2008:6 ISSN Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2008:6 ISSN 1650-7965. Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet"

Transkript

1 28:6 ISSN Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet Det är fullständigt uppenbart att hög kompetens är ett kompromisslöst villkor för att Sverige skall bli vinnare på det ökande utländska ägandet.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation där närmare 2 7 västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 28. Citera oss gärna, men ange källa.

3 Globaliseringen innebär att gränser elimineras (eller åtminstone reduceras), medan relationer stimuleras. Det i sin tur påverkar ägandet av världens företag. Allt fler bolag tillhör internationella koncerner. Allt fler av världens medborgare arbetar i ett utlandsägt företag. När utländskt kapital investeras i Sverige känner många svenskar oro: Kan man verkligen lita på araber, italienare och amerikaner i rollen som ägare av våra företag? När svenska företag köper företag i utlandet blir vi också oroliga: Jobben flyttar! Plötsligt känns de nya relationerna som ett hot och de gamla gränserna som en förlorad trygghet, vad som än händer. Verkligheten är naturligtvis på gott och ont mer komplex, vilket denna rapport syftar till att illustrera. Varmt tack till regeringens Globaliseringsråd för initiativet till denna rapport. Västsverige i september 28 Anders Källström

4

5 Innehåll Utlandsägda företag i Sverige 6 Hur vi gjort rapporten 7 I grunden positivt 8 Större tillgång på kapital 8 Större intellektualitet 8 Kompetens 9 Inflytande 9 Positiv, men med reservationer 9 Avstånd 9 Kultur 1 Karriär 1 Facket 1 Amerikanska ägare 1 Att vara chef i ett utlandsägt företag 11 Förslag till nytt synsätt 11 Effekter för enskilda verksamheter 12 Svensk kompetens 13 Arbetskraftens villkor 13 Svenska företag med dotterbolag i utlandet 14 Ytterligare slutsatser för svensk politik 16 Tempo 16 Fokusering 16 Tydlighet 16 Skolan 16 Forskning 16 Entreprenörsinrikning 17 Mandatperioder och opinion 17 5

6 Turkiet USA Italien Portugal Schweiz Danmark Tyskland Spanien Finland Norge Österrike Australien Nederländerna Frankrike Storbritannien Polen Ungern Belgien Sverige Tjeckien Luxemburg Slovakien Irland Rapport 28:6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet Utlandsägda företag i Sverige Det finns, enligt ITPS, 12 utländska företag i Sverige. Dessa har sammantaget cirka 61 anställda i vårt land. Det kan jämföras med att endast 2 svenskar arbetade i ett utlandsägt företag år 199. Förändringen motsvarar en ökning på 25 procent. Var fjärde svensk näringslivsanställd arbetar numera i ett utlandsägt företag (mot knappt var tionde för arton år sedan). Detta är en hög siffra om vi jämför Sverige med omvärlden. Sverige kommer på femte plats bland OECD-länderna när det gäller andelen anställda i utländskt ägda industriföretag och på andra plats när det gäller andelen anställda i utländskt ägda tjänsteproducerande företag. Övriga nordiska länder, särskilt de skandinaviska, tillhör de länder som har minst andel anställda i utlandsägda företag. Källa: OECD.stat 1997 passerades industrisektorn av tjänstesektorn när det gäller antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige. Av landets 61 anställda i utlandsägda företag arbetar för närvarande 58 procent inom tjänstesektorn. USA, följt av Storbritannien och Finland dominerar som utländska arbetsgivare i Sverige. Europa är dock avsevärt större än USA. Schweiz, som 199 var det största utländska arbetsgivarlandet (23 procent av alla anställda i utlandsägda företag) har reducerat sin betydelse avsevärt och sysselsätter idag endast fyra procent av dem som är anställda i ett utlandsägt företag. Utländska ägare tycks föredra de allra största orterna, ett beteende som dessutom blir allt tydligare över tiden. 5 procent av dem som arbetar i ett utlandsägt företag bor i Stockholms eller Västra Götalands län. 199 var motsvarande siffra 43 procent. Utländska ägare föredrar att investera i större företag. 55 procent av de anställda i utlandsägda företag jobbar i företag med mer än 5 anställda. Utländska företag etablerar sig oftast i Sverige genom förvärv av befintliga. Statistikuppgifterna i det här kapitlet kommer, om inget annat anges, ifrån ITPS publikation Utländska företag 27. Antal anställda Figur 1. Antal anställda i utländska företag i Sverige samt andelen av det totala näringslivet Andel Antal Andel anställda i ett utländskt företag av det totala näringslivet i ett antal OECD-länder Procent Figur Tillverkningsindustri Tjänstesektor Andel anställda i utländska företag i Sverige fördelat på sektor Procent Figur Tillverkningsindustri Tjänstesektor Övrigt Procent 6

7 Anställda i utländska företag i Sverige fördelat på företagets hemland 27 och 199 Procent Figur Andel 27 Andel 199 Övriga Belgien/Luxemburg Schweiz Nederländerna Frankrike Norge Danmark Tyskland Finland Storbritannien USA Andel anställda i utländska företag av det totala näringslivet i Sverige och Västsverige Procent Västsverige Sverige företag. Knappt 3 procent av de utländska företagen är helt nyetablerade. Det är i första hand industrier som förvärvas. Utländska tjänsteföretag i Sverige är i högre utsträckning nyetablerade. Ökningen av antalet anställda i utlandsägda företag har varit särskilt tydlig i Västsverige (Västra Götaland och Halland). Här har antalet anställda i utlandsägda företag ökat från 35 till 13 personer sedan 199, en ökning med 271 procent! Av Västsveriges anställda i utlandsägda företag arbetar ungefär lika många inom tjänste- respektive industrisektorerna. När vi telefonintervjuat drygt 6 västsvenska företagsledare visar det sig att såväl omsättningen som antalet anställda har ökat i nästan alla företag efter det att de utländska ägarna tagit över. Omsättningen ökar naturligtvis mer än sysselsättningen (p g a allmän tillväxt, produktivitetsutveckling och inflation) vilket med största sannolikhet varit fallet även med fortsatt svenskt ägande. Den stora ökningen - i såväl landet som i Västsverige - skedde mellan 1994 och 2 och har därefter varit förhållandevis måttlig. Hur påverkar det ökade utländska ägandet svenska företags och därmed landets utveckling? Hur vi gjort rapporten Figur 5. Antal anställda Figur Antal anställda i utländska företag i Västsverige samt andelen av det totala näringslivet Andel Antal Procent För att besvara denna fråga har vi studerat befintlig statistik, djupintervjuat västsvenska företagsledare i ett tiotal större företag samt telefonintervjuat drygt sextio företagsledare i något mindre västsvenska företag. Det är sannolikt att de svar vi fått präglas av att flertalet uppköp av västsvenska företag skedde mellan 1994 och 2. De flesta respondenter kan för närvarande därmed utvärdera erfarenheterna av mellan åtta och femtons års utländskt ägande, vilket i ett längre perspektiv kan ge en begränsad bild av effekterna. Dessa femton år har präglats av en fantastisk, nästan oavbruten global högkonjunktur då världen börjat skörda av effekterna av det Kalla krigets slut och införandet av Internet. Det är tänkbart, kanske till och med sannolikt, att utländska ägare generellt beter sig annorlunda efter exempelvis 2 till 7

8 3 års ägande (när en ny generation svenska medarbetare förväntas ha glömt att företaget än gång var svenskt), ägarnas beteendemönster är annorlunda under en längre global lågkonjunktur. en annan epoks strukturer, som synen på geografiska begrepp, påverkar det utländska ägandet. Vi har valt att i första hand presentera återkommande mönster av tankar för att illustrera den situation som vi befinner oss i, snarare än att försöka kvantifiera svaren. Ett stort företags erfarenhet kan ju väga avsevärt mycket tyngre än tio små i förhållande till dess betydelse för den svenska ekonomin. Enskilda företagsledares erfarenheter har ett värde och har därför beaktats, inte för att det nödvändigtvis oftast är så, men för att det kan vara just så som de säger. I grunden positivt Det utländska ägandet skall, som en svensk dotterbolags-vd uttrycker det, betraktas som något i grunden gott och dessutom oundvikligt. Andra håller med. Följande typ av uttalanden är vanliga: Det går bättre än folk tror! Det går fantastiskt bra! Det är bra att tillhöra en internationell koncern i tider av globalisering! Den i allmänhet mycket positiva inställningen till de nya utländska ägarna, vissa amerikanska ägare undantagna, har överraskat oss som arbetat med denna rapport. Större tillgång på kapital De nya utländska ägarna har ofta betydligt mer kapital och upplevs inte sällan som generösare mot den svenska verksamheten och dess utvecklingsmöjligheter än den tidigare svenska ägaren. Det är ett jävla race. Det pågår en tävling för att vinna, att bli störst. Man kommer inte någonstans om man inte har en ägare som är väldigt kraftfull. De svenska ägarna saknade på slutet finansiella muskler. Flertalet företagsledare upplever att de behållit och i flera fall ökat expansions- takten, investeringarna och sysselsättningen tack vare det utländska ägandet. Några företag hade med största sannolikhet inte ens existerat utan den nya utländska ägaren. Relativt få av de intervjuade företagsledarna upplever att deras företag förlorat verksamhet på grund av det utländska ägandet. (En av de utlandsfödda företagsledarna varnar dock för att Sverige i längden förlorar på att våra företag blir uppköpta). Större intellektualitet Utländska ägare, konstaterar en VD, motverkar svenskt navelskåderi. Det finns knappast en chans att bortse från globaliseringen med utländska ägare, något som åtminstone under begränsade perioder är fullt möjligt med (vissa) inhemska ägare. Följande typ av kommentarer återkommer ofta i intervjuerna: En kul miljö att få jobba i Intressant med det internationella utbytet värdefull korsbefruktning Större överblick Man vidgar sina vyer Inspirerande och lärorikt Kick att få nya utländska ägare tillgång till mycket kompetens som vi tidigare saknat Är väldigt nöjd med våra huvudmän, därmed inte sagt att vi alltid är överens Ankdammen Sverige är liten Med utländska ägare blir den företagsinterna arbetsmarknaden ofta avsevärt större. För mer eller mindre varje befattning som skall tillsättas ifrågasätts om den av exempelvis språkliga skäl måste innehas av en svensk eller om den kan bemannas internationellt. Därmed blir det som anställd viktigare att stå på tå inför utmaningarna vilket också utvecklar organisationen i sin helhet och skapar trygghet inför den ständigt hårdnande konkurrensen. En utländsk VD konstaterar följande om oss svenskar: Svenskar är stora innovatörer men dåliga marknadsförare av det egna landet och den egna kompetensen. Ni är lite naiva och har lite för begränsade perspektiv. Det utländska ägandet är därför bra för svenskarna såväl kommersiellt som intellektuellt. 8

9 Kompetens De nya ägarna har ofta tillgång till finansiell, teknisk och kommersiell kompetens som tidigare saknats och som utvecklar den svenska verksamheten. Svenska företag kan, tack vare den utländska ägaren, få tillgång till helt nya och mycket värdefulla nätverk. Vår ägare är oerhört professionell, har ett långsiktigt perspektiv och skapar trygghet. I flera fall har de nya ägarna dessutom visat sig uppskatta svensk kompetens och placerat vissa koncernövergripande funktioner i vårt land. Svenskar underskattar i samband med uppköp hur bra vi faktiskt är vilket vi i sin tur måste övertyga de nya ägarna om. Den svenska stilen uppskattas på huvudkontoret i Schweiz när den är som mest professionell och svenskar kan därför vara allt mer svenska när de besöker andra koncernbolag, berättar en VD. Det är fullständigt uppenbart att hög kompetens är ett kompromisslöst villkor för att Sverige skall bli vinnare på det ökande utländska ägandet. Språk- och kulturella problem är i praktiken små. De i ett fall tyska och ett annat fall franska ägarna accepterar exempelvis engelska som koncernspråk - vilket i sin tur innebär att svenskarna hävdar sig väl. Det är utifrån engelskans växande betydelse i det globala näringslivet motiverat att fundera över om inte undervisningen i engelska borde få ta ett större utrymme i skolan på andra utländska språks bekostnad. Inflytande I åtskilliga företag upplevs graden av inflytande oförändrad i förhållande till de förändrade ägarförhållandena. Den allmänna uppfattningen är att det här är en oerhört lyckad fusion. Rent formellt har de köpt oss, men vi kallar det för fusion. Det fanns mycket att lära åt båda hållen. Vi har plockat godbitar ur varandras verksamheter. Den svenska dotterbolagsledningens handlingsfrihet är ofta snarare relaterad till den ständigt allt hårdare konkurrensen på de globala kund- och i vissa fall leverantörsmarknaderna. Utländska ägare ger i flera fall också den svenska verksamheten mer frihet än den tidigare svenska ägaren, vilket ledningen naturligtvis uppskattar. Vår utländska ägare som också är ordförande är otroligt intresserad men håller ändå en ganska avsevärd distans. Just nu diskuterar vi investeringar på tio miljarder här i Sverige, berättar en VD. Beslutsvägarna är korta och vi känner att han verkligen litar på oss - även i sämre tider. Det är ju nästan allt man kan begära. Ägare med ett starkt engagemang, gärna genom att bo i regionen, är generellt sett det bästa alternativet för företagsledningarna. Om ägarna inte vill eller kan leva upp till en sådan närvaro är det viktigt att de ger den verkställande ledningen utrymme att agera. Ägare som försöka styra på distans (geografiskt och mentalt) är i allmänhet det sämsta alternativet. I några fall saknar de utländska ägarna branschkunskap varför de i viss utsträckning får karaktären av rundningsmärke för den verkställande ledningen. Ägarna är väldigt intresserade av vad vi gör men låter mig styra verksamheten. Jag tror att det är få fall där det blivit så lyckligt som här. En av de intervjuade företagsledarna varnar för tendensen till en mytbildning bland svenskar om utlänningar som ägare vilken lätt blir kontraproduktiv. Positivt, men med reservationer Givetvis förekommer problem med de utländska ägarna även om de nästan alltid tonas ner av dem vi intervjuat. Avstånd De geografiska och kulturella avstånden kan i vissa företag skapa en psykologiskt brant uppförsbacke vid större investeringar. Ett dotterbolag som finns i ett annat land än koncernledningen och dess staber går miste om de dagliga, spontana kontakter med koncernledningen som mer näraliggande verksamhet får. Utländska företag präglas mer än svenska företag av betydande hierarkier och andra former av formalia. Det 9

10 går ofta inte lika lätt att hoppa över en nivå som i svenska organisationer. Förutom de oundvikliga geografiska avstånden skapar denna formalia en maktdistans som kan leda till förlorade satsningar och mindre möjligheter till snabba ad hoc-beslut när tillfälliga möjligheter plötsligt uppstår. Det är dessutom politiskt och socialt lättare för koncernledningar att investera i hemlandet än i ett land långt borta - även om det senare skulle vara lönsammare. Beslut i näringslivet är naturligtvis inte alltid ekonomiskt rationella. Kultur Det finns kulturskillnader som inte skall överdrivas och som de inblandade i allmänhet lär sig att hantera efter ett tag. Svenskar tenderar exempelvis att ta tid på sig för besluten men är därefter såväl lojala som konsekventa i sitt agerande. Ett sådant beteende disharmonierar naturligtvis med kulturer där man ad hoc testar beteenden som man senare obekymrat ändrar på om de inte skulle fungera. Kulturskillnaderna uppstår redan i samarbetet med våra nordiska grannländer. Oerfarna svenskar underskattar exempelvis kulturskillnaderna redan mellan Sverige och Norge. Kulturskillnaderna ökar därefter i vissa fall med de geografiska avstånden, men inte alltid; Så skilda kulturer som de norditalienska och filippinska nämns som positiva att samarbeta med för svenskar. Karriär De geografiska, kulturella och organisatoriska avstånden som följer av att företaget har fått utländska ägare ställer ökade krav på att de svenskar som vill göra karriär i koncernen också marknadsför sig. Man syns inte lika lätt om man jobbar på ett dotterbolag i en internationell koncern som när man är placerad nära koncernledningen och dess staber. Facket Svenska företag har i vissa branscher lyckats upparbeta anmärkningsvärt goda relationer med facket. Detta gäller i första hand de branscher som sedan länge varit utsatta för global konkurrens och där de fackliga representanterna genom sin medverkan i styrelsen successivt tagit till sig världsmarknadens spelregler på samma sätt som styrelse och ledning. Det i sin tur innebär att konflikterna mellan ledning och fack i dessa företag är utomordentligt få. En sådan relation mellan företag och fack är däremot i allmänhet ovanlig i andra länder där konflikterna därför är fler. Utländska ägares förståelse för den svenska modellen är ofta liten eller obefintlig vilket ibland orsakar onödiga konflikter mellan det svenska facket och de utländska koncernledningarna. Amerikanska ägare Amerikanska ägare skiljer sig från ägare i resten av världen. Amerikanska ägare präglas av detaljreglering och har ett stort kontrollbehov. Kontrollbehoven kan, tror en svensk VD, bero på en rädsla över att svenska dotterbolagschefer försöker gynna svenska leverantörer på den amerikanska ägarens bekostnad. Enronaffären i USA ledde, enligt en annan VD, till oproportionerligt många interna kontrollmekanismer som hindrar verksamheten. Kontrollbehovet upplevs av svenskar som både kontraproduktivt och olönsamt. En svensk VD konstaterar att amerikaner gör det lätt för sig genom att bedöma allt de ser enbart utifrån aktuell vinst eller förlust. Dotterbolagschefer får alldeles för lätt rätt om de för tillfället driver sina företag med vinst till skillnad från om de går med förlust. Det i sin tur kan ställa till med betydande problem i exempelvis strategiska diskussioner. Det finns en gör inte vad som är bra, utan vad du blir tillsagd -attityd i amerikanskt management. Amerikaner upplevs vara omedvetna om och/eller ointresserade av det som inte är amerikanskt. Därför är det naivt att tro att vi kan möta dem på halva vägen, även om den amerikanska spontana och charmiga umgängesstilen inledningsvis kan få oss att tro det. Problemen med kulturkrockar tenderar dessutom att öka ju längre ner i den amerikanska organisationen som man, som svensk, har sina kontakter. En svensk VD som framgångsrikt hävdat det svenska företaget i den amerikanska koncernen konstaterar 1

11 att amerikanska företag ställer enorma krav på kommunikationsförmåga från den svenska ledningens sida sett. Det är ett stort misstag att tro att svensk och amerikansk kultur liknar varandra eller att vi behärskar den amerikanska stilen. Européer är sedan länge medvetna om att det finns andra kulturer än den egna och har dessutom en personligen förvärvad respekt för vad detta kan innebära i relationsbyggandet. Detta saknas väldigt ofta bland amerikaner. I svenska företag, säger en VD, räddar personalen cheferna från att ta dåliga beslut. Detta håller de amerikanska ägarna i ett företag på att förstöra, genom att vara ointresserad av den kunskap som de faktiskt köpte när företaget förvärvades. Försöken att förklara hur Sverige fungerar har misslyckats. Stora amerikanska koncerner börjar intressera sig för vad det innebär att vara ett multinationellt företag, men kommer att behöva mycket tid innan de genomsyras av sådana insikter. Att vara chef i ett utlandsägt företag Eftersom formella strukturer är mer byråkratiska och hierarkiska i utländska företag så underskattar lydiga svenskar ofta betydelsen av sin position i de informella strukturerna. En svensk dotterbolags VD vars företag blir uppköpt av en utländsk koncern måste omedelbart skaffa sig ett starkt informellt nätverk i denna koncern. De formella strukturerna räcker sällan för att kunna hävda dotterbolaget i förhållande till dotterbolag i andra länder och till koncernstaberna. Många svenskar har bortsett från betydelsen av sin informella position. I några fall är den utländska koncernen medveten om detta och hjälper det förvärvade svenska bolagets VD att skaffa sig en relevant position. I andra fall tycks koncernen vara omedveten om vikten av sina egna informella strukturer och om hur viktigt det därför är att den svenske chefen får en stark sådan position i dessa. Många, både svenska och utländska internationella koncerner, har historiskt haft som princip att sätta en person från ägarlandet som VD eller åtminstone ekonomichef/controller i ledningen för de utlandsägda dotterbolagen - kanske för att man därigenom upplever en minskad risk för att bli lurad. Denna princip tycks i flertalet koncerner vara avskaffad. Ändå finns det sannolikt en tendens till att vi får fler utlänningar i det utlandsägda svenska bolagets ledning. Det förklaras av att dessa av kulturella skäl hävdar det utländska bolaget bättre i relationerna till koncernledningen och dess staber. En utländsk VD i ett utlandsägt svenskt dotterbolag tror sig veta att även den svenska personalen tycker att det är bra med en utländsk VD eftersom den tidigare svenskfödda VD:n efter förvärvet, med måttlig framgång, kämpade för att positionera det svenska företaget i koncernen vilket i sin tur orsakade den svenska personalen problem. En annan förklaring till det ökande antalet utländska chefer är att det helt enkelt är lättare att hitta exakt rätt kompetens bland sex och en halv miljarder världsmedborgare än bland nio miljoner svenskar och att allt färre, tack vare de goda kunskaperna i engelska, behöver skilja mellan Sverige och utlandet. Förslag till nytt synsätt Denna rapport syftar till att diskutera konsekvenserna av det ökade utländska ägandet, vilket vi naturligtvis berättat för dem som medverkar i undersökningen. Flera av de företagsledare som vi intervjuat tycker att frågeställningen är förlegad och föreslår att vi över huvud taget inte skall skilja mellan svenska och utländska ägare när vi analyserar ägandet. Natonsgränserna finns inte längre. Nationalstaterna kan i allt högre utsträckning betraktas som en historisk företeelse. Det enda som finns är olika villkor och skillnaderna i dessa kan lika gärna vara regionala som nationella. Ägare, oavsett nationalitet, investerar, som grundregel, där framtidsutsikterna är bäst. Jag jobbar i världen. Jag sitter visserligen här, men allt smälts samman. Det är omöjligt att vara nationell. Alla jämförs med allt, inte med andra svenska företag, säger en VD. Vi stretchar hela tiden våra parametrar. Samtidigt är vår frihet att göra vad som krävs stor. 11

12 Den stora frågan är snarare om huvudkontoret och andra viktiga funktioner finns i eller utanför den egna regionen. Regional närhet till huvudkontoret har en rad fördelar: Internt är det lättare för den operativa verksamheten att få uppmärksamhet. De högsta beslutsfattarna tar med jämförelsevis hög frekvens del av verkligheten personligen, istället för att bilda sig en uppfattning via PM och utsagor från rapportörer vilket lätt blir fallet när de geografiska avstånden ökar. Sannolikt leder detta till att större investeringar och avancerad verksamhet som Centers of Excellence i längden tenderar att hamna nära den ort där det yttersta ansvaret finns. Statusen och självförtroendet hos personalen ökar när en arbetsplats finns i nära anslutning till huvudkontoret. Det finns flera exempel på av västsvenska plats- och dotterbolagschefer upplevd överlägsenhet från koncernstabernas sida när dessa finns lokaliserade på annan ort. Företaget utanför huvudkontoret förväntas koncentrera sig på att sälja och producera snarare än åt att utveckla. Det i sin tur påverkar negativt möjligheterna att som arbetsgivare attrahera den mest kvalificerade arbetskraften till lokala dotterbolag eller regionkontor, vilket i sin tur leder till en självuppfyllande profetia avseende dessa verksamheters kompetens. I takt med att utbildningsnivån ökar i landet (hälften av en årskull förväntas ju ta en akademisk examen) så kommer naturligtvis frustrationerna i de delar av organisationen som finns utanför huvudkontoren att öka i sådana företag. Medias intresse påverkas i hög grad av närheten till ägarmakten. Stora dotterbolag bedöms av media därför ofta vara mindre intressanta än mindre koncerner trots att de stora dotterbolagens bidrag till och betydelse för ekonomin är större. Media tar tid, men ger samtidigt en affärsverksamhet tyngd vilket i sin tur får en rad fördelar för verksamhetens ställning i samhället. Denna tyngd får effekter positiva på den lokala arbetsmarknaden och på relationen till lokala och regionala politiker som alltså går förlorade när huvudkontoret flyttar. Effekter för enskilda verksamheter Hur påverkas enskilda funktioner av det utländska ägandet? Vi frågade 63 numera utlandsägda västsvenska företag hur de anser att det utländska ägandet påverkat inflytandet över utvecklingen. Se figur 7. Den subjektiva bedömningen är att inflytandet över utvecklingen oftast är oförändrad. Dock är det vanligare att inflytandet ansetts minska än att det ökar. Den funktion vars tillväxt tycks hämmas mest av utländskt ägande verkar vara produktionen som av kostnadsskäl tenderar att i första hand expandera utomlands efter det att det att de utländska ägarna köpt den svenska verksamheten. (Givetvis kunde detta skett även med svenska ägare). I denna tendens finns det en potentiell, men i allmänhet ännu inte förverkligad, fara; Utflyttning av produktionen kan i längden få konsekvenser för var framtida forsknings- och utvecklingsverksamhet etableras. Eftersom låga kostnader blir allt viktigare som konkurrensmedel måste kostnaderna i allt högre utsträckning beaktas av dem som arbetar med forskning och utveckling. De tvingar fram en fysisk närhet mellan den dyra Upplevd förändring av inflytande bland utländskt ägda företag i Västsverige på grund av utländskt ägande Antal Figur Minskat Oförändrat Ökat Affärsutveckling Produktionsutveckling Produktutveckling Administration Svensk ledning Saknas/vet ej 12

13 produktionen och utvecklingsfunktionen. Allt eftersom kunskapsnivån ökar i utvecklingsländerna - bland annat tack vare det stora intresset för studier inom teknik och naturvetenskap hos dessa länders ungdomar - kan det framöver därför bli attraktivare att förlägga utvecklingsverksamhet till dessa länder. Svensk kompetens OECD (Science, Technology and Industry Scoreboard 27) har visat att det utländska ägandet ofta snarare syftar till att få tillgång till ett lands produktionsresurser, än att genom sin närvaro komma närmare landets kunder. Den svenska marknaden är liten och befinner sig förhållandevis långt från de stora marknaderna nere på kontinenten. Detta hindrar naturligtvis inte att närheten till kunderna, i synnerhet de mest krävande, också är av stor betydelse vid val av etableringsland. Särskilt betydelsefull är istället tillgången på sådan kompetens som det är brist på i andra delar av världen. Utlandsägda företag exporterar, enligt OECD, sannolikt därför, en större andel av sin produktion jämfört med inhemskt ägda företag. Tillgången på viss relevant kompetens är ett problem i hela västvärlden. Särskilt stor är bristen på tekniker och naturvetare (från långtradarchaufförer, via en rad olika hantverksyrken till högskole- och civilingenjörer). Flera av de företagsledare som vi intervjuat framhåller vikten av att vi intresserar ungdomen för den inriktning på karriärerna som näringslivet förväntas efterfråga i framtiden. I så fall kan vi räkna med fortsatt expansion och nyetableringar av företag i vår region. Svensk arbetskraft får genomgående ett påtagligt gott omdöme av de utländska cheferna. Så här uttrycker sig en fransk VD: Svenskar är professionella. Det beror på attityden. Ni är flexibla, har hög beredskap för förändringar och undviker konflikter. Det är extremt lätt att diskutera problem på svenska arbetsplatser. Ni är pragmatiska och mindre manipulerande än medarbetare i många andra kulturer. Respekten för arbetet är hög. Det finns en stolthet över att få leverera och nå resultat. Det är lätt att lita på människor och ni är lojala vilket gör att man som ledare inte behöver kontrollera sina svenska medarbetare på det sätt som ofta är nödvändigt i andra länder. Påtagligt många av dem vi intervjuat uttrycker sig på liknande sätt. Arbetskraftens villkor Alla som kommer hit blir positivt överraskade, säger en utlandsfödd VD i Göteborg. Vi får beröm för vår livsmiljö. Västsverige erbjuder ett samhälle och en natur som av de inflyttade företagsledarna beskrivs som green, clean and secure. Det finns gott om livsrum. Flera av de utländska cheferna (i samtliga fall européer) är förvånade över hur rika våra såväl sociala- som stadsoch naturmiljöer är. De hade förväntat sig betydligt gråare och kargare förhållanden. En av dem rekommenderar oss därför att göra en betydande satsning på att förbättra bilden av Sverige utomlands för att därigenom stimulera kompetensinvandringen. Som europé kommer man helt naturligt till Barcelona, Venedig och Frankfurt, men inte till Göteborg. Det gör Sverige okänt och därmed stängt. Ingenting här är negativt, men det är fullständigt okänt och det minskar förtroendet för Sverige som karriärmiljö nere på kontinenten. Hittills har det varit svårt att få utländska chefer att bosätta sig i Sverige. Därför har de utlandsägda företagen som regel haft svenska dotterbolagschefer. I takt med att den svenska livsmiljön blir känd nere på den europeiska kontinenten kommer vi sannolikt att få uppleva allt fler utländska chefer för utlandsägda företag i Sverige. Men det kommer inte ske automatiskt. Fördomarna mot Sverige måste bekämpas först. VD:n för ett schweiziskt dotterbolag konstaterar att det till och med är svårt att locka internationella beslutsfattare till Sverige för exempelvis ett vanligt styrelsemöte. Sverige uppfattas som allt för perifert. Den positiva inställningen till Sverige som livsmiljö gäller inte nödvändigtvis amerikaner som tycks ha svårt att finna sig tillrätta i det svenska samhället. Det svenska samhällets goda secure - rykte naggas just nu i kanten av den 13

14 växande organiserade brottsligheten, inte minst i Göteborg, med frekvent förekommande skottlossning på allmän plats, hot och utpressning. Flera av de intervjuade företagsledarna påtalar vikten av att vi snabbt och effektivt stävjar detta. Svensk hederlighet, frånvaro av allt från svågerpolitik till korruption framhålls som något vi skall vara rädda om. Svenskt näringsliv bygger på att eliten meriterat sig för sina positioner snarare än att ha ärvt dem vilket är av stor betydelse för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Vi har dessutom hittills sluppit de religiösa, etniska och politiska splittringar som är vanliga på vissa andra håll i världen. Svenskar är som vi tidigare konstaterat lätta att samarbeta med på arbetsplatserna, men blir snabbt mer introverta på fritiden. Som utlänning får man lära sig att skilja mellan de, i bästa fall något, mer extroverta summerswedes och de total introverta winterswedes. Gränsen mellan dessa går, enligt en av dem vi intervjuat, vid ungefär den tidpunkt då svenskarna tar ut respektive sätter in utomhusgrillen. Sammantaget får man som utlänning räkna med att bli ganska ensam om man inte tillhör en invandrargrupp med fler individer på orten. Svenskar i allmänhet tycks vare sig ha tid eller lust med utlänningar på sin fritid, hur kvalificerade de än är, och trots att de ofta rekryterats till Sverige av svenskar. Problemet med utlänningarnas ensamhet blir dock allt mindre i takt med att antalet utlänningar ökar. Det finns faktiskt fler tyskar här än vad vi svenskar tror, säger en av de dotterbolagschefer som vi pratat med. Det beror sannolikt på att de i första hand umgås med varandra. Vissa nationaliteter, i synnerhet amerikaner, är kraftigt missnöjda med den svenska skolan och har i några fall avbrutit sina svenska kontrakt i förväg för att deras barn inte skall komma efter i utvecklingen pga sin tid i svensk skola. Frånvaron av betyg, gamla och slitna läroböcker samt brist på respekt för lärarna är exempel på kritik som framförts. Det finns också kritik mot det svenska boendet som inte alltid anses tillräckligt exklusivt för internationellt rekryterad kompetens på de aktuella nivåerna. De privatekonomiska villkoren med låga bruttolöner, höga inkomstskatter och därmed ännu lägre nettolöner är ett stort problem som påverkat rekryteringen av högre utländska chefer och experter negativt. Nu börjar problemen sprida sig även till rekryteringen av hantverkare. Nästan alla får numera avsevärt bättre ekonomiska villkor redan om de flyttar till Danmark och Norge. Längre bort är villkoren ännu bättre. Numera har vi till och med svårt att hitta långtradarchaufförer eftersom de föredrar att söka jobb utomlands, berättar en VD. Vad hindrar då svenska arbetsgivare från att höja lönerna för att (enligt den ekonomiska lagen om utbud och efterfrågan ) attrahera svensk och utländsk arbetskraft? Jo, att de yrken där det finns gott om arbetskraft är för högt betalda och att det därför inte finns ekonomiskt utrymme att betala bristyrkena bättre. Nere på kontinenten har arbetsgivarna förmånen av att kunna styra arbetskraftens inriktning med större skillnader lönespannen. Det är därför av stor betydelse att svensk arbetskraft på de områden där det i västvärlden råder brist på kompetens får konkurrenskraftiga ekonomiska villkor. Svenska företag med dotterbolag i utlandet En diskussion om utländska företags ägande i Sverige måste förstås i perspektiv av svenska företags ägande i utlandet. Sverige, i synnerhet Västsverige, har en historiskt sett lång tradition av internationell affärsverksamhet över praktiskt taget hela världen. Denna är ytterst orsaken till att Göteborg en gång grundades och har ända sedan dess präglat regionen. Det fantastiska spektrum av framstående industri- och handelsföretag (från SKF och Volvo till Stena och IKEA) som präglat det svenska näringslivet hade naturligtvis varit helt otänkbart utan denna omfattande utlandsverksamhet svenska koncerner har, enligt ITPS, dotterbolag i andra länder. 2 Anta- 2. Statistikuppgifterna i det här kapitlet kommer, om inget annat anges, ifrån ITPS publikation Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet

15 Övriga Mexico Tjeckien Estland Belgien/Luxemburg Kanada Nederländerna Brasilien Italien Kina Polen Spanien Danmark Finland Norge Storbritannien Frankrike Tyskland USA Rapport 28:6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet Anställda i Sverige och utomlands för svenska koncerner med dotterbolag i utlandet Antal Figur Utomlands Sverige Andel anställda utomlands i svenska koncerner med dotterbolag utomlands fördelat på sektor Procent Figur Tjänstesektor Tillverkningsindustri Övrigt Anställda utomlands i svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 26 och 199 Procent Andel 26 Andel 199 let anställda i dessa koncerner uppgår sammantaget till drygt 1,5 miljoner. Två tredjedelar av dessa jobbar utomlands. Svenska företag sysselsätter alltså fortfarande avsevärt fler i utlandet (cirka en miljon) än vad utländska företag sysselsätter i Sverige (drygt 6 ). Proportionerna mellan svenska företags anställda i Sverige och svenska företags anställda i utlandet har förändrats de senaste tio åren. Fram till 1997 var svenskar anställda i Sverige i majoritet i dessa företag. Antalet utlandsanställda i svenskägda företag tycks därefter ha stabiliserat sig, medan antalet svenska medarbetare i Sverige minskar kontinuerligt. Vi konstaterade tidigare att det utländska ägandet av svenska företag numera har sin tyngdpunkt inom tjänstesektorn. Svenska företag i utlandet är omvänt oftast industriellt inriktade. Gapet mellan tjänste- och industriföretagen bland svenska dotterbolag i utlandet har dock reducerats väsentligt sedan 199- talets början och börjar bli förhållandevis marginellt. Vi konstaterade ovan att 55 procent av de anställda i utlandsägda företag i Sverige arbetar i företag med mer än 5 anställda. Motsvarande siffra för utlandsanställda i svenskägda företag är 88 procent. De som är utlandsanställda i ett svenskägt företag finns i första hand i USA. Därefter kommer i tur och ordning Tyskland, Frankrike och Storbritannien som värdländer. USA har ökat sin vikt sedan 199 medan Tyskland reducerat sin betydelse avsevärt under samma period. Det är spännande att konstatera att länder som Polen, Kina, Estland och Tjeckien - som inte syntes i statistiken nu befinner sig på nionde, tionde, 16:e och 17:e plats bland de länder där svenska företag har utlandsanställda. Figur 1. 15

16 Ytterligare slutsatser för svensk politik Sverige är ett litet land. Sveriges befolkning utgör mindre än,2 procent av världens befolkning, en andel som dessutom minskar. De övriga 99,98 procenten blir i rask takt allt mer kompetenta, skaffar sig eget kapital och drivs av en stimulerande revanschlust på den historia av diktatur, krig och fattigdom som hållit tillbaka utvecklingen för åtskilliga generationer. Allt mer av det som producerats i ett land investeras eller konsumeras tack vare utvecklingen i ett annat land. Världshandeln ökar till och med fortare än världsproduktionen. Tempo Politikens internationalisering utvecklas väldigt mycket långsammare än näringslivets och den globala marknadens. De kommersiella krafterna väntar som regel bara på de leverantörer och politiker i världen som är snabbast. Det är naturligtvis omöjligt att försöka stoppa eller ens motverka det globala näringslivet eftersom detta helt enkelt inte är möjligt för ett litet land som Sverige. Allt svenska politiker kan göra är att så fort det är möjligt dra största möjliga nytta av vad som sker i världen. Sverige måste också kunna dra nytta av sin storlek i så motto att mindre och homogena länder som Sverige har förutsättningar att agera snabbare än stora och kulturellt heterogena länder som ofta är svårare att styra. Vi föreslår därför att möjligheterna till snabbare beslutsprocesser inom svensk politik och förvaltning (såväl nationellt, som regionalt och lokalt) utreds. Fokusering Sverige kan naturligtvis inte vara bäst på allt. Däremot vi måste vara bäst på något. Annars kommer Sverige att sakna en roll på den framtida världsmarknaden, vilket i sin tur skulle göra den fortsatta välfärden omöjlig. Denna självklara ambition kommer att kräva ett antal - politiskt sannolikt mycket smärtsamma - fokuseringsbeslut. Att välja framtid är också att välja bort attraktiva alternativ vilket kräver både kraft och mod. Ett fortsatt parerande är helt otillräckligt. Tydlighet Största möjliga tydlighet från regeringens sida avseende Sveriges framtida inriktning är ofta en förutsättning för att utländska ägare skall våga göra större satsningar på vårt land. Detta påtalas av flera företagsledare. Det är svårt att sälja Sveriges inriktning till utländska ägare för vi vet inte vad regeringen vill, säger en av de företagsledare som vi intervjuat. Framtida regelverk, energiförsörjning, inriktning avseende investeringar i infrastruktur, livsmiljö och kompetensförsörjning (forskning, utbildning och kompetensinvandring) liksom ekonomiska villkor för internationellt konkurrensutsatt kompetens är alla sådana exempel på efterfrågad tydlighet. Företag som skall investera vill bedöma om exempelvis köer kommer att byggas bort inom rimlig tid, om skatter kommer att öka eller minska, hur forskning och utbildningsväsende kan förväntas utvecklas för att därigenom minimera risktagandena i sina investeringskalkyler. Skolan Skolan måste bli bättre på att tillvarata enskilda ungdomars unika egenskaper så att vi får fram det breda spektrum av experter och ledare som landet behöver. Alla får inte vilja bli mainstream. Om inte detta lyckas så kommer de mest kvalificerade befattningarna i våra företag att bemannas med utlänningar, här såväl som i utlandet. Forskning Svenska universitet behöver bli mer besluts- och resultatinriktade om de skall vara relevanta som partners till internationella företag. Det finns i vissa företag en upplevelse att det är väsentligt lättare att göra affärer med amerikanska universitet än europeiska och att exempelvis uppdragsforskning därför gärna förläggs till USA. Svenska högskolerektorer måste få ett mandat av såväl huvudmannen som medarbetarna att utforma relationer 16

17 med näringslivet som sedan kommer att fungera på ett effektivt sätt. Entreprenörsinriktning Sverige måste bli avsevärt mer entreprenörsinriktat. I takt med att traditionella företag köps upp och i framtiden kanske flyttar (vilket i allmänhet ännu inte hänt) så måste återväxten av nya företag säkras. Här är vi bekymrade. Den svenska skolan har av tradition uppfostrat medarbetare, snarare än entreprenörer. Alldeles för många ungdomar betraktar befintliga arbetsplatser som det smörgåsbord som de skall välja från. Alldeles för få funderar på att själva tillaga sin egen anrättning. Entreprenörer har ett helt annat sätt att tänka än traditionella arbetstagare. Entreprenörer letar efter tomrum på marknaden som de kan fylla, inte efter vägen till attraktiva positioner som redan finns. Skolan, inklusive våra högskolor, saknar helt förståelse för konsekvenserna av dessa skilda förhållningssätt, sannolikt därför att lärare själva saknar en relation till entreprenörskap. De lär visserligen ut och tenterar av ett antal definitioner av entreprenörskap, men bokliga definitioner gör inte någon till entreprenör, säger en entreprenör ironiskt. Det ligger i sakens natur att entreprenörer inte kan agera by the book om de skall skapa något nytt. Påtagligt många framgångsrika entreprenörer var dåliga i skolan, men lyckades starta egna framgångsrika företag så fort de efter skolan fick ta ansvar för sig själva. Det är också påtagligt hur få välutbildade personer som väljer en livsbana som entreprenör. En entreprenörsinriktad ungdom kräver en betydligt mer handlingsinriktad, reflekterande och resultatbaserad pedagogik än vad den traditionella skolan erbjuder. Entreprenörer har dessutom ett annat förhållningssätt till pengar än traditionella medarbetare. Pengar är för entreprenörerna något som i allt väsentligt skall investeras, inte konsumeras. Kommersiella risker förknippas av entreprenörer därför inte med risken att förlora konsumtion, vilket gör dem modiga. Pengar ses snarare som ett verktyg vilket används för att bygga företag och som ibland, helt naturligt, kan gå förlorade ute på marknaden. Samhället får inte straffa de entreprenörer som tar nödvändiga risker och därför kanske tvingas i konkurs. Istället måste sunt risktagande mötas med uppskattning och respekt. Här har exempelvis rättsväsendet, riskkapitalsektorn och media ett stort ansvar. Det måste vara möjligt att göra fel och ändå komma tillbaka. Ett framgångsrikt entreprenörskap kräver dessutom riskkapital. Första investeringen uppgår ofta till ytterst små belopp (ett begränsat antal tusenlappar) och leder sällan till intäkter. Därefter krävs successivt allt större belopp som i början kommer att förbrukas innan kassaflödet blir positivt. Om företaget blir framgångsrikt ökar kraven på investeringar. Sverige har gott om miljonärer som visserligen därmed kan ge sig själva en hög konsumtionsnivå, men som inte är tillräckligt rika för att vilja riskera sina pengar i ett nytt företag. Sverige har också ett flertal (mång-) miljardärer. Dessa har dock i allmänhet inte tid att ägna sig åt små nystartade verksamheter. Svensk entreprenörsungdom behöver därför fler seniora mångmiljonärer (en förmögenhet på mellan 5 och 3 miljoner) som både har råd att ta risker och att stödja den tillväxt som risktagandet syftar till, skattevillkor som ger entreprenörerna råd att själva äga en väsentlig del av de företag som de skapar - även när företagen blir framgångsrika. Om vi inte lyckas stödja de ungdomar som vill bli entreprenörer kommer många av de skolade medborgarna inte att kunna försörja sig den dag som de utlandsägda arbetsplatserna kanske söker sig någon annanstans i världen. Mandatperioder och opinion Många företagsledare påtalar problemet med mandatperioder där regeringen väntar med beslut så att de skall hamna rätt i förhållande till valrörelserna (många företagsledare förstår inte ens att det är valrörelserna som politikerna relaterar sig till och är därför oförstående för att politiken tar så lång tid på sig). Näringslivets verksamhet utvecklas kontinuerligt och 17

18 skadas av att behöva invänta rätt del av mandatperioden. Många företagsledare uppfattar också opinionen som ett problem. De med nödvändighet långsiktiga satsningarna på svensk konkurrenskraft uppskattas sällan av vare sig väljare eller media och får därför allt för litet utrymme i politiken. Jag känner ett misstroende mot det demokratiska systemet snarare än mot politikerna, som jag är övertygad om förstår, säger en utländsk VD, och betonar att han menar demokratier generellt, inte bara Sverige. Världsekonomin är komplicerad och utomordentligt abstrakt för många människor. Svenska politikers förmåga att till opinionen kommunicera de villkor som skall säkra vårt lands framtida välfärd är ett av våra viktigaste konkurrensmedel i kampen om var kapitalet investeras. Med tanke på den dialog som etablerades i början av 193-talet (Saltsjöbadsandan) och som därefter präglat det svenska samhället och dess arbetsplatser, borde Sverige ha en naturlig konkurrensfördel i förhållande till omvärlden i detta avseende. 18

19 19

20 2

21 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 21:1 Rapport 21:2 Rapport 22:1 Rapport 22:2 Rapport 22:3 Rapport 22:4 Rapport 22:5 Rapport 23:1 Rapport 23:2 Rapport 23:3 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige - en tyst del av Sverige. Skola - Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst 22 - det som mäts blir gjort Vad tycker du om flyget? Västsverige - en tyst del av Sverige. Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 23:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 23 Rapport 23:5 Rapport 24:1 Rapport 24:2 Rapport 24:3 Rapport 24:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 24:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 24 Rapport 25:1 Västsverige - en tyst del av Sverige 24 Rapport 25:2 Sårbarhetsindex 24 Rapport 25:3 Rapport 25:4 Rapport 25:5 Affärsrelevant forskning Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Ny förbindelse över Göta älv Rapport 25:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 25 Rapport 25:7 Värdeskapande kompetens Rapport 25:8 Fokus Attityd 25 Rapport 25:9 Rapport 25:1 Rapport 26:1 Rapport 26:2 Rapport 26:3 Rapport 26:4 Rapport 26:5 Bygg ut E 2 till motorväg Svenska nav Fokus Attityd Skolledare Värdeskapande persontransporter Har vi en industri i världsklass? Förtroendet för välfärdens leverantörer Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 26:6 En tyst del av Sverige 26 Rapport 26:7 Fokus Attityd 26 Rapport 26:8 Rapport 27:1 Vägar till världen Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 27:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods Rapport 27:3 Sårbarhetsindex Rapport 27:4 Tillväxt Göteborg Rapport 27:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Rapport 27:6 Fokus Attityd 27 Rapport 28:1 Västsverige på väg Rapport 28:2 Göteborg vs Gothenburg Rapport 28:3 Vem blir känd i Göteborg? Rapport 28:4 Hur stort är västsverige? Rapport 28:5 Svenska nav 28 Rapporterna finns att ladda ner på

22 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel Fax

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004 Långsam framgång ger mersmak

Läs mer

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Rapport 2011:2 ISSN 1650-7965 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren. stefan.gustavsson@handelskammaren.net Publicerad av Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN 1650-7965 Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:8 ISSN 1650-7965 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Från näringslivets sida är det av oerhört stor betydelse att myndigheter och politiker gör vad de kan för att hindra kriminaliteten.

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Rapport 2012:6 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012. Citera oss gärna, men ange källa. Författare

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017 Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad

Läs mer

Optimismen fortsatt god men krymper

Optimismen fortsatt god men krymper Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång tradition av internationellt företagande Göteborg har alltid varit en internationell stad. Sedan staden grundades år 1621 har utrikeshandeln

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2 Så rekryterar företagen medarbetare s rekryteringsenkät 2010 del 2 Inledning Hur hittar företagen de medarbetare de behöver? Och vilka rekryteringsvägar fungerar bra? Mot bakgrunden av att vart femte rekryteringsförsök

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Syfte Mål Värderingar

Syfte Mål Värderingar Syfte Mål Värderingar xzzhjhzx AF Gruppen ASA Telefon +47 22 89 11 00 afgruppen.se 2 kingdesign.no / 0614 6 Syfte Vision Affärsidé 12 Mål Ägare Medarbetare Kunder Leverantörer Samhället Hälsa, miljö och

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer