Hur får man akademin att möta praktiken?

Transkript

1 FOU NYTT JUNI 2013 Hallå där Birgit Häger......som varit föreståndare för FoU Välfärd Värmland under fyra år. Ditt uppdrag går nu ut och du har valt att lämna över stafettpinnen. Vad är ditt bästa råd till din efterträdare? Det kan sammanfattas i ett enda ord: dialog. Att träffa människor och prata har varit helt avgörande för att lyckas med FoU Välfärd Värmlands uppdrag. Det är inte alltid att man känner att man får något konkret med sig från ett samtal, men man tar alltid med sig något även om man inte till att börja med ser vad det är. Arbetslivet är väldigt pressat idag, men processen fram till ett konkret resultat är viktig. Vad tar du med dig från dina år som föreståndare? Det har varit en mycket rolig period. Jag arbetade tidigare som utredare inom FoU Välfärd Värmland så jag visste ganska väl vad jag gav mig in på. Jag tog över något som fungerade bra, men har även haft möjlighet att sätta min egen prägel på verksamheten. Tillsammans med många underbara människor med skilda kunskaper har jag haft förmånen att driva verksamheten framåt. Den blandning av personer man möter är väldigt stimulerande. Jag bär även med mig en känsla av att ha gjort nytta. Hur får man akademin att möta praktiken? Bland annat har vi något som vi kallar FoU-ombud. Det innebär att kommunerna har kontaktpersoner som vi bland annat möter på våra ombudsträffar. De blir som en länk mellan verksamheten i kommunen och Hallå där Jan-Ove Eriksson......som efter sommaren tillträder som föreståndare för FoU Välfärd Värmland. Nuvarande föreståndaren Birgit Häger talar om dialog som framgångfaktor. Vad säger du om det? Eftersom jag betraktar mig själv som en lagspelare så passar det mig utmärkt. Jag är också tilltalad av arbetssättet där akademin och praktiken möts, jag har i andra tidigare sammanhang arbetat med sådant brobygge. Det känns som om jag ämnesmässigt flyttar hem igen. Jag är utbildad sociolog och hade min anställning på sociologen perioden I såväl undervisning som forsknings- och utredningsverksamhet har jag arbetat med frågeställningar som ligger inom FoU Välfärd Värmlands område. Jag skrev min C-uppsats om att vara bostadslös i Karlstad och jag har forskat inom bland annat äldreomsorg och nykterhetsvård. Hur kommer du att driva verksamheten vidare? FoU Välfärd Värmland verkar redan idag vara en väl fungerande enhet. Men visst kan jag se områden som kan utvecklas vidare, så är det ju alltid. Vissa idéer börjar utkristallisera sig, men jag vill lära känna verksamheten universitetet. Jag har även arbetat mycket med att öka samarbetet med till exempel socialcheferna i kommunerna, Region Värmland och Länsstyrelsen. Vad händer nu? Först ska jag vara lite ledig. Men sedan är det inte alls omöjligt att jag kommer att ta nya uppdrag för FoU Välfärd Värmland. Det är en mycket spännande och stimulerande miljö och jag har trivts fantastiskt bra. Men jag har haft min tid som föreståndare och det ska bli spännande att se vad som nu händer i verksamheten. Jag önskar Jan- Ove Eriksson, som efterträder mig som föreståndare, ett stort lycka till. bättre innan jag tar tag i dem. Dessa saker måste naturligtvis utvecklas i samförstånd med styrelsen och övriga medarbetare. Varför hoppade du på uppdraget? Att utveckla socialtjänsten och övriga välfärdsverksamheter är en mycket viktig uppgift. Jag ser fram emot att vara delaktig i det arbetet. Det är en spännande och rolig utmaning som jag tror kommer att passa mig. KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND

2 2 Fou välfärd värmland JUNI 2013 Fokus: Barn som bevittnat våld Vi måste se, höra och göra. Det är våra barn värda, säger Värmlands landshövding Kenneth Johansson när han inleder den kompetenssatsning som bland annat handlar om barn som bevittnar våld. FoU Välfärd Värmland och Länsstyrelsen i Värmland samverkar kring kunskapsutveckling inom området Våld i nära relationer. Under 2013 genomförs fyra konferenser inom området. Första tillfället med temat Barn som bevittnat våld hade samlat cirka 180 deltagare. Det är en otroligt viktig satsning. Det behövs mer upplysning. Det kan ta väldigt lång tid innan barnen säger något. Ofta vill de hålla fasaden uppe, säger Therese Nilsson, kurator i Eda kommun. Agneta Dahlin som också är kurator i Eda kommun håller med: Ibland kan man känna en viss hjälplöshet. Men även om det är jobbigt så är det givande. Vi har en möjlighet att hjälpa någon genom att fokusera på barnen och skapa tillit. Mimmi Takman, Lennart Klingestad, Jörgen Johansson och Tomas Fröding är boendestödjare för unga i vuxna i Karlstads kommun och kommer ofta i kontakt med unga som varit våldsutsatta i någon form. Ofta får vi inte hela bakgrunden, men förstår att de haft en brokig uppväxt. Jag hoppas att konferensen ger en ökad insikt och tips och idéer på vad man kan göra, säger Lennart Klingestad. Mycket viktigt med bra insatser till barnen Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet, höll en uppskattad föreläsning. Hon har bland annat ansvarat för projektet Barn som bevittnat våld mot mamma, varit medansvarig till den nationella utvärderingen av Stödinsatser till barn som bevittnat våld och leder nu det nationella projektet Insatser för våldsutsatta barn. Dagens föreläsning fokuserade mycket på varför våld i nära relation är så skadligt för barn och om anknytningssystemests betydelse. Det handlar om barns beroende av sina föräldrar för sin överlevnad, och hur samspelet mellan barn och föräldrar formar barns anknytningsmönster. Anknytningssystemet är en inre arbetsmodell om att min mamma och pappa kan skydda mig, det finns någon där för mig. Hur det här fungerar är starkt kopplat till vår psykiska hälsa. Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet, framhåller vikten av bra insatser till våldsutsatta barn. Foto: Hans M Karlsson Värmlands landshövding Kenneth Johansson gladdes över det stora intresset för konferensen.

3 JUNI 2013 Fou välfärd värmland 3 Men om mamma och/eller pappa inte kan skydda och trösta? Vad händer då? När anknytningspersonen inte är trygg, utan skrämd eller skrämmande, utvecklar barnet ingen grundläggande trygghet som är en förutsättning för psykisk hälsa. Barn som bevittnat våld har behov av stöd och hjälp på olika sätt. Men barn berättar ytterst sällan om våld i hemmet, vilket leder till att problematiken ofta inte är känd av omgivningen. Därför måste vi ha kunskap för att kunna upptäcka varningssignalerna och ge bra insatser till barnen, det är mycket viktigt. Handbok Våld - utgångspunkten De övriga konferenstillfällena behandlar handlingsplaner, våldsutövare samt våld och missbruk. Utgångpunkten för konferensserien är Socialstyrelsens Handbok Våld. Lennart Klingestad, Tomas Fröding, Mimmi Takman och Jörgen Johansson, boendestödjare i Karlstads kommun, hoppas få ökad kunskap och förståelse efter konferensserien. Agneta Dahlin och Therese Nilsson är kuratorer i Eda kommun. De träffar ibland barn där misstankar om problem finns och insatser bör sättas in.

