Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2014

Transkript

1

2

3 HANDLINGSPLAN Dnr SU 2013/309 Rektor Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2014 Bilaga: Begreppsdefinitioner Fastställda av rektor i närvaro av förvaltningschef Susanne Kristensson. 1. Introduktion 1.1 Varför en likabehandlingsplan? Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen är en utbildningsanordnare skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan. Syftet med en sådan plan är dels att främja lika rättigheter och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderar dessutom i sin handledningsskrift till högskolorna Förebygga diskriminering främja likabehandling från 2009 att likabehandlingsarbetet även ska omfatta de två nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Planen ska enligt lag innehålla: 1. En översikt över de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med planen, 2. En redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året, samt 3. En redovisning av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Likabehandling av studenter är en viktig kvalitetsfråga. Ett fungerande likabehandlingsarbete skapar en större mångfald vilket gör att olika perspektiv och synpunkter kommer fram. Detta bidrar till utbildningens kvalitet 1.2 Varför systematiskt arbete? Likabehandlingsarbete vid Lunds universitet, liksom arbete för att förebygga kränkande särbehandling, ska bedrivas systematiskt och målmedvetet, d.v.s. genom kontinuerlig planering, kartläggning och uppföljning. Syftet med denna typ av arbete är att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling inte ska förekomma inom Lunds universitet. Det räcker inte med information och strategier. Det är viktigt att universitetet också uppmärksammar och vidtar åtgärder Postadress box 117, Lund Besöksadress Genetikhuset, Sölvegatan 29 Telefon E-post kristina.arnrup_thorsbro@stu.lu.se

4 2 när det framkommer att någon student känner sig utsatt oavsett om det är av en annan student eller en anställd vid universitetet. Det är därför viktigt att likabehandlingsplanen innehåller rutiner för hur anställda ska agera när man får kännedom om att någon student känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Likaså behövs tydliga riktlinjer för vem som ansvarar för uppföljning och dokumentation. Lunds universitet har valt att arbeta utifrån DO:s föreskrifter i arbetet med att ta fram denna likabehandlingsplan. 2. Hur kan diskriminering och trakasserier ta sig uttryck? Diskrimineringslagen (2008:567) tar upp följande diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder 1, sexuell läggning och ålder. På Lunds universitet, liksom i samhället i stort, råder olika osynliga maktstrukturer och normer som styr vad som betraktas som tillåtet och otillåtet. Diskrimineringsgrunderna illustrerar sådana maktstrukturer. Det är viktigt att se hur diskrimineringsgrunderna samverkar, det vill säga att anlägga ett intersektionellt perspektiv på vår verksamhet. En enskild person kan givetvis bli diskriminerad på basis av fler än en av dessa grunder. Till exempel riskerar någon som är äldre och har en funktionsnedsättning, är mörkhyad och kvinna, eller homosexuell och frireligiös i större utsträckning att utsättas för diskriminering på flera grunder. Det kan även vara så att vissa grunder krockar med varandra. Specifika åtgärder som görs för att exempelvis gynna underrepresenterat kön kan osynliggöra transpersoners situation. Detta understryker vikten av att anlägga ett intersektionellt perspektiv vid utformandet av olika åtgärdsförslag för att uppmärksamma sådana eventuella krockar och grundligare reflektera över olika åtgärders konsekvenser på både kort och lång sikt. Diskriminering kan ta sig uttryck i direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier. Med direkt diskriminering menas att en student behandlas sämre än andra och att det har direkt koppling till någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Viktigt att tänka på är att både aktiva handlingar för att missgynna en individ och att låta bli att agera i en given situation kan räknas som direkt diskriminering. Om till exempel en utbildningsamordnare vet att en av studenterna har en hörselnedsättning kan det vara direkt diskriminering att förlägga utbildningen i lokaler utan hörselslinga. Med indirekt diskriminering menas att bestämmelser eller kriterier som framstår som neutrala i praktiken missgynnar studenter på basis av någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel är att det på en kurs förekommer obligatorisk litteratur som inte finns tillgänglig som talbok. Med trakasserier menas en behandling som kränker studentens värdighet. Detta kan ske till exempel genom ord, e-postkontakt, sms eller blickar. Exempelvis kan det handla om att en lärare i egenskap av handledare gör sexuella anspelningar eller att en specifik students klädstil alltid kommenteras och hånles åt av andra studenter. Viktigt att notera är att det inte finns någon objektiv gränsdragning för vad som är trakasserier - det är den som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 1 I enlighet med synsättet att hindren finns i samhället och inte hos individen används begreppet funktionsnedsättning.

