EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. (Initiativ artikel 59 i arbetsordningen)

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/2130(INI) 27 augusti 2003 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med rekommendationer till kommissionen om ett vägledande europeiskt tabellverk över skadors inverkan på den fysiska och mentala integriteten (2003/2130(INI)) Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden Föredragande: Willi Rothley (Initiativ artikel 59 i arbetsordningen) PR\ doc PE

2 PR_INI_art59 PE /75 PR\ doc

3 INNEHÅLL PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 5 BILAGA TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET... 6 BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL RÅDETS REKOMMENDATION MOTIVERING PR\ doc 3/75 PE

4 PROTOKOLLSIDA Vid plenarsammanträdet den... tillkännagav talmannen att utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden i enlighet med artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om ett vägledande europeiskt tabellverk över skadors inverkan på den fysiska och mentala integriteten. Vid utskottssammanträdet den 8 juli 2003 utsåg utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden Willi Rothley till föredragande. Vid utskottssammanträdena den... och..., behandlade utskottet förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till resolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande),... (vice ordförande), Willi Rothley (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen)... och... Betänkandet ingavs den 27 augusti PE /75 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION med rekommendationer till kommissionen om ett vägledande europeiskt tabellverk över skadors inverkan på den fysiska och mentala integriteten (2003/2130(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 192 andra stycket i EG-fördraget, med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-.../2003), och av följande skäl: A. Det finns inga gemenskapsbestämmelser om bedömning av kroppsskador. B. Inget sådant förslag som avses i artikel 59.2 i arbetsordningen håller på att utarbetas. 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av artikel 308 i EG-fördraget förelägga parlamentet ett förslag till rättsakt om ett vägledande europeiskt tabellverk över skadors inverkan på den fysiska och mentala integriteten, i enlighet med de detaljerade rekommendationer som bifogas. 2. Europaparlamentet konstaterar att rekommendationerna respekterar subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter. 3. Europaparlamentet anser att förslaget inte har några ekonomiska konsekvenser. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet. PR\ doc 5/75 PE

6 BILAGA TILL RESOLUTIONSFÖRSLAGET DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET ÖNSKADE FÖRSLAGET Utkast till kommissionens förslag till RÅDETS REKOMMENDATION om ett vägledande europeiskt tabellverk över skadors inverkan på den fysiska och mentala integriteten EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308, med beaktande av kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) Bedömningen av och ersättningen för kroppsliga skador baseras i Europeiska unionens medlemsstater på olika slags lagar, rättspraxis och läror. (2) Hur kroppsskador skall ersättas är ofta föremål för diskussioner och tvister över nationsgränserna. (3) För att underlätta den fria rörligheten för personer på den inre marknaden, är en viss tillnärmning av medlemsstaternas bedömningspraxis önskvärd. (4) Med tanke på gemenskapsrättens utveckling och subsidiaritets- respektive proportionalitetsprincipen är det lämpligt att medlemsstaterna rekommenderas att ta hänsyn till det europeiska tabellverket vid bedömning av kroppsskador. (5) Grunden för bedömningen är effekter på den fysiska och/eller mentala integriteten som går att fastställa medicinskt och som därmed kan mätas av en läkare. Den reproducerbara bedömningen av rent subjektiva skador som går att förklara medicinskt (de är sannolika men går inte att konstatera och är därmed inte mätbara) kan endast ske om samma gradering används: man kan inte ändra det som man inte kan bedöma objektivt. (6) För att en bedömning skall kunna göras krävs en enhet och ett system. För att inte ändra de europeiska experternas medikolegala arbetssätt alltför mycket valdes ett system med procentsatser. (7) Effekter på den fysiska eller mentala integriteten definieras som en definitiv minskning av den fysiska och/eller psykiska potentialen som kan konstateras eller PE /75 PR\ doc

7 förklaras medicinskt, åtföljd av smärtor och psykiska besvär som läkaren vet normalt hänger samman med följdtillstånden samt de konsekvenser som följdtillstånden vanligtvis och objektivt är förenade med i det dagliga livet. (8) Procentsatsen för effekter på den fysiska eller mentala integriteten är storleksordningen, jämfört med ett teoretiskt maximalt tak på 100 procent, av de svårigheter som alla personer, vars följdtillstånd kvantifierats på detta sätt, upplever när de skall utföra vanliga rörelser och aktiviteter i det dagliga livet utanför arbetet, dvs. storleksordningen för personens personliga oförmåga. (9) Procentsatsen för effekter på den fysiska eller mentala integriteten är inte en mätenhet, utan en bedömningsenhet som är resultatet av att bedömningar av olika företeelser med hjälp av olika instrument slagits samman, och alltså uttryckts i olika enheter, och av en intuitiv uppfattning som bygger på erfarenhet och förmågan att bedöma sådant som inte är mätbart. (10) Det europeiska tabellverket är vare sig en handbok över följdtillståndens patologi eller ett exakt instrument för bedömning. Det har tagits fram enbart för att användas av experter och läkare som känner till de medikolegala principerna och de regler som används när det gäller tidigare tillstånd och multipel invaliditet. (11) Det är inte ett tabellverk över maximivärden utan en handbok över viktiga centralvärden för invaliditetsgrader vid skador på alla organ och funktioner. Den är emellertid tillräckligt detaljerad för att i framtiden eventuellt kunna användas som referenstabellverk för personförsäkringar. (12) Vid vissa typer av följdtillstånd (exempelvis rörande ögonen, öron-näsa-halsregionen, munhålan, etc) krävs att man vänder sig till en specialist på området. Sakkunnigläkaren skall genom bedömningsrapporten få alla tekniska uppgifter och alla överväganden som gör det möjligt för den bedömande läkaren att uttala sig om vad följdtillståndet beror på och göra en kvantifiering av det. (13) De föreslagna invaliditetsgraderna gäller individen totalt och kvantifierar inte en nedsättning i förhållande till en funktion eller ett organ i sin helhet, vilket bedöms till 0 procent. (14) Procentsatserna hänför sig till följdtillstånd som betraktas isolerade från varandra. (15) Vid flera slags följdtillstånd är den totala procentsatsen inte automatiskt summan av respektive procentsats; beräkningen varierar beroende på om följdtillstånden berör samma funktion (samverkande följdtillstånd) eller inte samverkar. Tabellverket innehåller inte någon pseudomatematisk formel utan förutsätter kliniskt omdöme, sunt förnuft och realism hos den läkare som skall göra bedömningen: Vid flera samtidiga skador på olika delar av samma kroppsdel eller organ är den totala invaliditetsgraden inte summan av de separata procentsatserna utan beror på hur de samverkar, och denna procentsats kan inte vara högre än procentsatsen för total förlust av kroppsdelen eller organet. PR\ doc 7/75 PE

8 Om det handlar om flera samtidiga skador som samverkar men rör olika kroppsdelar eller organ är det den totala påverkan på funktionen som skall bedömas. Vid multipel invaliditet där det inte rör sig om samverkande tillstånd måste den totala procentsatsen vara lägre än summan av de separata procentsatserna, annars skulle det maximala värdet på 100 procent ofta överskridas, trots att den berörda personen uppenbarligen fortfarande har en viss förmåga. Man måste då jämföra personens tillstånd med kliniska standardsituationer vars AIPP-procentsatser är kända. Man måste framför allt, och det är mycket viktigt, förklara den konkreta situation vars mångfacetterade natur inte kan reduceras till att en isolerad procentsats avskiljs från sitt sammanhang. (16) Tabellverket tillhandahåller inte några färdiga siffror utan kräver ett kliniskt synsätt när det gäller följdtillstånden och en analys av deras objektiva konsekvenser i det dagliga livet. Denna totaluppfattning om följdtillstånden bör åtföljas av en förklaring där AIPP-procentsatsen skall framgå. Exempelvis finns ingen procentsats för laryngektomi: Den totala effekten av dyspné såväl som afoni eller dysfoni måste kvantifieras (var och en av dessa följdtillstånd motsvaras av en procentsats i tabellverket). (17) Vid posttraumatisk fixation i armbågen hos en person som fått handen på samma arm amputerad blir självfallet procentsatsen inte densamma som för fixation hos en person som har handen kvar. (18) I tabellverket förespråkas en så funktionell inriktning som möjligt, och för amputation av ben anges procentsatser som motsvarar amputationer där patienten utrustats med en väl fungerande protes, vilket är den situation som oftast uppstår i praktiken. Utom eventuellt vid amputation av en fot kan personen inte gå eller stå upprätt utan protes. Dessa procentsatser kan ändras om inte protesen fungerar bra eller om den fungerar ovanligt bra. (19) Oavsett den avsedda funktionen (gångförmåga, hörsel etc.) är det också så, att så snart en protes, ortos eller tekniskt hjälpmedel som patienten får underlättar de besvär som anförts skall bedömningen av funktionshindren ske med hänsyn till den förbättring som tillförts. (20) Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. (21) Exceptionella rent teoretiska situationer som med tanke på dagens behandlingsmöjligheter inte längre är aktuella, har avsiktligt inte beaktats. (22) Tabellverket skall vara en vägledning utan att vara tvingande. Det är endast vägledande och detta bör särskilt betonas när det handlar om att fastställa en mycket hög AIPP-procentsats. (23) En förklaring bör ligga till grund för den valda procentsatsen, och när det gäller allvarliga följdtillstånd är en förklaring obligatorisk. PE /75 PR\ doc

9 (24) Ett europeiskt center med ansvar för tabellverket bör kontinuerligt se över tabellverket utifrån kommentarer, berättigad kritik, problem vid användning, bedömningsmetoder och nyvunnen medicinsk kunskap. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att det bifogade europeiska tabellverket över skador på den fysiska eller mentala integriteten skall beaktas som vägledande referens av de behöriga myndigheterna vid bedömning av skador på den fysiska eller mentala integriteten. PR\ doc 9/75 PE

10 BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL RÅDETS REKOMMENDATION ROTHLEYgruppen Vägledande europeiskt tabellverk över skadors inverkan på den fysiska och mentala integriteten PE /75 PR\ doc

11 INNEHÅLL Innehåll 11 I. Nervsystemet 12 Neurologi 12 Psykiatri 17 Sensomotoriska funktionsförluster 18 II. Sinnesorgan och stomatologi 20 Oftalmologi 20 Otorinolaryngologi 24 Stomatologi 26 III. Ben och leder 27 Övre extremitet 28 Nedre extremitet 39 Ryggrad 46 Bäcken 48 IV. Hjärta och andningsorgan 49 Hjärtat 49 Andningsorganen 51 V. Kärlsystem 53 Arteriella 53 Venösa 53 Lymfatiska 54 Mjälten 54 VI. Matsmältningsorganen 55 Hepatit 56 VII. Urinorganen 58 VIII. Reproduktionssystemet 60 IX. Endokrina organ 62 X. Hudskador 65 Djupa brännskador eller patologisk ärrbildning 65 Alfabetisk ordlista 66 *** PR\ doc 11/75 PE

12 I. NERV SYSTEMET I NERVSYSTEMET Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. Om procentsatsen i tabellverket endast avser fullständig funktionsförlust skall partiella funktionsförluster bedömas utifrån det följdtillstånd som noterats, med hänsyn till procentsatsen för den totala förlusten. A) NEUROLOGI a) Motoriska och sensomotoriska följdtillstånd PE /75 PR\ doc

13 Total tetraplegi, beroende på nivå mellan C2 och C6 nedanför C6 Total hemiplegi med afasi utan afasi 95 % 85 % 90 % 75 % Total paraplegi, beroende på nivå % Totalt cauda equina-syndrom, beroende på nivå % b) Kognitiva svårigheter Analys av neuropsykologiska bristsyndrom skall hänvisa till en exakt semiologi. Det s k frontallobssyndromet utgörs av numera väl definierade inslag, där de tillhörande funktionsförsämringarna, som kan vara mer eller mindre uttalade, ger en mycket mångskiftande klinisk bild. Bedömningen av invaliditetsgraden bör därför absolut grundas på mycket noggranna jämförelser mellan den ursprungliga skadan och kliniska och parakliniska undersökningar. 1) Äkta frontallobssyndrom Mycket svår form med apragmatism och stora anpassningssvårigheter, socialt och i familjesammanhang Svår form med förändringar i instinktivt beteende, förlust av initiativförmåga, humörproblem, varierande svårigheter socialt och i familjesammanhang Medelsvår form med relativt förlångsammade psykiska funktioner, minnessvårigheter, humörproblem och återverkningar på anpassningen, socialt och i familjesammanhang Lindrig form med koncentrationssvårigheter, långsamhet, minnessvårigheter och problem med att utarbeta komplexa strategier. Få eller inga problem med anpassningen socialt och i familjesammanhang % % 20 35% % PR\ doc 13/75 PE

14 2) Kommunikationsproblem Svår afasi med jargongafasi, alexi och förståelsesvårigheter 70 % Lindrig form: problem med benämning och repetition, parafasier. Bevarad förståelseförmåga % 3) Minnesproblem Fullständigt Korsakoffs syndrom 60 % Associerade problem: ofta förekommande glömska som stör det dagliga livet och kräver minneshjälp, felaktigt erkännande, eventuell konfabulation, inlärningssvårigheter, problem med sänkt vakenhet % Total eller partiell förlust av inlärda kunskaper: Motsvarande procentsatser skall bedömas enligt samma skala som minnesproblem. 4) Lindriga kognitiva svårigheter Även om äkta frontallobssyndrom eller isolerad nedsättning av en kognitiv funktion inte föreligger kan vissa mer eller mindre allvarliga skalltrauman leda till kvarstående besvär som kan bedömas objektivt och som utgör ett syndrom som skiljer sig från det postkommotionella syndromet och innehåller en kombination av: fluktuerande uppmärksamhet, förlångsammad tankeverksamhet, minnessvårigheter, intellektuell uttröttbarhet, överkänslighet mot buller, instabilt humör, problemen kvarstår efter 2 år 5 10 % 5) Demens Det finns inga belägg för att posttraumatisk demens existerar. Demens av Alzheimertyp och senildemens är aldrig posttraumatiska c) Kombination av kognitiva och sensomotoriska svårigheter Kombinationer av dessa svårigheter utgör följdtillstånd som är karaktäristiska för allvarliga skalltrauman. De är oftast kopplade till frontala dysfunktioner med kognitiva svårigheter, beteendeproblem, pyramidala och/eller cerebellära syndrom, sensoriska problem PE /75 PR\ doc

15 (hemianopsi, ögonmuskelförlamningar...) som motsvarar skador som kan visualiseras med olika avbildningstekniker. Dessa kopplingar ger en klinisk bild som skiljer sig från en patient till en annan, vilket innebär att man inte kan föreslå exakta procentsatser som vid fullständigt individualiserade följdtillstånd. Svårigheterna måste därför vägas in i en total bedömning. Det är emellertid möjligt att i anslutning till den medikolegala bedömningen fastställa flera skadenivåer beroende på den totala funktionsnedsättningen. Avsaknad av all meningsfull frivillig aktivitet, förlust av all identifierbar möjlighet till relationer med andra Omfattande sensomotoriska svårigheter som allvarligt begränsar självständigheten, tillsammans med kognitiva svårigheter som är oförenliga med normala relationer till andra Omfattande kognitiva svårigheter som i första hand gäller disinhibition och allvarliga beteendeförändringar som försvårar all socialisation, med sensomotoriska svårigheter som är förenliga med autonomi i grundläggande aktiviteter i det dagliga livet Kognitiva svårigheter som kombinerar permanent störning i uppmärksamhet och minnesfunktion, relativ eller fullständig förlust av initiativ och/eller självkritik, oförmåga att hantera komplexa situationer med uppenbara sensomotoriska svårigheter men med autonomi för det dagliga livets aktiviteter Kognitiva svårigheter som kombinerar uppenbart förlångsammad tankeverksamhet, uppenbara minnessvårigheter och svårigheter att utarbeta komplexa strategier med mindre omfattande sensomotoriska svårigheter 100 % % % % % d) Epilepsi Det är inte möjligt att föreslå en procentsats för funktionsnedsättning utan belägg för att skalltrauma verkligen förekommit och information om hur attackerna ser ut, och det kan inte heller ske förrän efter en viss tid när tillståndet stabiliserats och rätt inställning av medicineringen kunnat göras. 1) Epilepsi med medvetandepåverkan (Generaliserad epilepsi och partiell komplex epilepsi) Okontrollerad epilepsi trots anpassad behandling där patienten följt ordinationen, med förvärrade anfall som i stort sett sker varje dag % PR\ doc 15/75 PE

16 Svårkontrollerad epilepsi med ofta återkommande anfall (flera per månad) och biverkningar av behandlingen % Välkontrollerad epilepsi med behandling som tolereras väl % 2) Epilepsi utan medvetandepåverkan Enkel partiell epilepsi som på vederbörligt sätt styrkts med utgångspunkt från anfallens typ och frekvens samt behandlingens biverkningar % Om inte anfallen förvärras innebär inte isolerade EEG-avvikelser att diagnosen posttraumatisk epilepsi kan ställas e) Postkommotionellt syndrom Besvär som ej kunnat bedömas objektivt, efter fastställd medvetandeförlust 2 % f) Deafferenteringssmärta: Smärtor i anslutning till en skada i det perifera nervsystemet, som upplevs oberoende av nociceptiv stimulering och som kan påverka flera kliniska typer: anaesthesia dolorosa, smärtblixtar, hyperpati (exempelvis smärta i amputerad extremitet av samma typ som fantomsmärtor vid amputation eller trigeminusneuralgi) Detta är exceptionella smärtor som inte ingår i den normala bilden av följdtillstånd och som därför inte ingår i AIPP-procentsatsen. De utgör ett tillägg till övriga men. Det förefaller emellertid berättigat att väga in dem genom att höja AIPP-procentsatsen för den aktuella funktionsnedsättningen med 5 10 procent *** PE /75 PR\ doc

17 B) PSYKIATRI (Genom hänvisning till klassifikationerna ICD-X och DSM-IV) a) Varaktig förändring av stämningsläget Vid posttraumatiska fysiska skador som kräver en komplex behandling under lång tid och medför allvarliga följdtillstånd kan ett permanent smärtsamt psykiskt tillstånd kvarstå i form av varaktiga förändringar i stämningsläget (depressivt tillstånd): Ofta förekommande medicinsk uppföljning av specialist, omfattande behandlingsbehov med eller utan sjukhusvistelse Regelbunden medicinsk uppföljning av specialist och sporadisk specifik behandling % 3 10 % Behov av medicinsk uppföljning ibland, med periodvis behandling Upp till 3 % b) Traumatiska neuroser (posttraumatisk stress, skräckneuros) Dessa följer på psykiska symtom som orsakas av plötslig och oförutsebar skräck på grund av en traumatiserande händelse som överskrider individens försvarsförmåga. Stressfaktorn skall vara intensiv och/eller pågå under längre tid. Händelsen skall ha memoriserats. Symtomtomatologin omfattar besvär med ångest av fobityp, undvikande beteende, upprepningssyndrom och besvär med personlighetsförändring. Vid mycket tidigt insatt behandling kan bedömningen inte göras förrän efter ca 2 års utveckling. Omfattande fobisyndrom % Fobisk ångest med panikattacker, undvikande beteende och upprepningssyndrom Fobiska ångestmanifestationer med undvikande beteende och upprepningssyndrom 8 12 % 3 8 % Mindre omfattande fobiska ångestmanifestationer Upp till 3 % c) Psykotiska besvär Dessa ingår inte i tabellverket eftersom det i stort sett aldrig kan bevisas att de beror på en skada. *** PR\ doc 17/75 PE

18 C) SENSOMOTORISKA FUNKTIONSFÖRLUSTER Nervskada som medför total förlamning (total lesion) eller pares. Skall bedömas utifrån objektiva kliniska och tekniska följder a) Ansikte Förlamning av nervus trigeminus unilateral bilateral Förlamning av nervus facialis unilateral bilateral 15 % 30 % 20 % 45 % Förlamning av nervus glossopharyngeus unilateral 8 % Förlamning av nervus hypoglossus unilateral 10 % b) Övre extremitet Total förlamning (total lesion av plexus brachialis) 65 % 60 % Förlamning av nervus medianus och nervus ulnaris 45 % 40 % Förlamning av nervus radialis ovanför tricepsgrenen 40 % 35 % nedanför tricepsgrenen 30 % 25 % Förlamning av nervus medianus i armen i handen D 35 % 25 % ND 30 % 20 % Förlamning av nervus ulnaris 20 % 15 % Förlamning av nervus axillaris 15 % 12 % Förlamning av nervus musculocutaneus 10 % 8 % Beroende på hur dessa skador påverkar den övre extremiteten har de placerats i detta kapitel: D ND Förlamning av nervus spinalis 12 % 10 % Förlamning av nervus thoracicus longus 5 % 4 % PE /75 PR\ doc

19 c) Nedre extremitet Total förlamning av nervus ischiadicus (total lesion) hög form, före nervens delning (med förlamning av sätesregionen) låg form, under knät 45 % 35 % Förlamning av nervus femoralis 35 % Förlamning av nervus fibularis 22 % Förlamning av nervus tibialis 22 % Förlamning av nervus obturatorius 5 % *** PR\ doc 19/75 PE

20 II. SINNESORGAN och STOMATOLOGI II. SINNESORGAN OCH STOMATOLOGI I - OFTALMOLOGI Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. A) SYNSKÄRPA a) Total synförlust Bilateral förlust av synen (blindhet) 85 % Unilateral synförlust 25 % PE /75 PR\ doc

21 b) Nedsättning av synskärpan på båda ögonen, synförmåga på långt och nära håll 10/10 9/10 8/10 7/10 6/10 5/10 4/10 3/10 2/10 1/10 1/20 <1/20 Blindhet 10/ / / / / / / / / / / <1/ Blindhet Tabell I: seende på långt håll. P 1,5 P2 P3 P4 P5 P6 P8 P10 P14 P20 < P20 Blindhet P 1, P P P P P P P P P < P Blindhet Tabell II: närseende. PR\ doc 21/75 PE

22 Tabell II skall endast användas vid stora skillnader mellan närseende och seende på långt håll. I detta fall bör ett genomsnittligt värde av de två procentsatserna beräknas. B) SYNFÄLTSDEFEKTER Hemianopsi beroende på typ, omfattning och om det centrala seendet är drabbat Upp till 85 % Kvadrantanopsi beroende på typ Upp till 30 % Centralt skotom bilateralt unilateralt Juxtacentrala eller paracentrala skotom beroende på om de förekommer på ett öga eller båda ögonen och med bibehållen synskärpa Upp till 70 % Upp till 20 % Upp till 15 % C) ÖGONMOTORIK Diplopi beroende på blickriktning, om diplopin är permanent eller ej, behovet av att permanent ha ett öga slutet Ögonmuskelförlamning beroende på typ Väsentlig motorik beroende på typ (högst total aniridi) Upp till 25 % Upp till 15 % Upp till 10 % Heterofori; total konvergenspares 5 % D) LINS Förlust (afaki) som korrigeras med extern optisk utrustning bilateral unilateral Till detta bör läggas procentsatser som motsvarar förlust av 20 % 10 % PE /75 PR\ doc

23 korrigerad synskärpa, utan att det överstiger 25 procent för skada på ett öga och 85 procent för skada på båda ögonen. Förlust som korrigeras med implantat (pseudoafaki): lägg till 5 procent per öga med pseudoafaki utöver den procentsats som motsvarar förlust av synskärpan E) STRUKTURER I ANSLUTNING TILL ÖGAT Beroende på funktionsnedsättningen, där den allvarligaste är ptos med synfältsdefekt och avsaknad av tårbildning i båda ögonen Upp till 10 % *** PR\ doc 23/75 PE

24 2 OTORINOLARYNGOLOGI Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. a) Hörförmåga 1) Total dövhet A) HÖRSEL Bilateral 60 % Unilateral 14 % 2) Partiell dövhet Bedömningen görs i 2 steg: Genomsnittlig hörselförlust Gäller svårighet att uppfatta vissa toner i luftledning som mäts i decibel vid 500, 1000, 2000 och 4000 Hertz genom att använda viktningskoefficienter på 2, 4, 3 respektive 1. Summan divideras med 10. Se nedanstående tabell Genomsnittlig hörselförlust i db eller mer eller mer PE /75 PR\ doc

25 Ljudförvrängningar Bedömningen skall göras genom jämförelse mellan denna bruttoprocentsats och resultatet av talaudiometri för att bedöma eventuella ljudförvrängningar (särskilt s k recruitment) som förvärrar funktionsstörningen. I nedanstående tabell föreslås höjda procentsatser som eventuellt kan diskuteras jämfört med resultatet av den tonaudiometrin: % taluppfattningsförmåga 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 100 % % % % % % Om patienten använder hörhjälpmedel bedöms förbättringen genom jämförelse mellan hörselkurvor utan och med hjälpmedel vilket gör det möjligt att minska procentsatsen, även om den störning som hjälpmedlet medför måste beaktas, särskilt i bullrig miljö. b) Isolerade onormala hörselförnimmelser Om det fastställts att förnimmelserna kan hänföras till en skada Upp till 3 % B) BALANSSINNE Vestibulär bilateral skada med destruktiva besvär som kan bedömas objektivt, beroende på omfattning Vestibulär unilateral skada 4 10 % Benign paroxysmal lägesyrsel Upp till 4 % C) NÄSANDNING Hinder som inte kan behandlas bilateral unilateral Upp till 8 % Upp till 3 % PR\ doc 25/75 PE

26 D) LUKTSINNE inbegripet förändringar i smakupplevelsen Anosmi 8 % Hyposmi Upp till 3 % E) FONATION Afoni 30 % Enbart dysfoni Upp till 10 % *** 3 - STOMATOLOGI Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. Vid avtagbar protes bör procentsatsen sänkas med hälften och vid fast protes med ¾. Vid implantat föreligger ingen AIPP-procentsats. Fullständig förlust av tänder som inte går att åtgärda med protes med beaktande av inverkan på allmäntillståndet Förlust av tand som inte kan ersättas med protes framtand eller hörntand främre kindtand eller kindtand 28 % 1 % 1,5 % Nedsatt käkfunktion munnen kan öppnas högst 10 mm munnen kan öppnas mellan 10 och 30 mm Posttraumatiska besvär med bettet, beroende på inverkan på tuggförmågan Amputation av tungans rörliga del, med avseende på följderna när det gäller tal, tuggning och sväljning och beroende på besvärens omfattning % 5 25 % 2 10 % 3 30 % *** PE /75 PR\ doc

27 III. BEN OCH LEDER III BEN OCH LEDER Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. Vare sig det handlar om en led eller själva extremiteten är den totala procentsatsen inte summan av respektive procentsats utan resultatet av hur de överensstämmer, och summan av procentsatser som motsvarar fixation i god ställning i extremitetens samtliga leder kan inte överstiga fullständig anatomisk eller funktionell förlust av extremiteten. Procentsatser som är motiverade på grund av mycket omfattande fixation som inte är systematisk skall utgå från graden av fixation i den berörda leden. Endoproteser i stora leder kan aldrig återupprätta proprioceptionen och samtliga innebär därför vissa påfrestningar för patienten. Förekomsten av en endoprotes motiverar därför en principiell procentsats på 5 procent. När det objektiva funktionella resultatet inte är tillfredsställande uppvägs dessa principiella nackdelar med endoprotesen automatiskt av dem som är knutna till funktionsförlusten, och någon kompletterande procentsats på grund av detta är därför inte motiverad. PR\ doc 27/75 PE

28 A) ÖVRE EXTREMITET (utom hand och fingrar) a) Amputation Dagens armproteser är i allmänhet inte av det slaget att de kan återge patienten en verklig funktion eftersom känseln inte finns. Om en förbättring föreligger skall experten ta hänsyn till detta konkret för att på ett rimligt sätt sänka den nedan föreslagna procentsatsen Dominant Ej dominant Total amputation av övre extremitet 65 % 60 % Amputation av arm (rörlig axel) 60 % 55 % Amputation av underarm 50 % 45 % b) Fixation och rörelseinskränkning 1) Axelled Det finns 6 specifika rörelser för axeln som kombineras för att säkerställa dess funktion. Var och en av dessa rörelser har en relativ betydelse när det gäller rörelser i det dagliga livet. De 3 huvudsakliga rörelserna är främre elevation, abduktion och inåtrotation följda av utåtrotation, retropulsion och adduktion. Funktionsnedsättningar när det gäller retropulsion och adduktion har för låga procentsatser för att tas upp i nedanstående tabell. De leder till att den beräknade procentsatsen för begränsningar av andra rörelser får viktas. Fixation Atrodes av en led eller fixation i funktionsställning fixerat skulderblad rörligt skulderblad Dominant 30 % 25 % Ej dominant 25 % 20 % PE /75 PR\ doc

29 Rörelseinskränkning Dominant Ej dominant Elevation och abduktion begränsad till 60 med total oförmåga till rotation 22 % 20 % medan övriga rörelser kan genomföras 18 % 16 % fullständigt Elevation och abduktion begränsad till 90 med total oförmåga till rotation 16 % 14 % medan övriga rörelser kan genomföras 10 % 8 % fullständigt Elevation och abduktion begränsad till 130 medan övriga rörelser kan genomföras 3 % 2 % fullständigt Endast upphävd inåtrotation 6 % 5 % Endast upphävd utåtrotation 3 % 2 % 2) Armbågsled Endast rörelseomfånget graders flexion har praktiskt nytta. Rörelser utanför detta omfång har bara en mycket liten inverkan på det dagliga livet. Nedanstående procentsatser gäller därför endast funktionsnedsättningar inom rörelseomfånget. Experten bör ta hänsyn till den nedsatta extensions- och flexionsförmågan eftersom de procentsatser som hänför sig dit är obligatoriskt relaterade till varandra men inte skall slås samman. Till detta skall eventuellt läggas procentsatsen för förlust av pro-supination Fixation Artrodes i en led eller fixation i funktionsställning bibehållen pro-supination förlust av pro-supination Dominant 24 % 34 % Ej dominant 20 % 30 % PR\ doc 29/75 PE

30 Rörelseinskränkning Total flexion och extension begränsad över 90 begränsad till 90 begränsad till 20 Total extension och flexion Upp till 120 Upp till 90 däröver Dominant 15 % 12 % 2 % 2 % 12 % 15 % Ej dominant 12 % 10 % 1 % 1 % 10 % 12 % 3) Isolerad pro-supinationsskada Fixation Dominant Ej dominant Fixation i funktionsställning 10 % 8 % Rörelseinskränkning Dominant Ej dominant Rörelseinskränkning inom pronationsområdet 0 6 % 0 5 % Rörelseinskränkning inom supinationsområdet 0 4 % 0 3 % 4) Handled Rörelseomfånget är 0-45 grader för flexion och 0-45 grader för extension. Rörelser utanför detta omfång har bara en mycket liten inverkan på det dagliga livet. Detsamma gäller avvikelse på radialsidan. PE /75 PR\ doc

31 Fixation Artrodes eller fixation i funktionsställning bibehållen pro-supination förlust av pro-supination Dominant 10 % 20 % Ej dominant 8 % 16 % Rörelseinskränkning Rörelseinskränkning inom rörelseomfånget nedsatt flexion nedsatt extension Dominant 0 4 % 0 6 % Ej dominant 0 3 % 0 5 % Förlust av kubital deviation 1,5 % 1 % PR\ doc 31/75 PE

32 B) HAND Handens huvudsakliga funktion är att kunna gripa vilket förutsätter att man effektivt kan utföra en rad olika grepp. Detta förutsätter i sin tur att fingrarna är tillräckligt långa, rörliga och känsliga. Experten bör först av allt göra en funktionsundersökning av handen och sedan kontrollera om resultatet av undersökningen bekräftas av möjligheten att utföra de sex grundläggande greppen (se teckning). Vid skillnad bör en noggrann undersökning göras av orsakerna, liksom en eventuell korrigering av den avsedda AIPP-procentsatsen, där den absoluta gränsen är när de berörda fingrarna inte längre har något värde. GRUNDLÄGGANDE GREPP Tvärhandsgrepp pincettgrepp Saxgrepp Trepunktsgrepp Kraftgrepp Sfäriskt grepp PE /75 PR\ doc

33 a) Amputation 1) Total amputation av handen Dominant Ej dominant Total amputation av handen 50 % 45 % PR\ doc 33/75 PE

34 2) Amputation av fingrar I detta schema: har de prickade delarna värdet noll omfattar procentsatsen för varje segment hela detta segment bedöms partiell förlust av ett segment i förhållande till en fullständig förlust PE /75 PR\ doc

35 tas med de föreslagna procentsatserna hänsyn till lättare känselbortfall samt lättare vaskulära och trofiska besvär som läkaren vet vanligtvis åtföljer amputation av ett finger Amputation av tumme (inklusive metakarpal) eller fingrar: se bild av handen Amputation av hela eller del av ett finger: se procentsatsen i schemat Flerfingeramputationer (kombinerad förlust): enbart addition av procentsatserna för ett finger tar inte hänsyn till fingrarnas samverkan sinsemellan. Denna samverkan varierar beroende på hur många fingrar som berörs: 2 fingrar: höj den beräknade procentsatsen med 45 procent skada på 3 fingrar: höj den beräknade procentsatsen med 65 procent skada på 4 fingrar: höj den beräknade procentsatsen med 45 procent Amputation av tumme: Dominant Ej dominant förlust av MC + P1 + P2 26 % 22 % förlust av P1 + P2 21 % 18 % förlust av P2 12 % 10 % Amputation av tumme och ett eller flera fingrar: begreppet tumme används här endast för P1 och P2. Att enbart addera procentsatserna för skador på tumme respektive samtliga fingrar (den senare beräknas med hänsyn till fingrarnas samverkan sinsemellan) skulle ge en alltför hög procentsats. Det värde tummen tilldelas i schemat över handen gäller endast om fingrarna är intakta. Om de inte längre är det försämras tummens möjlighet att samverka. När det gäller den procentsats som beräknats genom sammanslagning (procentsatsen för tumme + procentsatsen för fingrarna, tillsammans med höjning för samverkan) bör en reduktionskoefficient tillämpas enligt följande: förlust av tumme och 1 finger: 0 procent (alltför liten försämring för att beaktas i beräkningen) förlust av tumme och 2 fingrar: 5 procent förlust av tumme och 3 fingrar: 10 procent förlust av tumme och 4 fingrar: 20 procent PR\ doc 35/75 PE

36 Vid förlust av även det första mellanhandsbenet påverkas den slutliga procentsatsen endast marginellt: detta ben har endast ringa betydelse. När det gäller övriga mellanhandsben är deras inverkan på den totala procentsatsen låg men varierande, varför man i det enskilda fallet får ta ställning till om det är önskvärt eller ogynnsamt att avlägsna dem. b) Fixation, artrodes och rörelseinskränkning Vid kombinationsskador på flera fingrar bör koefficienterna dels för sammanvägning mellan långa fingrar, dels för skador som rör både tummen och ett eller flera övriga fingrar tillämpas: se ovan. 1) Fixation Leden mellan os trapezium och ossa metacarpalia i tummen betecknas med A0(CMC) och fingerlederna enligt nedan: A1(MCP) betecknar leden mellan ossa metacarpalia och phalanx proximalis, A2 (PIP) leden mellan phalanx proximalis och phalanx media och A3 (DIP) leden mellan phalanx media och phalanx distalis. För fingrarna är funktionsställningen en flexion mellan 20 och 30. För tummen är funktionsställningen en abduktion och antepulsion av A0 och en lätt flexion i A1 och A2. Fixation i tumme i funktionsställning Fixation i A0, A1 och A2 ger en procentsats lägre än 75 procent av värdet för det aktuella fingret när det gäller fixation i fingrarna, med tanke på tummens speciella funktion. Denna fixation medger ändå fortfarande ett visst motstånd. Dominant Ej dominant A0 + A1 +A2 16 % 14 % A0 8 % 7 % A1 4 % 3,5 % A2 4 % 3,5 % A1 + A2 8 % 7 % Fixation i ett fingers samtliga leder I funktionsställning: motsvarar 75 % av värdet för förlust av ett finger, med tanke på skadans varaktighet och känslighet och det faktum att användningen av fingret begränsas. PE /75 PR\ doc

37 Dominant Ej dominant Pekfinger 6 % 5 % Långfinger 6 % 5 % Ringfinger 4 % 3 % Lillfinger 4,5 % 4 % I dålig ställning ökad böjning Dominant Ej dominant Pekfinger 8 % 7 % Långfinger 8 % 7 % Ringfinger 5 % 4 % Lillfinger 6 % 5 % ökad sträckning Dominant Ej dominant Pekfinger 7 % 6 % Långfinger 7 % 6 % Ringfinger 4,5 % 3,5 % Lillfinger 5 % 4 % Fixation i en eller flera leder i ett finger Experten bör tillämpa en procentsats motsvarande total fixation i det berörda fingret minus 1/3 eller 2/3. 2) Rörelseinskränkning Den procentsats som anges för rörelseinskränkning står i proportion till procentsatsen för fixation, med hänsyn till rörelseomfånget för respektive led. Sektorn för användbar rörlighet är för fingrarna: A1 och A2: pekfinger och långfinger: ; ringfinger och lillfinger: A3: Rörelseomfånget för tummens leder ligger kring deras funktionsställning. PR\ doc 37/75 PE

38 c) Påverkan på sensibiliteten i handflatan Påverkan på sensibiliteten på handryggen inverkar inte på funktionen och motiverar alltså inte någon AIPP-procentsats. De föreslagna procentsatserna omfattar lättare parestesier och diskreta trofiska besvär som läkaren vet normalt uppträder tillsammans med ett litet neurom av den typ som uppstår då en nerv skurits av. Vid kombinerad funktionsnedsättning i flera fingrar bör koefficienterna dels för samverkan mellan långa fingrar, dels för skador som rör både tummen och ett eller flera fingrar tillämpas: se ovan. 1) Anestesi: den avsedda procentsatsen motsvarar 75 procent av procentsatsen för anatomisk förlust av ett eller flera segment i de berörda fingrarna. 2) Hypestesi: procentsatsen ligger mellan 50 och 75 procent av procentsatsen för anatomisk förlust av segment i berörda fingrar, beroende på omfattningen, var hypestesin är belägen och vilket finger som drabbats (utförande av pincettgrepp). PE /75 PR\ doc

39 B) NEDRE EXTREMITET a) Amputation Amputation av ett ben gör att patienten varken kan gå eller stå, om amputationen inte gäller enbart foten. De avsedda procentsatserna motsvarar en patient med god protesfunktion. Om protestfunktionen inte är tillfredsställande skall experten bedöma procentsatsen i förhållande till hur väl protesen tolereras och vilket resultat den ger. Procentsatsen kan inte överskrida den för den bakomliggande amputationen. Exartikulation av höftled eller hög amputation av lårben - dålig protesfunktion Unilateral exartikulation av höftled eller hög amputation av lårben utan stöd för höften 65 % 60 % Amputation av lårben 50 % Exartikulation av knäled 40 % Amputation av ben 30 % Amputation av tibia och tarsus 25 % Amputation mitt på eller genom metatarsus 20 % Amputation av samtliga 5 tår och första metatarsalbenet 12 % Amputation av stortån och första metatarsalbenet 10 % Amputation av stortåns två falanger 6 % b) Fixation och rörelseinskränkning 1) Höftled Flexion: 90 möjliggör större delen av det dagliga livets aktiviteter, 70 möjliggör sittande ställning och gång i trappor, 30 möjliggör gång. Abduktion: 20 möjliggör i stort sett alla det dagliga livets aktiviteter. Adduktion: har mycket liten praktisk betydelse. Utåtrotation: endast de första 30 graderna är användbara. Inåtrotation: 10 räcker för de flesta av det dagliga livets aktiviteter. Extension: 20 behövs för att kunna gå och gå i trappor PR\ doc 39/75 PE

40 Smärtan är en grundläggande beståndsdel som påverkar användningen av höften i det dagliga livet (såväl vid gång som stationära ställningar) och de föreslagna procentsatserna tar hänsyn till detta. Fixation Höftled i god ställning 30 % Rörelseinskränkning Uttalad rörelseinskränkning vid flera rörelser med sina åtföljande symtom (radiologiska, amyotrofiska...), är det en allvarligare situation än fixation Upp till 40 % Under förutsättning att övriga rörelser kan utföras fullständigt Total avsaknad av flexionsförmåga 17 % Flexion högst 30 högst 70 högst % 7 % 4 % Total avsaknad av extensionförmåga 2 % Felställning på 20 som är omöjligt att åtgärda 4 % Total avsaknad av abduktionsförmåga 6 % Total avsaknad av adduktionsförmåga 1 % Total avsaknad av yttre rotationsförmåga 3 % Total avsaknad av inre rotationsförmåga 1 % PE /75 PR\ doc

41 2) Knäled Flexion: 90 möjliggör hälften och framför allt de viktigaste av det dagliga livets aktiviteter (gå, sitta, gå i trappor...), 110 möjliggör ¾ av det dagliga livets aktiviteter och 135 möjliggör alla. Extension: nedsatt extensionsförmåga som är mindre än 10 gör att ¾ av det dagliga livets aktiviteter kan utföras. Fixation Knäled i god ställning 25 % Rörelseinskränkning Flexion högst 30 högst 50 högst 70 högst 90 högst % 15 % 10 % 5 % 2 % Extensionsdefekt mindre än % 3 % 5 % 10 % 20 % Laxitet (ej åtgärdad med hjälpmedel) Lateral mindre än 10 mer än % 5 10 % Främre isolerad 2 5 % 5 10 % PR\ doc 41/75 PE

42 rotationsmässig Bakre isolerad rotationsmässig 3 7 % 7 12 % Komplext rotationsmässig % Axiala avvikelser Genu valgum under över 20 Genu varum under över % 3 10 % % 0 4 % 4 10 % % Sjukdomar i femuropatellarleden Sjukdomar i femuropatellarleden 0 8 % Följdtillstånd vid meniskskador Följdtillstånd vid meniskskador 0 5 % 3) Fot och fotled Talokruralleden Med 20 plantarflexion kan över hälften av det dagliga livets aktiviteter utföras och med 35 klaras alla. Med 10 dorsalflexion klaras i stort sett alla aktiviteter i det dagliga livet. PE /75 PR\ doc

43 Förlust av några graders dorsalflexion är värre än motsvarande förlust av plantarflexion, eftersom den möjliga rörelsen vid dorsalflexionen är så liten. o Fixation i funktionsställning med rörlighet i den främre delen av foten 10 % o Rörelseinskränkning Total oförmåga till plantarflexion 5 % Total oförmåga till dorsalflexion 5 % Plantarflexion % 4 % 2 % Dorsalflexion % 3 % 1 % Equinovarusställning som inte går att åtgärda Upp till 15 % o Laxitet Laxitet 2 6 % Subtalarled Valgus: vid 5 kan i stort sett alla det dagliga livets aktiviteter utföras. Varus: vid 5 kan över hälften av alla det dagliga livets aktiviteter utföras och vid 15 alla. Förlust av valgus är mer invalidiserande än förlust av varus eftersom fixation vid varus tolereras sämre än vid valgus. PR\ doc 43/75 PE

44 o Fixation i god ställning varus valgus 7 % 9 % 8 % o Rörelseinskränkning Begränsning till hälften 3 % Begränsning med en tredjedel 2 % Intertarsal- (Chopart) och tarsometatarsalleder (Lisfrancs) o Fixation Intertarsal (Choparts led) 2 % Tarsometatarsal (Lisfrancs led) 4 % o Rörelseinskränkning Begränsning till hälften 3 % Metatarsofalangealleder i tår o Fixation Metatarsofalangealleden i stortån, beroende på läge 2 3 % Fixation i 2:a till 5:e tån i god ställning 0 2 % o Rörelseinskränkning Vid fastställande av procentsatsen för rörelseinskränkning skall experten utgå från de procentsatser som föreslås för fixation. PE /75 PR\ doc

45 4) Kombinerad fixation Kombinerad fixation Talokrural- och subtalarled; metatarsalleder och framfot rörliga Talokrural- och subtalarled med nedsatt rörlighet i metatarsalleder och framfot Subtalar- och metatarsalleder i god ställning, övriga leder fria Talokrural-, subtalar- och metatarsalleder, med framfoten rörlig Talokrural-, subtalar-, metatarsal- och tarsometatarsalleder som ovan med fixation i tår 17 % 20 % 9 % 19 % 23 % 25 % 5) Icke-kompenserad benförkortning Upp till 5 cm 8 % Upp till 4 cm 6 % Upp till 2 cm 2 % Upp till 1 cm 0 % PR\ doc 45/75 PE

46 D) RYGGRAD Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. a) Halsrygg 1) Utan neurologiska komplikationer Utan skelettskada eller dokumenterad skada på diskar eller ligament Periodiskt återkommande smärta som utlöses av specifika orsaker som alltid är desamma, som kräver intag av smärtstillande och/eller antiinflammatoriska läkemedel med minimal rörelseinskränkning Upp till 3 % Med skelettskador eller dokumenterade skador på diskar eller ligament Mycket ofta förekommande smärta med permanent funktionsförsämring som kräver åtgärder vid alla rörelser, tillsammans med yrsel och huvudvärk som uppträder som associerade fenomen med mycket uttalad rörelseinskränkning på flera nivåer, beroende på antal nivåer viss kvarstående nackrörlighet % % Ofta förekommande smärta med kliniskt verifierbar minskning av rörelseomfånget, periodvis återkommande reellt behandlingsbehov 3 10 % Artrodes eller fixation utan åtföljande symtom, beroende på antal nivåer 3 10 % Med neurologiska eller vaskulära komplikationer Se aktuellt kapitel (nervsystemet) PE /75 PR\ doc

47 b) Bröstrygg, ländrygg och lumbosakrala övergången 1) Utan neurologiska komplikationer Utan skelettskador eller dokumenterade skador på diskar eller ligament Periodiskt återkommande smärta som uppkommer av specifika orsaker, kräver lämplig behandling vid behov och att patienten avstår från stora och/eller långvariga ansträngningar, förekommer tillsammans med mindre uttalad segmentell stelhet Upp till 3 % Med skelettskador eller dokumenterade skador på diskar eller ligament Bröstrygg: aktiv stelhet och smärta vid utförande av alla rörelser i samtliga ställningar, kräver regelbunden behandling permanenta besvär med interskapulära smärtor, statikproblem, konkav rygg, uträtad bröstkyfos som framträder på röntgen, kräver behandling -{} % % Ländryggen och torakolumbala respektive lumbosakrala övergången: aktiv stelhet och smärta vid utförande av alla rörelser i samtliga lägen, kräver regelbunden behandling mycket ofta förekommande smärtor med permanenta svårigheter som kräver försiktighetsåtgärder vid alla rörelser med omfattande segmentell stelhet vid rörelse, kliniskt verifierbar begränsning Mycket svåra kliniska och radiologiska situationer 3 10 % % Upp till 25 % 2) Med neurologiska komplikationer Se aktuellt kapitel (ryggmärgsskador) c) Svansben Koccygodyni Upp till 3% PR\ doc 47/75 PE

48 E) Bäcken Smärta efter fraktur på en gren av sittben-blygdben Upp till 2% Smärta och/eller instabilitet i blygdbenssymfysen 2 5 % Smärta efter sakroiliakal disjunktion eller fraktur 2 5 % Smärta och instabilitet i blygdbenssymfysen och sakroiliakalleden på samma sida utan förändring av bäckenets statik eller påverkan på gången med förändring av bäckenets statik och påverkan på gången 5 8 % 8 18 % *** PE /75 PR\ doc

49 IV. HJÄRTA OCH ANDNINGSORGAN IV - HJÄRTA OCH ANDNINGSORGAN Icke beskrivna situationer bedöms genom jämförelse med beskrivna och kvantifierade kliniska situationer. I - HJÄRTAT Genom hänvisning till nedanstående klassifikation som bygger på den från New York Heart Association (NYHA), grundar sig experten på de funktionella symtom patienter uppvisar, den kliniska undersökningen och på diverse kompletterande undersökningar (EKG, ultraljudsdoppler, arbetsprov, transesofagal ekografi, katetrisering...). Bland tekniska data har ejektionsfraktionen en avgörande betydelse för att objektivt kvantifiera följdtillstånden. Experten skall bland annat ta hänsyn till behandlingsbehovet och den övervakning det kräver. a) Kardiella följdtillstånd Funktionell symtomatologi redan vid vila bekräftat genom kliniska (avklädning, klinisk undersökning) och parakliniska fynd. Stort behov av behandling, kräver ofta sjukhusvård 55 % eller mer Ejektionsfraktion < 20 % Funktionell begränsning vid begränsad ansträngning med symtom på hjärtsvikt (lungödem) eller tillsammans med perifera vaskulära komplikationer eller komplex rytmrubbning som kräver omfattande behandling och noggrann övervakning % Ejektionsfraktion < 20 % - 25 % PR\ doc 49/75 PE

50 Som ovan med stort behov av behandling och/eller med tillhörande rytmrubbning Ejektionsfraktion 20 % - 25 % Funktionell begränsning som påverkar ordinär aktivitet (snabb promenad), uppenbar förändring av parametrarna från ultraljud eller ultraljudsdoppler. Svårigheter med ansträngning framträder i form av avvikelser på arbets-ekg % % Ejektionsfraktion 30 % - 35 % Åberopad funktionell begränsning vid ordinär ansträngning (gång i trappor 2 våningar), bekräftat genom arbets-ekg eller tecken på hjärtsvikt. Kontraindikation till fysiskt krävande ansträngning och kräver behandling tillsammans med hjärtövervakning % Ejektionsfraktion 35 % - 40 % Åberopad funktionell begränsning vid uttalad (betydande) ansträngning med tecken på hjärtsvikt (ultraljudsdoppler, katetrisering...) som kräver behandling och tillhörande övervakning Ejektionsfraktion 40 % - 50 % Åberopad funktionell begränsning vid avsevärd ansträngning (idrottsutövande) utan tecken på hjärtsvikt eller ischemi som kräver behandling och regelbunden övervakning % 8 15 % Ejektionsfraktion 50 % - 60 % Ingen funktionsbegränsning God tolerans vid ansträngning, beroende på behov av behandling och/eller regelbunden övervakning Ejektionsfraktion > 60 % Upp till 8 % b) Transplantation Vid eventuell transplantation tas hänsyn till behovet av omfattande behandling och den mycket noggranna övervakningen av dessa patienter Beroende på funktionsresultatet och toleransen för immunsuppression % PE /75 PR\ doc