Yttrande över förstudien Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land.

Transkript

1 1 Den Goda Jorden ideell förening förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationer. Föreningen arbetar för att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid. Till Hushållningssällskapet i Halland Att. Elisabeth Falkhaven Yttrande över förstudien Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land. På förfrågan från projektledaren har Den Goda Jorden, ideell förening, beretts tillfälle att inkomma med åsikter i rubricerat ärende samt vad som framgår av bakgrund och syfte i projektbeskrivningen. Vi vill tacka för denna möjlighet. Den Goda Jorden är inget särintresse, utan föreningen tillkom med syftet att: Förmedla kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers matoch energiproduktion. Skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid. Att bevara åkermarken innebär hållbar utveckling. Behovet av föreningen låg/ligger i att ingen myndighet eller organisation för åkermarkens talan sett i perspektivet av framtida generationers behov. Denna skrivelse har utarbetats av Olof Bågenholm. Undertecknad studerade under studierna till agronom bl.a. markfysik och markkemi samt växtnäringsfrågor. Under de senaste 2 3 decennierna har undertecknad följt ett antal miljöfrågor och deras utveckling såväl nationellt som globalt. Sammanfattning och innehållsförteckning sist i dokumentet. Hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag ett inneuttryck för att förstärka att man håller på med något viktigt, seriöst och framtidsinriktat. Det kan gälla teknikutveckling eller avfallshantering. Ingen stans i handlingsprogram nämns något om själva grundförutsättningen att framtidens människor skall ha en tryggad livsmedelsförsörjning. I ekokommuners handlingsprogram har inget setts skrivet om detta. Ej heller i nätverket hållbar stadsutveckling. Dricksvattnet är dock upptaget i miljökvalitetsmålen. Skillnaden mellan dricksvattnet och livsmedelsförsörjningen kan vara att vattenförsörjning till övervägande delen är ett kommunalt ansvar. Livsmedelsförsörjningen däremot är en fråga mellan konsumenter och handel. Endast i ransoneringstider har myndigheter ingripit i denna fråga. Människan tycks ha en till synes medfödd tendens att tro att hon lever i den yttersta tiden. Mantrat i tiden är ekonomisk tillväxt. Men vi har ett ansvar att tänka till och inte leva som om vi

2 2 var de sista generationerna på jordklotet. Talar man om hållbar utveckling måste man tänka sig generationer framåt. Ingen kan idag säga hur den nationella eller globala livsmedelssituationen ser ut om 100 år inte ens om 10 år. I det perspektivet kan åkermark vara väldigt bra att ha. Den enda kända kultur som tänkt i historiska perspektiv är de nordamerikanska indianerna. Dom blickade 7 generationer bakåt och framåt. Företrädare för denna kultur sa att man kan inte äta pengar. Förhållanden kan snabbt ändras. I tider av tillgång reagerar människor inte förrän varan är slut (båset är tomt), då en reaktion vad var det som hände, varför blev det så? uppstår. Det senaste exemplet är när smöret tog slut i affärer och hos mejerier. Låt oss slippa uppleva den konkreta innebörden av Meningen: Ge oss idag det bröd vi behöver. Den drivkälla vi har på jorden är den energi som solen ger oss. I marken har växterna sin rot och med koldioxid, vatten och näringsämnen produceras biomassa. De gröna växterna och åkermarken är grundförutsättningen för vår livsmedelsförsörjning. Det syre vi behöver för våra liv produceras av de gröna växterna. Åkermark en ändlig resurs. Redan i grundskolan lärde vi oss att inlandsisen format landskapet. Isens rörelser malde ner berg och partiklarna avsattes i vatten. Det tog tusentals år att forma det som skulle bli åkermark. Från denna grund krävdes ytterligare hårt arbete av människa för att genom odlingsåtgärder få fram en avkastande åkermark. Det är genom långsiktiga och omvälvande processer i naturen som ny åkermark kan bildas, t.ex en ny istid. Därför bör åkermark betraktas som en ändlig resurs och behandlas med respekt och vördnad. Utrotning av åkermark varar för evigt. Ännu har inget framgångsrikt exempel på återställande uppvisats. Visserligen sker nybildning av framtida åkermark t.ex. i floddeltan. Men det är processer på hundratusentals/miljontals år. Nu är globalt processen den omvända. Lågt liggande åkermark är hotad att dränkas av stigande havsnivåer p.g.a. klimatförändringar. Bördighet. En åkermarks bördighet bestäms huvudsakligen av det geologiska ursprungsmaterialet. Även mullhalten har stor betydelse. Vidare förmågan att lagra växtnäring, vara vattenhållande och samtidigt dränerande samt ha ett bra ph-värde (kalkhaltig). Materialet i alven (jorden under matjorden) har också stor betydelse. Om det är vänligt för rötterna att tränga ner i alven. Om alven är dränerande och vattenhållande. En kalkrik alv är gynnsam. Förekomst av kalkrikt material indikeras av märgelgravar. Att lägga kalkrik alv på matjorden (märgla) var den första mineralgödslingen och som introducerades på 1800-talet. Förr var det de högre liggande markerna med lätta jordar som brukades. På 1800-talet dikades lägre liggande marker ut och i samband med det laga skiftet flyttades gårdarna ut på slätten. Dessa nyodlade marker hade förut varit sumpiga, trädbeväxta och använts som betes-/ängsmark. Översiktliga egenskaper hos jordar. Lätta jordar Litet innehåll av naturlig växtnäring och kalk. Dålig förmåga att kvarhålla växtnäring. Den måste som regel tillföras grödan. Dålig förmåga att lagra vatten (torkkänsliga) Lägre behov av dragkraftsenergi för brukning. Dränerar sig bra, d.v.s. kan snabbt torka upp efter regn. Lämplig för intensiva grödor som inte behöver utnyttja ett djupt rotsystem för god skörd t.ex. potatis och grönsaker. Tyngre jordar (lerjordar) Innehåll av naturlig växtnäring samt förmåga att kvarhålla växtnäring (beroende på lermineralets ursprung och mängd). Bättre förmåga att kvarhålla vatten. Högre behov av dragkraftsenergi för brukning. Svårare att torka upp efter regn.

3 Exempel: På Kårarps-/Wrangelsroområdet utanför Halmstad vid infarten till Servera gjordes en okulärbesiktning av matjord och alv. Matjorden utgjordes av lerig mo med inslag av mjäla. Mullhalten var hög. Alven bestod av mjälig lättlera mellanlera i god struktur. Vad säger detta? Jo, jorden är lättbrukad, dränerande och med god vattenförsörjning samt i övrigt bra förutsättningar för goda skördar. Den hade klass 8 i 1970-talets bördighetsklassificering. Den högsta klass som finns i Halland. Klimat Klimatet spelar en avgörande roll för hur produktiv och odlingssäker åkermarken är. Sverige och norra Europa har gynnsamma förhållanden för ett uthålligt jordbruk jämfört med andra delar av världen. Vårt klimat erbjuder tillräckligt med vatten för odling med i globalt perspektiv mindre extremer av torka och skyfall. Därför har vi inga problem med torka, försaltning och ringa problem med jorderosion, där matjorden kan blåsa bort eller spolas ut i havet. Vinter ger pluspoäng. Minusgrader är också en pluspost för jordbruket i Sverige. De håller aggressiva skadegörare som trivs i varmare klimat i schack. Tjäle återställer och är gynnsam för markstrukturen. Den luckrar jorden och gör så att växternas rötter kan utvecklas och omges av utrymmen för luft och lagring av vatten. Sammanfattningsvis ska vi vara tacksamma för de goda åkerjordar vi har i vårt land. De bör bemötas med aktning och ödmjukhet. Vårt gigantiska oljeberoende. Den industriella revolutionen och samhällets utveckling de senaste åren bygger på användning av fossila bränslen. För jordbrukets del är denna period ca 100 år. Först kom kolet och från 1950-talet avlöste oljan som drivmotor i den ekonomiska expansionen. När vi åker omkring på starkt trafikerade vägar och gator, så upplever vi det just där. Men faktum är att det ser ut likadant i hela den industrialiserade världen på alla frekventerade trafikstråk. Gör ett tankeexperiment: Betrakta trafiken på en hårt trafikerad motorväg eller gata. Tänk Er om det inte kommer något ur oljekranen, hur skulle bilden av motorvägen eller gatan då se ut. Eller slottsbron i Halmstad i rusningstrafik. Den dag oljefälten sinar blir det snabbt tomt i tankarna och glest mellan fordonen. Utan fossil olja kommer inte bara trafiken att tvärbromsa hela den industriella världen stannar upp. Vår tillvaro är oljedopad 24 timmar per dygn. Men biodrivmedel då? Ett räkneexempel: I Sverige förbrukas ca 45 TWh diesel per år. Den kan ersättas av rapsolja som bearbetad kan användas direkt i dieselmotorer. Men om all rapsolja skulle framställas av höstraps odlad i Sverige skulle dubbla Sveriges åkerareal behöva täckas av gula rapsfält. Vackert men helt orealistiskt. Det säger en del om vårt oljeberoende. Mycket diesel per hektar Dagens jordbruk är inte annorlunda än samhället i övrigt. Det behövs drivmedel till traktorer och plogen går tungt. Dieselförbrukningen landar kring 80 liter på ett normalt hektar svensk åker med höstvete om man räknar med allt från stubbearbetning före plöjning till tröskan som ska skörda det blivande mjölet. Den energin räcker till 200 mil på landsväg för en modernare snål dieselbil. Kväve kostar energi Drivmedel står för ca en fjärdedel av det svenska jordbrukets energiförbrukning. Men den största posten är faktiskt energin som går åt till produktion av mineralgödselkväve som står för en tredjedel. För att binda kvävet i luften går det åt energimängden motsvarande 1,3 liter olja per kg 3

4 4 kväve. Det betyder att energin som går åt till att tillverka mineralgödselkvävet på ett hektar höstvete motsvarar ca 200 liter olja. Det mineralgödselkväve som produceras i världen tillverkas till övervägande delen av fossil gas. Det kan låta som om odling på åkermark är en dålig affär rent energimässigt, men så är inte fallet. Den energi som produceras på ett hektar åker med svenskt höstvete är 5 till 10 gånger större än den som satsas. Likväl är energiinsatsen hög och jordbrukets beroende av fossil energi ett känsligt kapitel. När oljan sinar kan jordbruket till en del själv producera biobränsle. (Rapsbaserade produkter, biogas, gengas). Den energimängd som kan sättas in mängden dragkraft - kommer dock att sjunka avsevärt. Oljan i utförsbacke Oljan kommer förr eller senare att sina. PeakOil har på senare år blivit ett begrepp som allt oftare hörs i debatten. Det är den punkt när oljeproduktionen inte längre ökar. Den punkt då de resterande oljereserverna är mindre än de som redan pumpats upp. Trots ökad efterfrågan har världens oljeproduktion sedan 2005 planat ut. Resultatet har blivit ökad konkurrens om oljan och stigande pris. De nya oljekällorna är mer svåråtkomliga och därmed dyrare. Öknar stora havsdjup, arktiska miljöer och därmed miljömässigt vanskliga i känsliga miljöer. Sjunkande skördar med mindre fossil energi. När oljedropparna och gasen blir för dyr för att användas till att tillverka minergödselkväve, sjunker avkastningen per hektar drastiskt med kanske procent. Det blir i stället nödvändigt att fånga kväve i luften med hjälp av kvävefixerande baljväxter som leder oss in på ett växelbruk med vall. Även kända reserver av fosfor är begränsade och svåråtkomliga. Då behövs återigen varje hektar för att förse oss med mat, men också för att producera bioenergi som till en del kan ta över stafettpinnen från oljan. Transporter och förpackningar. Transporter för distribution av livsmedel och mat kommer också att drabbas, vilket kan föranleda en omlokalisering av livsmedelsindustrier från dagens centraliserade anläggningar till mera lokala. Handel inom landet och till/från andra länder kommer också att drabbas. Plastförpackningar och andra plastprodukter är i väldigt många fall baserade på olja. De kan dock produceras av biologiskt material efter teknikutveckling. Torka och skyfall frestar skördarna Det finns även andra skäl till att vara rädd om åkermarken. Den fossila energiboomen de senaste 50 åren är en flyktig parentes i jordklotets historia som sträcker sig ca år tillbaka i tiden. Konsekvenserna av parentesen kan däremot bli förödande för lång tid framöver. De allra flesta klimatforskare är eniga om att förbränningen av fossil energi ligger bakom de dramatiska förändringarna i klimatet. Varningsklockorna är många och beskriver extrema temperaturer, smältande glaciärer, torka och skyfall. För jordbruket och matförsörjningen innebär det stora påfrestningar. I ett sådant läge kommer varje hektar åkermark att behövas och vara en värdefull resurs. Men en sådan resurs kan marken bara vara om den inte ligger begravd under asfalt och betong. Livsmedelsförsörjningen Dragkamp om åkermarken Det pågår en dragkamp om åkermarken. Den striden handlar om vad åkermarken bäst behövs för mat eller bebyggelse. Grunden ligger i att tätorter och städer ursprungligen växte till där man kunde försörjas med livsmedel från det omgivande jordbruket utan att transportera maten så långt. I väldigt många fall omges städer av de bästa jordarna. Sedan har bebyggelse och infrastruktur (Urban sprawl) brett ut sig som ett självspelande piano i takt med att produktiviteten i jordbruket har ökat. Det har lett fram till att 98 procent av Sveriges befolkning

5 kan ägna sig åt andra saker än att producera sin egen mat. Så länge ingen livsmedelsbrist uppstått har processen rullat på. Men hur långt som helst kan det inte gå. 5 Kommunernas köp av åkermark har pågått under många år. Det finns en markbank som är föga känd för allmänheten. Frestelsen är naturligtvis stor för en jordbrukare att sälja till kommunen när den bjuder mångdubbelt mer än avkastningsvärdet som åker. Vem vill inte bli miljonär många gånger om. Och så finns ju den fria äganderätten. Kommunerna gör ändå goda affärer. Som ex. kan nämnas att industritomtmarkspriset på Kårarp/Wrangelsro uppgått till 1 miljon kronor per hektar. Detta sedan marken förädlats med gator, el och Va. (Förstörd för livsmedelsproduktion). Något förmildrande kan vara att man schaktat ihop matjorden i stora högar eller vallar och inte forslat bort den som vid tidigare exploateringar. Ett färskt exempel från Skåne, där en markägare sålde en nära tätortsmark (med Sveriges bästa åkermark) för 1 miljon kronor per hektar. Den prissättningen gjordes enkel genom att kommunen beräknades kunna ta 2 miljoner kronor per hektar i tomtmarkspris. Även vid köp av mark för jordbruksändamål har priserna stigit kraftigt. Man ser det som en investering även om avkastningsvärdet är mycket lägre. Många gånger handlar det om att utnyttja en maskinpark fullt ut, eller att få tillräcklig spridningsareal för allt mer koncentrerade och stora djurbesättningar. Sverige I Sverige finns ca 2,6 miljoner hektar åkermark. Invånarantalet beräknas våren 2012 uppgå till 9,5 miljoner. Detta ger 0,27 hektar per person. Men vår matkonsumtion i Sverige är beroende av en åkerareal om 3,7 miljoner hektar, eller 0,39 hektar per person. Skillnaden utgör den åker som Sverige tar i anspråk utomlands p.g.a. importen av livsmedel och insatsmedel. Dessa 1,1 miljoner hektar (ca 35 %) kallas skuggareal. Ett handgripligt exempel är de sojabönor som importeras från sydamerika. Den svenska åkerarealen nådde ett maximum på 3,8 miljoner hektar år Det var första året med fred efter första världskriget. I färskt minne fanns ransonering och livsmedelsbrist. Hungern ledde till kravaller och militära insatser. Svält är en stark drivkraft och just svält var den tändande gnistan i hungermarscher och upplopp. Import av mat var det inte tal om p.g.a. den marina avspärrningen. Under andra världskriget var matsituationen mycket bättre trots avspärrningar. Sverige var i princip självförsörjande, dock med kraftiga ransoneringar. Åkerarealen var ganska oförändrad. Men efter andra världskriget försvann 0,5 miljoner hektar olönsam åker med dålig bördighet i skogs- och mellanbygder. Åkern planterades med skog. På kvarvarande areal förbättrades dock produktiviteten genom diesel och mekanisering, mineralgödsel och bekämpningsmedel. Det gav högre skördar som höll jämna steg med behoven av mat för en växande befolkning. De senaste 30 åren har den svenska åkerarealen minskat med 10 %, d.v.s. ca hektar. Som exempel kan nämnas att i Skåne försvann hektar 10 procent av den bästa åkermarken mellan åren 1960 och Före och efter denna tidsperiod försvann ytterligare åkermark. Ytterligare ca hektar (rapport från 2006) planeras för bebyggelse, vägar och järnvägar de närmaste 25 åren i Skåne och Halland. Världssituationen I världen finns ca miljoner hektar åkermark. Detta värde har hittills varit ganska konstant. Världens befolkning bedöms ha nått 7 miljarder människor under hösten Detta ger ca 0,21 hektar per person. År 1960 var motsvarande siffra 0,46 hektar per person. År 2050 när världsbefolkningen beräknas vara ca 9,5 miljarder människor skall varje människa livnära sig på 0,16 hektar.

6 6 Mellan 5 och 10 miljoner hektar åkermark försvinner årligen. Skälen är markförstöring genom ökenutbredning, försaltning, jorderosion samt exploatering för bebyggelse och vägar. Försaltning och vinderosion beror på torka och jorderosion på kraftig nederbörd, ofta genom att en skyddande vegetation är borta. Exploatering drabbar oftast den bördigaste jorden runt stora städer. I Europa beräknas hektar varje dag tas i anspråk för bebyggelse och vägar. På 7-8 år försvinner lika stor areal som hela Sveriges åkerareal. Nyligen publicerades att i Tyskland försvinner ca 90 hektar varje dag. Det ger över hektar per år. Detta har lett till protester från bl.a. den tyska bonderörelsen. Ca 8 miljoner hektar tillkommer årligen genom att stepplandskap och regnskog omvandlas till åkermark. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och medför samtidigt förlust av biologisk mångfald som är oersättlig. Regnskogen är jordens omvända lungor som binder koldioxid och producerar syre. När regnskog huggs ner och marken bryts frigörs enorma mängder koldioxid. I Brasilien försvann km 2 regnskog mellan 1970 och 2008, vilket utgör en minskning med 15 procent. Sveriges totala yta är ca km 2. I september 2011 varnade FAO:s generaldirektör Jacques Diouf för att påfrestningen på världens jordar, i kombination med markförstörelse, hotar den globala livsmedelsförsörjningen. Han efterlyste nya internationella ansträngningar för att säkerställa fortsatt friska och bördiga jordar för kommande generationer. Vid mötet lanserades det nya internationella nätverket Global soil Partnership, ett komplement till det 15 år gamla Global Water Partnership. Diouf framförde att markresurserna runt om i världen är utsatta för ett ökat tryck från olika former av konkurrerande markanvändning. Samtidigt pågår en kraftig markförstörelse som drabbar livsmedelsproduktionen. Tillgången på mark- och vattenresurser till jordbruket är redan begränsad. Vatten. För produktion av livsmedel är vattentillgången lika viktig som tillgång till odlingsbar mark. Variation i nederbörd kan dock vara stor mellan åren. Citatet 7 magra år och 7 feta år har tillämpning i nederbördsstatistiken. Variationerna synes ha blivit kraftigare, kanske som en följd av klimatförändringar. Drabbar torka stora jordbruksområden, drabbar det dels befolkningen i resp. land och dels påverkar det världsproduktionen. Kampen om vatten gör att det förekommer att floder inte når havet, till följd av torka och att vatten används på vägen för bevattning. Den största sötvattenåtgången i världen är för bevattning, 70% av människans vattenanvändning Självförsörjningen - Fler människor på minskande åkerarealer. Av ovanstående avsnitt framgår att allt fler människor skall försörjas med mat och vatten på krympande åkerarealer. Att förvänta sig att produktiviteten skall öka är nog att förvänta sig för mycket. Den industrialiserade världen är för sin livsmedelsproduktion mycket beroende av insatsmedel. Dessa är av allt att döma en krympande tillgång. (Se avsnittet om vårt oljeberoende). Den s.k. tredje världen pådyvlas I-världens odlingsmetoder, något som fungerar dåligt. Grunden för en utveckling i tredje världen är fred, lugn och ro samt demokrati. Dessa människor borde få hjälp med att utveckla sina egna, ofta torktoleranta sorter, bättre odlingsmetoder och vattenhushållning samt lagring, organiserad försäljning och varuflöde av sina produkter. Det är en fråga om solidaritet och etik att alla människor ska ha mat och vatten. Och det är en utmaning att utplåna svält och undernäring, klara befolknings- och konsumtionstillväxt, hindra klimatförändringar och att inte tömma naturresurser för framtida generationer. FN uppskattar att ca 1 miljard (var 7:e människa) idag lider av svält eller undernäring. Samtidigt bedöms 1,4 miljarder vara övernärda.

7 7 Sveriges självförsörjning. Självförsörjningen med livsmedel har successivt sjunkit under de senaste 50 åren, men sedan 1990 har minskningen varit mycket kraftig. Parallellt har både skuggarealen och importen av mat ökat dramatiskt. Snart importerar vi 50 procent av all mat vi äter i Sverige och producerar bara de andra 50 procenten själva. Som exempel kan nämnas att för nötkött har självförsörjningsgraden nu sjunkit under 50 %. Produktionen av svenskt griskött är också på stark nedgång. Från år 2000 t.o.m sjönk den med 12 %. Prognosen t.o.m är minus 22 % från 2000 års nivå. Den svenska köttkonsumtionen har dock inte minskat. Sedan 1990 har den stigit med över 50 %. Ökningen består framför allt av importerat kött, som i flera fall produceras på ett sätt som är sämre för klimatet och miljön än produktion i Sverige. I ett EU-perspektiv är den svenska självförsörjningsgraden extrem och faktum är att Sverige har den lägsta självförsörjningsgraden av livsmedel inom EU och därmed högst andel import. Sveriges befolkning ökar. Den svenska åkerarealen krymper. Med andra ord: fler personer skall livnära sig på mindre areal. Ska vi importera från en hungrande värld eller producera mat på egen areal? Etik och moral I Sverige har vi höga krav på omsorg om naturen, djurmiljö, arbetsmiljö,mm. Detta är reglerat i lagstiftning och följs upp med en omfattande kontrollapparat. Mycket av våra importerade livsmedel och foderprodukter kommer från länder där bekämpningsmedel används som i 10-tals år varit förbjudna i Sverige, bl.a. vid odling av genmodifierade grödor. Griskött importeras från länder där det är tillåtet att klippa svansknorren på grisen. Där grisarna saknar strö och där suggorna tillåts vara uppbundna (fixerade). Nötkött importeras från länder där djuren är uppfödda på foder från arealer från nedhuggen regnskog. I livsmedelsindustrin används palmolja från plantager som tidigare var regnskog. Dessa livsmedel säljer i Sverige p.g.a. lägre pris. Det är inte den lilla människan ute i världen som gynnas av denna handel, utan kapitalstarka intressen och multinationella bolag. Vad som är mest anmärkningsvärt i sammanhanget är att offentliga förvaltningar (t.ex. kommuner) inte upphandlar enligt kriterier i svensk miljölagstiftning, utan i allt väsentligt går efter lägsta pris. Men vi har ju ingen livsmedelsbrist! I Sverige och större delen av I-världen upplever vi idag ingen livsmedelsbrist. Det vi behöver finns ju att köpa i affären. Men förhållanden kan snabbt ändras. Ingen kan idag säga hur den globala situationen ser ut om år inte ens om 100 år. Men alla människor som finns i världen om år skall försörjas med livsmedel från samma jordklot som idag. Därför kan åkermark vara väldigt bra att ha. Man kan filosofera över om naturen hade något syfte med att för år sedan skapa förutsättningar för goda odlingsjordar i ett lämpligt klimat. Vi har ett ansvar att tänka till och inte leva som om vi var den sista generationen på jordklotet. Livsmedelssituationen i världen Import är ingen förnuftig lösning i ett globalt perspektiv. Det tyngsta skälet till att producera sin egen mat är säkerheten. Livsmedelssituationen i världen hänger idag på en skör tråd. Den är kraftigt beroende av klimatiska betingelser, vattentillgången och väder. Stora åkerarealer kan ett år drabbas av kraftig torka och skörden slår fel, medan andra områden kan utsättas för kraftig nederbörd, vilket också förstör både produktion och åkermark. År 2008 steg världsmarknadspriset på spannmål mycket kraftigt. Orsakerna var inte en världsomspännande brist på spannmål. Totalt i världen var skörden ganska normal. Orsakerna var i stället att marknaden reagerade på olika omständigheter: Oljepriset steg kraftigt Detta spillde över på mineralgödselkvävt, som framställs med fossilenergi (oftast gas), varför priset tredubblades under en kort period. Produktionen av biobränsle har ökat. Ca 25 % Av USA:s majsproduktion gick och går till etanolframställning. Detta påverkar rispriset eftersom ris kan ersätta majs som livsmedel. Världens samlade buffertlager av spannmål har normalt legat

8 på 30 % av en årsproduktion. Men på 2000 talet minskade de till 20 %. Många länder införde exportrestriktioner. Hungerkravaller förekom. Råvarubörserna blev nervösa, vilket förstärkte prisuppgången. 8 År 2010 var lagren mer välfyllda. Olika länder har insett att det är väldigt bra att ha ett tillräckligt reservlager. Men stora jordbruksområden drabbades av kraftig torka (V:a Australien, Argentina, Brasilien, Delar av USA (majsskörd), Ukraina). I Ryssland totalförstördes grödorna genom torka och bränder på över 10 miljoner hektar och exportstopp infördes.samtidigt svämmade åkrarna över i Pakistan. Detta skapade oro på världsmarknaden med stigande priser som följd. (Vetepriset steg på några veckor med 60%). Storskaliga spekulationer på världens livsmedel om förväntade eller uteblivna skördar samt priset på olja har blivit vanligare. Livsmedel, där ris har den största volymen följt av vete och majs, har också blivit en politisk handelsvara där regimer gör upp om köp och försäljning. Allt mer åkermark används för odling av energigrödor (T.ex. 25 % av USA:s majsareal, Sockerrör på nyodlingar i Brasilien). Land grabbing För att försäkra sig om mat till hungriga medborgare på hemmaplan har många kapitalstarka länder med växande befolkningar insett att man måste se om sitt hus. De köper eller arrenderar åkermark i ökande takt i fattigare länder. Fenomenet kallas land grabbing på engelska. Det är ett inte helt smickrande uttryck eftersom det engelska ordet betyder att roffa åt sig. Nu ser alltså Kina, Sydkorea och många oljeproducerande arabländer om sitt hus och lägger upp strategier för livsmedelstillgång. Även svenska företag och AP-fonder köper upp åkermark utomlands. Säljare av jorden är fattiga länder framför allt i Afrika, men även i Asien och Östeuropa. I dessa säljande länder är äganderätten till mark inte reglerad, utan staten äger marken. Dessutom styrs dessa länder många gånger av tvivelaktiga och maktfullkomliga regimer. Någon strid ström av kinesiska spekulanter på åkermark ser vi inte i Sverige. Hade vi sett det kanske vi förstått värdet av åkermarken. Kinas intresse inskränker sig än så länge till bilfabriker. Världens livsmedelsförsörjning måste kopplas ihop med: Befolkningsutvecklingen Oljan fossila bränslen Klimatförändringar och vattentillgång Nedhuggning av regnskog Spekulationer i livsmedel Olika länders strategier för livsmedelssäkerhet Livsmedel som politisk handelsvara Åkermark har inget verksamt lagskydd. Åkermark saknar idag ett verksamt lagligt skydd mot exploatering. Ett antal lagparagrafer samt miljömålskrivningar anger hur åkermark betraktas. Det grundläggande ansvaret åvilar genom Plan- och Bygglagen (PBL) kommunerna. 1 kap. 2 PBL: Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användning av mark och vatten. (Det s.k. kommunala planmonopolet). Det är alltså på kommunal nivå som planläggning och avvägningar med ansvar och omdöme skall ske. Inte minst i belysning av följande. Uddlösa paragrafer I miljöbalkens (MB) 1 kap 1 - portalparagrafen framgår att syftet med balken att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta

9 den väl och mark skall användas så att en ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt långsiktigt god hushållning tryggas. 9 I PBL 2 kap. 1 samt MB 3 kap 1 står likalydande: Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Detta borde innebära att ju värdefullare jordbruksmarken är för livsmedelsproduktion, desto större hänsyn borde tas för sådan användning. I MB 3 kap. 4 anges att: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Ovan nämnda lagparagrafer har, veterligen, aldrig i praktiken hindrat en kommun från att exploatera åkermark. Miljöbalken är en ramlag och i sådana fall är skrivningar i förarbeten och proposition viktiga. Där framgår bl.a. att markens kvalitet för biologisk produktion skall tillmätas betydelse och beaktas hur marken klassificerats. Det torde i allmänhet finnas alternativa lokaliseringar bara uppmärksamheten riktas åt det hållet. Särskilt om kommunen vill leva upp till benämningen ekokommun. Staten genom länstyrelserna- har ingen ingripandegrund enbart av anledningen att det är jordbruksmark. Kommunerna skall visserligen rapportera när åkermark tas ur produktion, men detta sker vanligtvis genom insändande av kommunala planer. Om planerna berör utpekade riksintressen, arkeologiska eller natur- och kulturmiljöer kan länsstyrelsen ingripa. Under ett antal år har riksdagsmotioner lagts om bättre lagskydd för åkermark. De har dock avfärdats eller skickats vidare till någon utredning. Innevarande riksdagsår 2011/12 har ett flertal motioner lagts från flera olika riksdagspartier. Dessa kan nås via Vid en paneldiskussion i Skåne sommaren 2011 uttryckte vice ordf. i miljö- och jordbruksutskottet Bengt-Anders Johansson (M) att med rätt ansvarstagande finns möjligheter idag. Han menade vidare att kompetensen om frågan hos kommunerna/lokala politiker borde ökas. Men vem gör det och hur lång tid tar det innan läxan blir inlärd så att den sitter? Vid samma paneldebatt efterlyste Anders Larsson, områdeschef för landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, dels mer kunskap om frågan, dels bättre lagstiftning. Han menade att Sverige har världens bästa åkermark, men i förhållande till jämförbara länder de sämsta planlagarna. Anders föreslog vidare att för att få kommunerna att tänka mer kreativt och hitta andra lösningar än att ta värdefull åkermark i anspråk borde ett exploateringsförbud på två till tre år införas. I längden ville han gärna se en myndighet som tog hand om frågorna kring exploatering av åkermark. Dessutom ansåg han att regional planering är viktig. Med en sådan hade det nog inte etablerats en ny logistikcentral utanför Landskrona. Jordbruksverket har sent om sider vaknat. Dess generaldirektör har i tal och skrift under hösten 2011 medgett att åkermark har ett svagt lagligt skydd. Jordbruksverket har via miljömålsutredningen/beredningen föreslagit vissa åtgärder (se nedan). En omständighet som ökar exploateringstrycket på åkermark är att varje kommun planerar för sig. Alla kommuner vill växa, dra till sig etableringar som kan generera arbetstillfällen, samt fler boende. En samverkan mellan kommuner eller samordning på regional nivå skulle göra att intentionerna i PBL 2 kap.1 samt MB 3 kap.1 bättre skulle uppnås. Frågan bör lyftas upp över kommunal bypolitik till åtminstone regional nivå.

10 Miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål för att framtida generationer skall få en acceptabel livsmiljö. Den för mänskligt liv grundläggande resursen åkermark har tyvärr blivit mycket styvmoderligt behandlad. Under miljömålet Ett rikt odlingslandskap anges att: jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas. Innebörden härav anges i en underpunkt: Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. Om åkermark läggs under asfalt och betong lär produktionsförmågan vara borta för tid och evighet. Nu pågår en översyn av miljömålen. Naturvårdsverket har i rapport 6433 Miljömålen på ny grund föreslagit reviderade skrivningar. Med hänsyn till att åkermark är själva grunden till en hållbar livsmiljö (säkrad livsmedelsförsörjning för människors överlevnad), borde odlingsmarken ha ett eget miljömål. Nu ligger den kvar under Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksverket har gett förslag till en kvantifiering som är bra, men i andra avseenden ofullständiga och obegripliga. Förslag till reviderade preciseringar (Enligt Naturvårdsverkets rapport 6433) 1. Jordbruksmarkens produktionsförmåga. Jordbruksmarken är en 1) resurs med förmåga att ge ett förnybart flöde av ekosystemtjänster i form av livsmedels -, energi- och andra råvaror även på mycket lång sikt. Det innebär att: Minst 2,6 miljoner hektar åkermark är odlingsbar samt regionalt fördelad så att inget av landets åtta produktionsområden har mindre än 90 procent av den åkerareal de hade år ) Arealen jordbruksmark som får irreversibelt ändrad markanvändning begränsas till långsiktigt hållbar nivå. 3) Åkermarken har bra markstruktur och mullhalt, där alvpackning inte överskrider skadliga nivåer i väsentlig omfattning. 10 Kommentarer: 1) Här bör ordet ändlig infogas. 2) Jordbruksverket (JV) anger att år 2010 brukades ungefär 2,63 miljoner hektar åkermark enligt den officiella jordbruksstatistiken. JV anger vidare att den nuvarande åkerarealen inte får minska i någon större omfattning, samt att en stor permanent förändring av markanvändningen inte får ske på nationell nivå. Reserven utgör alltså hektar. I det följande synes Jordbruksverket ha drabbats av en tankeblackout. Att åkerarealen skulle tillåtas minska med 10% i Götalands södra slättbygder där den bästa åkermarken finns - innebär ca hektar. I Götalands skogsbygd skulle det innebära att ca hektar kunde försvinna. Redan med dessa siffror understiges 2,6 miljoner hektar för riket och då återstår sex produktionsområden. Jordbruksverket anger i en kommentar att målet i preciseringen är satt på en nivå som innebär att den nuvarande åkerarealen inte får minska i någon större omfattning. Detta medför att en stor permanent förändring av markanvändningen inte får ske på nationell nivå. Vidare Det är viktigt att trenden med minskande åkerarealer bryts och att arealen åkermark hålls på en stabil nivå. 3) Vad innebär detta?? Jordbruksverket anger i kommentarer: Preciseringen om att arealen jordbruksmark som får irreversibel ändrad markanvändning begränsas till långsiktigt hållbar nivå har ännu inte konkretiserats. Vidare anger JV Exploateringen torde (borde) begränsas kring nivån högst till hektar jordbruksmark per decennium. SLU har i ett yttrande till Miljödepartementet angett att lagskyddet för åkermark är för svag och att kommunerna inte respekterar skrivningen i MB 3 kap. 4 samt att kommunerna slentrianmässigt exploaterar jordbruksmark utan att titta på alternativ. Vidare anger SLU att

11 fundamentala behov av mat och bioenergi måste baseras på situationen i framtiden och med den globala situationen för ögonen. 11 Skydd för åkermark i andra länder. Danmark har en åkerareal som i storlek motsvarar Sveriges och liknar sydsvenska förhållanden. Danskt jordbruk har dock en starkare ställning eftersom det utgör en betydande andel av näringslivet. Man delar upp landarealen i stadsbebyggelse respektive landsbygdsareal och koncentrerar bebyggelsen till stadszonerna. Det regionala miljöcentret har vetorätt och kan upphäva kommuners planer om man inte tagit hänsyn till jordbruket. I Norge anses produktion av tillräcklig och trygg mat till den egna befolkningen som en av de mest grundläggande uppgifterna i ett samhälle. Tre procent av landets yta är odlad jord, vilket ger 0,22 ha per person. En beräknad befolkningstillväxt gör att behovet av mat kommer att öka. För att bevara befintlig åkermark har ett flertal åtgärder vidtagits. Kommunerna måste dokumentera att möjligheter till förtätning är utnyttjad. Regeringen har skickat brev till kommuner och länsstyrelser i frågan och de senare har stoppat projekt där åkermark skulle byggts bort. Invändningar från statliga myndigheter mot projekt lyfts upp på departementsnivå för avgörande. Ett förslag till jordvärnslag har tagits fram där vissa beslut om exploatering flyttas från kommunnivå och högre upp i systemet. Åkermark i jämförelse med lagskyddet för biologisk mångfald och kulturmiljö. För den biologiska mångfalden och kulturmiljön finns ett starkt lagskydd. I dessa ärenden har länsstyrelsen ingripandegrund, och inget får passera utan länsstyrelsens godkännande. En död trädallé får inte huggas ner utan länsstyrelsens godkännande samt anvisningar i övrigt. Tio hektar bördig åkermark kan utan vidare förstöras utan att länsstyrelsen kan lyfta ett finger. Ett kulturminne t.ex. gammal gravplats från hedenhös får inte förstöras. Åkermarken bildades långt före mänskliga bosättningar, växters och djurs intåg i landskapet. Därför borde åkermark också betraktas som kulturminne. Länsstyrelsen har mandat att besluta om en varg får skjutas eller inte men kan inte hejda förstörelse av tio hektar prima åkermark. Ett exempel från motorvägsbygget Vellinge Trelleborg. Här har motorvägen fått runda en gammal gravdös, vilket förstört extra mycket av världens bästa åkermark. Det upptäcktes en sällsynt växt klöversnyltrot där motorvägen skulle gå. Motorvägsbygget stoppades omedelbart och tills man hade flyttat snyltroten till en annan plats och konstaterat att den kunde trivas där. Det fanns makt och myndighet med den växten. Uppmärksamhet i media Åkermarken får tyvärr ringa eller ingen uppmärksamhet i offentliga media. Det är väl för att så länge det finns mat att köpa tros det att det finns livsmedel och åkermark i överflöd för evig tid. Brustna bröstinplantat kan få betydligt större uppmärksamhet. Vargfrågan väcker mycken debatt och insändare, liksom lokalisering av vindkraft och avfallsdeponier mm. Flera debattörer har menat att det finns ett stort behov av kunskap om åkermarkens framtida värde och nyckelposition för mänskligheten. Därför behövs en uppsjö av olika informationsåtgärder. Den största faran är att vara likgiltig inför frågan. Det gäller att reagera och agera.

12 Sammanfattning 12 I sammanhang då uttrycket hållbar utveckling används måste villkoren för en hållbar framtida livsmedelsförsörjning inkluderas. En nödvändig grund för detta är åkermark. Åkermark måste betraktas som en ändlig resurs. Den tillverkas inte längre. Vi är idag helt beroende av fossila bränslen främst olja -. Att oljan inte varar för evigt måste tas på allvar. En handlingsberedskap för tiden efter oljeepoken måste växa fram. Vi måste redan idag säkerställa framtida generationers behov av livsmedel. Detta bör vara vägledande/styrande i samhällsplaneringen. Grunden för en livsmedelsproduktion är att det finns åkermark. Vi vet inget om villkoren för en livsmedelsproduktion i framtiden framför allt inte efter oljeepoken. Om man inte har möjlighet att bedriva jordbruk intensivt så måste arealen ökas för att upprätthålla en volym. Därför är åkermark väldigt bra att ha även om vi inte behöver allt för dagen. Sveriges åkerareal krymper. Dessvärre är de bördigaste jordarna hårt drabbade. Vår självförsörjningsgrad krymper och närmar sig 50%. Frågan är om det är etiskt och moraliskt försvarbart att importera från en hungrande värld, eller där produktionen sker i former som vi inte tillåter i Sverige. Vi måste betänka att allt fler människor skall försörjas på krympande åkerarealer. Detta gäller såväl för Sverige som globalt. Åkermark har i Sverige idag ett mycket svagt lagligt skydd nästan obefintligt. Det kommunala ansvaret genom det s.k. planmonopolet har visat sig inte fungera. Det måste till en författningsändring där länsstyrelserna får samma befogenheter som gäller för kulturmiljö och biologisk mångfald. Det är märkligt att det inte behövs en miljöprövning för att ta åkermark i anspråk, när den är så noggrann för annan verksamhet eller belägenhet. Samhällsplaneringen måste styras om till att värna åkermark. Byggande måste ske på annat sätt än att ta åkermark i anspråk. Tendenserna och problematiken är densamma över hela världen. Då måste man tänka glokalt tänka globalt och handla lokalt. Det duger inte för ansvarskännande människor att hänvisa till att vi gör som alla andra. /Olof Bågenholm

13 Innehåll. Sidan 13 Hållbar utveckling 1 Åkermark en ändlig resurs 2 Bördighet 2 Översiktliga egenskaper hos jordar 2 Klimat 3 Vårt gigantiska oljeberoende 3 Men biodrivmedel då? 3 Mycket diesel per hektar 3 Kväve kostar energi 3 Oljan i utförsbacke 4 Sjunkande skördar med mindre fossil energi 4 Transporter och förpackningar 4 Torka och skyfall frestar skördarna 4 Livsmedelsförsörjningen 4 Dragkamp om åkermarken 4 Sverige 5 Världssituationen 5 Självförsörjningen fler människor på minskande åkerarealer 6 Sveriges självförsörjning 7 Etik och moral 7 Men vi har ju ingen livsmedelsbrist 7 Livsmedelssituationen i världen 7 Land grabbing 8 Åkermark har inget verksamt lagskydd 8 Uddlösa paragrafer 8 Miljömål 10 Skydd för åkermark i andra länder 11 Åkermark i jämförelse med lagskyddet för kulturmiljö och biologisk mångfald 11 Uppmärksamhet i media 11 Sammanfattning 12