, enligt Kaufman (2009); Ett testat krypteringsschema för att se till att alla de delade lagringsenheterna är skyddade. Åtkomstkontroll för att förhindra så obehöriga får åtkomst till uppgifter. Schemalagd säkerhetskopiering och säker lagring av backup media. Denna nivå av IT säkerhet är oftast väldigt mycket bättre än den som små till medelstora företag har resurser för att själva kunna uppnå. Kostnaden är nämligen i många fall fast för de säkerhetsrelaterade åtgärder som finns och ej beroende av den mängd volym som organisationen använder vid lagring. Detta gör att det blir billigare om det är många kunder som delar på denna kostnad genom en molnleverantör, vilket i sin tur leder till att organisationer har råd med att införa mer avancerade säkerhetsåtgärder (Cloud Sweden, 2011). Om molnleverantörernas IT säkerhet uppfyller CIA kraven som nämnts här ovan, är det oftast mindre kostsamt för små till medelstora organisationer att få bättre IT säkerhet än vad de egna resurserna skulle kunna köpa. Sedan är det upp till organisationerna att själva välja vad de lagrar uppe i molnet. Men viktig eller hemlig information kanske inte är något organisationer skulle välja att lagra i molnet; man kan inte garantera full sekretess. Sharon Nelson formulerar detta på följande träffsäkra sätt; You won t see the formula for Coke in a cloud (Zahorsky & Hansen, 2011). 25

26 4. Genomförandet av studien I detta avsnitt presenteras hur studien genomförts och hur resultaten har genererats. Detta avsnitt består av två delavsnitt där det första (4.1 Tillvägagångssätt) beskriver hur vi generellt gått tillväga i arbetet med denna studie. Det andra delavsnittet (4.2 Intervju med Prometera) tar upp en intervju vi genomfört med företaget Prometera som bekräftar de resultat litteraturstudien genererat. 4.1 Tillvägagångssätt Denna studie har syftat till att beskriva hur organisationer idag gör övergången till molntjänster. Den har även försökt besvara frågan hur denna övergång kan ske på enklast och smidigast sätt. Inom detta område inom IT råder det kunskapsbrist (se avsnittet om syfte och forskningsfrågor). För att kunna lyckas uppnå dessa syften har relevant litteratur inom området gåtts igenom och presenterats i de tidigare delarna. För att ta reda på hur organisationer idag gör denna övergång har relevant litteratur använts och intervjufrågorna, som återfinns i bilaga 1, skickats till ett trettiotal organisationer. Tyvärr har endast en av dessa organisationer valt att svara på de frågor som vi ställt. Detta har gjort att denna studies praktiska del blivit mindre än vad författarna önskat och planerat från början (mer om detta i avsnittet Diskussion ). Den intervju som blev resultatet av detta har dock använts som bekräftande av de resultat som litteraturstudien givit. Denna studie bygger alltså till största delen på genomgången forskningslitteratur i ämnet, men även på den intervju som gjorts med företaget Prometera. Studien är därmed en litteraturstudie. Intervjun med Prometera har använts som en ytterligare bekräftelse av de resultat som litteraturstudien genererat. Prometera är ett företag i södra Sverige (kontoret ligger i Helsingborg) som utför mätningar av gas, el och fjärrvärme. Företaget är relativt nytt och har ett fyrtiotal medarbetare. Den som blivit intervjuad för denna studie är Göran Bengtsson, som är CIO (Chief Information Office, den person som ansvarar för organisationens interna IT system) (Prometera, 2013). Den intervju som genomförts beskrivs i nästa delavsnitt; Intervju med Prometera. Den ovan beskrivna intervjun, som också beskrivs i nästföljande delavsnitt, utgör dock enbart en mindre del av vårt arbete. Datan har framförallt generats genom genomgång av litteratur inom området. Vi har gått igenom cirka hundra olika källor av varierande vetenskaplig kvalité. Flertalet, ett sjuttiotal stycken, har varit publicerade vetenskapliga artiklar. Resten har varit framförallt artiklar publicerade i svenska 26