Det självständiga Cypern och dess konstitution

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det självständiga Cypern och dess konstitution"

Transkript

1 MSB (9) Fördjupning Cypern Ön Cypern i östra Medelhavet är något mindre än Östergötland. Hela ön har omkring 1,1 miljoner invånare. Fyra femtedelar är grekcyprioter, medan en femtedel är turkcyprioter samt invandrare från Turkiet. Grekcyprioterna talar grekiska och är grekisk-ortodoxa kristna, medan turkcyprioterna talar turkiska och är sunnitiska muslimer. Båda folkgrupperna är dock ganska sekulariserade. Cypern har i modern tid varit koloniserat först av det Osmanska riket och senare av Storbritannien. Under första hälften av 1900-talet började missnöjet med det brittiska kolonialstyret att växa på ön. Grekcyprioterna såg sig själva som en del av Grekland och förespråkade enosis, ett Cypern i union med Grekland. Under 1950-talet började grekcypriotiska gerillagrupper använda våld mot det brittiska styret i form av attacker på polisposter, militärer och regeringsbyggnader. Turkcyprioterna, som är i minoritet på Cypern, motsatte sig enosis och stödda av Turkiet förespråkade de istället taksim, en delning av Cypern i en grekcypriotisk zon och en turkcypriotisk zon. För att skydda sina intressen i kampen mot grekcyprioter och britter formades även turkcypriotiska gerillagrupper. Det självständiga Cypern och dess konstitution Under förhandlingar i London och Zürich 1959 växte ett förslag på lösning fram och parterna enades om grunderna för det nya, självständiga Cypern. Den 16:e augusti 1960 blev landet formellt självständigt från Storbritannien och utformades som en tvådelad stat med makten delad mellan grekcyprioter och turkcyprioter. Man skrev också under fördrag som gav Storbritannien, Grekland och Turkiet rätten att vid behov ingripa för att återställa ordningen på ön. Grekland gavs rätt till att ha 950 soldater baserade på ön, medan Turkiet tilläts ha 650 soldater. Konstitutionen byggde på att Cypern var en självständig republik med en grekcypriotisk president och en turkcypriotisk vicepresident. Både turkiska

2 2 (9) och grekiska skulle vara officiella språk och de båda grupperna skulle själva få besluta om frågor som rörde religion, utbildning och kultur. För platserna i Ministerrådet och Representanthuset skulle en maktfördelning ske så att grekcyprioterna fick 70 % av platserna och turkcyprioterna 30 %. En konstitutionsdomstol med tre domare, en grekcypriot, en turkcypriot och en kontrakterad domare från ett neutralt land, skulle se till att konstitutionen följdes och att ingen grupp diskriminerades i lag. Självständighetens besvikelse För många grekcyprioter var det svårt att acceptera att Cypern inte skulle förenas med Grekland och man ansåg att turkcyprioterna blivit överrepresenterade i både politiska och militära organ. Man hade också en känsla av att avtalet hade tvingats på Cypern utifrån. Turkcyprioterna tyckte i sin tur att grekcyprioterna inte följde avtalet. Efter tre år av problemfyllda försök att styra Cypern enligt konstitutionen lämnade grekcyprioterna in ett förslag på ändringar som innebar att Cypern istället skulle vara en enad stat och turkcyprioterna ett minoritetsfolk i den staten. För turkcyprioterna innebar detta att man förlorade de speciella rättigheter man blivit lovade i konstitutionen. Förslaget röstades ner och turkcyprioterna lämnade därefter alla offentliga tjänster i protest. Det spända läget mellan grekcyprioter och turkcyprioter förvärrades och i slutet av 1963 bröt allvarliga strider ut mellan grupperna. Det beräknas att tusentals människor dog och över turkcyprioter tvingades flytta från blandade områden till turkcypriotiska regioner. För att förhindra mer våld skickades en FN-styrka, UNFICYP, till Cypern Insatsen bestod av 6500 man och var från början tänkt vara på plats i tre månader. Styrkan finns ännu idag kvar på ön om än reducerad bestod styrkan av knappt 1000 soldater och poliser. De avgörande händelserna 1974 I början av 1970-talet ökade spänningarna mellan grupperna ytterligare och våldet intensifierades. Spänningen ökade även mellan grekcyprioterna och Grekland. Militärjuntan i Aten hade inte gett upp tanken på att Cypern skulle tillhöra Grekland och var besvikna på den sittande grekcypriotiske presidenten Makarios. Med Greklands hjälp återuppstod den gamla grekcypriotiska gerillan EOKA (Nationella organisationen för den cypriotiska frihetskampen) och tog åter till vapen. EOKA, som tidigare stridit mot det brittiska kolonialstyret, kallade sig nu EOKA B.