5 3 3. Insatsområden I föreliggande plan presenteras inte de olika diskrimineringsgrunderna var för sig, i stället anläggs ett intersektionellt perspektiv. Syftet är att synliggöra hur alla diskrimineringsgrunder kan förekomma och samverka inom olika verksamheter som bedrivs vid universitetet. Istället för att diskutera diskrimineringsgrunderna som separata enheter, som skulle kunna åtgärdas helt fristående från varandra och från sin kontext, sätter planen fokus på områden där diskriminering på basis av de olika grunderna - enskilt eller samverkande - kan förekomma. På så vis kan arbetet bli mer nyanserat och mångdimensionellt. Målformuleringar och förslag på åtgärder presenteras både på universitetsgemensam nivå och på fakultets- och institutionsnivåerna. Vissa åtgärder bör utföras inom givna tidsramar och andra åtgärder bör utföras kontinuerligt. I planen prioriteras följande insatsområden: Operativt och systematiskt arbete för likabehandling Utbildning och undervisning Utbildningsplanering och administration Information och kommunikation Universitetets lokaler Ärendehantering 3.1 Operativt och systematiskt arbete för likabehandling Diskrimineringslagen ger högskolorna ett uttalat ansvar att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och trakasserier (3 kap 15 ). Lunds universitet kommer att satsa på operativt och systematiskt arbete för likabehandling. Operativt arbete innebär bland annat ett fokus på att se till att åtgärder och insatser gör skillnad i verksamheten, att policies och planer åtföljs av information som klargör målsättningen och att planen innehåller konkreta, uppföljbara åtgärder. Ett systematiskt arbete består av en upprepning av de fyra faserna planera, genomföra, följa upp samt utveckla. Mål: Likabehandling ska vara en prioriterad fråga för Lunds universitet och all personal och alla studenter ska ha god kännedom om det likabehandlingsarbete som bedrivs inom olika delar inom universitetet. Åtgärder: En psykosocial undersökning rörande studenter har genomförts och rapporten presenterades hösten Den ska utgöra en central informationskälla för likabehandlingsarbetet. Därför är det viktigt att den inspirerar till ett aktivt arbete på alla nivåer i universitetet. På gemensam nivå ska en analys och ett informationspaket utarbetas och spridas, som stöd för fakulteternas arbete. På fakultets- och institutionsnivå ska tydliga och konkreta åtgärder vidtas för att angripa de eventuella missförhållanden som kommer fram vid analysen av undersökningen. Varje fakultet ska under 2014 presentera hur den arbetat med undersökningen och det uppföljande arbetet. Fakulteterna ges även möjlighet att bjuda in utvärderingsenheten för en presentation av resultatet.

6 4 Årliga inspirationsdagar med tema mångfald, likabehandling och jämställdhet ska genomföras, dels för att kontinuerligt informera om likabehandlingsarbete, dels för att följa upp vad som är gjort. Den första inspirationsdagen sker i samband med lanseringen av denna likabehandlingsplan. Vid de årliga inspirationsdagarna ska alla diskrimineringsgrunder lyftas fram och perspektivet ska vara intersektionellt. Diskrimineringsskyddsutbildning ska utvecklas under de närmaste åren. Denna utbildning ska vända sig till bland annat prefekter, som har ansvaret för det förebyggande och uppföljande arbetet på institutionerna, samt till skyddsombud och studentombud. Genuscertifieringsprojektet har genomförts på Fysiska institutionen, institutionen för Energivetenskaper och institutionen för Geo och Ekosystemvetenskap. Under 2012 utvärderades projektet och erbjuds nu till en vidare krets av institutioner. De konkreta resultaten ska spridas över universitetet. En öppen seminarieserie för anställda och studenter där olika diskrimineringsgrunder lyfts fram. Universitetet har bedrivit ett aktivt arbete mot könskränkningar där maktordning på grund av genus har varit i centrum. Samtidigt som detta arbete ska fortsätta är det viktigt att universitetet lyfter fram övriga diskrimineringsgrunder i sitt arbete för lika villkor. Mall för handlingsplan för systematiskt jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska utarbetas. Systematiskt jämställdhets- och likabehandlingsarbete består av en upprepning av de fyra faserna planera, genomföra, följa upp samt utveckla. Ett lika stort fokus bör läggas på alla de fyra faserna. Den sista fasen, utveckla, innebär också en övergång till en ny och bättre plan, vilket är kärnan i det systematiska arbetssättet. Fakulteterna uppmuntras använda mallen som redskap i likabehandlingsarbetet. 3.2 Utbildning och undervisning Universitetet ska arbeta för att främja likabehandling. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla studenter och sökande ska ha lika rättigheter och möjligheter (Förebygga diskriminering främja likabehandling i högskolan, s 17). Mål: Vid Lunds universitet ska såväl lärare och andra anställda som studenter uppträda respektfullt mot varandra och behandla varandra likvärdigt. Personal och studenter ska kunna skaffa sig kunskap om varje specifik diskrimineringsgrund och om intersektionalitet genom såväl skriftlig information som kompetenshöjande kurser. Åtgärder: Fakulteterna uppmanas att initiera ämnesrelaterad utbildning med fokus på mångfald och genus, som riktar sig mot studenter och lärare. Målsättningen ska vara att sådan utbildning kan erbjudas under 2014.

7 5 3.3 Utbildningsplanering och administration Mål: All utbildning vid Lunds universitet ska, från planering och information via undervisning till examination, genomföras på så sätt att alla studenters ges lika möjligheter att tillgodogöra sig densamma. Åtgärder: Scheman och kursplanering ska utformas för att underlätta möjligheten att kombinera föräldraskap med studier. Detta innebär bland annat att "... undervisningstid inte schemaläggs efter klockan 18 om inte kursen vid ansökningstillfället är annonserad som kvällskurs eller om särskilda skäl föreligger." (Rättighetslistan 3.8). Rättighetslistan föreskriver också att "... kursscheman, tider för prov och omprov finns tillgängliga (även på utbildningens hemsida och studentportal) senast en månad före kursstart" ( 3.5). Fakulteterna har ansvaret för att detta följs för alla kurser. Information om olika religioners helgdagar och andra seder som kan påverka utbildningens planering och genomförande ska finnas tillgänglig på universitetsgemensam nivå. Enligt Rättighetslistan ska studenten "... om möjligt, vid bedömning av skriftliga salsprov vara anonym i förhållande till den bedömande läraren." ( 5.2). 3.4 Information och kommunikation Mål: Information om likabehandling ska finnas tillgänglig för alla studenter och anställda. Åtgärder: Under 2014 ska information om likabehandlingsarbetet vid Lunds universitet förbättras genom att, så vitt möjligt o En informationsansvarig utses för både webb- och annan form av information. o o o Webbsidan uppdateras och länkas till från alla fakultetswebbar. Den informationsansvarige ges i uppdrag att utreda, föreslå och utveckla användning av sociala medier i likabehandlingsarbetet och arbetet med diskrimineringsgrunderna. En broschyr och ett plånboksinlägg skapas. 3.5 Universitetets lokaler Mål: Enligt diskrimineringslagen är universitetet skyldigt att "... genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet se till att en person med funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder." (2 kap. 5, andra stycket). I universitetets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald anges dessutom att det "Inom universitetet råder nolltolerans mot kränkande särbehandling". Åtgärder: Hörselslingor eller motsvarande ska finnas tillgängliga i undervisningslokaler. Utöver detta ska alla större lektionssalar förses med mikrofon och högtalare. Under 2014 utreds behovet av uppgradering av universitetets lokaler och en plan utarbetas för genomförandet. Könsmärkning ska i möjligaste mån undvikas, eftersom det diskriminerar studenter som ej vill bli kategoriserade som man eller kvinna.

