Ekonomirapporten oktober Nils Mårtensson

Transkript

1 Ekonomirapporten oktober 2016 Nils Mårtensson

2 Innehåll -Sammanfattning -Samhällsekonomin -Kommuner -Landsting -Pensioner -Bostadspolitik -Åtgärder

3 Sammanfattning

4 Befolkningen ökar kraftigt

5 Befolkningsförändringar Förändring Procent per år ,5 2, ,3 0, ,8 1, ,6 0,5 Total ,6 1,3

6 Dämpad tillväxt framöver Årlig förändring i BNP

7 Skatteunderlaget minskar per invånare

8 Demografins kostnader väntas öka snabbare än skatteunderlaget årlig procentuell förändring i fasta priser

9 Resultaträkning för kommuner + landsting Sammantagen resultaträkning Miljarder kronor i löpande priser om inte annat anges Utfall Prognos Kalkyl Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansnetto Resultat före e.o. poster Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 2,1 1,7 0,6 1,0 1,0 1,0 Anm.: Konsolidering har gjorts avseende köp mellan sektorerna.

10 Resultatutveckling i kommunsektorn

11 Sammanfattning Den demografiska utmaningen har tidigarelagts Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar Detta kräver ett nytt synsätt på kommunal välfärd Samlade åtgärder krävs från stat, kommuner och landsting

12 Den samhällsekonomiska utvecklingen

13 Kriser och återhämtning

14 Arbetade timmar, produktivitet och BNP Genomsnittlig årlig procentuell förändring Arbetade timmar 0,5 0,9 Produktivitet 2,0 0,8 BNP 2,6 1,7

15 Försörjningsbalans Procentuell förändring i fasta priser Hushållens konsumtion 2,7 2,5 2,8 2,7 2,0 2,0 Offentlig konsumtion 2,5 3,8 1,4 0,9 1,3 2,4 Fasta bruttoinvesteringar 7,2 7,7 4,8 3,2 2,4 1,4 Lagerinvesteringar* 0,3 0,0 0,4 0,1 0,0 0,1 Export 5,7 3,7 3,0 3,1 3,0 2,9 Import 5,5 5,3 3,6 3,6 3,3 3,3 BNP 4,1 3,4 2,4 2,0 1,8 2,1 *Lageromslag i procent av BNP.

16 Arbetslöshet

17 Räntor och inflation Procentuell förändring respektive procent

18 Skatteunderlaget Procentuell förändring Faktiskt skatteunderlag 4,8 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9 Regelförändringar 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Underliggande 4,3 5,1 4,5 3,9 3,8 3,9 Prisutveckling 2,5 2,8 2,6 2,8 3,0 3,1 Realt skatteunderlag 1,8 2,3 1,9 1,1 0,8 0,8

19 Kommunerna

20 Starkt resultat i kommunerna

21 Reavinster 2015 Kronor per invånare Källa: Statistiska centralbyrån.

22 Antal kommuner med negativt resultat samt med resultat som minst motsvarar 2 % av skatter och bidrag Källa: Statistiska centralbyrån. Ekonomirapporten, oktober 2016

23 Totala kostnader för egentlig verksamhet och utvecklingen i löpande priser Miljarder kronor samt andel och utveckling i procent Löpande Löpande/år 2015 Andel Politisk verksamhet 6,6 1,1-1,2 3,8 Infrastruktur och skydd 41,4 7,2 3,5 3,0 Kultur- och fritidsverksamhet 28,6 5,0 4,2 3,5 Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg 68,7 12,0 5,0 5,1 Grundskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola 128,0 22,3 6,4 3,7 Gymnasieskola, gymnasiesärskola 41,6 7,2 1,2-0,4 Vuxen- och övrig utbildning 8,8 1,5 4,2 2,8 Äldreomsorg 113,8 19,8 4,2 3,3 Funktionshindrade 67,9 11,8 4,8 4,2 Individ- och familjeomsorg 42,3 7,4 5,0 3,9 Särskilt riktade insatser 21,5 3,7 45,4 6,8 Övrigt 5,1 0,9 1,0 1,7 Totala kostnader 574, ,7 3,5 Källa: Kommuninvest. Ekonomirapporten, oktober 2016