4 4 Fou välfärd värmland JUNI 2013 Utvecklingsdag tillsammans med Karlstads kommun Hur kan kommunerna och FoU Välfärd Värmland samverka för att möta behovet av kunskapsutveckling? Det var något av det som diskuterades när Karlstads kommun tillsammans med FoU Välfärd Värmland bjöd in till en utvecklingsdag på Karlstad CCC i mitten av april. Cirka 60 personer hade samlats till utvecklingsdagen. Syftet var att presentera FoU Välfärd Värmlands verksamhet samt gemensamt diskutera kunskapsbehov, verksamhetsutveckling och samverkan. Vi är en länk mellan akademin och praktiken. Och vårt uppdrag är att få länken att fungera. Vi är ingen homogen arbetsgrupp, utan anpassar oss efter vilka frågor vi får, säger Birgit Häger, föreståndare för FoU Välfärd Värmland. Monica Persson är socialdirektör i Karlstads kommun och även styrelse ledamot i FoU Välfärd Värmlands styrelse. Det är förnämligt att få sitta med. På så sätt kan vi koppla ihop universitetsvärlden med det vi kallar verklighet. Forskning och vanligt arbete kan mötas. Detta samarbete får vi mycket beröm för. Hjälp i stort och smått FoU Välfärd Värmlands uppdrag är att tillsammans med de värmländska kommunerna och Landstinget i Värmland bidra till kunskapsutveckling inom välfärdsområdet. Detta kan ske på många olika sätt, till exempel genom utvärderingar, kartläggningar och seminarier. Men det behöver inte vara något stort. Behöver man ett bollplank så ställer vi upp, säger Birgit Häger. Några som tagit hjälp av FoU Välfärd Värmland är Lena Andrén och Berit Andersson, metodhandledare på familjeavdelningen, Karlstads kommun. att man läser de artiklar man trillar över. Nu kan vi aktivt söka och kritiskt granska vetenskapliga artiklar som är av betydelse för oss. Att kunna väva in vetenskap i våra arbetsmetoder är ett första steg i en evidensbaserad praktik. Nu delar vi ut artiklar i arbetsgruppen och får intressanta diskussioner som utvecklar både oss och verksamheten. FoU Välfärd Värmland har varit mycket värdefulla i det arbetet. Nya utmaningar inom välfärdsområdet? En annan fråga som diskuterades bland deltagarna var morgondagens utmaningar inom välfärdsområdet. Jag tror att vi står inför en förändring. Vi har en ny grupp brukare med andra, och kanske svårare, behov. Det måste vi kunna hantera, säger Martin Seppänen, verksamhetsutvecklare på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun. Dagen bjöd på många intressanta diskussioner. kunskapsbehov, verksamhetsutveckling och samverkan stod i fokus. Vår arbetsgrupp tog kontakt med FoU Välfärd Värmland. Vi ville ha hjälp med kunskapssökning. Tidigare har det varit Berit Andersson och Lena Andrén, metodhandledare på familjeavdelningen, Karlstads kommun, tog hjälp av FoU Välfärd Värmland när de ville bli bättre på kunskapssökning. Det blev ett värdefullt samarbete.

5 JUNI 2013 Fou välfärd värmland 5 Utvärderingsverkstad ett stöd i uppföljningsarbetet Det är en chans att få fatt på de verktyg som behövs för att göra en bra utvärdering. Man får lite som nya glasögon, säger Lasse Uppvall, från SFI i Arvika och en av deltagarna på FoU Välfärd Värmlands utvärderingsverkstad som startade under våren. Blev det bättre med de nya arbetsmetoderna? Gjorde projektet någon skillnad i verksamheten? Tanken med FoU Välfärd Värmlands utvärderingsverkstäder är att ge verksamheter stöd för utvärdering, från planering till redovisning och nyttiggörande. Vi kommer att träffas under cirka ett år. Däremellan har vi korrespondens via mejl. Vi gör den här resan ihop. Det ska vara en dialog mellan oss och deltagarna, säger Mona Sundh, lektor i socialt arbete och vetenskaplig ledare vid FoU Välfärd Värmland. Mona Sundh är tillsammans med Bengt G Eriksson, professor i socialt arbete, och Eva Olsson, lektor i sociologi, de som ansvarar för utvärderingsverkstäderna. Innehållet i en verkstad kan bestå av miniföreläsningar, diskus sioner, erfarenhetsutbyte och handledning, eller annat som deltagarna önskar. Vi vänder oss till olika verksamheter inom socialtjänst eller angränsade delar av hälso- och sjukvården. Det bör vara minst två deltagare från varje projekt för att minska sårbarheten vid frånvaro. Man behöver kunna avsätta tid för att