3 3 (9) Efter rykten om att EOKA B planerade en statskupp på Cypern reagerade Makarios med att förbjuda organisationen. Han skickade även ett brev till den grekiske presidenten där han krävde att Grekland drog tillbaka sina soldater från ön. Svaret kom 13 dagar senare när det cypriotiska nationalgardet efter order från Aten avsatte Makarios i en statskupp och tog kontroll över ön. Reaktionen från Turkiet dröjde inte länge. Efter att förgäves ha krävt ett tillbakadragande av grekiska trupper från Cypern samt garantier för att Cypern skulle förbli självständigt, invaderade Turkiet Cypern den 20 juli Efter en månads stridigheter där de turkiska militärerna lyckades ta kontroll över 37 % av öns yta beordrade Turkiet vapenvila. Uppgifterna om hur många som dog i striderna går isär, men det beräknas att omkring 5000 människor avled eller försvann i samband med invasionen. Ön delas i två Konstitutionen från 1960 återinfördes aldrig efter oroligheterna Istället delades ön i praktiken i två helt åtskilda delar. Den turkcypriotiska delen i norr och den grekcypriotiska delen i söder skildes åt av den så kallade Gröna linjen. Runt gränsen upprättades en buffertzon kontrollerad av FN. Från att tidigare ha levt tillsammans separerades nu grekcyprioter och turkcyprioter och det beräknas att grekcyprioter och turkcyprioter tvingades flytta efter den turkiska invasionen. Turkcyprioterna var nu tvungna att bygga upp en egen statsapparat som kunde styra den turkiska delen av ön utropades den turkiska federationen Cypern och efter år av misslyckade förhandlingar med grekcyprioterna och FN förklarade man sig 1983 självständiga och utropade Nordcyperns turkiska republik, TRNC. FN fördömde utropandet och Turkiet är hittills det enda land som erkänt TRNC som en självständig stat. Trots att regeringen på södra Cypern sedan 1963 enbart består av grekcyprioter, är den det enda internationellt erkända styret på ön. Republiken Cypern erkänns dock inte av Turkiet. Olika uppfattning om kriget Uppfattningen om vad som egentligen hände under och 1970-talen går isär. För turkcyprioterna började kriget 1963 till följd av att maktdelningsavtalet inte följdes. Med stöd från de grekcypriotiska ledarna ökade våldet mellan grupperna och tvångsförflyttningen av turkcyprioter som bott i de södra delarna. Ur grekcyprioternas synvinkel började däremot konflikten i och med den turkiska invasionen 1974 då ön delades och grekcyprioter tvingades flytta. En stor rädsla och misstänksamhet mellan grekcyprioter och

