Rättsligt perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck - barn och ungas rätt till skydd, föräldrars rätt som vårdnadshavare och myndigheters ansvar

Transkript

1 Rättsligt perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck - barn och ungas rätt till skydd, föräldrars rätt som vårdnadshavare och myndigheters ansvar Linköping 20 September 2016 Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt barn- och socialrätt Barnrättscentrum, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet 1

2 Innehåll 1. Rättssystemet och hedersproblematiken. 2. Utgångspunkter för samhällets barnskyddsansvar En fråga om mänskliga rättigheter Barnskyddets tre parter Särskilt om rättsliga relation mellan barn och föräldrar 3. Något om straffprocessen dvs. vad som är kriminaliserat samt polisens ansvar och befogenheter 4. Särskilt om socialtjänstens ansvar och befogenheter Förhandsbedömning och utredningsskyldighet Övergripande krav på socialtjänstens utredningar Rättsliga verktyg och befogenheter i utredning mm samt LVU 5. Diskussion om specifika utmaningar i hedersfall /

3 Definition hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld är brott riktade mot någon ofta en släkting som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att hedern skadas eller förloras alternativt för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern. Åklagarmyndighetens handbok om hedersrelaterat våld,

4 Generella (och något generaliserande) skillnader VANLIGT FAMILJEVÅLD HEDERSRELATERAT VÅLD Individbaserat Brottet fördömt av andra närstående? Oftare oplanerat? Kollektivbaserat Brottet sanktionerat av andra närstående? Oftare planerat? 4

5 Rättssystemet och hedersproblematiken Finns ingen specialreglering Fråga om grundläggande mänskliga rättigheter Reglering som aktualiseras Rättslig relation mellan barn och föräldrar rättigheter, bestämmanderätt och ansvar Bestämmelser gällande samhällets ansvar förutsättningar, verktyg och befogenheter straffrättslig reglering dvs. vad är kriminaliserat Socialrättslig reglering befogenheter att skydda från brott och utsatthet 5

6 Utgångspunkter för samhällets barnskyddsansvar /

7 Mänskliga rättigheter = Minimiregler som kan vara positiva eller negativa Rätt till skydd från ingrepp av staten - negativa rättigheter Förbud mot dödstraff och tortyr mm. Rätt till skydd från orättfärdiga frihetsberövanden Rätten till privat- och familjeliv Rätt att få vissa insatser och skydd av staten positiva rättigheter Vissa gäller alla människor (dvs. även barn!) Exempelvis FN:s allmänna förklaring och Europakonventionen Vissa gäller specifika grupper exempelvis barn FN:s barnkonvention /

8 Barnskydd är ett dubbelt samhälleligt ansvar Ansvar att identifiera, utreda och ingripa till barns skydd Barns rätt till skydd enligt bl.a. Barnkonventionen (art 19 och 34) Respektera förälderns rätt som vårdnadshavare + rätten till privat- och familjeliv Enskildas rätt enligt Europakonventionen art 8 som bara får inskränkas med stöd av lag och till skydd för andra rättigheter En balansering mellan olika intressen och mänskliga rättigheter /

9 Barnskyddets tre parter Barn och unga Föräldrar/vårdnadshavare Samhälle /

10 Särskilt om den rättsliga relationen mellan barn och vårdnadshavare /

11 Vårdnadshavarens ansvar och beslutanderätt Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets personliga behov blir tillgodosedda (FB 6:2) Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (FB 6:11 första men) Vårdnadshavaren ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. (FB 6.11 andra meningen) /

12 KONKLUSION Barn och unga har rätt till skydd Samhället har ett uttalat ansvar att tillgodose denna rätt MEN - vårdnadshavaren har det primära ansvaret och stor bestämmanderätt FRÅGA VAD SKA/KAN/BÖR SAMHÄLLET GÖRA om barn riskerar att fara illa i sina hem Under vilka förutsättningar och med vilka befogenheter kan och ska samhället ingripa i privat- och familjelivet 12

13 Samhällets barnskyddsansvar - två huvudsakliga regelverk det straffprocessuella reaktiva regelverket det socialrättsliga proaktiva regelverket 13

14 Något om straffrättsliga bestämmelser och polisens ansvar /

15 Straffrättsliga bestämmelser som kan aktualiseras i hedersfall Brottsbalken (BrB) Mord och misshandel Olaga tvång, olaga hot, ofredande Olaga frihetsberövande Grov fridskränkning Äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa Brytande av telehemlighet och intrång i förvar Grov fridskränkning Egenmäktighet med barn Skyddande av brottsling Underlåtenhet att förhindra brott Kvinnlig könsstympning 15

16 Polisens ansvar i brottmålsprocessen Först och främst att utreda brott! Förundersökning ska inledas om det finns anledning att anta att ett brott begåtts som hör under allmänt åtal 23:1 RB Men också samverka med andra aktörer kring Personsäkerhetsarbete Polisen ansvarar för att målsägandes säkerhet inte äventyras (bl.a. med hjälp av hot- och riskbedömningar) + kontaktförbud och skyddade personuppgifter 16

17 Straffprocessrättliga regelverket sammanfattning och begränsning Huvudsakligt syfte - klarlägga om en person har begått brott Förutsättning att polis/åklagare får kännedom om brottet och att bevisningen räcker Vittgående utredningsbefogenheter och ger idealt ett skydd för brottsoffer, men Begränsning Reaktivt system - kräver polisanmälan, skadan har redan skett Bevissvårigheter - ord mot ord, barns bevishandikapp, specifika bevisfrågor i hedersfall och generellt inte brottsoffer- eller skyddsinriktat /

18 Särskilt om socialtjänstens ansvar och befogenheter /

19 Socialtjänsten - myndighet med yttersta ansvar för barnskydd Kommunen har det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. (SoL 2:2) Socialnämnden ska sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver (SoL 5:1) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga för stöd och hjälp. (SoL 5:11) /

20 Samhällets ansvar genom anmälningsplikt En rad myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa SoL 14:1 2 st (PolisL 3, HSL 2 f 2 st., SkolL 2 a ) /

21 Socialtjänstens skyldighet i enskilda barnärenden Inleda utredning Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (SoL 11:1) /

22 Förhandsbedömning En bedömning av om utredning ska inledas eller ej Vad är möjligt att göra? Inhämta vad man vet sedan tidigare Förtydligande kontakt med anmälare Kontakt med den eller dem som anmälan rör OBS rekommendation i SoL 14:1 a - möte med VH, barn och anmälaren Samtal med barn i förhandsbedömning Kontakt med yngre barn bara om vårdnadshavaren samtycker Äldre barn se föräldrabalken 6:11 - kan ev. göras utan vårdnadshavarens samtycke OBS om utredning inleds måste vårdnadshavaren informeras om detta 22

23 Omedelbar skyddsbedömning SoL 11:1a 1 st. När en anmälan enligt 1 rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. /

24 Att besluta om att inleda utredning - tvåveckors regeln SoL 11:1a 2 st. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in. 24

25 Att informera om att utredning inletts visst rådrum SoL 11:2 3 st Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl talar emot det, genast underrättas om att en utredning har inletts. Se Prop. 2012/13:10, s 61 f. Att använda i vissa särskilda undantagsfall Hedersproblematik omnämns Visst rådrum nödvändigt dröjsmål. 25

26 Övergripande principer och krav på socialtjänstens utredning Frivillighet och samförstånd (SoL 1:1) Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet Allmänna förvaltningsrättsliga krav Legalitet, saklighet, opartiskhet (RF 1:1 & 9) Partinsyn och kommunikation (SoL 11:2 + 8 & FL ) Skyndsam handläggning (SoL 11:2 & FL 7 ) Utredningsansvar Fullgott beslutsunderlag Prop. 1979/80:1 Proportionalitetskrav minsta ingripandets princip inte göras mer omfattande än vad som är motiverat (SoL 11:2) Utredning ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. (SoL 11.2) /

27 Socialtjänstens utredningsverktyg OBS Utredningsåtgärder genomförs som absolut huvudregel i samförstånd med dem som berörs I utredningar som rör barn kan dock vissa utredningsåtgärder vidtas även mot en vårdnadshavares vilja konsultera sakkunniga och i övrigt ta de kontakter som behövs (SoL 11:2) Samtal med barn (SoL 11:10) Avvägning mellan att inte ingripa i onödan och fullgoda beslutsunderlag /

28 Socialtjänstens verktyg och befogenhet Möjlighet att polisanmäla Socialnämnden kan utan hinder av sekretess anmäla och lämna uppgifter om brott som riktar sig mot barn SoL 12:10 + OSL 10:21 Brott mot barn enligt 3, 4, 6 kap BrB + KKS samt Grövre brott mot vuxna (inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år) JO och socialstyrelsen har uttalat att socialtjänsten BÖR polisanmäla brott mot barn! /

29 Förutsättningar för tvångsingripanden med stöd av LVU Miljöfall (2 ) tom. 18 Miljöfaktor(er) Misshandel Otillbörligt utnyttjande, Brister i omsorgen, Annat förhållande i hemmet Påtaglig risk för skada Eget beteende (3 ) tom 20/21 Om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas genom Missbruk Brottslig verksamhet Eller annat socialt nedbrytande beteende PLUS - Avsaknad av samtycke till behövlig vård I hedersfall handlar det som regel om fysisk och psykisk misshandel och brister i omsorgen. OBS / behöver inte vara (be)visat vem som misshandlat osv. jmf brottmål

30 Särskilt om socialt nedbrytande beteende (3 LVU) Vård med stöd av 2 bara till och med 18 år Vård med stöd av 3 till och med år Vård i hedersfall av +18-åringar har beviljats pga annat socialt nedbrytande beteende Att utsätta sig för fara att vara ambivalent osv. DOCK fall från Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2015 ref årig flicka utsatte sig för fara facebookinlägg m.m. Domstolen fastslog att det i sådana fall INTE går att vårda med stöd av 3 LVU efter 18 års dagen 30

31 Befogenheter under LVU-vård Samarbete, närståendeplacering och återförening ledande principer DOCK finns vissa utvidgade befogenheter! Socialnämnden övertar vårdnadshavarens bestämmanderätt (LVU 11 ) Samverkan kan ske med andra myndigheter utifrån socialtjänstens OCH den unges samtycke Hemlighållande av vistelseadress (14 ) Begränsning i umgänge och kontakt (14 ) 31

32 Sammanfattning Ett specifikt problem utan anpassad reglering Samförståndsparadigmet kan ställa till det Hur gör man då? 32

33 Specifika utmaningar hedersfall 33

34 Specifika utmaningar hedersfall Anmälningspliktigas svåra avvägning Vad kan man lova? Kan man avstå från att anmäla? Kan en ungdom ta tillbaka uppgifter förändrar det anmälningsplikten? Förtroende för socialtjänsten Gäller såväl ungdom, föräldrar som anmälare Anmälare behöver ha förståelse för socialtjänstens uppdrag, befogenheter och begränsningar Samverkan kräver VÄLDIGT välutvecklade strategier och rutiner Att ha kontakt med myndigheter kan vara en risk i sig. 34

35 Specifika utmaningar hedersfall Socialtjänstens ansvar mitt i en intressekonflikt Förhandsbedömning kontra inleda utredning Barn och ungas självbestämmanderätt Ålder mognad och frågans beskaffenhet Information till vårdnadshavare om att utredning inletts Vad är målet med utredningen? Vem har ansvar för riskbedömningen Att stödja föräldrar också hur tänka kring förändring Syskon Att planera och förbereda omedelbara omhändertaganden Att ge stöd och skydd till någon som är ambivalent Samverkan och sekretess 35

36 Specifika utmaningar i hedersfall Särskilt om omhändertagande med stöd av LVU Proaktiv lag med reaktiv tillämpning - skada behöver inte ha skett men påtaglig risken ska bevisas och vara konkret visas lättast när skada redan uppkommit. Domstolsprocess kring omhändertagande och placering problem i sig ur hedersperspektiv allt eller inget/pest eller kolera I princip bara möjligt upp till 18 (HFD 2015 ref 7) Placering och vårdinsatser finns det stöd som krävs? Om och hur ska kontakt och umgänge planeras och genomföras går det alls? Risk! Hur bedöma när och om det är det riskfritt att återvända Ambivalens en del av processen OBS barnets vilja 36

37 Övergripande utmaningar i hedersfall Förstå men aldrig acceptera hur gör man det? Utmaning för hela sociala barnavårdens grund Frivillighet och i övrigt välfungerande familjer Hur mycket ska ungdomar egentligen få besluta om själva Vad betyder ålder, mognad och frågans beskaffenhet Vad och vem ska man tro på? Hur ska man förstå ambivalens? Stärka samarbetet med familj eller bara skydda barnet/den unge vad är rimligt och möjligt? Risk för diskriminering Misstänkliggöra vanliga tonårskonflikter Särbehandla ungdomar med utländsk härkomst inte reagera för att det är för svårt 37

38 Risk, osäkerhet och att blicka in i framtiden. Barnskyddsarbete handlar många gånger om att härbärgera osäkerhet Riskbedömning handlar om att försöka bedöma framtiden Det är svårt men lagstiftare och tillämpare kan inte stanna vid att det är svårt! Inte en lösning att göra inget 38

39 Förverkligande av barn- och ungas mänskliga rättigheter är samhällets ansvar och om inte vuxna som företräder samhället ser, förstår och agerar riskerar barns rättigheter att bli tomma symboler. 39