arbeta med utvärderingarna mellan samlingarna, säger Mona Sundh. Vad betyder utvärdering? Under den första träffen fick deltagarna bland annat lära sig mer om utvärdering och olika centrala begrepp introducerades. Och att förklara vad utvärdering betyder visade sig inte vara helt lätt. Man brukar tala om tre olika grupper av människor: de som får saker att hända, de som ser saker hända och slutligen de som undrar vad det var som hände. Ofta tycker vi att den första gruppen är de bästa. Men när det gäller utvärderingsarbete får vi vända på det, då är det den sista gruppen som är den bästa, säger Bengt G Eriksson. Att arbeta med utvärderingar har en relativt kort historia i Sverige. Pedagoger var bland de första, tillsammans med statsvetare. Inom välfärdsverksamheter började utvärderingsarbetet introduceras först runt 1980 och idag pratar man mycket om det inom socialområdet. Inom välfärdsområdet tycker jag att en av de bättre definitionerna på utvärdering är att man både beskriver och bedömer eller värderar något. Bedömning och värdering ingår alltid i en utvärdering till skillnad mot en utredning där det mer handlar om att lägga fakta på bordet. En utvärdering är också alltid riktat mot en handling, en så kallad intervention, säger Bengt G Eriksson. En utvärdering kan göras på olika sätt. Bland annat kan man titta på strukturen. Det innebär att man tar stillbilder av verksamheten och tittar på förhållanden vid olika tidpunkter för att sedan jämföra. Man kan även studera processer, det vill säga hur saker förändras, eller effekten, hur stor skada eller nytta något har gjort. I stort sett kan man säga att alla utvärderingar landar i någon av dessa arbetsmodeller, säger Bengt G Eriksson, och avslutar med ett gott råd till deltagarna: Få in utvärderingstänket redan från början. Diskutera hur ni vill utvärdera projektet eller vad det nu kan vara innan ni sätter i gång. Ibland är man för ivrig att komma igång. En ny utvärderings verkstad planeras nästa vår De som är intresserade av att delta kan redan nu kontakta FoU Välfärd Värmland: Bengt G Eriksson, , bengt-g.eriksson@kau.se Mona Sundh, , mona.sundh@kau.se Eva Olsson, , eva.olsson@kau.se Mona Sundh, lektor i socialt arbete och vetenskaplig ledare vid FoU Välfärd Värmland, Eva Olsson, lektor i sociologi, och Bengt G Eriksson, professor i socialt arbete, är de som ansvarar för utvärderingsverkstäderna. Maria Rahmn, Gryning vård AB, Lasse Uppvall, SFI i Arvika, Iréne Wedholm och Anna Frank, Platea AB i Hagfors, samt Ulrik Loftman och Helene Svanström, Gryning vård AB, deltar i utvärderingsverkstaden som startade i våras.

6 6 Fou välfärd värmland JUNI 2013 Att ge ordet och lämna plats med den titeln vill vi visa att en förändring är nödvändig. Individer och grupper ska kunna påverka insatser och verksamheter som är viktiga för deras livssituation. Nya röster ska få höras, säger Ann Jönsson, utredare på Socialstyrelsen och författare till vägledningen om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen har under det senaste året arbetat med att ta fram en vägledning om metoder för brukarinflytande inom socialtjänsten, psykiatrin samt missbruksoch beroendevården. Den 31 januari överlämnades den preliminära versionen till regeringen och våren har sedan ägnats åt remissbehandling hos olika instanser. Den 7 mars besökte Ann Jönsson FoU Välfärd Värmland för ett sådant remissförfarande. Närmare 70 personer från bland annat landstinget, kommuner samt brukar- och intresseorganisationer hade samlats till ett dialogseminarium där vägledningen behandlades och diskuterades. Jag hoppas att få med mig synpunkter på innehållet inför mitt arbete med den slutgiltiga versionen. Det finns väldigt lite forskning som säger vilken metod som är bäst. Tyngdpunkten i vägledningen kommer därför att ligga på att lyfta fram de förutsättningar som är nödvändiga för att brukarinflytande ska bli möjligt. Jag skulle vilja veta vad ni har för erfarenheter från Värmland, säger Ann Jönsson. Livliga gruppdiskussioner Det var engagerade deltagare som hade samlats och det blev många intressanta diskussioner runt borden. En grundläggande förutsättning är att förändra attityder och att våga titta på maktförhållanden, det upplever jag som det största hindret. När baspersonalen tycker att schemat är viktigare än brukarens behov har vi problem. Här har vi att jobba med, säger Lillemor Johansson, socialt ansvarig samordnare i Kils kommun. Ann- Marie Johansson, ordförande Lillemor Johansson, socialt ansvarig samordnare i Kils kommun, Eva Lindquist, enhetschef på socialpsykiatrin i Arvika kommun, Åge Zetterberg, avdelningschef i Arvika kommun och Ann-Marie Johansson, ordförande Handikappförbunden Värmland, var några av deltagarna som diskuterade vägledningen. Handikappförbunden Värmland, nickar instämmande. Även om det hänt mycket under senare år är det som att vända en atlantångare. Ett annat hinder är bristen på resurser. Vi måste ges förutsättningar för att vara med och arbeta med dessa frågor, det ska ges tid och utrymme. Det är mycket ideellt arbete. Små föreningar har inte råd att vara med i en organisation. Det handlar om vår profession. Vi måste låta brukaren vara med. Självkänslan förstärks om man får vara med och utforma verksamheten, säger Åge Zetterberg, avdelningschef i Arvika kommun. Mycket av diskussionerna kom också att handla om kommunikation. Hur får man till en bra kommunikation med människor med missbruk? Den som är dement? Eller kanske talar ett annat modersmål? Vid demens går människor ofta tillbaka till sitt modermål. Hur gör vi då om de har ett annat modersmål än svenska? Och även om man har svenska som modersmål kan det vara svårt att förstå läkaren. Det är ett växande problem. Jag kanske vågar stå på mig tills jag förstår, men det gör inte alla, säger Lillemor Johansson. Jag arbetar mycket med människor med missbruk och psykisk sjukdom. Det är målgrupper som det kan vara svårt att kommunicera med, säger Eva Lindquist, enhetschef på socialpsykiatrin i Arvika kommun.

7 JUNI 2013 Fou välfärd värmland 7 Flera goda idéer kom fram Mycket bra kom fram under seminariet och Ann Jönsson var nöjd när hon lämnade Värmland för den här gången. Det har lyfts fram många viktiga aspekter som jag tar med mig inför arbetet med slutversionen. Det handlar om att arbeta långsiktigt för att förändra maktrelationer. Att det krävs tid och resurser för att få till stånd brukarinflytande och att det behövs stöd från verksamhetens ledning. Brukarinflytande kan inte stanna vid kortvariga satsningar, utan kräver ett långsiktigt arbete. Det tycker jag tydligt kom fram under dagen. Det är bra att få göra ett sådant här besök innan vägledningen är klar. Vägledningen Att ge ordet och lämna plats är nu klar och finns att beställa och ladda ner på Socialstyrelsens hemsida publikationer2013/ Therese Karlsson, FoU Välfärd Värmland, var en av dem som stod bakom dialogseminariet där Ann Jönsson, utredare på Socialstyrelsen och författare till vägledningen, deltog. Evidensbaserad praktik ett förhållningssätt Under projektets gång blev det tydligt att evidensbaserad praktik snarare handlar om ett förhållningssätt än om en metod, vilket man kan tro. Därför var våra träffar med andra kunskapskällor en viktig del i implementeringen av EBP, säger Andreas Holm, socialpedagog, Steget, Arvika kommun. Våren 2012 startade ett antal studiecirklar i evidensbaserad praktik, EBP, i Arvika Kommun. Vid träningsboendet Steget har utvecklingsarbetet drivits i projektform. Som en del har Steget ordnat EBP-dagar tillsammans med Arvika ungdomsgård och Förebyggarenheten. I höstas var det dags för den andra dagen. Några av föreläsarna var Åke Salomonsson och Helena Lövgren, projektmedarbetare från Steget, som berättade om salutogent arbetssätt, vilket innebär att man fokuserar på de faktorer som främjar positiv utveckling, samt vikten av reflektion över sitt arbetssätt för att förhindra mentaliteten Så har vi alltid gjort.. Tanken med EBP är att förhindra sådan mentalitet och istället sträva efter att ge bästa möjliga stödet eller insatsen, säger Andreas Holm. Att arbeta salutogent har varit en del av Stegets verksamhet sedan länge. Under dagen lyftes och diskuterades begreppet och då upptäcktes det att flera kunskapskällor behövs för att skapa det, vilket är helt i linje med EBP. Flera av Stegets personal hade nyligen avslutat en boendepedagogutbildning och hade teorier färska i minnet. De fick möjlighet att repetera samtidigt som kunskapen kunde spridas vidare till övrig personal. Därför får man anse att arbetet med EBP kom i rätt tid. Therese Dahlin från förebyggarenheten och Peter Emilsson från Arvika ungdomsgård föreläste också under dagen. De berättade om ungdomar och uppsökande verksamhet utifrån ett socialpedagogiskt och en fritidsledares perspektiv. Det blev en positiv dag som inbjöd till diskussioner och utbyten över arbetsplatserna. Med hjälp från olika exempel från den egna verksamheten kunde man synliggöra och levandegöra teori och arbetsätt. Och med egna medarbetare som föreläsare var engagemanget och delaktigheten hög och förläsningarna låg på en lämplig nivå. Gemensamma dagar är ett koncept som kan rekommenderas när man vill implementera evidensbaserad praktik, säger Andreas Holm. Foto: Privat

8 Fyra frågor till ett FoU-ombud Vad gör du i din roll som FoU-ombud? Jag jobbar sedan några år tillbaka som utvecklingsledare inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Den förvaltningen omfattar äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri. I mitt uppdrag som utvecklingsledare ligger att driva kvalitets- och utvecklingsfrågor, skapa riktlinjer och utföra tillsyn inom socialtjänsten. Det innebär att jag är med i olika regionala och lokala nätverk där samverkan sker. Som FoU-ombud är jag en länk mellan förvaltningen och universitetet. Hur ser du på uppdraget? En viktig del är att ta del av och föra ut information från FoU till verksamheten och tvärtom. Jag är framförallt intresserad av utvecklingsarbete och aktuellt forskning inom socialtjänsten. Vilken betydelse har FoU Välfärd Värmland i din kommun? Det är en kunskapskälla att ta del av vad andra kommuner har drivit för utvecklingsarbete i samarbete med FoU. Den finns många intressanta FoU- Ing-Marie Fritzson, Forshaga kommun rapporter att läsa och inspireras av. Nu senast den om Hammarös fortbildningsorganisation. Vi försöker även delta i seminarier och föreläsningar som FoU Välfärd Värmland ordnar. Vad tror du om betydelsen om stöd från FoU i framtiden? Jag tror att det är viktigt för att få till en koppling mellan forskning och praktik. Det är en förutsättning för att kunna arbeta mer evidensbaserat. Foto: Malin Brandin Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad 2013 FoU-ombud Kommunerna i länet erbjuds möjlig heten att utse särskilda kontakt personer till FoU Välfärd Värmland. Med våra FoU-ombud håller vi en särskild intensiv kontakt, såväl formellt som informellt. Två tillfällen per år bjuds ombuden in till universitetet för information och diskussion. Brukarstyrda brukarrevisioner ett sätt att utveckla kvaliteten Kalendarium 18 september I höst genomförs den första brukarstyrda brukarrevisionen inom Landstingets öppenvårdspsykiatriska mottagningar. Brukarstyrda brukarrevisioner är granskningar av verksamheter inom socialtjänst samt vård och omsorg. Revisionerna utförs av brukare och anhöriga med egen erfarenhet från exempelvis äldreomsorg, socialtjänst, handikappomsorg och psykiatri. Brukarrevisorerna är inte brukare av den verksamhet som revideras, men de har egen erfarenhet från området. Grundidén är att den som bär skon vet bäst var den klämmer. Målet är att öka brukarinflytandet och BRUKARSTYRDA BRUKARREVISIONER - ETT SÄTT ATT UTVECKLA KVALITETEN KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND kvaliteten i verksamheten, säger Katarina Grim, utredare, FoU Välfärd Värmland. Se hela foldern på hemsidan. Vill du veta mer kontakta katarina.grim@kau.se Konferens Öppna jämförelser 20 september Styrelsemöte 25 september Möte regionala utvecklingsgruppen RUG 15 oktober Kompetensstöd om handboken Våld, del 3 Förövare 17 oktober FoU ombudsträff 14 november Kompetensstöd om handboken Våld, del 4 Missbruk och våldsutsatthet 13 december Styrelsemöte FoU Välfärd Värmland är en centrumbildning för forskning och utvecklingsarbete vid Karlstads universitet. Uppdraget är att bidra till en kunskapsbaserad utveckling av socialtjänsten och andra välfärdsverksamheter. Kommunikatör Maria Nilsson, maria.nilsson@kau.se Text & foto: Maria Nilsson, om inget annat anges.