4 4 (9) turkcyprioter blev följden av kriget trots att våldet minskade kraftigt efter att ön delats. Skillnaderna mellan de olika delarna ökade också under åren som följde. Den grekcypriotiska ekonomin utvecklades i mycket snabbare takt än den turkcypriotiska. Eftersom den turkcypriotiska staten inte erkändes internationellt begränsades deras möjligheter till handel och turism. Man hade också svårt att locka till sig utländska investerare och på grund av den starka sammankopplingen till Turkiet blev man extra utsatt för inflationen och bristen på ekonomisk balans där. Den grekcypriotiska delen av ön kunde däremot dra nytta av att vara en internationellt erkänd stat. Handel med utlandet och investeringar ökade kraftigt, liksom turismen. Annan-planen Ett försök till återförening Många försök att enas om en återförening har gjorts genom åren, men det var inte förrän när Cypern började förhandla om medlemskap i EU som man gjorde några framsteg i förhandlingarna. FN:s önskan att ett enat Cypern skulle träda in i EU lade grund för ett omfattande och tidskrävande arbete med att få fram ett förslag på en federal lösning presenterade FN:s generalsekreterare Kofi Annan den så kallade Annan-planen som var det mest detaljerade förslaget som dittills lagts fram i konflikten. Förslaget baserades på en enad cypriotisk republik med ett federalt styre och två delstater. Den gemensamma, federala nivån skulle ha ansvar för utrikespolitik, valutapolitik, medborgarskap och invandringsfrågor. Övriga beslut skulle tas på delstatsnivå. Det gemensamma beslutsfattandet skulle kännetecknas av jämställdhet och stöd hos båda grupperna skulle krävas för de flesta beslut. En del av de landområden som den turkiska armén erövrat under den militära invasionen skulle återlämnas till den grekiska sidan. Istället för att kontrollera 37 % av ön som man gjort sedan 1974, skulle den turkcypriotiska delen utgöra 28,5 % av ön. De ca turkiska soldater som blivit kvar på Cypern efter invasionen skulle dras tillbaka. Steg för steg skulle man minska den militära närvaron tills det att man återigen låg på de nivåer som avtalet från 1960 tillät, 950 grekiska soldater och 650 turkiska soldater. Både turkcyprioterna och grekcyprioterna hade goda skäl att acceptera Annan-planen. Grekcyprioterna skulle äntligen få ett enat Cypern, man skulle få tillbaka en del av det förlorade territoriet och den militära närvaron på ön skulle kraftigt minska. För turkcyprioterna innebar förslaget att man

5 5 (9) skulle bli internationellt erkända och att man skulle få samma politiska status som grekcyprioterna. Men förhoppningarna om att ett enat Cypern skulle träda in i EU grusades snart då de turkcypriotiska ledarna sa nej till förslaget. Efter fortsatta förhandlingar beslutades att en folkomröstning om Annan-planen skulle hållas både i den turkcypriotiska och i den grekcypriotiska delen av ön. Detta var första gången som befolkningen själva fick säga vad de tyckte i frågan. Förvånande resultat i folkomröstningen Den 24 april 2004 röstade turkcyprioter och grekcyprioter i varsin folkomröstning om huruvida man skulle acceptera Annan-planen eller inte. Valdeltagandet var som väntat högt men resultatet visade sig vara tvärtemot hur det hade sett ut under förhandlingarna. En klar majoritet av turkcyprioterna röstade ja till förslaget medan grekcyprioterna, som tidigare varit positiva till förslaget, röstade nej. Kort därefter blev Cypern medlem i EU, ännu inte enat. Den förändrande inställningen hos turkcyprioterna berodde på många faktorer. Den ekonomiska situationen var svår i TRNC och EUmedlemskapet med alla dess möjligheter till ekonomisk utveckling lockade. Isoleringen av Nordcypern hade inneburit att man blivit väldigt beroende av Turkiet och en känsla av att inte längre styra sig själv hade vuxit fram. Turkiet spelade även en stor roll i och med att de närmat sig EU och att den nya regeringen var positiv till Annan-planen. Från att tidigare ha ansett att en lösning på konflikten nåddes 1974 så sa den nya turkiska ledningen att ingen lösning är inte en lösning. Konsekvensen blev att trots att den turkcypriotiske ledaren starkt rekommenderade ett nej, röstade 75 % av den turkcypriotiska befolkningen ja till förslaget. För grekcyprioterna var situationen en annan. När Annan-planen först presenterades var grekcyprioterna och deras ledare positiva till förslaget. Hade man genomfört folkomröstningen i anslutning till förhandlingarna 2002 skulle resultatet förmodligen ha blivit ett annat. När väl omröstningen ägde rum 2004 hade förutsättningarna ändrats betydligt. Den positivt inställda presidenten Glafkos Clerides hade förlorat presidentposten i valet 2003 och den nya presidenten Tassos Papadopoulos var inte alls lika positiv till förslaget. EU-medlemskapet väntade för grekcyprioterna och det skulle bli av även om man inte löste konflikten innan.