24 Kommunernas investeringar och avskrivningar Miljarder kronor, löpande priser Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten, oktober 2016

25 Investeringsvolym i kommunkoncernerna Kronor per invånare Källa: Kommuninvest. Ekonomirapporten, oktober 2016

26 Beräknade demografiska behov av 2016 års befolkningsprognoser Årlig procentuell förändring Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten, oktober 2016

27 Befolkningsförändringar Förändring Procent per år ,8 2, ,1 1, ,9 2, ,7 3, ,5 2, ,3 0, ,8 1, ,6 0,5 Total ,6 1,3

28 Kostnaderna för den pedagogiska verksamheten drar iväg Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten, oktober 2016

29 Kommunernas resultat Miljarder kronor Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten, oktober 2016

30 Antal invånare i Kalmar län Förändring per år i genomsnitt

31 Landstingen

32 Miljarder Procent Landstingens resultat betydligt sämre Resultat före extraordinära poster, mdkr Resultat som andel av skatter och generella statsbidrag, exklusive afa och rips Procent 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5%

33 Kraftiga kostnadsökningar i landstingen

34 Kollektivtrafiken ökar i omfattning

35 Resultaten varierar, skattehöjningar förbättrar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten - oktober 2016

36 Samband mellan kostnader och skattesats Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten - oktober 2016

37 Pensioner

38 Pensioner förslag om fullfondering from 2018 Blandmodell Förmåner intjänade före fördelningsmodell skuld utanför balansräkningen kostnad = utbetalning Förmåner intjänade from fonderingsmodell skuld i balansräkningen kostnad = ökad avsättning + premier Fullfondering Förmåner intjänade före 1998 fonderingsmodell skuld i balansräkningen kostnad = skuldförändring, finansiell kostnad Förmåner intjänade from fonderingsmodell oförändrat Internt arbetsmaterial 38

39 Total pensionsskuld 2016 miljarder kronor Före 1998 From 1998 Tot Kommuner Landsting Tot

40 Fördelar Nackdelar + Mer rätt redovisningsteoretiskt + Balansräkningen mer korrekt ger bättre förtroende + Lika som andra ex. koncernen - Volatilitet i resultatet - Skenbart lägre kostnader - Försämrad soliditet Internt arbetsmaterial 40

41 Volatilitet i resultatet Försäkringstekniska ändringar föreslås undantas från balanskravet SKL anser att alla förändringar av engångskaraktär och av större betydelse ska redovisas direkt mot eget kapital Trots det stora variationer pga andra faktorer Riskerar leda till ökat fokus på att förklara resultatutvecklingen pga tekniska förändringar i pensionsskulden. Internt arbetsmaterial 41

42 Skenbart lägre kostnader Skenbart starkare resultat trots samma utbetalningar Leder till försämrat finansiellt resultat vid samma resultatnivå Riskerar finansiella problem på sikt Störst risk för kommuner med svag finansiell ställning idag och stor gammal skuld i förhållande till folkmängd Svårt styrningsmässigt. Kommer krävas förändrade finansiella mål och en översyn av god ek. hushållning och balanskrav. Ett överskottsmål på 2 % räcker inte längre. Internt arbetsmaterial 42

43 Sämre soliditet Soliditetsmåttet försämras kraftigt Blir negativt i så gott som alla landsting och i 30% av kommunerna Men ingen skillnad i sak Påverkar det omvärldens syn? Påverkar det ratingfirmor och banker? Hur påverkas de finansiella målen? Värdering av tillgångar? Internt arbetsmaterial 43

44 Åtgärder

45 Åtgärder Probleminsikt Demografin ökar nu, inte efter 2020 Nya synsätt är nödvändiga Kombination av åtgärder Ökad sysselsättning i Sverige Effektivisering, främst mha ny teknik Samsyn mellan stat och kommun satsningar idag underfinansierade kostnadsdrivande tveksamma resultat Finansiering

46 De generella statsbidragen behöver höjas varje år för att inte urholkas

47 Negativt finansiellt sparande i kommunsektorn trots positivt resultat

48 Effektiviseringar Ekonomirapporten, oktober 2016

49 Ny teknik Ny industriell revolution? Digitalisering, internt/externt Artificiell intelligens Robotar lyftrobotar kognitiva robotar haptisk återkoppling chattbotar operationsrobotar Språköversättning i realtid År 2015 arbetade 1,5 miljoner robotar världen runt År 2018 uppgår de till 2,3 miljoner (+50%!) Fölster hälften av alla jobb försvinner inom 20 år Men det kan leda till fler jobb! De flesta på Atlas Copco är robotoperatörer idag De flesta i skolan/sjukhus är robotoperatörer år x?

50 Ny teknik - skolan Individualiserat och automatiserat lärande i skolan Roligare lärande och mer effektivt Självrättande prov Program som diagnosticerar dyslexi Läraren kommer jobba mindre i klassrummet och mer utanför Klassrum? Google apps for education Microsoft, Surface Hub alla lektioner på nätet

51 Hälso- och sjukvård Förebygga kroniska sjukdomar Bromsa försämring av nedsatt hälsotillstånd Patienten mer delaktig - hälsoappar Bokning av läkarbesök via internet Läkarbesök via internet Distansoperationer Operationsrobotar Operationer på läkarnas Youtube Doktor Watson (IBM) Journalsystem som integrerar kunskapsstöd och beslutsstöd

52 Vad gör SKL? Inera AB numera ägt av SKL Läs mer på SKL:s webbsida om digitalisering SKL har, i samarbete med Vinnova, initierat ett förändringsledningsprogram för att öka hastighet och kvalitet i införandet av digitala lösningar, DELA Skola och lärande: 10 kommuner deltar Hälsa och omsorg: 10 kommuner deltar

53 Bostadspolitik

54 Antal nybyggda bostäder ökar Boverkets behovsbedömning /år

55 Varför så lågt byggande? Efterfrågesidan Urholkade bostadsbidrag Skatt på reavinster Marknaden prioriterar att bygga dyra bostäder Stora kostnadsökningar -> höga priser och hyror

56 Varför så lågt byggande forts? Utbudssidan Dålig konkurrens mellan byggföretag Låg tillgång på mark riksintressen Bankers krav på egenfinansiering Nedskrivningsregler Hyresrätter är missgynnade genom ränteavdagen

57 Allmännyttan Byggandet i allmännyttan bör minst fördubblas från dagens ca 5000 enligt Boverket Utmaningar för kommunerna: Ökad konkurrens om investeringsutrymmet. Krav på kapitaltillskott från kommunerna pga. nedskrivningar av värdet på nybyggda hus på svagare marknader. Regler för uppskrivning och nedskrivning av värden på fastigheter i allmännyttiga bostadsföretag bör klarläggas Många överväger att sälja fastigheter för att finansiera nybyggnad

58 Enkät Hur finansierar bostadsbolaget/kommunen ett ökat bostadsbyggande? Ökad upplåning Egen finansiering i verksamheten Försäljning av tillgångar Ägartillskott Andel %

59 Regeringens byggbonus Villkoren för bidraget är bl.a.: Att kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Att kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod har antagit en ny översiktsplan eller gjort en översyn av planens aktualitet. En majoritet av kommunerna är osäkra på om de kommer att uppfylla kraven för att få del av bidraget i år och cirka 7 procent svarar att de inte kommer att uppfylla kraven. Hela anslaget kommer att fördelas till alla kommuner som har ansökt om bidrag och uppfyller de kriterier som ställs. Utformningen av reglerna för byggbonusen ger alltså inte kommunerna något extra incitament för ökat bostadsbyggande.