8 6 Lunds universitet ska inte låna eller hyra ut lokaler till aktiviteter med diskriminerande och kränkande inslag. 3.6 Handläggning av diskrimineringsärenden Mål: Alla anställda och studenter ska känna till vilka rättigheter och skyldigheter studenter har och hur handläggningen ser ut vid diskriminering och trakasserier. Åtgärder: Tydlig information om handläggningen vid diskriminering och trakasserier ska distribueras till alla anställda och studenter vid Lunds universitet.. 4. Implementering och uppföljning För ett framgångsrikt arbete med likabehandling krävs det att: medel reserveras för arbetet på alla nivåer, goda exempel tas fram och sprids, ansvar för åtgärderna delegeras till rätt nivå, tidsplaner upprättas, resultat följs upp. Universitetets ledningsgrupp för jämställdhet och likabehandling ansvarar för uppföljning av likabehandlingsplanen för studenter. Detta sker bland annat med hjälp av fakulteternas jämställdhetsbokslut. I enlighet med policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald rapporterar fakulteterna årligen om sitt jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete i sina jämställdhetsbokslut (se Policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald). I jämställdhetsboksluten ska anges om åtgärderna i likabehandlingsplanen är genomförda, vilken effekt de har haft och om ytterligare insatser är nödvändiga. Det är också önskvärt att bokslutet innehåller förslag till fortsatt arbete. Utbildningsnämnden ansvarar för delar av arbetet med likabehandling av studenter och ska därför få del av den årliga uppföljningen.

9 7 Källhänvisningar BRYT! RFSL Ungdom Förebygga diskriminering främja likabehandling i högskolan. Diskrimineringsombudsmannen Lunds universitets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald, PE 2011/177. Lunds universitet Rättighetslista för Lunds universitets studenter, SU 2013/44. Lunds universitet Strategi och handlingsplan för lika villkor Dnr LiU Linköpings universitet. 2010

10 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA Begreppsdefinitioner I universitetets likabehandlingsplan för studenter förekommer ett antal olika begrepp som ofta används i samband med likabehandling. Genom att definiera dessa hoppas vi kunna nå en bättre gemensam begreppsförståelse och underlätta likabehandlinsarbetet. Till hjälp att definiera begreppen har vi bland annat använt oss av Bryt! -materialet från 2011, RFSL Ungdom, Linköpings universitets Strategi och handlingsplan för lika villkor Dnr LiU , DO:s handledning Förebygga diskriminering främja likabehandling från 2009 och DO:s hemsida. Ableism - nedsättande attityder och strukturer riktade mot personer med funktionsnedsättning. Diskriminering - att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. Etnisk tillhörighet - med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor tillhör en eller flera etniska grupper. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk eller bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar vilken eller vilka etniska grupper hen tillhör. Feminism - det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Lunds universitet har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning för att förtydliga att hindren inte finns hos individen utan i det omgivande samhället. Genus - syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi gör kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom någonting som ständigt förändras. HBT - ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella och transpersoner (se förklaring nedan). HBTQ - samma som ovan inklusive Queer (se förklaring nedan) Heteronorm - föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. En av utgångspunkterna är förväntningar om kvinnlighet och manlighet som varandras motsatser och komplement. Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella gruppen

11 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Homofobi - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin överlappar ibland med transfobin (se nedan). Intersektionalitet - ett perspektiv som används för att titta på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel trosuppfattning, kön, sexualitet, klass, funktion och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Intersexuella - ibland intersexualitet, är en term som täcker en stor grupp medicinska tillstånd, för vilket det gemensamma är att personen är född med könsorganskaraktäristika av båda könen. Begreppet omfattar ett flertal diagnoser och det är inte alltid som tillstånden upptäcks vid födseln. En del av diagnoserna innebär att inre och/eller yttre könsorgan är atypiska, men alla intersexuella diagnoser innebär inte detta. Jämlikhet - alla människors lika värde oberoende av kön, nationalitet, etniskt ursprung, socioekonomisk bakgrund, religion, funktionalitet, sexuell läggning, ålder m.m. Jämställdhet - avser jämlikhetsförhållanden mellan könen, man och kvinna. Jämlikhet syftar till att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Kränkning - uppträdande som är nedlåtande mot eller sårar en persons värdighet. Kränkningar kan vara fysiska och verbala handlingar såväl som psykosociala attityder, de kan också ta sig uttryck i texter och bilder. Kön - begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut, men är inte alltid lättdefinierat. Juridiskt kön Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av en siffra i personnumret. I Sverige finns två juridiska kön: man och kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön, baserat på avläsningen av deras biologiska kön. Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön hen upplever sig som. Könsidentiteten kan röra sig bortom (eller mellan) de två kategorierna kvinna och man. - Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst och/eller smink. Könsöverskridande identitet eller uttryck - i diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter (se

12 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA nedan) eller intersexuella (se ovan). Alla människor har könsidentiteter och könsuttryck, inte bara transpersoner (se nedan). Maktstruktur - strukturer på samhällsnivå som ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar en person har hänger ihop med till exempel klasstillhörighet, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet och religiositet. Mångfald, mångkultur, mångkulturalism eller multikulturalism- är sociologiska och kulturteoretiska uttryck med flera betydelser. Som beskrivande begrepp syftar de på ett förhållande där flera etniska grupper med olika kulturer samlas inom samma enhet. Norm - underförstådda förväntningar och regler i en social gemenskap. Normer har med makt att göra. Det finns normer som påverkar samhället i stort och avgör vem som har möjlighet till inflytande över samhället eller sin egen situation. Sådana normer är i regel osynliga så länge ingen bryter mot dem. Queer/Queerteori - ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men som i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen (se ovan). Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexuella läggningar eller att inte alls behöva identifiera sig. Queer kan stå för allt från en queerperson till utomparlamentarisk aktivism och en specifik inrikting inom den akademiska världen, och är ett begrepp som inte riktigt vill låta sig defineras. Rasism - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som bygger på en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, utifrån hudfärg eller etnisk tillhörighet, där vissa raser tillskrivs ett högre värde, positivare egenskaper och ibland moralisk rätt att härska över andra. Idag pratas det ofta även om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. Religion eller annan trosuppfattning - en persons religiösa åskådning, tillhörighet eller trosuppfattning. Sexism - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som ger uttryck för en negativ, nedvärderande attityd på basis av kön Sexuell läggning i svensk lagstiftning definieras tre olika sexuella läggningar: homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning beroende på förälskelse och attraktion av människor av samma kön, av andra könet eller av båda könen. Socioekonomisk bakgrund/klass - skikt i samhället som skapas utifrån bland annat utbildningsnivå, hälsa, ekonomi och arbete. En samhällsklass är en avgränsad grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar och/eller bakgrund. Tillgänglighet - en förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett funktionsförmåga, språkkunskap, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I

13 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STUDENTER BILAGA ett tillgängligt samhälle är information, lokaler och verksamheter utformade för att inte exkludera någon. Transfobi - en ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som ger uttryck för en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normerna. Transfobin överlappar ibland med homofobin. Transperson - en person vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön hen blev tilldelad vid födseln. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är man men som definierar sig som någonting annat än det. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Trans är latin för att överskrida. Transsexuell - en person som upplever sig vara av ett annat kön än det juridiska kön hen tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills hen har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transsexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. Att vara transsexuell har (trots begreppet) inget med sexuell läggning att göra en transsexuell person kan vara homo-, bi- eller heterosexuell. Transvestit - en person som ibland eller alltid helt eller delvis iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/eller andra attribut. Trakasserier - att utsätta någon eller några för handlingar som till exempel mobbning, utfrysning eller förtal som kränker den personens/dessa personers värdighet. Vithetsnorm - en norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit. Ålder - uppnådd levnadslängd.