6 6 (9) Ytterligare en faktor som spelade in var att förslaget inte ansågs tillräckligt förankrat hos vare sig ledarna eller befolkningen. Förslaget man nu röstade om hade tagits fram under en pressad tidsram på grund av viljan att ena Cypern innan medlemskapet i EU. För ett folk med erfarenhet av militär invasion och en utbredd misstanke mot utländska aktörer, innebar förslaget en alltför stor inblandning av utomstående och ett slag mot den egna suveräniteten. Turkcyprioterna öppnar den gröna linjen Efter att ha varit helt stängd sedan 1974 öppnades i april 2003 den gröna linjen som delat TRNC från Republiken Cypern. Beslutet togs unilateralt av turkcyprioterna och förvånade många då de tidigare under året avbrutit de pågående fredsförhandlingarna. Enligt turkcyprioterna öppnades gränsen för att bygga upp förtroende mellan grupperna och främja fred. Både turkcyprioter och grekcyprioter köade vid gränsen för att besöka den andra sidan. Efter den första tidens stora intresse för att besöka barndomshem och bekanta, minskade antalet besök. Idag kommer de flesta turkcyprioter till den grekcypriotiska sidan för att handla varor som inte finns i TRNC, medan många av de grekcypriotiska besöken till Nordcypern handlar om kasinobesök och nöjen. Efter att Cypern blivit medlem i EU 2004 beslutades att den gröna linjen inte skulle ses som EU:s gräns utåt. Istället fick de turkcyprioter som var cypriotiska medborgare 1974 samt deras familjer EU-medborgarstatus. Man försökte också främja handeln och ekonomin genom att tillåta turkcypriotiska varor att fraktas till södra Cypern för att säljas vidare inom EU. Även om misstänksamheten mellan grekcyprioter och turkcyprioter gjort att många inte utnyttjar dessa möjligheter så har öppnandet av gränsen inneburit många positiva saker. Utöver den viktiga psykologiska erfarenheten att kontakt inte behöver innebära våld, så har framförallt turkcyprioterna gynnats ekonomiskt av att gränsen öppnats. Handeln har ökat, många turkcyprioter har fått anställning i söder och turisterna har börjat hitta till norra Cypern. EU:s problematiska roll Internationella aktörer har spelat en stor roll genom åren och fortsätter att vara oerhört viktiga för att få till stånd en lösning i den frusna konflikten på Cypern. För att hantera den misstänksamhet och rädsla som finns mellan grupperna är det viktigt att utomstående kan medla mellan parterna, garantera säkerheten för båda grupper samt överse att ett eventuellt framtida avtal implementeras.

7 7 (9) EU har ett stort intresse i att konflikten får en lösning och man har länge varit aktiva i att försöka främja ett enande. Däremot kan EU inte längre fungera som medlare eftersom man i och med Cyperns inträde i EU 2004 numera är en part i konflikten. Dessutom går åsikterna inom EU isär när det gäller Cypern. Vissa, exempelvis Frankrike, stöder grekcyprioterna, medan andra, ledda av Storbritannien och Sverige, vill underlätta för Turkiet och turkcyprioterna att närma sig EU. Cypernfrågan är även ett stort hinder i samarbetet mellan Turkiet och EU och i Turkiets medlemskapsförhandlingar. Grekland, som länge motsatt sig ett turkiskt närmande till EU, vände tvärt 1999 och har sedan dess haft inställningen att de har mer att vinna på att Turkiet är en del av Europa snarare än utestängt från det. Länderna, som länge varit bittra fiender, drabbades båda av svåra jordbävningar sommaren En förståelse och känsla av samhörighet ledde till ökade kontakter och Grekland drog tillbaka sitt veto mot att Turkiet skulle få status som kandidatland i EU. Övriga medlemsstater i EU är dock fortfarande splittrade i frågan om ett framtida turkiskt medlemskap i EU. Ett tiotal länder, ledda av bland andra Storbritannien och Sverige stöder ett turkiskt närmande till EU, medan andra, såsom Tyskland och Frankrike, motsätter sig ett turkiskt EUmedlemskap. Förnyat hopp om en lösning I februari 2008 förlorade den sittande grekcypriotiske presidenten Papadopoulos presidentposten till Dimitris Christofias, ledare för det kommunistiska partiet. Detta innebar ett skifte från en president som under sin omvalskampanj lovat att motsätta sig alla försök att återuppliva Annan-planen, till en president som var betydligt mer positivt inställd till förhandlingar. Den nya regeringen erkände att man gjort en del misstag i hanteringen av konflikten genom åren och man genomförde en rad förtroendeskapande åtgärder för att förbättra relationerna mellan de båda grupperna. Christofias och hans kommunistiska parti AKEL hade visserligen gett sitt stöd till den förre presidentens avfärdande av Annan-planen 2004, men hade samtidigt bra relationer med den vänsterorienterade turkcypriotiske ledaren Mehmet Ali Talat. Med förnyat hopp om en lösning på konflikten träffades Christofias och Talat i mars I april öppnades Ledra Street, en viktig gränsövergång i huvudstaden Nicosia som varit stängd sedan En symbolisk handling var när Talat några dagar efter öppnandet gick över till den grekcypriotiska sidan för att köpa glass och CD-skivor med grekisk musik.

