LÄKARPROGRAMMET OCH FORSKNINGEN

Transkript

1 LÄKARPROGRAMMET OCH FORSKNINGEN EN ENKÄTSTUDIE OM LÄKARSTUDERANDES OCH AT-LÄKARES INTRESSE FÖR FORSKNING Pedagogiskt projektarbete för docentur Katarina Wilhelmson Leg läk, medicine doktor Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Inst för medicin, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för socialmedicin Handledare: Professor Gunnel Hensing Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Inst för medicin, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för socialmedicin 1

2 Bakgrund För att kunna ha en hälso- och sjukvård av hög och god kvalitet krävs tillgång till klinisk forskning, och det finns en stark koppling mellan hälso- och sjukvården och medicinsk forskning. Det måste finnas forskningsutbildade bland hälso- och sjukvårdspersonalen inte minst bland läkarna för att kritiskt kunna granska och ta till sig ny kunskap, och därmed kunna implementera nya utredningsoch behandlingsmetoder. Även på chefs- och ledningsnivå krävs forskningserfarenhet, dels för att stimulera och skapa förutsättningar för ny forskning och dels för att implementera forskningsresultat publicerades en utredning om den kliniska forskningen i Sverige (1). Anledning till att utredningen initierades var att svensk klinisk forskning förlorat i kvalitet jämfört med andra länder de senaste åren. Man påpekar i utredningen att den kliniska forskningen är en förutsättning för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Det krävs ett kunskapsflöde mellan grundforskning, klinisk forskning och hälso- och sjukvården för att ta tillvara och utveckla ny kunskap och nya frågeställningar som hälso- och sjukvården genererar, och därmed leder till patientnytta. För att uppnå det krävs forskningsmiljöer där forskare med olika grundutbildning och kompetens samverkar (1). Medelåldern för disputerade läkare är hög, endast 9 % är under 40 år. Medianåldern för nydisputerade är 41 år. Under de kommande tio åren beräknas ca 250 forskarutbildade läkare gå i pension varje år samtidigt som allt färre läkare väljer en forskarkarriär (1). Den forskarutbildade personalen vittnar om brist på tid för forskning, lågt meritvärde av forskning och avsaknad av kombinationstjänster där man har både kliniskt arbete och forskning inom samma tjänst. Sjukvårdshuvudmännen belyser svårigheter att ge utrymme för forskning och att implementera forskningsresultat, medan universitet efterlyser ett ledarskap vid universitetssjukhusen och landstingen som efterfrågar och utvecklar forskning. Näringslivet pekar på brist på forskande läkare och ett sviktande intresse för samarbete kring kliniska prövningar. Man påpekar i utredningen att Sverige håller på att förlora forskningskompetens och utvecklingspotential på grund av svag återväxt av kliniska forskare och bristande utrymme för forskning (1). Det behövs således en föryngring av forskarkåren samtidigt som yngre inte upplever forskarkarriären som attraktiv. Att det är svårt att rekrytera unga forskare brukar förklaras med att läkare inte ser någon framtid i forskning eftersom den ger lågt meritvärde, dålig ekonomisk utdelning och saknar tydliga karriärvägar. Att satsa på forskning ger en betydligt osäkrare framtid 2

3 än att gå raka vägen över allmäntjänstgöring (AT) och specialistutbildning (ST), det förlänger utbildningen, ger fördröjning i lönetrappan och är ingen tydlig merit längre fram i karriären (1). En internationell utvärdering och flera internationella analyser bedömer att rekrytering och bättre karriärmöjligheter är den enskilt viktigaste åtgärden för att stärka den kliniska forskningen (1). Forskarskolor, integrerad specialist- och forskarutbildning och rekryteringstjänster för yngre kliniskt verksamma forskare har föreslagits som åtgärder för att stimulera till att välja en forskarbana. Man påpekar i utredningen att det är nödvändigt att forskningen får en tydligare roll i utbildningen, både i grundutbildning och specialist- och vidareutbildning, och att forskningserfarenhet måste ges ett meritvärde vid rekrytering av ledare och chefer (framför allt vid universitetssjukhusen) (1). Läkarutbildningen ses i stora delar som en yrkesutbildning och har en svag forskningsanknytning. En starkare forskningsanknytning i utbildningen underlättar en tidig rekrytering av doktorander och ger även en god grund för att kunna värdera nya fakta. Det förutsätter dock en mycket bred forskningskompetens hos de kliniskt verksamma läkarna vid universitetssjukhuset, då det är de som står för mycket av den kliniska handledningen av blivande läkare. Med ett ökande antal aktivt forskande kliniker får man en ökad forskningsanknytning i grundutbildningen. De nationella målen för läkarexamen lyfter fram det vetenskapliga förhållningssättet i flera av lärandemålen. Detta märks tydligast i målet visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika målgrupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information (2). Hösten 2002 gjorde Vetenskapsrådet en enkätundersökning av forskningsintresset hos läkarstudenter på termin 1 (som läst 3-4 månader) vid samtliga sex medicinska fakulteter i Sverige och termin 7 vid Linköping, Lund och Umeå universitet samt AT-läkare som gjort minst ett års AT tjänstgöring. I denna undersökning ville 39 % av studenterna termin 1, 48 % av studenterna på termin 7 och 20 % av AT-läkarna arbeta heltid som kliniker. Att arbeta som läkare med ett större inslag av forskning lockade endast ca 10 %. De vanligaste skälen som talade för forskning var intellektuell nyfikenhet och stimulans, variation, ökad kunskap och möjligheter att skapa bättre vård och behandling. De viktigaste skälen emot forskning var ökad arbetsbelastning, dålig ekonomisk ersättning, viljan att arbeta praktiskt med sjukvård och att intresse för forskning saknas. Cirka hälften angav att forskningsintresset ökat under grundutbildningen (3). I enkätstudie vid Göteborg universitet 2008 framkom sommarforskning och projektarbete som de viktigaste rekryteringssätten till forskning (4). 3

4 Som en följd av Högskoleverkets kritik av läkarprogrammet i Göteborg 2007 (5) har en åtgärdsplan tagits fram som ska genomföras under En av åtgärderna är att stimulera till forskningsintresse och främja forskningsrekrytering. För området professionell utveckling är vetenskapligt kritiskt förhållningssätt ett av fem kärnområden (6, 7). I linje med detta arbete är det viktigt att undersöka hur läkarstudenterna själva ser på forskning och forskningsanknytningen av läkarprogrammet. Syfte Syftet med detta pedagogiska utvecklingsarbete var att undersöka läkarstudenters och AT-läkares intresse för forskning och hur de upplevt/upplever forskningsanknytningen på läkarprogrammet. Metod Enkäten: Enkäten innehåller till stora delar samma frågor som i Vetenskapsrådets enkät, för att kunna jämföra om det skett någon förändring sedan Exempel på frågeområden är vad man helst vill arbeta med, skäl för och emot forskning och om hur forskningsintresset förändrats under grundutbildning/at. Frågor om bl.a. forskningsanknytning av grundutbildningen och vad som stimulerat till forskning under grundutbildningen lades till för att belysa forskningsanknytningen av grundutbildningen, se bilaga. Enkäten delades ut till: 1. Läkarstudenter på termin 1, Göteborgs universitet, introduktionskursen, i samband med uppropet på deras första dag på läkarprogrammet den 31 augusti var antagna, varav 97 var med på uppropet. 84 av de 97 besvarade och lämnade in enkäten (46 kvinnor och 38 män), vilket motsvarar en svarsfrekvens på 87 %. 2. Läkarstudenter på termin 9 och 10, Göteborgs universitet, kursen i samhällsmedicin. Kursen är uppdelad i två kurshalvor. Enkäten delades ut i samband med uppropet. Ena kurshalvan startade nittonde november 2009 (termin 9), 35 skulle gå kursen, varav 28 var på uppropet, alla 28 besvarade enkäten. Andra kurshalvan startade tjugoförste januari 2010 (termin 10), 41 skulle gå kursen varav 37 var på uppropet. 33 besvarade och lämnade in enkäten. Av studenterna på termin 9/10 som besvarade enkäten var 36 kvinnor och 25 män, svarsfrekvens 94 %. 3. AT-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Enkäten delades ut i samband med en utbildningsdag, tolfte januari skulle ha varit med, 32 deltog och alla 32 4

5 besvarade enkäten (21 kvinnor och 11 män), svarsfrekvens 100 %. Av dessa hade 22 läst på läkarprogrammet i Göteborg, 6 vid annat lärosäte i Sverige och 4 hade tagit läkarexamen i annat land än Sverige. Många AT-läkare på SU är forskningsaktiva eftersom det är ett universitetssjukhus och det finns flera AT-tjänster som är kombinerade med forskning. Detta avspeglas i att 20 av 32 AT-läkare hade forskningserfarenhet. Detta ger totalt 177 enkäter (103 kvinnor, 74 män), total svarsfrekvens 91 %. Av dessa hade 40 stycken forskningserfarenhet, varav hälften var AT-läkare. Resultat Intresse för forskning 35 % av studenterna på termin 1, 54 % av studenterna på termin 9/10 och 22 % av AT-läkarna ville arbeta heltid som kliniker, se figur 1. Ett arbete som läkare med ett större inslag av forskning valdes av 20 % av studenterna på termin 1, 10 % studenterna på termin 9/10 och 28 % av AT läkarna. Att arbeta som forskare med en liten del kliniskt arbete lockade endast 6 % av studenterna på termin 1 och ingen på termin 9/10 eller AT-läkarna. Endast en person ville arbeta heltid med forskning (termin 1, ingen tidigare forskningserfarenhet). Inte ens för de med forskningserfarenhet lockade det att ha en större del av sin arbetstid för forskning, men majoriteten av dem med forskningserfarenhet ville arbeta som läkare i vården med ett begränsat inslag av forskning. Även en majoritet av studenterna på termin 1 och av AT-läkarna ville helst arbeta som läkare i vården med ett begränsat inslag av forskning. På termin 9/10 ville majoriteten helst arbeta heltid som läkare i vården. Fler kvinnor svarade att de vill arbeta som läkare i vården, medan fler män svarade att de vill arbeta som läkare i vården med ett begränsat inslag av forskning. 5

6 Figur 1 Vad skulle du helst vilja göra om fem år/fem år efter läkarexamen? 100 Arbeta som läkare i vården % Arbeta som läkare i vården med ett begränsat inslag av forskning arbeta som läkare inom vården med ett större inslag av forskning arbeta som forskare med en liten del kliniskt arbete arbeta som forskare termin 1 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män annat Skäl för och emot forskning I enkäten efterfrågades vilka de tre viktigaste skälen var som talade för respektive emot forskning (utan inbördes rangordning), från en lista med 10 olika skäl plus möjligheten att kryssa i Annat (en del kryssade i fler eller färre alternativ än tre). De vanligaste skälen för forskning var intellektuell nyfikenhet och stimulans, variation, ökad kunskap och möjligheter att skapa bättre vård och behandling, se figur 2. Det klart vanligast skälet för forskning hos alla oavsett hur långt man kommit och om man hade forskningserfarenhet eller inte var intellektuell nyfikenhet och stimulans. Detta alternativ valdes av 77-85%. Lite drygt hälften av studenterna på termin 1 valde möjligheter till att skapa bättre vård och ökad kunskap, och knappt hälften att arbetet blir mer varierande. För studenterna på termin 9/10 kom att arbetet blir mer varierande på andra plats och möjligheter att skapa bättre vård på tredje, och en knapp tredjedel valde alternativet ökad kunskap. Även för AT-läkarna kom alternativet att arbetet blir mer varierande på andra plats, medan en dryg tredjedel valde något av alternativen ökad kunskap, friare arbetstider och möjligheter att skapa bättre vård. Om man delar upp de svarande på de med och utan tidigare forskningserfarenhet så skiljer det inte åt på de två vanligaste alternativen intellektuell nyfikenhet och stimulans och att arbetet blir mer varierande. Det är dock fler bland de med forskningserfarenhet som väljer att arbetet blir mer varierande. Det är också klart fler bland de med forskningserfarenhet som väljer friare arbetstider som skäl för forskning. Som skäl för forskning var det vanligare att männen valde att det ger intellektuell nyfikenhet och stimulans, ökade karriärmöjligheter och att arbetet blir mer varierande, medan för kvinnorna var det fler som valde skälen att det ger möjligheter skapa bättre vård och ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv/familjeliv. 6

7 Figur 2. Skäl för forskning Skäl som talar för att du kommer att satsa på forskning i framtiden Intellektuell nyfikenhet, stimulans Ger status och prestige Ökade karriärmöjligheter Ökad kunskap Friare arbetstider Arbetet blir mer varierande termin 1 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män Ökade möjligheter kombinera arbete och privatliv/familjeliv Ökade möjligheter att resa och knyta internationella kontakter Möjligheter att skapa bättre vård och behandling Ger mindre stress än i vården Annat % 7

8 En ökad arbetsbelastning var ett vanligt skäl emot forskning för alla tre grupperna, och var det skäl som valdes av flest studenter oavsett termin, se figur 3. Dålig ekonomisk ersättning var det vanligaste skälet för AT-läkarna. Det var också ett vanligt skäl för studenterna, där det kom på tredje plats för studenterna på termin 1, och på andra plats för studenterna på termin 9/10. Att vilja arbeta praktiskt med sjukvård var ett vanligt skäl emot forskning för studenterna, men betydligt ovanligare för AT-läkarna. Svårighet att kombinera med privatliv/fritidsliv var ett skäl som ofta valdes av AT-läkare och i något mindre omfattning av studenterna. Ett annat relativt vanligt skäl, både för studenterna och AT-läkarna, var att det är splittrande att både vara verksam som kliniker och forska parallellt. Avsaknad av intresse kom bara inom de fem vanligaste angivna skälen för studenterna på termin 9/10. Att det inte ger status och prestige respektive ger sämre karriärmöjligheter angav endast ett fåtal som skäl emot forskning. Om man istället delar upp svaren utifrån de som har respektive inte har tidigare forskningserfarenhet, så framkommer andra skillnader vad gäller skäl emot forskning. De med tidigare forskningserfarenhet anger i mycket större utsträckning ökad arbetsbelastning och dålig ekonomisk kompensation än vad de utan forskningserfarenhet gör. Att det är splittrande att vara både kliniker och forskare är också något som oftare lyfts fram av de med forskningserfarenhet. Alternativet att vilja arbeta praktiskt med sjukvård valdes i mycket större utsträckning av de utan tidigare forskningserfarenhet. Männen valde svårighet att kombinera med privatliv/fritidsliv som ett av skälen emot forskning, tillsammans med att det ger dålig ekonomisk kompensation och att det totalt sett ger en ökad arbetsbelastning. Som skäl emot forskning var det vanligare att kvinnorna angav att de ville arbeta praktiskt med sjukvård och patienter på heltid. 8

9 Figur 3. Skäl emot forskning Skäl som talar emot att du kommer att satsa på forskning i framtiden Dålig ekonomisk kompensation Det ger inte status och prestige Det ger sämre karriärmöjligheter Ökad arbetsbelastning att forska Splittrande att både vara kliniker och forska parallellt Svårt kombinera med privatliv/familjeliv termin 1 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män Vill arbeta heltid sjukvård och patienter Vill kunna bestämma över min egen tid Avsaknad av intresse för forskning Annat % 9

10 Stimulerar läkarprogrammet till att börja forska? Läkarprogrammet är 11 terminer, så studenterna på termin 9/10 har gjort stora delar av sin läkarutbildning. De och AT-läkarna fick skatta hur deras intresse för forskning förändrats under grundutbildningen. Drygt hälften av studenterna angav att det varken ökat eller minskat under utbildningen, och nästan en tredjedel angav att intresset ökat, se figur 4. För AT-läkarna var det mer än hälften vars intresse hade ökat under grundutbildningen. En trolig förklaring till att fler ATläkare än studenter tyckte att forskningsintresset ökat under grundutbildningen är att det var en övervikt av AT-läkarna som var forskningsaktiva. Det var över hälften av de med tidigare forskningserfarenhet som ansåg att deras intresse för forskning ökat under utbildningen. Forskningsintresset ändrades inte under utbildningen för över hälften av männen och för lite drygt en tredjedel av kvinnorna. Både att intresset ökat respektive minskat under utbildningen var ett vanligare svar från kvinnorna än från männen. Figur 4 Har ditt intresse för forskning ökat eller minskat under din grundutbildning? % ökat 2 3 oförändrat minskat termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män 10

11 85 % av studenterna på termin 9/10 tyckte att det är mycket eller ganska vanligt att aktuella forskningsresultat tar upp under grundutbildningen, medan 65 % av AT-läkarna tyckte detsamma, men fler av AT-läkarna än studenterna tycker att det var mycket vanligt, se figur 5. De med forskningserfarenhet tyckte också i större utsträckning att det var mycket vanligt att forskningsresultat tas upp. Figur 5 Hur vanligt är/var det att aktuella forskningsresultat tas/togs upp under din grundutbildning? % Mycket vanligt Ganska vanligt Ganska ovanligt Mycket ovanligt 0 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män Däremot var det inte lika vanligt att man under grundutbildningen kritiskt diskuterar kring forskningsresultat, och/eller forskningsmetodik och forskningsteori, se figur 6. Där svarade över hälften av både AT-läkarna och studenterna att detta är ganska ovanligt medan bara drygt en fjärdedel tycker att det är vanligt. 11

12 Figur Hur ofta förekommer/förekom det under din grundutbildning att man kritiskt diskuterar kring forskningsresultat och/eller forskningsmetodik och forskningsteori? % 40 Mycket vanligt Ganska vanligt 20 Ganska ovanligt Mycket ovanligt 0 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män Ca en tredjedel av både studenterna och AT-läkarna tyckte att forskningsanknytning i grundutbildningen behöver ökas, medan drygt hälften tyckte att forskningsanknytningen är lagom som den är, se figur 7. De med tidigare forskningserfarenhet ansåg i högre grad att forskningsanknytningen behöver ökas. Under 10 % tyckte att forskningsanknytningen ska minskas. Figur 7. Anser du att det behövs en förändring av forskningsanknytningen på grundutbildningen? % Ja, den bör vara mycket mer forskningsanknuten Ja, den bör vara något mer forskningsanknuten Nej, lagom som det är 20 0 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män Nej, den bör vara något mindre forskningsanknuten Nej, den bör vara mycket mindre forskningsanknuten 12

13 En femtedel av studenterna och en tredjedel av AT-läkarna tyckte att lärarna på läkarutbildningen inte alls försöker rekrytera läkarstudenterna till forskning, se figur 8. Det var vanligare att kvinnor ansåg detta än männen (32 respektive 17 %). Figur 8. Tycker du att lärarna på läkarutbildningen aktivt försöker rekrytera läkarstudenter till forskningen? % Ja, i mycket hög grad Ja, till viss del Nej, inte alls 0 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män Det var också vanligare att kvinnorna ansåg att man inte får tillräcklig information för att veta hur man går tillväga om man vill börja forska. 62 % av studenterna ansåg att man inte får tillräcklig information, jämfört med 41 % av AT-läkarna, se figur 9. 13

14 Figur 9. Var är det som stimulerar studenternas forskningsintresse? I enkäten kunde de välja flera alternativ från 13 olika förslag samt hade möjlighet att ange två egna alternativ på vad som under grundutbildningen ökat deras intresse för forskning, se figur 10. Kunskapsinlärandet i sig/viljan att lära sig mer, handledare/lärare (framförallt de på klinik) och projektarbete var vanliga svar. Kurskamraters forskning kan också stimulera forskningsintresset, och sommarforskning angavs som stimulerande till forskning av drygt 40 % av dem som hade forskat. En fjärdedel av studenterna på termin 9/10 angav att inget under grundutbildningen hade gjort dem mer intresserade av forskning. Kunskapsinlärandet, lärare/handledare prekliniskt, sommarforskning och kurskamraters forskning ökade mäns intresse för forskning, medan det som ökade kvinnornas intresse i högre omfattning än männens var lärare/handledare kliniskt och projektarbetet. Det var bara kvinnor, drygt 10 % av kvinnorna, som tyckte att patientkontakt hade ökat deras intresse för forskning. 14

15 Figur 10. Vad har ökat forskningsintresset? Vad under grundutbildningen har gjort dig mer intresserad av forskning? Inget Lärare/handledare preklin Lärare/handledare klin Longitudinellt biomedicinskt fördjupningsarbete Fördjupningsarbeten Projektarbetet termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män Kunskapsinlärandet/vill lära mig mer Sommarforskning Patientkontakt Kurskamraters forskning Utlandspraktik Folkhälsoproblem Hälso- och sjukvårdens organisation Annat % 15

16 Av dem som redan börjat forska, så var det ungefär lika vanligt att forskningsområdet var prekliniskt som att det var klinisk forskning som bedrevs, se figur 11. För männen var preklinisk forskning vanligare. Samhällsmedicinsk forskning var ovanligt (endast en person). Figur 11. Om du börjat forska, inom vilket område forskar du % Preklinisk forskning Klinisk forskning Samhällmedicinsk forskning 0 termin 9/10 AT-läkare tidigare forskningserf kvinnor män Klinisk forskning är det som lockar mest, över hälften svarar det som det område som lockar mest om man skulle vilja börja forska, se figur 12. Intresset för samhällsmedicinsk forskning verkar minska ju längre man kommit, då över en fjärdedel av studenter på termin 1 väljer det alternativet och bara 6 % av AT-läkarna (2 personer). Figur 12. Om du skulle vilja börja forska, vilket område lockar mest? % Preklinisk forskning Klinisk forskning Samhällmedicinsk forskning Annat 0 termin 1 termin 9/10 AT-läkare ingen tidigare forskningserf tidigare forskningserf kvinnor män 16

17 Diskussion Det är inte i sig en brist på intresse för forskning bland läkarstudenter och yngre läkare, vilket både den höga svarsfrekvensen (91 %) och svaren på enkäten visar. Även om få vill ha forskning som ett större inslag i sitt arbete, så vill många ha forskning som en viss del av sina arbetsuppgifter. Det stämmer även väl med resultaten från enkätundersökning av Sylf (Sveriges yngre läkares förening) från 2008, som visade att nästan hälften av de ST-läkare (läkare under specialistutbildning) som inte forskar ändå har ett intresse av att forska (8). Att läkarstudenterna vid Göteborgs universitet är intresserade av forskning visades också vid den enkätundersökning som gjordes 2008 av Giglio och Bergh (4). I deras resultat var intresset för vetenskapliga frågor stort på alla terminer och skattades 7 på en tiogradig skala (10=mycket stort intresse) och nästan tre fjärdedelar av studenterna uppgav att de kunde tänka sig att forska under studietiden. Det stämmer även väl med enkäten från Vetenskapsrådet 2002 (3). Skillnader i svaren från Vetenskapsrådets enkät 2002 och svaren i denna enkät 2009/10 är inte så stora. Vad gäller hur mycket forskning man vill ha i sitt arbete är svaren mycket lika. Det som skiljer är att fler av studenterna på termin 1 och AT-läkarna vill arbeta som läkare med ett större inslag av forskning 2009/10 (20 % och 28 % jämfört med 10 %). Skälen för forskning är samma i båda undersökningarna. Även skälen emot forskning är mycket lika, men i den här enkäten lyfts även skälet att det är splittrande att både forska och arbeta kliniskt fram, vilket inte var lika tydligt För AT-läkarna är även svårigheter att kombinera forskning med privatliv och fritid ett viktigt skäl emot forskning i den här enkäten. Tyvärr verkar det finnas en trend mot att färre studenter får ett ökat intresse för forskning under grundutbildningen; över 50 % angav ökat intresse i VR s enkät och endast ca en tredjedel i denna enkät. Däremot är det fler AT-läkare som anger att intresset för forskning ökat under grundutbildningen, där mer än hälften anger det 2009/10 jämfört med ca 40 % Denna skillnad kan dock bero på att många av AT-läkarna i denna undersökning hade forskar-at. Precis som lyfts fram i andra undersökningar och utredningar, så styrker resultaten från enkäten att det krävs tydligare karriärväg och bättre ekonomisk kompensation för att kunna rekrytera läkarstudenter och unga läkare till forskning. Där kan forskarskolor, amanuensprogram, en integrerad specialist- och forskarutbildning samt rekryteringstjänster för yngre klinisk verksamma läkare vara viktiga åtgärder. Likaså är det viktigt att forskningserfarenhet ges ett meritvärde vid tillsättning av ledare och chefer. 17

18 Att studenterna på senare terminer var mindre intresserade av att ha ett arbete som hade inslag av forskning och att hälften av studenterna angav att intresset för forskning varit oförändrat under utbildningen talar för att grundutbildningen kan bli bättre på att fånga upp och stimulera forskningsintresset. Även om en majoritet tyckte att det är vanligt att forskningsresultat tas upp under grundutbildningen, så var det betydligt färre som tyckte att man kritiskt diskuterar kring forskningsresultat, och/eller forskningsmetodik och forskningsteori. Att kritiskt kunna värdera forskning är viktigt för alla kliniskt verksamma läkare, då det är på detta ny kunskap och nya utredningar och behandlingar bygger. Kritisk granskning och diskussion kring forskningsresultat tränar även studenterna i att se saker från olika vinklar och ökar deras medvetenhet om kunskapsbildning, något som lyft fram som viktigt i modern högskolepedagogik (9). Detta talar för att läkarprogrammet måste få en starkare forskningsanknytning, både för att kunna locka fler läkarstudenter till forskningen och för att ge läkare en bra bas för att kunna kritiskt värdera nya forskningsfynd. I dokumentet Kvalitet och förnyelse. Strategier för Göteborgs universitet anges att all utbildning på grundnivå och på avancerad nivå ska ha en tydlig forskningsanknytning, samtidigt som all forskning ska ha en utbildningsanknytning (10). Det är lovande att man i detta dokument tydligt lyfter fram vikten av att all utbildning bör ha en stark forskningsanknytning. Forskning och utbildning ingår båda, tillsammans med samverkan med det omgivande samhället, i de kompletta miljöer som verksamheten vid Göteborgs universitet ska bygga på (10). Enligt enkätresultaten kan man på grundutbildningen bli tydligare med information om hur man går tillväga om man vill börja forska. Det var bara 6 % av studenterna som tyckte att man i hög grad fick tillräcklig information om det, medan drygt 60 % tyckte att man inte alls fick tillräcklig information. Utbildningen till läkare ses ofta som en lärlingsutbildning där kontakten med handledare och läkare på prekliniskt och kliniskt är viktig för studenterna. Det är också den kontakten som kan stimulera till forskning, enligt enkätsvaren, då många studenter tycker att just den kontakten bidragit till ett ökat forskningsintresse. Det nu utökade projektarbetet från en halv termin till en termin på läkarprogrammet kan också öka forskningsintresset. Det styrks av svaren i enkäten där projektarbete och sommarforskning bidragit till ökat forskningsintresse hos många. Att få fler forskningsaktiva läkarstudenter och yngre läkare får också effekt genom ringar på vattnet då både kurskamraters forskning och handledare/lärare (vilka ofta är just yngre läkare) också stimulerar till att studenterna blir intresserade av forskning. Värt att notera är att så många som en fjärdedel av studenterna på termin 9/10 angav att inget under grundutbildningen hade gjort dem mer intresserade av forskning! Information om olika möjligheter till forskning, att erbjuda mentorer, finansiellt stöd, 18

19 att det finns avsatt tid för forskning i programmet, ge uppmuntran och visa att man värdesätter studenternas forskning är några sätt som har visat sig öka läkarstudenters intresse för forskning (11,12). Läkaryrket är i sig ett välbetalt yrke, och med hög status. Om forskningen inte bidrar till vare sig den privata ekonomin eller status och dessutom oftast inte kan göras under ordinarie arbetstid vad kan då locka läkarstudenter/unga läkare till att börja forska? I enkätsvaren lyfts dels mer altruistiska värden upp, såsom att skapa bättre hälso- och sjukvård, dels sådana som ger individen personligt mervärde, såsom nyfikenhet, variation och större möjligheter att styra sina arbetstider. Att man inte tycker att forskningen ger mer status stämmer väl med den rangordning av 100 yrken som Ylva Ulfsdotter Eriksson redovisade i sin avhandling 2006, där läkare rangordnades som nr 2 från toppen (bara ambassadör hade högre rang). Läkare rangordnades högre än både professor (fjärde plats) och forskare (åttonde plats) (13). Det blir då mycket viktigare att lyfta fram andra fördelar med forskning än status. Många angav intellektuell nyfikenhet och stimulans, variation och friare arbetstider, framförallt framfördes det av dem som redan hade forskningserfarenhet. Det positiva med mer möjlighet att påverka såväl arbetstider som arbetets innehåll och att ha arbetsuppgifter som ger intellektuell stimulans kan kopplas till den krav-kontroll-modell som framförts av Karasek och Theorell (14). Enligt den modellen är hög mental belastning dåligt för hälsan om det samtidigt är kopplat till ett lågt utrymme för egna beslut och utveckling. Däremot är det stimulerande om man samtidigt har stort beslutsutrymme och kontrollmöjlighet. Att forska skulle då leda till bättre hälsa genom att ytterligare öka utrymmet att själv bestämma arbetets innehåll och arbetstider. Dessa fördelar med forskning är sällan något som poängteras i mer formella sammanhang, men är troligen sådant som förmedlas genom personkontakt såsom kontakt med handledare/läkare och kurskamrater som forskar. Att högutbildade har bättre hälsa än lågutbildade är välkänt, men även ytterligare utbildning såsom att genomgå forskarutbildning när man har en prestigeexamina (tex läkare, jurist och civilingenjör) verkar bidra till ännu bättre hälsa eftersom män med forskarutbildning i dessa yrken har lägre dödlighet än de utan forskarutbildning (15). Kanhända är det de ökade möjligheterna att kontrollera och styra sitt eget liv som bidrar till den bättre hälsan (15). Det är också troligt att man genom den personliga kontakten även förmedlar de negativa konsekvenserna på det mer personliga planet, såsom ökad arbetsbelastning och splittring. Så att förbättra möjligheterna att forska inom ramen för sin ordinarie arbetstid, skulle göra att fler av de redan forskningsaktiva stannar kvar i forskningen och dessutom stimulerar studenter och unga läkare att börja forska. 19

20 På läkarprogrammet i Göteborg pågår ett förändringsarbete med anledning av Högskoleverkets granskning och kollegial dialog En åtgärdsplan antogs av programkommittén för medicin (6). I planen finns 14 åtgärder, där åtgärd nr 14 är Stimulera till forskningsintresse & befrämja forskningsrekryteringen. För att uppnå det vill man - Verka för att det nya projektarbetet (30 hp) blir av högsta kvalitet. - Uppmuntra och verka för initiativ av typen amanuensprogram och att äldre läkarstudenter blir engagerade i att undervisa yngre läkarstudenter - Undersöka hur läkarutbildningen ska kunna hantera uppdraget från dekanus om att inrätta sökbara platser på läkarutbildningen för disputerade inom biomedicin, postgraduate entry. - Ytterligare stärka det vetenskapliga förhållningssättet i läkarprogrammets undervisning Förslagen har potential att stärka forskningsanknytningen på läkarprogrammet och att stimulera till forskning, men tyvärr anges inte hur man ska ytterligare stärka det vetenskapliga förhållningssättet. Amanuensprogram, speciell forskarutbildning inom medicinsk basvetenskap och antagning av disputerade forskare till läkarprogrammet är åtgärder som redan startat (7). Ett annat problem är det ökande antalet studenter, vilket innebär att fler studenter får kliniska platser även utanför universitetssjukhusen. Detta gör att studenterna träffar färre kliniska handledare som också är forskare. Med tanke på att kliniska handledare är viktiga för att stimulera till forskning, så finns här risken att man motarbetar ett stärkt vetenskapligt förhållningssätt. Konklusion Det finns ett tydligt forskningsintresse hos såväl läkarstudenter på läkarprogrammet som AT-läkare i Göteborg enligt enkätsvaren. Men för att stimulera och ta tillvara det forskningsintresse som finns behöver forskningsanknytningen på grundutbildningen stärkas ytterligare. Förändringsarbetet för att öka forskningsanknytningen vid läkarprogrammet i Göteborg är påbörjat. Flera av de planerade åtgärderna har potential att stärka forskningsanknytningen och stimulera studenternas forskningsintresse. Insatser behövs också för att underlätta för kliniskt verksamma läkare att också forska, då intresset för detta är stort bland både studenter och AT-läkare. Forskande kliniker är ofta de som stimulerar andra till forskning, då det är de kliniskt verksamma handledarna i enkätsvaren lyfts fram som viktiga för att stimulera forskningsintresset. Till detta behövs också tydligare karriärvägar och ekonomisk kompensation såväl inom hälso- och sjukvården som inom akademin för de forskande läkarna. 20

21 Referenser: 1. Klinisk forskning Ett lyft för sjukvården. Slutbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen. Statens offentliga utredningar. SOU 2009:43. Stockholm SFS:1992:100, Bilaga 2 Examensordning Holmvall K, Wallberg-Henriksson H. Läkarstuderandes och AT-läkares syn på medicinsk forskning. Vetenskapsrådet Giglio D, Bergh N. Brist på tid och pengar hindar läkarstuderande från att forska. Läkartidningen 2008; 105 (14): Högskoleverket. Läkarutbildningar i Sverige ogkvalitetinternationellt.5.5b73fe b51fd html. 6. Programkommittén för medicin. Åtgärdsplan för läkarutbildningen vid Göteborgs universitet d/ /content/%c3%85tg%c3%a4rdsplan%20f%c3%b6r%20l%c3%a4karutb%20 vid%20gu%20-%20antagen% pdf 7. Hanse E, Wahlqvist M, Sturm A, Lindholm C, Haraldsson B, Andersson R, Manhem K. Läkarprogrammet i Göteborg moderniserar. Professionell utveckling, forskningsanknytning och internationalisering i fokus. Läkartidningen 2011; 108 (12): Stensmyren H, Hellstrand J. Klinisk forskning förutsätter forskande läkare. Läkartidningen 2009; 106 (3): Bowden J, Marton F. The University of Learning. Beyond quality and competence in higher education. Kogan Page. London?, Kvalitet och förnyelse. Strategier för Göteborgs universitet Zier K, Stagnaro-Green A. A Multifaceted Program to Encourage Medical Students Research. Academic Medicine 2001; 76 (7): Laskowitz DT, Drucker SP, Parsonnet J, Cross PC, Gesundheit N. Engaging Students in Dedicated Research and Scholarship During Medical School: The Long-Term Experiences at Duke and Standford. Academic Medicine 2010; 85 (3): Ulfsdotter Eriksson Y. Yrke, Status & Genus. En sociologisk studie om yrken på en segregerad arbetsmarknad. Avhandling. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Göteborg Allebeck P, Diderichsen F, Theorell T. Socialmedicin och psykosocial medicin. Studentlitteratur. Lund

22 15. Lundberg O. Om ohälsans ojämlika fördelning i dagens Sverige. I En god hälsa ett socialt privilegium. Nationella Folkhälsokommittén

23 Bilaga enkät Termin 1, Läkarprogrammet, Introduktionskursen 1. Är du man kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Har du någon tidigare erfarenhet av forskning? Nej Ja 4. Vad skulle du helst vilja göra fem år efter att du avslutat dina studier på läkarprogrammet? Arbeta som läkare inom vården Arbeta som läkare inom vården med ett begränsat inslag av forskning (mindre än 30% av arbetstiden) Arbeta som läkare inom vården med ett större inslag av forskning (mer än 30% av arbetstiden) Arbeta som forskare med en liten del kliniskt arbete Arbeta som forskare Annat: Fråga 5 och 6: Oavsett om du tror att du vill forska eller inte så är vi intresserade av vad som skulle kunna tala för eller emot ditt ställningstagande. Kryssa för de tre alternativ som bäst talar om för (fråga 5) eller emot (fråga 6) att forska. 5. Finns det några skäl som talar för att du kommer att satsa på forskning i framtiden? Kryssa för de tre mest betydelsefulla skälen. Intellektuell nyfikenhet och stimulans Det ger status och prestige Det ger ökade karriärmöjligheter Det ger ökad kunskap Det ger friare arbetstider Arbetet blir mer varierande om jag arbetar både som kliniker och forskare Det ger ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv/familjeliv Det ger möjligheter att resa och knyta internationella kontakter Det ger möjligheter att skapa bättre vård och behandling Det ger mindre stress än i vården Annat: Annat: 23

24 6. Finns det några skäl som talar emot att du kommer att satsa på forskning i framtiden? Kryssa för de tre mest betydelsefulla skälen Dålig ekonomisk kompensation Det ger inte status och prestige Det ger sämre karriärmöjligheter Det innebär totalt sett en ökad arbetsbelastning att forska Det är splittrande att både vara verksam som kliniker och forska parallellt Svårt att kombinera med privatliv/familjeliv Jag vill arbeta praktiskt med sjukvård och patienter på heltid Jag vill kunna bestämma över min egen tid, något som jag tror är svårare som forskare Avsaknad av intresse för forskning Annat: Annat: 7. Om du skulle vilja börja forska, vilket område lockar mest? Preklinisk forskning Klinisk forskning Samhällsmedicinsk forskning Annat: 8. Övriga kommentarer 24

25 Termin 9/10, Läkarprogrammet, Samhällsmedicin 1. Är du man kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Har du någon tidigare erfarenhet av forskning? Nej Ja 4. Vad skulle du helst vilja göra fem år efter att du avslutat dina studier på läkarprogrammet? Arbeta som läkare inom vården Arbeta som läkare inom vården med ett begränsat inslag av forskning (mindre än 30% av arbetstiden) Arbeta som läkare inom vården med ett större inslag av forskning (mer än 30% av arbetstiden) Arbeta som forskare med en liten del kliniskt arbete Arbeta som forskare Annat: Fråga 5 och 6: Oavsett om du tror att du vill forska eller inte så är vi intresserade av vad som skulle kunna tala för eller emot ditt ställningstagande. Kryssa för de tre alternativ som bäst talar om för (fråga 5) eller emot (fråga 6) att forska. 5. Finns det några skäl som talar för att du kommer att satsa på forskning i framtiden? Kryssa för de tre mest betydelsefulla skälen. Intellektuell nyfikenhet och stimulans Det ger status och prestige Det ger ökade karriärmöjligheter Det ger ökad kunskap Det ger friare arbetstider Arbetet blir mer varierande om jag arbetar både som kliniker och forskare Det ger ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv/familjeliv Det ger möjligheter att resa och knyta internationella kontakter Det ger möjligheter att skapa bättre vård och behandling Det ger mindre stress än i vården Annat: Annat: 25

26 6. Finns det några skäl som talar emot att du kommer att satsa på forskning i framtiden? Kryssa för de tre mest betydelsefulla skälen Dålig ekonomisk kompensation Det ger inte status och prestige Det ger sämre karriärmöjligheter Det innebär totalt sett en ökad arbetsbelastning att forska Det är splittrande att både vara verksam som kliniker och forska parallellt Svårt att kombinera med privatliv/familjeliv Jag vill arbeta praktiskt med sjukvård och patienter på heltid Jag vill kunna bestämma över min egen tid, något som jag tror är svårare som forskare Avsaknad av intresse för forskning Annat: Annat: 7. Har ditt intresse för forskning ökat eller minskat under din grundutbildning? 1 Ökat 2 3 Oförändrat 4 5 Minskat Varför 8. Hur vanligt är det att aktuella forskningsresultat tas upp i grundutbildningen? Mycket vanligt Ganska vanligt Ganska ovanligt Mycket ovanligt 9. Hur ofta förekommer det under grundutbildningen att man kritiskt diskuterar kring forskningsresultat och/eller forskningsmetodik och forskningsteori? Mycket vanligt Ganska vanligt Ganska ovanligt Mycket ovanligt 10. Anser du att det behövs en förändring av forskningsanknytningen på grundutbildningen? Ja, den bör vara mycket mer forskningsanknuten Ja, den bör vara något mer forskningsanknuten Nej, lagom som det är Ja, den bör vara något mindre forskningsanknuten Ja, den bör vara mycket mindre forskningsanknuten 26

27 11. Tycker du att lärarna på läkarutbildningen aktivt försöker rekrytera läkarstudenter till forskning? Ja, i mycket hög grad Ja, till viss del Nej, inte alls 12. Får man som läkarstudent tillräckligt information för att veta hur man går tillväga om man vill börja forska? Ja, i mycket hög grad Ja, till viss del Nej 13. Vad under grundutbildningen har gjort dig intresserad av forskning? Inget, har inget intresse för forskning Lärare/handledare prekliniskt Lärare/handledare klinik LBF (longitudinellt biomedicinskt fördjupningsarbete) Fördjupningsarbeten Projektarbetet (antingen att du redan gjort det, eller har planerat för det) Kunskapsinlärandet i sig/ vill lära mig mer Sommarforskning Patientkontakt Kurskamraters forskning Utlandspraktik Folkhälsoproblem Hälso- och sjukvårdens organisation Annat: Annat: 14. Om du har börjat forska, inom vilket område forskar du? Preklinisk forskning Klinisk forskning Samhällsmedicinsk forskning Mitt forskningsområde är: 15. Om du skulle vilja börja forska, vilket område lockar mest? Preklinisk forskning Klinisk forskning Samhällsmedicinsk forskning Annat: 27

28 16. Övriga kommentarer 28

29 AT-läkare, SU 1. Är du man kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Tog läkarexamen år vid följande universitet 4. Beräknat klar med AT om år/mån 5. Har du någon tidigare erfarenhet av forskning? Nej Ja, innan läkarexamen Ja, efter läkarexamen 6. Vad skulle du helst vilja göra om fem år? Arbeta som läkare inom vården Arbeta som läkare inom vården med ett begränsat inslag av forskning (mindre än 30% av arbetstiden) Arbeta som läkare inom vården med ett större inslag av forskning (mer än 30% av arbetstiden) Arbeta som forskare med en liten del kliniskt arbete Arbeta som forskare Annat: Fråga 7 och 8: Oavsett om du tror att du vill forska eller inte så är vi intresserade av vad som skulle kunna tala för eller emot ditt ställningstagande. Kryssa för de tre alternativ som bäst talar om för (fråga 5) eller emot (fråga 6) att forska. 7. Finns det några skäl som talar för att du kommer att satsa på forskning i framtiden? Kryssa för de tre mest betydelsefulla skälen. Intellektuell nyfikenhet och stimulans Det ger status och prestige Det ger ökade karriärmöjligheter Det ger ökad kunskap Det ger friare arbetstider Arbetet blir mer varierande om jag arbetar både som kliniker och forskare Det ger ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv/familjeliv Det ger möjligheter att resa och knyta internationella kontakter Det ger möjligheter att skapa bättre vård och behandling Det ger mindre stress än i vården Annat: Annat: 29

30 8. Finns det några skäl som talar emot att du kommer att satsa på forskning i framtiden? Kryssa för de tre mest betydelsefulla skälen Dålig ekonomisk kompensation Det ger inte status och prestige Det ger sämre karriärmöjligheter Det innebär totalt sett en ökad arbetsbelastning att forska Det är splittrande att både vara verksam som kliniker och forska parallellt Svårt att kombinera med privatliv/familjeliv Jag vill arbeta praktiskt med sjukvård och patienter på heltid Jag vill kunna bestämma över min egen tid, något som jag tror är svårare som forskare Avsaknad av intresse för forskning Annat: Annat: 9. Har ditt intresse för forskning ökat eller minskat under din grundutbildning? 1 Ökat 2 3 Oförändrat 4 5 Minskat Varför 10. Hur vanligt var det att aktuella forskningsresultat togs upp under din grundutbildning? Mycket vanligt Ganska vanligt Ganska ovanligt Mycket ovanligt 11. Hur ofta förekom det under din grundutbildning att man kritiskt diskuterade kring forskningsresultat och/eller forskningsmetodik och forskningsteori? Mycket vanligt Ganska vanligt Ganska ovanligt Mycket ovanligt 30

31 12. Anser du att det behövs en förändring av forskningsanknytningen på grundutbildningen? Ja, den bör vara mycket mer forskningsanknuten Ja, den bör vara något mer forskningsanknuten Nej, lagom som det är Nej, den bör vara något mindre forskningsanknuten Nej, den bör vara mycket mindre forskningsanknuten 13. Tycker du att lärarna på läkarutbildningen aktivt försöker rekrytera läkarstudenter till forskning? Ja, i mycket hög grad Ja, till viss del Nej, inte alls 14. Får man som läkarstudent tillräckligt information för att veta hur man går tillväga om man vill börja forska? Ja, i mycket hög grad Ja, till viss del Nej, inte alls 15. Vad under grundutbildningen har gjort dig mer intresserad av forskning? Inget, har inget intresse för forskning Lärare/handledare prekliniskt Lärare/handledare klinik LBF (longitudinellt biomedicinskt fördjupningsarbete) Fördjupningsarbeten Projektarbetet Kunskapsinlärandet i sig/ vill lära mig mer Sommarforskning Patientkontakt Kurskamraters forskning Utlandspraktik Folkhälsoproblem Hälso- och sjukvårdens organisation Annat: Annat: 31

32 16. Har ditt intresse för forskning ökat eller minskat under din AT? 1 Ökat 2 3 Oförändrat 4 5 Minskat Varför 17. Om du har börjat forska, inom vilket område forskar du? Preklinisk forskning Klinisk forskning Samhällsmedicinsk forskning Mitt forskningsområde är: 18. Om du skulle vilja börja forska, vilket område lockar mest? Preklinisk forskning Klinisk forskning Samhällsmedicinsk forskning Annat: 19. Övriga kommentarer 32