Vägar är vandringshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar är vandringshinder"

Transkript

1 Andreas Seiler och J-O Helldin N ästan alla arter, inklusive människan, upplever moderna trafikleder som ett hinder vid rörelser i skog och mark. Vad betyder det allt tätare nätverket av vägar för djuren? När isoleras lokala populationer? Och hur stor blir då risken för inavel eller utdöende? Vägar utgör spridningshinder för de flesta markbundna djur och indirekt även för många vattenlevande arter. Barriäreffekten varierar mellan arterna och påverkas också av vägens bredd, typ av beläggning, trafikvolym, stängsling med mera. Ju mer trafik och ju mindre djuret är, desto kraftigare är barriärpåverkan. Det är framför allt tre faktorer som bidrar till barriärpåverkan: vägens fysiska barriär, störningen och dödsrisken (figur 1). Djuren kan hindras av fysiska barriärer, som t.ex. viltstängsel, vägbankar eller rännstenar. Tät trafik kan uppfattas som ogenomtränglig, skrämmande och kan medföra hög dödsrisk. Djur kan störas i vägnära områden på grund av trafikbuller, damm, avgaser eller mänsklig aktivitet och därmed uppleva vägområdet som en barriär. Sammantaget är det bara en mindre andel av de individer som försöker att korsa en väg som i slutändan verkligen gör det. Spridningshinder eller dödsfälla Bortsett från vägens fysiska barriärpåverkan, skapar samverkan mellan trafikvolym, djurens undvikande av vägen och risken att bli påkörd tröskelvärden för när en väg är ofarlig, ett spridningshinder eller en dödsfälla (figur 2). Tröskelvärdena varierar givetvis mellan arter, men för den praktiska tillämpningen kan de sammanfattas på fem nivåer: Fysiska hinder (t ex stängsel) N Djur som avser att korsa vägen Störningsbarriär, undvikande av vägområdet a h d Trafik som barriär s Lyckad korsning Figur 1. Vägars barriärpåverkan på djur resulterar i minskat antal passager, t.ex. genom undvikande av vägområdet (a), fysiska hinder (h) och trafikdödligheten (d). Samverkan av dessa faktorer gör att endast en liten andel av de individer som avser att korsa en väg lyckas (s). Betydelsen av de olika faktorerna till barriärpåverkan varierar mellan arter och vägtyper. 269

2 VIII. Vilt och vägar 1. Enskilda vägar med mycket lite trafik: de flesta ryggradsdjur har lätt att korsa dessa vägar, större vilt kan t.o.m. använda dem som transportleder. Däremot kan icke-flygande ryggradslösa djur erfara ett tydligt spridningshinder. 2. Mindre allmänna vägar med trafikvolym under bilar per dygn: den fysiska barriärpåverkan är inte mycket större än i kategori I, men dödligheten har ökat; ändå korsas dessa vägar regelbundet av djur. 3. Järnvägar och mellanstora vägar med trafikbelastning kring 5000 fordon per dygn: vägen är ett partiellt spridningshinder, särskilt under vissa tider på dygnet (pendeltrafiken); trafiken innebär en allvarlig dödsrisk; störningar genom buller, vägsalt och avgaser skapar en tydlig störningszon längs vägen. 4. Stora riksvägar med mellan till fordon per dygn: dessa vägar är kraftiga barriärer för de flesta arter; miljöföroreningar är betydande och trafiken skrämmer djur, vilket leder till att trafikdödligheten inte längre ökar proportionellt med trafikvolymen. 5. Huvudleder och motorvägar med mer än fordon per dygn: tät trafik skapar en konstant bullerridå och en så gott som ogenomtränglig barriär för alla markbundna arter; vägområdet är ofta mycket brett och orsakar därmed även en märkbar biotopförlust. Effekt på populationer Vad betyder detta för djuren i landskapet? När blir vägtrafiken ett problem för viltet, dess bestånd och förvaltning? Hur stor är risken för inavel eller utdöende av lokala populationer? Procent djur som försöker korsa vägen % I II III IV V % avskräckt % dödat % lyckat Trafikvolym (fordon per medeldygn) Figur 2. Förhållandet mellan trafikvolym och andel djur som blir dödade, avstötta eller som lyckas korsa vägen levande. Risken för trafikdöd är störst på medelstora vägar, medan stora huvudleder skrämmer bort djuren och samtidigt skapar en i det närmaste absolut barriär. Modellen bygger på empiriska data från älgolyckor, men nivåerna är teoretiska. 270