8 8 (9) Ett antal kommittéer med representanter från båda sidor sattes ihop och med medlingshjälp från FN arbetade de fram en agenda för fredsförhandlingar. Sedan september 2008 har ledarna för de båda grupperna träffats regelbundet och diskuterat hur ett fredsavtal skulle kunna se ut. I början av augusti 2009 avslutades den första rundan fredsförhandlingar. Fortsatta fredsförhandlingar I slutet av september 2009 inleddes den andra omgången fredsförhandlingar på Cypern. Under hösten och vintern möttes den turkcypriotiske ledaren och den grekcypriotiske ledaren regelbundet och diskussionerna handlade om de svåra frågorna om äganderätt för de människor som har tvingats lämna sina hem under konflikten, hur makten ska fördelas mellan de båda sidorna och vad som ska hända med de turkiska trupper som varit placerade på norra Cypern sedan I januari 2010 kom parterna överens om att lägga ner ännu mer tid på förhandlingar och öka ansträngningarna för att lösa konflikten. Anledningen till att det började bli bråttom var det kommande turkcypriotiska presidentvalet. Den sittande turkcypriotiske presidenten Talat, som varit positivt inställd till förhandlingar och en federal lösning på Cypernkonflikten, riskerade att förlora makten till den mer nationalistiske politikern Dervis Eroglu. Eroglus parti Nationella Enhetspartiet, UBP, hade vunnit parlamentsvalet 2009 och Eroglu hade sedan dess varit premiärminister. UBP förespråkade en lösning där Cypern delas i två självständiga stater, något som den grekcypriotiska sidan inte kunde acceptera. Trots att intensiva förhandlingar hölls under våren 2010 hann man inte sluta ett fredsavtal innan det turkcypriotiska presidentvalet i april. Det sista mötet mellan Talat och Christofias hölls den 30 mars i Nicosia. Efter mötet gjorde de båda ledarna ett gemensamt uttalande där de berättade att stora framsteg hade gjorts i förhandlingarna. Den 18 april 2010 hölls turkcypriotiskt presidentval och som många trott gick den mer nationalistiske premiärministern Eroglu vinnande ur valet. Direkt efter segern lovade han dock att förhandlingarna skulle fortsätta. Och det har de också gjort. I november 2010 hölls ett första trepartssamtal i New York där presidenterna från de båda sidorna deltog tillsammans med FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon. Två månader senare, i januari 2011, träffades de tre parterna på nytt, denna gång i Schweiz. Ytterligare en omgång ägde rum i Schweiz i juli 2011, men inga stora framsteg har rapporterats från dessa möten.

9 9 (9) Att ena Cypern blir en stor utmaning Trots den positiva utvecklingen på Cypern och de lovande förhandlingar som pågått de senaste åren, finns det fortfarande många hinder på vägen. Utöver den svåra frågan om hur Cypern ska styras måste man även hantera de problem som uppstått till följd av konflikten. Ett exempel är hur man ska kompensera de hundratusentals människor som tvingats flytta till följd av konflikten. När stora delar av befolkningen tvångsförflyttades under och 1970-talen lämnade många sina gårdar och hem. I det område som idag kontrolleras av turkcyprioter var den största delen av marken ägd av grekcyprioter innan Någon form av kompensation för de grekcyprioter som blivit fråntagna sin egendom måste förhandlas fram i avtalet. Man måste även ta hänsyn till att nya människor bosatt sig på de platser dit internflyktingar önskar återvända. Hur man ska handskas med detta problem blir en stor och viktig fråga för ett framtida fredsavtal. En annan viktig fråga rör säkerhet och territorium. Trots att turkcyprioterna endast utgör 18 % av den cypriotiska befolkningen kontrollerar de 37 % av Cyperns yta. Viktigt för grekcyprioterna verkar vara att det turkcypriotiska territoriet minskar till under 30 %. I Annan-planen föreslogs att turkcyprioterna skulle kontrollera 28,5%. Oavsett var gränsen till slut kommer att hamna är detta en central fråga som ett framtida fredsavtal måste ta hänsyn till. Hit hör också frågan om den militära närvaron på ön. Efter 1974 finns omkring turkiska soldater på Cypern. Den stora militära närvaron ses av grekcyprioterna som ett allvarligt hot och en demilitarisering av ön är grundläggande för ett enat Cypern. De framsteg som gjorts efter att Christofias valdes till grekcypriotisk president i februari 2008 var viktiga och positiva. Christofias meddelade att han inte tänkte ställa upp i det grekcypriotiska valet 2013 om konflikten inte lösts innan dess, och Turkiet hotade med att bryta kontakten med EU om inte förhandlingarna gjort framsteg innan Cypern tog över EUordförandeskapet i juli Utan någon ljusning i konflikten valde Christofias mycket riktigt att inte söka omval efter att hans mandatperiod gick ut i februari Den 24:e februari stod det klart att Cyperns åttonde president var Nicos Anastasiades, företrädare för center-högerpolitiska partiet Demokratisk samling. Anastasiades har tidigare uttryckt sitt stöd för Annan-planen, till skillnad från majoriteten av partiet han företräder. Texten är producerad av Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala Universitet.

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 5.11.2014 B8-0211/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

29 års FN-insatser för fred 1964-1993

29 års FN-insatser för fred 1964-1993 A 340436 Svensk polis på Cypern 29 års FN-insatser för fred 1964-1993 PAUL HOLMBERG PROBUS Innehåll 11 Förord 13 Kapitel 1 Cypern från historisk synpunkt; läge, erövringar, glansperioder, förnedring och

Läs mer

CYPERNFRÅGAN. En fallstudie av Cypern med fokus på etnicitet och fredsförslaget Annanplanen

CYPERNFRÅGAN. En fallstudie av Cypern med fokus på etnicitet och fredsförslaget Annanplanen J Ö N K Ö P I N G I N T E R N A T I O N A L B U S I N E S S S C H O O L JÖNKÖPING UNIVERSITY CYPERNFRÅGAN En fallstudie av Cypern med fokus på etnicitet och fredsförslaget Annanplanen D- uppsats i Statsvetenskap

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter

En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter 170 Rolf Palmberg En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter Råkar du bo i Larnaca under din Cypernsemester, kan du enkelt göra en relativt kort cykeltur som tar dig genom öns fyra olika politiska

Läs mer

I turkcyprioternas självutnämnda stat i norr är Dervish Eroglu president. På den turkcypriotiska sidan är Ozkan Yorgancioglu (CTP) premiärminister.

I turkcyprioternas självutnämnda stat i norr är Dervish Eroglu president. På den turkcypriotiska sidan är Ozkan Yorgancioglu (CTP) premiärminister. Landpromemoria Cypern Basfakta Officiellt namn: Republiken Cypern (Kypriaki Dimokratia/ Kibris Cumhuriyeti) Huvudstad: Språk: Grekiska och turkiska. Engelska används ofta i officiella sammanhang. Yta:

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor ACP-UE/101.261/B 5.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utmaningar för EU och AVS-gruppen med avseende på den politiska och humanitära

Läs mer

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området. Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Cypern. Geografi.

Cypern. Geografi. Cypern https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/cypern/ Cypern i östra Medelhavet är enligt legenden födelseplats för kärleksgudinnan Afrodite. I verkligheten har ön i modern tid präglats

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Öga för öga eller vända andra kinden till?

Öga för öga eller vända andra kinden till? Mittuniversitetet Institutionen för samhällsvetenskap 2009-05-28 Öga för öga eller vända andra kinden till? En komparativ studie av konfliktlösning Magisteruppsats i Statsvetenskap Julia Lundblad VT -09

Läs mer

Artikel 2 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 1.10.2016 L 268/85 RÅDETS BESLUT (GUSP) 2016/1755 av den 30 september 2016 om ändring av beslut (Gusp) 2015/1333 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Libyen EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

EU:s inflytande vid gränskonflikter: Fallet Cypern

EU:s inflytande vid gränskonflikter: Fallet Cypern Lunds Universitet Statsvetenskapliga institutionen STV003 VT07 Handledare: Martin Hall EU:s inflytande vid gränskonflikter: Fallet Cypern En fallstudie av EU:s maktutövning i Cypernkonflikten Christa Sivén

Läs mer

har det «mogna ögonblicket» nu infunnit sig?

har det «mogna ögonblicket» nu infunnit sig? Internasjonal politikk 60 [4] 2002: 417 442 ISSN 0020 Fredsförhandlingar - 577X i Nicosia 417 Fredsförhandlingar i Nicosia har det «mogna ögonblicket» nu infunnit sig? är freds- och konfliktforskare vid

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0442/1. Ändringsförslag. Renate Sommer för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0442/1. Ändringsförslag. Renate Sommer för PPE-gruppen 11.4.2016 B8-0442/1 1 Beaktandeled 10 med beaktande av förhandlingsramen av den 3 oktober 2005 för Turkiets anslutning till EU, med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005, 11.4.2016

Läs mer

Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna. INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

Cypern. EU:s halva medlemsstat

Cypern. EU:s halva medlemsstat Cypern EU:s halva medlemsstat Emilie Steen Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Examensuppsats 2008 Handledare: Per Cramér 2 3 Abstract Since the 1 st of May 2004 Cyprus is

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0243/2017 31.3.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION som avslutning på debatten om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Israel - Palestina Konflikten

Israel - Palestina Konflikten NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska,

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:540 av Fredrik Malm (FP) Kurdistan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet) Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Kalla kriget

Kalla kriget Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0276/2017 24.4.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om situationen i Venezuela

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Sammanfattning 2018:1

Sammanfattning 2018:1 Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Fördjupning Nordirland

Fördjupning Nordirland MSB-51.1 1 (9) Fördjupning Nordirland I århundraden har den irländska ön varit präglad av konflikten mellan britter och irländare. Efter att Irland blev självständigt i mitten av 1900-talet fortsatte striderna

Läs mer

Konflikten i Mali

Konflikten i Mali 4 2013-12-30 Konflikten i Mali 2112-13 Konflikten i Mali -2013 Frankrikes intervenering Kortfattad presentation (lathund) Tidig historia Del av tre Västafrikanska riken kontrollerade transsahariska handeln

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Anarkismen lever: Rojava.

Anarkismen lever: Rojava. Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Nordöstra Skåne röstar

Nordöstra Skåne röstar Nordöstra Skåne röstar Europa Direkt Hässleholm En del av EU-kommissionens informationsnätverk på lokal och regional nivå. Informerar om EU:s lagar, politik, program och fonder. Fokusområden för kontoret

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377)

Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2014-11-10 Dnr KS/2012:377 Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige har tagit

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Standard Eurobarometer 90

Standard Eurobarometer 90 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska

Läs mer

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305. 29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska

Läs mer

Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser.

Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser. tonyabbot Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser. Tony Abbott var premiärminister i Australien 2013 2015; foto Drop of Light/Shutterstock. Av Michelle

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen

Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen Linköpings Universitet FN i världspolitiken, del 2 Frida Karlsson 2012-08-20 Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. INLEDNING 1.1 Inledning

Läs mer

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN W ashington Montana North Dakota Minnesota New Hampshire Vermont Maine Massa- Oregon W isconsin chusetts Idaho W yoming South Dakota Michigan New York Rhode Island Connecticut

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer