Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Transkript

1 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Torsdag 22 september 2016, kl Plats: Inera AB, Östgötagatan 12, Stockholm, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Anders Henriksson (S), Sydöstra regionen Martin Andréasson (M), Västra regionen Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), Region Uppsala Örebro Daniel Forslund (L), Region Stockholm Gotland Anna Fransson (S), Södra regionen Per Wahlberg (M), Norra regionen Marie Morell (M), Sydöstra regionen Närvarande övriga: Johan Assarsson, Vd Inera Barbro Naroskyin, Ordförande beredningsgruppen Sofie Zetterström, Inera Helena Svedberg, Inera Björn Almqvist, Inera Ej närvarande styrelsen: Jim Aleberg (S), Västra regionen Leif Dahlby (S), Region Gotland Carl-Johan Sonesson (M), Region Skåne Fredrik Larsson(M), Region Uppsala Örebro Peter Olofsson (S), Norra Regionen Dag Larsson, Sjukvårdsdelegationen Hans Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting 1. Mötet öppnades Ordföranden förklarade styrelsemötet öppnat. 2. Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Val av justeringsperson Till justeringsperson för dagens möte utöver ordförande valdes Per Wahlberg. Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 1/5

2 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll godkändes. 5. Nationell Samverkan 1177 Vårdguiden på telefon Projektet Nationell samverkan 1177 Vårdguiden på telefon har tagit fram en slutrapport. Barbro Naroskyin informerade kort om att intresset för en nationell telefonkö med samordning över hela landet är stort och att landstingsdirektörerna kommit överens om att tillföra 2 mkr för fortsatta piloter under hösten. Styrelsen kommer att få en presentation vid mötet den 26 oktober. 6. Policy för arbetsmiljö En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Inera AB. Det övergripande målet för arbetsmiljöarbetet är att åstadkomma en långsiktigt effektiv verksamhet som samtidigt innebär en god fysisk och psykisk hälsa samt trivsel och arbetstillfredsställelse för samtliga anställda och som förhindrar att olycksfall uppstår. Beslutad arbetsmiljöpolicy omsätts efter beslut i konkreta riktlinjer, anvisningar och instruktioner. (Har vi inte haft en tidigare policy?) Beslutsunderlag; Förslag på Arbetsmiljöpolicy på Inera Styrelsen beslutar att att miljöpolicy godkänns vd får i uppdrag att fortsätta arbeta enligt plan 7. Ineras ägare som utförare Johan Assarsson informerar om konsekvenserna av EU:s nya upphandlingsdirektiv. SKL har tillsammans med ett antal landsting och regioners jurister gjort en tolkning rörande Teckal-undantagen och Hamburg-undantaget. Inera arbetar med en migreringsplan för att följa SKL s tolkning. Förslaget till plan kommer att presenteras som ett beslutsärende vid mötet den 26 oktober. 8. Ramverk för Journalen Ett förslag till nytt ramverk för invånares direktåtkomst till sin journalinformation har utarbetats av Inera i samarbete med SKL. Underlag till ramverket har inhämtats genom två Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 2/5

3 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad nationella konferenser och en workshop där samtliga landsting och regioner, ett stort antal patientorganisationer samt fyra yrkesförbund var inbjudna. Efter workshopen har deltagarna dessutom fått möjlighet att återkomma med synpunkter på mejl, och det har även programrådets medlemmar. Inera och SKL har så långt möjligt försökt tillmötesgå de synpunkter som har framförts på ramverket. Dock med undantag för Sveriges Läkarförbund, som ifrågasätter den schablonmässiga menprövning som är grunden för funktionaliteten i e-tjänsten Journalen. Skulle den schablonmässiga menprövningen upphöra så faller hela möjligheten att göra journalerna tillgängliga via e-tjänster på det sätt som idag görs. Beslutsunderlag; Ramverk för invånares åtkomst till journalen v 8, Bilaga 1 Juridiska frågeställningar, Bilaga 2 Så fungerar tjänsten Journalen Styrelsen beslutar att att att att fastställa Ramverk för invånares åtkomst till journalen rekommendera landsting och regioner att fastställa ramverket föreslå hälso- och sjukvårdsdelegationen att rekommendera landsting och regioner att fastställa ramverket paragrafen förklaras omedelbart justerad 9. Nya styrande dokument SKL/Inera Föredragning av Lena Dahl, Vice vd SKL Företag AB. Information gavs om syfte, beredning, finansiering, styrning, tidplan och kommunikation kring SKL Företags förvärv av Inera AB. 10. Verksamhetsövergång av Nordic Medtest (NMT) till Inera AB Johan Assarsson informerar om beredningen av ärendet. Beslutsärende till styrelsen sammansträde den 26 oktober. 11. Anmälningsärenden Portföljrapporeringen för Tjänster och Projekt per juni 2016 samt information om tecknade avtal har sänds ut med handlingarna inför mötet. Styrelsen beslutar att lägga ärendet till handlingarna Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 3/5

4 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Ordförande och vd informerar Barbro Naroskyin informerade om att den utredningen som gjorts inför omförhandling av utföraravtalet rörande1177 vårdguiden. Rapporten kommer i ett första steg att presenteras och diskuteras inom SLL men i ett andra steg ska den långsiktiga organisatoriska placeringen av uppdraget belysas gemensamt av SLL och Inera. Sofie Zetterström informerade om Ineras utvärdering av SLL:s nationella uppdrag ur beställarperspektiv. Datainspektionen har begärt prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen rörande ombudsfunktionen. Styrelsen har tidigare beslutat att ombudsfunktionen ska hållas öppen i väntan på slutligt avgörande. Inera och SKL har i augusti 2015 skickat en begäran om förtydligande av lagstiftningen till regeringen. Incident som påverkade Journalen - I slutet av maj genomförde förvaltningen av 1177 Vårdguidens e-tjänster en större ändring, som bland annat berörde hanteringen av åldersgränser. Vid ändringen missades att e-tjänsten Journalen använder funktionen för åldersgränser i 1177 Vårdguiden. Den 17 augusti upptäcktes, genom ett supportärende, att Journalen var öppen för alla med e-legitimation, oavsett ålder. Händelseanalys med förbättringsåtgärder pågår. Överläggningar pågår rörande överföring av immateriella rättigheter från SLL till Inera från årsskiftet rörande komponenterna; NPÖ-klienten, Tjänstekontrakt, Formulärmotor och formulärtjänst, Api gateway (infrastruktur för utlämnande av patientdata) samt Övrig relevant infrastruktur. Inbjudan till studieresa Danmark januari kommer att skickas ut. Konferensen Världsbäst på e-hälsa, hur ska det gå till den 20 september var ett samarrangemang mellan Inera och Swedish Medtech som drog 240 deltagare! Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel info@inera.se Organisationsnummer Sid 4/5

5 Mötesprotokoll Inera Styrelse Johan Assarsson Senast ändrad Mötet avslutas Ordförande förklarade styrelsemötet avslutat. Vid protokollet Stockholm Johan Assarsson VD Anders Henriksson Ordförande Per Wahlberg Justeringsperson Inera AB Box Östgötagatan Stockholm Tel Organisationsnummer Sid 5/5

6

7

8

9

10 Jäv Georg Lagerberg Marie Zernig Avdelningen för regler och behörighet/enheten för förvaltningsjuridik

11 1 kap. 9 regeringsformen (1974:152) Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

12 11 förvaltningslagen (1986:223) Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

13 11 förvaltningslagen (1986:223) forts. 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

14 12 första och andra stycket förvaltningslagen (1986:223) Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.

15 Jävsgruppen nio myndigheter E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg Livsmedelsverket Läkemedelsverket Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Statens veterinärmedicinska anstalt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

16 Jävsdeklaration med tillhörande jävsinformation Har tagits fram av jävsgruppen. För externa experter/uppdragstagare. Finns både på svenska och engelska. Ska fyllas i av experten/uppdragstagaren innan ett uppdrag påbörjas. Först ska dock experten/uppdragstagaren ha tagit del av tillhörande jävsinformation. Komplettering kan begäras in. Bedöms av projektledaren och enhetschefen. Beslutet ska motiveras. I svårbedömda fall kan jurist vid enheten för förvaltningsjuridik kontaktas.

17 Övriga dokument Information till myndigheternas handläggare om hantering av jäv, intressekonflikter och övriga anknytningar när externa experter och uppdragstagare anlitas. Bedömning av jäv, intressekonflikter eller andra bindningar några exempel från myndigheterna.

18 Tack!

19 Jäv i Rikssjukvårdsnämnden - med anledning av ledamots koppling till landsting Anders Kring, jurist Enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik

20 Utgångspunkter för jävsbedömningen i RSN

21 Rikssjukvårdsnämnden är en del av Socialstyrelsen Ledamöterna i nämnden har ett uppdrag hos Socialstyrelsen. Nämnden fattar Socialstyrelsens beslut i rikssjukvårdsfrågor.

22 Rikssjukvårdsnämndens sammansättning Sex ledamöter ska representera landstingen (19 tredje stycket förordningen [2015:284] med instruktion för Socialstyrelsen) Ledamöterna skall i sina överväganden och beslut representera staten och se till hela nationens bästa utan att drivas av några som helst särintressen. (Prop. 2005/06:73 s. 24)

23 Delikatessjäv i RSN p.g.a. koppling till landsting

24 Situation En ledamots landsting har ansökt om tillstånd som nämnden ska besluta om. Ledamoten kan också ha deltagit i beslutet att ansöka om tillståndet.

25 JO 1983/84 s. 396 Två kommuner sökte tillstånd för en verksamhet hos regeringen. Länsstyrelsen fick yttra sig över kommunernas ansökan och tillstyrkte den. I Länsstyrelsen satt styrelseordförandena från de två kommunerna och deltog i beslutet. Frågan hos JO var om de var jäviga där.

26 Vad kom JO fram till? Att en kommunstyrelseordförande i vissa fall kan företräda sin kommun medför inte att han eller hon ska ses som ställföreträdare enligt jävsbestämmelsen i dåvarande förvaltningslagen. När förtroendemän från kommuner finns i en statlig myndighet som ska fatta beslut som berör kommunen får frågan om jäv bedömas utifrån vilken befattning de har tagit med saken tidigare och hur beslutet berör kommunen.

27 Den ena kommunstyrelseordföranden hade deltagit i beslutet att ansöka hos regeringen om tillstånd och deltagit i bildandet av ett gemensamt kommunalt bolag som skulle driva verksamheten. Den andra ordföranden hade deltagit i beslutet att bilda bolaget som skulle driva verksamheten och haft viss övrig befattning med bolagets bildande. JO ansåg att båda var jäviga.

28 JO dnr 1297/1987 En länsskolnämnd (statlig myndighet) fattade beslut om statsbidrag till kommuner för att driva skolverksamhet. Vissa ledamöter i länsskolnämnden var också ledamöter i kommunala skolstyrelser och hade där deltagit i beslut att ansöka om statsbidrag. Det var inte reglerat att det skulle finnas sådana ledamöter i länsskolnämnden men det var vanligt förekommande och en bra erfarenhetsbakgrund för länsskolnämnden.

29 Vad kom JO fram till? Å ena sidan: Att en person deltagit i kommunal skolstyrelse planering och beslut att ansöka om statsbidrag kan ses som en omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet, när det gäller att i länsskolnämnden avväga den egna kommunens behov mot andra kommuners.

30 Å andra sidan: Ordningen vad gäller länsskolnämndens sammansättning kan anföras till stöd för uppfattningen, att en ledamot inte ska anses jävig bara för att ett ärende rör resurstilldelning till den kommun där ledamoten också är ledamot i skolstyrelsen. Det ligger nära tvåinstansjäv men är inte det. Lagstiftaren hade kunnat utforma tvåinstansjävet så att det täckte in denna situation om lagstiftaren velat det.

31 Jäv måste bedömas individuellt med beaktande av omständigheterna i varje enskilt fall. Det kan finnas skäl att ifrågasätta en ledamots opartiskhet om det t.ex. finns ett dokumenterat särskilt starkt engagemang för den egna kommunen i saken. Det fanns ingen särskild anledning att ifrågasätta opartiskheten hos de aktuella ledamöterna och ingen ansågs jävig.

32 Hur kan man bedöma delikatessjäv i Rikssjukvårdsnämnden?

33 Å ena sidan Det kan ses som omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för en ledamots opartiskhet att ledamotens landsting söker ett tillstånd och att ledamoten har deltagit i beslutet att ansöka. Socialstyrelsens jävspolicy I oklara fall ska en försiktighetsprincip tillämpas. Uppstår osäkerhet kring frågan om opartiskhet bör berörd person inte medverka.

34 Å andra sidan Rikssjukvårdsnämndens sammansättning är reglerad i förordning och nämnden ska innehålla sex ledamöter som representerar landstingen. Att de sex ledamöterna representerar de sex sjukvårdsregionerna kan ses som en slags utjämning eller balans i nämnden. Situationen kan tyckas ligga nära tvåinstansjäv, och ställföreträdarjäv men är inte det.

35 Jäv för att det egna landstinget ansöker Att det egna landstinget är sökande och att ledamoten deltagit i beslut att ansöka om tillstånd medför inte i sig att ledamoten är jävig. Däremot kan man vara jävig om man gör mer än så. Som t.ex. de situationer som kom upp i JO-besluten.

36 Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

37 Dokumentbeteckning Dnr /2015 1(2) Avdelningen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården - Högspecialiserad vård Laila Straubergs laila.strauberg@socialstyrelsen.se Korrigering av tryckfel i definitionen - Ögononkologi som rikssjukvård, tillståndsperiod 2. Bakgrund I samband med ett villkorsuppfyllelsemöte med rikssjukvårdsenheten den 7 juni 2016 noterades att diagnoskoden Benign tumör i korioidea felaktigt fått definitionskod D31.1 (benign tumör i kornea= hornhinnan) istället för D31.3 (benign tumör i korioidea=åderhinnan). Förslag på beslut och åtgärd Socialstyrelsen föreslår att den felaktiga diagnoskoden korrigeras och att korrekt definitionslista delges enligt samma rutin som för utskick av tillstånd från rikssjukvården, samt publiceras på Socialstyrelsens hemsida. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

38 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(2) Nuvarande definition Transpupillär fotokoagulation av tumör i åderhinna (CKE10) vid följande diagnos: o Malign tumör i korioidea (C69.3) Transpupillär fotokoagulation av tumör i näthinna (CKE40) vid följande diagnos: o Malign tumör i retina (C69.2) Strålbehandling av intraokulär tumör (inläggande av strålkälla) (CKE60) och Extraktion av strålkälla (CKE65) vid följande diagnoser: o Malign tumör i retina (C69.2) o Malign tumör i korioidea (C69.3) o Malign tumör i ciliarkropp (C69.4) o Benign tumör i korioidea (D31.1) o Benign tumör i retina (D31.2) Korrigerad definition Transpupillär fotokoagulation av tumör i åderhinna (CKE10) vid följande diagnos: o Malign tumör i korioidea (C69.3) Transpupillär fotokoagulation av tumör i näthinna (CKE40) vid följande diagnos: o Malign tumör i retina (C69.2) Strålbehandling av intraokulär tumör (inläggande av strålkälla) (CKE60) och Extraktion av strålkälla (CKE65) vid följande diagnoser: o Malign tumör i retina (C69.2) o Malign tumör i korioidea (C69.3) o Malign tumör i ciliarkropp (C69.4) o Benign tumör i korioidea (D31.3) o Benign tumör i retina (D31.2)

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56 PM Datum Dnr Version 1 (2) Återrapport uppdrag påkalla behov av MET-utbildning Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) Jonas Lostelius, utvecklare, ordförande RUR 1 Uppdraget till RUR I Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende (PVI Missbruk) i Uppsala-Örebroregionen baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015, antagen av Samverkansnämnden , ger Samverkansnämnden Regionalt utbildnings- och kompetensråd i uppdrag att: Uppmärksamma högskolor/universitet på behovet av utbildning i motivationshöjande behandling (MET). En tolkning av uppdraget gör gällande att det krävs kunskap om hur behovet av utbildning ter sig, det vill säga hur stort behovet är (i antal individer och när ska det göras) och vad det består i (skillnaden mellan förkunskaperna och lärandemålen). Skrivningen högskolor/universitet tydliggör också att utbildningsbehovet ska tillgodoses på högskolenivå eller i alla fall ska det tillgodoses av högskolor/universitet. Efterforskningar som RUR har gjort våren 2016 visar på att det arbete som redan är genomfört har identifierat att det finns ett behov men inte hur stort det är eller vad det består i mer specifikt. RUR bedömer inte att uppdraget är formulerat på så vis att RUR förväntas försöka utreda behovet. 2 Om arbetsområdet MET (från engelskans motivational enhancement therapy) är en ny motivationshöjande behandlingsmetod som rekommenderas för såväl alkohol som narkotikamissbruk/-beroende. Det är en manualbaserad metod som vilar på metoden motiverande samtal (MI) och som är relativt okänd i Sverige. Av rekommendationerna i PVI Missbruk framgår Under 2016 kommer en svensk manual och möjligheter att utbilda personal. Då metoden har högsta prioritet behöver utbildning av personal prioriteras.. RUR tolkar PVI:n som att såväl personal från hälso- och sjukvården som från Socialtjänsten berörs av utbildningsbehovet. I PVI Missbruk står också att Hur stor kostnaden blir för utbildning eller fortbildning av personalen inom missbruks- och beroendevården blir i det enskilda landstinget/regionen, är beroende på vilken hur kompetensen ser ut idag. 1 Eventuella utbildningsrelaterade kostnader får alltså antas belasta respektive landsting/region. 1 Skrivningen / / på vilken hur kompetensen ser ut idag. är direkt citerad från PVI Missbruk.

57 PM Datum Dnr Version 2 (2) 3 Befintliga högskoleutbildningar att knyta an till Nedan listas befintliga högskolekurser som skulle kunna ligga till grund för MET 2 : Motiverande samtalsmetodik, 7,5 hp, Högskolan Dalarna, Falun Motiverande samtal i hälsofrämjande arbete, 7,5 hp, Uppsala universitet, Uppsala Motiverande samtal ur folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, Gymnastik- & idrottshögskolan, Stockholm Tillämpad beteendemedicin i primärvården, 7,5 hp, Karolinska institutet, Stockholm Teorigrundad praktik i hälsofrämjande arbete i folkhälsovetenskap 7,5 hp, Karlstads universitet Att döma av det nuvarande kursutbudet vid Sveriges lärosäten finns det inte någon befintlig utbildning som har särskilt fokus på MET eller som verkar lämplig att lägga till MET på. Det skrala kursutbudet är också en indikation på att det kan vara ont om erforderlig lärarkompetens vid sjukvårdsregionens lärosäten, möjligen med några undantag. Den utbildningsform som trots allt kan vara aktuell att använda om man skulle samverka med högskolor/universitet är uppdragsutbildning. Detta tillvägagångssätt brukar dock kosta mycket pengar och utbildningen riskerar att bli mer teoretisk och omfattande än vad som kanske är nödvändigt. Kontakter med ett lärosäte gör också gällande att lärosätet inte gärna utbildar i en specifik metod inom ramen för reguljära program utan man nämner mer att metoden finns. Flera landsting har idag egna sätt att tillgodose sitt behov av MET-utbildning, vilket man gör genom att köpa in extern kompetens. Utbildningarna verkar då oftast ha karaktären av kortare påbyggnadsutbildningar, om två till tre dagar, som bygger på Motiverande samtal. 4 Återkoppling gällande RUR:s uppdrag Mot bakgrund av ovanstående lämnar RUR följande återkoppling på det givna uppdraget: Det är RUR:s bedömning att uppdraget bäst verkställs genom att RUR:s ledamöter var för sig och vid tillfälle (exempelvis via lärosätenas branschråd för utbildningar eller liknande) uppmärksammar relevanta lärosätesrepresentanter i respektive län på att den politiska viljeinriktningen finns och att den prioriterar MET-kompetens samt att lärosäten bör följa denna utveckling i relation till sitt kursutbud och sin kompetens. 5 Förslag till eventuellt fortsatt arbete 1. MET-utbildning är lämpligt för varje landsting/region att genomföra/köpa in var för sig baserat på att befintliga MET-kurser är och behöver vara anpassade till praktiken samt att de idag inte ges på högskolenivå. Bilden av att det är lämpligt att agera på landstings-/regionnivå stärks av att det kan se olika ut i landstingen/region och att det är lämpligt att samarbeta med kommunerna. 2. Den regionala dimension som skulle kunna finnas är önskemål om sjukvårdsregiongemensamma lärandemål och om möjligt gemensamt kursinnehåll (exempelvis manualen som kom under hösten 2015), RUR har arbetat med detta under våren 2016 och gemensamma lärandemål finns som grund för vidare åtgärder per landsting/region. 2 I stort sett är det dessa kurser som framträder när man i februari 2016 söker på motivera* och motivation* för VT16 och HT16 på vilket är den nationella webbplatsen där man söker och anmäler sig till utbildningar vid Sveriges universitet och högskolor. Kursen vid Karlstad universitet är tillagd utöver sökning.

58