3 Figur 3. Trafikflödet på statliga vägar i antal fordon per årsmedeldygn (ådt). Vägkategorierna motsvarar indelningen i fig. 2. Cirklarna representerar arealbehovet för 1) en älg (ca km 2 ), 2) en grupp av 50 älgar eller en minsta förvaltningsenhet (ca km 2 ), 3) en på ett hållbart sätt förvaltningsbar älgstam i södra Sverige (ca km 2 ), 4) en förvaltningsbar älgstam i norra Sverige (> 500 km 2, p.g.a. vintervandringen) och 5) en evolutionär enhet av älgar (> km 2 ). De flesta statliga vägar i Sverige har en trafikvolym mellan och fordon per dygn. Därmed är de partiella barriärer som släpper genom en viss andel djur, om inte direkt över vägbanan, så genom vägportar och över broar. Kraftfulla spridningshinder är kanske endast de stora motorvägarna och riksvägarna med viltstängsel och mitträcken. På landsbygden är dessa vägar dock få och risken för en effektiv isolering av populationer därmed liten. Situationen kan vara annorlunda i urbana områden eller längs kusten, där bebyggelse, annan infrastruktur och naturliga spridningshinder, som t.ex. havsvikar och älvar, kan komplettera vägbarriärerna (figur 3). Betydelsen av de isolerade (avgränsade) områdenas storlek måste ses i relation till djurens arealbehov och till målsättningen för artens förvaltning eller utveckling. Om målet är att bevara en långsiktigt livskraftig population, krävs ett betydligt större område, än om avsikten t.ex. enbart är att hålla tillräckligt många individer för att jakt ska kunna bedrivas under de närmaste åren. Då en lokal djurpopulations utbyte med omgivningen drastiskt minskar eller upphör, bestäms isoleringseffekten till stor del av populationens storlek och dynamik. Små populationer är överlag mer känsliga för förändringar i omvärlden än stora populationer. Mellanårsvariationer i antalet individer är relativt sett ofta större för populationer med få individer eller låg täthet. Detta kan bero dels på minskad genetisk variation (inavel), dels på minskat utbyte med omgivande populationer och andra demografiska effekter. 271

4 VIII. Vilt och vägar Ingen risk för inavel? Effekter av inavel kan yttra sig som minskad överlevnad, nedsatt reproduktion samt ökad känslighet för sjukdomar och miljöförändringar. För undvikande av detta rekommenderas generellt en effektiv populationsstorlek på minst 50 djur, vilket motsvarar en betydligt större verklig population, eftersom inte alla djur reproducerar sig fritt med varandra. För älg motsvarar detta normalt en verklig population av djur om populationen är helt isolerad. För att en lokal stam skall vara genetiskt sammanhängande med omgivande populationer, är det dock tillräckligt att en enda individ invandrar per generation och deltar i parningen. I älgens fall skulle det innebära att inte mer än ett djur vartannat år behöver passera per mil vägsträcka (antaget en generationstid på 5 år och att 70 % av djuren deltar årligen i reproduktion). Hur många älgar som verkligen passerar vägar är okänt, men pågående studier antyder att den verkliga korsningsfrekvensen över vägar och genom vägportar och broar är betydligt större. För de flesta av våra vanliga viltarter torde den direkta barriäreffekten av viltstängsel vara mindre än för älgen, eftersom mindre djur oftare kan ta sig igenom om de verkligen vill. Risken för inavel och andra negativa genetiska effekter p.g.a. vägnätet, kan därför generellt anses vara liten. Även om risken för inavel är försumbar, kan dock andra isoleringseffekter uppstå som skapar behov av åtgärder. Är vägar ett problem för viltförvaltningen? Älgspår längs E4 vid Höga Kusten. Foto: Erik Ringaby Mer relevant än eventuella genetiska effekter av vägbarriärer, är förmodligen effekterna för populationernas dynamik. Enbart slumpmässigheten i det årliga antalet födslar, dödsfall samt in- och utvandring, kan skapa kraftiga fluktuationer i mindre populationers storlek. Risken för olyckligt utfall av slumpen ökar ju mindre populationerna är, liksom att den relativa amplituden på populationssvängningarna ökar med minskande populationsstorlek. Av denna orsak anses idag den minsta förvaltningsenheten för älg ligga på omkring 50 djur (under vintern), dock under förutsättning att beskattningen är anpassad till tillväxten och populationens könsoch åldersfördelning (figur 3). Ju mindre 272

5 Älg / 1000 ha Väst E Öst 2000 Procent skadad tall 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ackumulerad skada Ny skada Väst E Öst Figur 4. A) Älgtäthet per tusen hektar beräknat med hjälp av spillningsinventering väster och öster om den nya E4:an vid Höga Kusten. B) Ackumulerade och färska älgbeteskador på tallungskogar i samma områden. Inventeringarna påbörjades först efter att viltstängslet var uppsatt och vägen öppnats för trafik. populationen är, desto större omsorg måste tas vid förvaltningen för att hålla tätheten på en stabil och önskvärd nivå. Med en god förvaltning kan även en mindre population ge acceptabel avkastning. För en art som älg, som både utgör ett problem för skogsbruk och trafiksäkerhet men jaktligt sett är en tillgång, är det extra viktigt att kunna hålla tätheten på en önskvärd nivå. I detta perspektiv kan spridningsbarriärer i form av vägar, dvs. för passager både in och ut ur ett visst område, vara ett problem. Plötsliga populationsminskningar beroende på olycklig slump, t.ex. genom att fem i stället för två älgkor körs på ett visst år eller genom att någon radikal miljöförändring inträffar, sker normalt bara lokalt inom ett begränsat område. Hastigheten för återhämtning i en liten lokal populationen avgörs främst av nivån på invandringen från omgivningen, liksom att det i andra områden kanske krävs utvandring för att populationen inte ska bli för tät. För att en lokal populations demografi ska påverkas genom spridning till och från kringliggande populationer, behövs dock att fler än en handfull djur in- och utvandrar per generation. Varje vandringshinder, t.ex. stora vägar, försvårar därför utjämningen av lokala täthetsskillnader och ställer därmed högre krav på viltförvaltningen. E4:an och viltstängslet På senare år har problemet kring vägbarriärer och eventuell isolering av lokala älgpopulationer fått stor uppmärksamhet i och med att Vägverket satt upp allt fler viltstängsel och mitträcken längs vägarna. Sedan 1980-talet har uppskattningsvis km motorväg och riksväg stängslats mot älg. Av E4:ans sträckning mellan Gävle och Haparanda är redan mer än 44 % stängslat (år 2001), i första hand vägavsnitt med höga hastigheter och hög trafikbelastning. Någon exakt kartläggning av viltstängslens förekomst i Sverige finns inte, och det är heller inte bokfört när de sattes upp. Det är därmed svårt att utvärdera stängslens effektivitet, i form av t.ex. jämförelser mellan tiden före och efter uppsättning. 273

6 VIII. Vilt och vägar Ändå anses viltstängsel som den mest effektiva, om än dyra, åtgärden mot viltolyckor. Befintliga utvärderingar bygger på småskaliga experiment som gjordes i början av 1980-talet. Dessa studier antyder att stängslingen lokalt kan reducera antalet älgolyckor med upp till 80 % och rådjursolyckorna med upp till 55 %. Det är dock möjligt att antalet olyckor ökar vid stängslets slut, liksom på de kringliggande vägarna på grund av att stängslen styr djurens vandringar. På regional nivå kan den olycksreducerande effekten alltså vara betydligt lägre. Det finns också alltid enskilda djur som av en eller annan anledning tar sig över stängslet. Har djuren väl kommit in i ett stängslat vägområdet är risken för olyckor särskilt stor. Förmodligen lyckas bara var 25:e älg ta sig över stängslen på båda sidor av vägen. Finns mitträcke på vägen är andelen troligen ännu lägre. Till olycksstatistikens fördel kommer att djuren med tiden accepterar stängslet, lägger om sina revir eller dör bort. Olyckstalen och skador på stängslet efter djurs passageförsök, avtar märkbart efter bara två till tre år efter stängslingen. Detta betyder att stängslets lokala barriäreffekt ökar med tiden och kanske närmar sig 100 %. Konsekvenser av barriäreffekten för älg på grund av viltstängsel kunde för några år sedan studeras vid Höga Kusten. När E4:an byggdes om och stängslades 1997, skars älgars traditionella vintervandringsstråk av. Älgar som brukat vandra en till två mil från sommarbetesmarkerna i inlandet ner till vintermarkerna närmare kusten, blev nu stående väster om vägen. Effekten blev en betydligt höjd älgtäthet och en kraftig ökning av betesskadorna på tallungskog i områdena väster om vägen (figur 4). Tre år efter stängslingen var mer än 40 % av dessa tallar skadade av älg. Frågor kräver svar Hur tätt är vägnätet i verkligheten jämfört med i djurens perspektiv? Var finns utrymme för stabila viltpopulationer? Är trafikdödligheten ett större problem än isolering av vissa populationer? Vilken rumslig skala är relevant i förhållande till olika målsättningar? Det återstår många frågor att studera innan vi kan göra en fullgod bedömning av vägars fragmenterande inverkan på djurlivet. I första hand gäller det att förstå, eller åtminstone kunna utvärdera, vägbarriärers betydelse för djurens dagliga rörelser och/eller årstidsmässiga vandringar. Det är också viktigt att öka kunskapen kring hur åtgärder som t.ex. viltbroar eller vilttunnlar, skall placeras och utformas för att på bästa sätt motverka isoleringen av djur och hela populationer. I sammanhanget är dock avgörande att målsättningen för detta miljöarbete definieras. Hur stor barriäreffekt (antal djur eller andel av populationen på fel ställe) kan och vill vi acceptera för en given väg? Vilken grad av isolering kan man tolerera ur ekologiska eller förvaltningsmässiga perspektiv? Det är uppenbart att vägars barriäreffekt kan medföra allvarliga konsekvenser för såväl djuren som markägaren och samhället. Men vilket perspektiv skall tillämpas i vägplaneringen? Dessa frågor kan, vilket även noterats i andra artiklar i detta kapitel, inte besvaras enbart av vägingenjörer, ekonomer eller ekologer var för sig, utan förutsätter en dialog mellan olika aktörer i samhället. 274

7 Vidareläsning Almkvist, B., André, T., Ekblom, S. & Rempler, S. A Slutrapport Viltolycksprojekt. Vägverket TU146: , Borlänge. Anderson, P Roads as barriers. In: Sherwood, B., Cutler, D. & Burton, J. A. (eds.), Wildlife and Roads. Imperial College Press, London, pp Forman, R. T., Sperling, D., Bissonette, J. A., med flera Road ecology Science and Solutions. Island Press, Washington. Helldin, J. O. & Seiler, A Viltstängsel längs E4 mellan Gävle och Haparanda: Isoleringseffekter på älg. Rapport till Vägverket, Grimsö forskningsstation, Riddarhyttan. Seiler, A Ekologiska effekter av vägar och järnvägar. In: Eriksson, I-M. & Skoog, J. (eds.), Ecological assessment in the planning of roads and railroads. Vägverket, Publ. 1996:32 och Banverket, P 1996:2, Borlänge, pp Seiler, A., Cederlund, G., Jernelid, H., Grängstedt, P. & Ringaby, E Den nya E4:ans effekt på vintervandrande älgar i Höga Kusten. Rapport till Vägverket, Grimsö forskningsstation, Riddarhyttan. 275

Vägars ekologiska effekter på djur

Vägars ekologiska effekter på djur Andreas Seiler V ägar påverkar landskapet och djurlivet på många olika sätt. Konsekvenserna av t.ex. avgaser, buller, vandringshinder eller trafikdödlighet är inte begränsade till själva vägområdet, utan

Läs mer

Viltoloyckor. Viltolyckor ökade dramatiskt. En miljard kronor per år. Andreas Seiler

Viltoloyckor. Viltolyckor ökade dramatiskt. En miljard kronor per år. Andreas Seiler Andreas Seiler I genomsnitt kolliderar mer än åttio fordon varje dag med ett rådjur eller en älg på svenska vägar. Många hundra personer skadas årligen och fler än tio dör i trafikolyckor med vilt, för

Läs mer

Viltstängsel längs E4 mellan Gävle och Haparanda:

Viltstängsel längs E4 mellan Gävle och Haparanda: Viltstängsel längs E4 mellan Gävle och Haparanda: översiktlig bedömning av isoleringseffekter på älg J-O Helldin och Andreas Seiler Grimsö forskningsstation, SLU 10 okt 2002 Viltstängsel längs E4 mellan

Läs mer

Vilt och Trafik. Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation

Vilt och Trafik. Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation Vilt och Trafik Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation Präsentation på Älgskadefondsföreningens årsstämma 2009-10-03 Andreas

Läs mer

Viltet i trafiken. Andreas Seiler Grimsö forskningsstation, SLU. Mattias Olsson. Karlstads universitet & EnvironPlanning AB

Viltet i trafiken. Andreas Seiler Grimsö forskningsstation, SLU. Mattias Olsson. Karlstads universitet & EnvironPlanning AB Viltet i trafiken Andreas Seiler Grimsö forskningsstation, SLU Mattias Olsson Karlstads universitet & EnvironPlanning AB J-O Helldin Centrum för Biologisk Mångfald, SLU www.triekol.se www.iene.info Viltet

Läs mer

Trafikdöden. Pilotstudie. Andreas Seiler, Christiane Seiler, J-O Helldin och Tina Eckersten

Trafikdöden. Pilotstudie. Andreas Seiler, Christiane Seiler, J-O Helldin och Tina Eckersten Andreas Seiler, Christiane Seiler, J-O Helldin och Tina Eckersten V arje år dör flera miljoner djur i trafiken. Döda djur längs vägar har blivit en allt vanligare syn i Sverige och antalet trafikoffer

Läs mer

Författarna: J-O Helldin Grimsö forskningsstation, SLU 730 91 Riddarhyttan j-o.helldin@cbm.slu.se

Författarna: J-O Helldin Grimsö forskningsstation, SLU 730 91 Riddarhyttan j-o.helldin@cbm.slu.se Älgprojektet vid Kalix Effekter av viltstängsel på vintervandrande älgar Slutrapport J-O Helldin, Andreas Seiler, Per Widén, Mattias Olsson, Owe Geibrink Författarna: J-O Helldin Grimsö forskningsstation,

Läs mer

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder 2017-04-20 VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder KUND Trafikverket KONSULT WSP Env

Läs mer

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda VÄGPLAN Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda Gävle kommun, Gävleborgs län PM Faunaplan Ärendenummer: TRV 2014/12687 Trafikverket Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Johan Månsson SLU i samarbete med Henrik Andrén & Göran Ericsson Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Hur stora är Älgskötselområdena idag? 49 000 ha (93) Norrland

Läs mer

Älgmöte 23 januari. 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix. Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam vill vi ha?

Älgmöte 23 januari. 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix. Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam vill vi ha? Älgmöte 23 januari 18,30 Presentation 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix (Wiebke Neumann SLU) Projektet Älgen 19,30 Älgjakten 2017 (Sven Forsberg ÄFG 5) Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam

Läs mer

J-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,...

J-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,... www.triekol.se J-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,... 2!!!"#$%$"&'() !!!"#$%$"&'()!!!"!&*+*&(,-'+./-01"2, 2 !!!"#$%$"&'()!!!"!&*+*&(,-'+./-01"2,!!!"34#$567"2, 2 www.triekol.se

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun

Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Bilaga 1. Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Datum: 2015-04-16 Uppdaterad: 2018-02-12 Innehåll Innehåll... 0 Inledning... 1 Viltvårdare... 1 Viltsituationen i kommunen... 2 Biotopvård... 3 Skyddsåtgärder...

Läs mer

Uppförande av viltstängsel längs stambanan genom övre Norrland och tvärbanan

Uppförande av viltstängsel längs stambanan genom övre Norrland och tvärbanan SAMRÅDSUNDERLAG Uppförande av viltstängsel längs stambanan genom övre Norrland och tvärbanan Bandelar 129, 130, 126, 124 och 152 i Västernorrland, Västerbotten och Norrbottens län TRV 2017/63459 TMALL

Läs mer

Populationernas ekologi (sid )

Populationernas ekologi (sid ) Populationernas ekologi (sid 179-186) Ekosystemet beskriver samspelet mellan levande- och icke levande faktorer. Hur ser samspelet ut mellan de levande faktorerna dvs organismerna? - vem påverkar vem?

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg

Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Rapport 17-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Spillningsinventering

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,

Läs mer

Nytt fokus på viltolyckor KRÄVS!

Nytt fokus på viltolyckor KRÄVS! Nytt fokus på viltolyckor KRÄVS! Anders Sjölund Ekolog & Nationell samordnare Natur Tel: 46 (0)70 5975228 Mail: anders.sjolund@trafikverket.se Trafikverket Röda vägen 1 781 88 Borlänge www.trafikverket.se

Läs mer

Olycksutredning. Trafikolyckor med älg. Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum)

Olycksutredning. Trafikolyckor med älg. Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum) Olycksutredning Trafikolyckor med älg Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum) 2009-2013 Författare Datum www.rsgbg.se Olycksutredning Trafikolyckor med

Läs mer

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen

Läs mer

Södermanlands Län. Avskjutningsrapportering

Södermanlands Län. Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapportering Södermanlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

Viltanalys för väg 40 Nässjö-Eksjö

Viltanalys för väg 40 Nässjö-Eksjö Handläggare Brita Danielsson Tel +46 10 505 26 42 Mobil +46 72 242 79 83 brita.danielsson@afconsult.com Datum 2014-10-20 Uppdragsnr 598 070 Handläggare Anders Dahllöv Tel +46 10 505 44 89 Mobil +46 76

Läs mer

Slutrapport Projekt Viltslussen

Slutrapport Projekt Viltslussen Slutrapport Projekt Viltslussen Med planerat startdatum Vårterminen 2017 och beräknat slutdatum Vårterminen 2019 Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter,

Läs mer

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de

Läs mer

Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn

Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn 2015-09-30 Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur Håkan Sand Grimsö forskningsstation Sveriges lantbruksuniversitet Disposition Förvaltning av älg - generella förutsättningar Predationsmönster

Läs mer

Bristanalys hjortdjur. Region Mälardalen

Bristanalys hjortdjur. Region Mälardalen Bristanalys hjortdjur Region Mälardalen Rapporten färdigställd: 2008-06-03 Författare: Johanna Arrendal, MyraNatur och Elinor Caruth, Ramböll Sverige AB. Framsidans bild: MyraNatur/J. Arrendal Kartor,

Läs mer

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet

Läs mer

Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir

Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM 2008-12-11 Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir I en hemställan daterad den 30 oktober 2008 ansöker Svenska Jägareförbundet (SJF) om

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning på marker kring Hofors och Garpenberg

Skattning av älg via spillningsräkning på marker kring Hofors och Garpenberg Skattning av älg via spillningsräkning på marker kring Hofors och Garpenberg Foto: Jonas Lemel Juli 2006 Arbetet är beställt av Sveaskog Rapport 11-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg

Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg Sammanfattning för 2001 2006 Foto: Jonas Lemel Oktober 2006 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 21-2006 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

Älgförvaltningsplan för Uppsala län Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Norn

Spillningsinventering av älg i Norn Spillningsinventering av älg i Norn Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 14-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &

Läs mer

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Uttrar o c h vägar 1

Uttrar o c h vägar 1 Uttrar och vägar 1 Foto: Kenneth Johansson Foto: Kenneth Johansson Uttern i Sverige Uttern är ett vattenlevande rovdjur. Den hör till gruppen mårddjur och är relativt nära släkt med till exempel grävling,

Läs mer

PUBLIKATION 2007:84. Den sentida utvecklingen av viltolyckorna i Sverige

PUBLIKATION 2007:84. Den sentida utvecklingen av viltolyckorna i Sverige PUBLIKATION 27:84 Den sentida utvecklingen av viltolyckorna i Sverige Rapport till seminarium med NVR 25 maj 27 TITEL: Den sentida utvecklingen av viltolyckor i Sverige PUBLIKATIONSNUMMER: 27:84 UTGIVNINGSDATUM:

Läs mer

BEGÄRAN OM UPPGIFTER GÄLLANDE VARGAR I SVERIGE

BEGÄRAN OM UPPGIFTER GÄLLANDE VARGAR I SVERIGE BEGÄRAN OM UPPGIFTER GÄLLANDE VARGAR I SVERIGE På basen av ett klagomål som kommissionen nyligen har mottagit skulle vi vilja begära tilläggsuppgifter om vargpolitiken och licensjakten av vargar som nyligen

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

Viltsäker Järnväg. Informationsmöte med Länsstyrelsen i: - Södermanlands län - Uppsala län - Västmanlands län - Västra Götalands län - Örebro län

Viltsäker Järnväg. Informationsmöte med Länsstyrelsen i: - Södermanlands län - Uppsala län - Västmanlands län - Västra Götalands län - Örebro län Viltsäker Järnväg Informationsmöte med Länsstyrelsen i: - Södermanlands län - Uppsala län - Västmanlands län - Västra Götalands län - Örebro län 2016-04-20 Information från Mattias Olsson, Andreas Seiler

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar Utredare: Robert Bang räddningstjänsten Gislaved/Gnosjö. 0371 82712 1. Inledning Allmänna utgångpunkter När en räddningsinsats

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Artbildning och utdöende

Artbildning och utdöende Artbildning och utdöende Arter Vad är en art? Enkla svaret: Två individer ur olika arter, kan inte få fertil avkomma Lite mer komplicerat: "Art" är en människans definition. Det finns exempel på arter

Läs mer

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Torrtrummor för små däggdjur

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Torrtrummor för små däggdjur VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Torrtrummor för små däggdjur 2017-02-11 VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Torrtrummor för små däggdjur KUND Trafikverket KONSULT WSP Env ironmental Sverige Dragarbrunnsgatan 41 753

Läs mer

Vilken inverkan har vargen på älgstammen?

Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Håkan Sand, Olof Liberg, Per Ahlqvist och Peter Wabakken V argens återkomst skapar oro i många läger, inte minst bland de jägare som jagar på marker där vargen

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Gävle-Dala Viltvårdsområde Rapport 16-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

RENAR OCH KLÖVVILT PÅ JÄRNVÄGAR - En studie i järnvägars effekter på ren, älg och rådjur i norra och mellersta Sverige under 2005

RENAR OCH KLÖVVILT PÅ JÄRNVÄGAR - En studie i järnvägars effekter på ren, älg och rådjur i norra och mellersta Sverige under 2005 Sveriges Lantbruksuniversitet Området för Landskapsarkitektur LTJ-fakulteten Alnarp RENAR OCH KLÖVVILT PÅ JÄRNVÄGAR - En studie i järnvägars effekter på ren, älg och rådjur i norra och mellersta Sverige

Läs mer

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen Att förvalta en älgstam i vargrevir Gunnar Glöersen Älgstam 10 000 ha 120 100 80 60 40 20 0 Vuna sommar Födda kalvar Avskjutning höst Mål 50 % reproduktion 120 100 80 60 40 20 0 Vuna sommar Födda kalvar

Läs mer

VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund

VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund VAD ÄR EN EKODUKT? Hur kan man minska barriäreffekten för djuren på en befintlig väginfrastruktur:

Läs mer

Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en

Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Skogsbrukets Viltgrupp analyserat sambandet mellan älgtäthet och älgbetesskador på tall i Västerbo

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Trafikolyckor på länsväg 156

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Trafikolyckor på länsväg 156 Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Trafikolyckor på länsväg 156 Sammanfattning av händelsen SÄRF och Marks räddningstjänst har kartlagt trafikolyckor under en femårsperiod. Sammanlagt har

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd

Läs mer

Rapportering av särskilt viltolycksdrabbade vägsträckor i Värmland

Rapportering av särskilt viltolycksdrabbade vägsträckor i Värmland Rapportering av särskilt viltolycksdrabbade vägsträckor i Värmland Regionala rådet i Värmland 2011 Nationella Viltolycksrådet (NVR), som består av 14 medlemsorganisationer (myndigheter och ideella/intresseorganisationer),

Läs mer

och reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning.

och reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning. Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur TEKST HÅKAN SAND, CAMILLA WIKENROS, JOHAN MÅNSSON GRIMSÖ FORSKNINGSSTATION, SVERIGES LANT- BRUKSUNIVERSITET Skillnaderna mellan en naturlig och en

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING

HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

ÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna

ÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska

Läs mer

Planer i älgförvaltningen

Planer i älgförvaltningen Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans

Läs mer

Inventering av stora rovdjur i Örebro län

Inventering av stora rovdjur i Örebro län LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Stråk 2 regional plan. Workshop

Stråk 2 regional plan. Workshop Stråk 2 regional plan Workshop 2014-12-12 Korta fakta om stråket Stråket är ganska heterogent vad gäller bredd och annan teknisk standard Väg 164 Vägen är genomgående smal, på sina håll mycket smal Vägrenar

Läs mer

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige

Läs mer

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar

Läs mer

Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö?

Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö? Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö? Annika Jägerbrand VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Stockholm 2011-11-30 Bakgrund VTI har förr använt älg i körsimulator för att studera

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra metoder

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland

Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland Foto: J Lemel Foto: Jonas Lemel September 2005 Rapporten är beställd av: Stora Enso Korsnäs AB Stiftet i Uppsala Rapport 20-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning i Norn

Skattning av älg via spillningsräkning i Norn Skattning av älg via spillningsräkning i Norn Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 16-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) 2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund

Läs mer

FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN. Delrapport märkning Åsele 2003/2004

FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN. Delrapport märkning Åsele 2003/2004 FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN Delrapport märkning Åsele 2003/2004 Göran Ericsson, Holger Dettki, Lars Edenius, John Ball & Eric Andersson Arbetsrapport

Läs mer

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.

Läs mer

PYTTIS KOMMUN STRÖMFORS KOMMUN

PYTTIS KOMMUN STRÖMFORS KOMMUN Bilaga 16 PYTTIS KOMMUN STRÖMFORS KOMMUN RIKSVÄG 7, BULLEROMRÅDETS BREDD 6.10.2005 SUUNNITTELUKESKUS OY RAPPORT Åbo / M. Sairanen Rv 7, bullerområdets bredd 6.10.2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...

Läs mer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande. Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och

Läs mer

Utformning av viltpassager

Utformning av viltpassager Utformning av viltpassager Sammanfattning av resultat Mattias Olsson Per Widén Karlstads universitet Erkännanden Denna rapport är resultat av ett forskningsprojekt finansierat av Vägverk via medel från;

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Arbetet är beställt av Gunnarps ÄSO Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Rapport 10-2008 Bakgrund På många områden i

Läs mer

FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN

FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN Umeå 2005-05-17 FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN Delrapport märkning Nordmaling 2004/2005 Rapporten och ytterligare information återfinns på http://www-moosetrack.slu.se.

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer