Granskning av rutiner för återsökningar av statsbidrag

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av rutiner för återsökningar av statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn Sofia Nylund Tilda Lindell November 2016

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Nuläge återsökningar, bidrag och god redovisningssed Kommunens ansvar Nuläget enligt Migrationsverket Det nya anvisningssystemet Olika typer av ersättningar Redovisning av bidrag Iakttagelser och bedömningar Socialnämnden Organisation och ansvar Rutin för återsökning av ersättningar från Migrationsverket Bedömning Barn- och utbildningsnämnden Organisation och ansvar Rutin för återsökning av ersättning från Migrationsverket Bedömning Överförmyndarnämnden Organisation och ansvar Rutin för återsökning av ersättningar från Migrationsverket Bedömning Kommunstyrelsen Organisation och ansvar Rutin för återsökning av ersättningar från Migrationsverket Bedömning Bilaga 1. Övriga myndigheters ansvar gällande ensamkommande barn... Bilaga 2. Statliga ersättningar för ensamkommande barn... November av 23

3 Sammanfattning har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat om staden säkerställer att rätt ersättning erhålls från Migrationsverket för de kostnader som är förknippade med mottagande av ensamkommande barn. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att granskade nämnder och styrelse i allt väsentligt säkerställer att staden får rätt ersättning för de kostnader som är förknippade med mottagande av ensamkommande barn. De brister som noterats är främst förknippade med redovisningen av ersättningarna, d.v.s. att intäkter och kostnader inte alltid har redovisats i den period som de avser. Vår bedömning grundar sig på uppföljningen av kontrollmålen, vilka nedan presenteras per nämnd. Socialnämnden synes ha en god kunskap om de ensamkommande asylsökande barn som anvisats till Solna, och att det finns en etablerad kontakt med övriga berörda om/när det behövs. För barn som placerats i boende i Solna av annan anvisningskommun har nämnden inget ansvar. Socialnämnden bedöms ha tillförlitliga rutiner för ansökningar av statliga ersättningar och dessa är dokumenterade. Vi noterar dock brister i periodiseringarna av den externa redovisningen av de statliga ersättningarna. I samband med att bristerna uppmärksammades i granskningen vidtogs dock omedelbart åtgärder för att rätta till hanteringen/redovisningen. Barn- och utbildningsnämnden synes ha en god kunskap om de ensamkommande asylsökande barn som vistas i Solna, oavsett anvisningskommun, och att det finns en etablerad kontakt med övriga berörda om/när det behövs. Barn- och utbildningsnämnden bedöms ha tillförlitliga rutiner för ansökningar av statliga ersättningar, dock är dessa inte dokumenterade. En mindre avvikelse i redovisningen av ersättningarna har noterats. Överförmyndarnämnden synes ha en god kunskap om de ensamkommande asylsökande barn som vistas i Solna, oavsett anvisningskommun, och att det finns en etablerad kontakt med övriga berörda om/när det behövs. Överförmyndarnämnden bedöms ha tillförlitliga rutiner för ansökningar av statliga ersättningar, dock är dessa inte dokumenterade. En mindre avvikelse i redovisningen av ersättningarna har noterats. Kommunstyrelsen har ytterligare tydliggjort respektive nämnds ansvarsområden avseende flyktingmottagandet. Det har även tillskapats tydliga ledningsgrupper och samordningsgrupper för att hantera eventuella gränsdragningsproblem, och det har tillsatts en samordnare som är involverad i gruppernas sammanträden. För att skapa en överblick över stadens flyktingmottagande och de statliga ersättningarna har det upprättats en kartläggning över antalet ensamkommande barn och andra nyanlända som staden tar emot, samt de ersättningar som staden erhåller. November av 23

4 November av 23

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under hösten 2015 skedde en kraftig ökning av antalet ensamkommande barn som ankom till Sverige och som omhändertogs inom systemet för flyktingmottagande. Det är väl dokumenterat att brist på boenden varit ett generellt problem i landet, och en konsekvens av den generella bristen på boenden är att många kommuner placerat de barn och ungdomar som de tagit emot på privata boenden i andra kommuner. Anvisningskommunen har s.k. socialtjänstansvar (utredning, placering, försörjning) och får ersättning för vård-, utrednings- och transportkostnader, och grundersättning samt extra schablon. Vistelsekommunen (d.v.s. där barnet placerats av anvisningskommunen) ansvarar för skola och barnomsorg samt god man, och får ersättning för detta, eventuella initiala kostnader för försörjning samt schablonersättningen. har utifrån ovanstående ansvar för tre olika grupper ensamkommande barn och ungdomar, de som anvisats till staden och placerats i densamma, de som anvisats till staden men placerats i annan kommun och de som anvisats till annan kommun men bor i. Situationen medför stort administrativt arbete för ansvariga socialsekreterare i anvisningskommun, men ställer också höga krav på att det finns ett fungerande informationsutbyte och en samverkan mellan anvisningskommun och vistelsekommun och en god kunskap om regelverk och ansvarsfördelning, bl. a. för att säkerställa att ersättning för kostnader kommer till rätt kommun. Mot denna bakgrund har s revisorer valt att prioritera en granskning av rutiner för hantering av ensamkommande barn och ungdomar som placerats av annan kommun inom Solnas kommungräns Syfte och Revisionsfråga Syftet med granskningen är att få svar på följande revisionsfråga: Säkerställer nämnder och styrelse genom tillförlitliga rutiner att får rätt ersättning för kostnader förknippade med mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, såväl de barn som anvisats till och bor i Solna, som de barn som placeras i annan kommun än den anvisade? 1.3. Revisionskriterier Revisionskriterier utgår från socialtjänstlagen, förordningar (främst AsylErsF och Ny- ErsF), överenskommelser om mottagande samt interna styrande och stödjande dokument inom området. November av 23

6 1.4. Kontrollmål För att besvara revisionsfrågan har följande revisionskriterier formulerats: Staden har kunskap om barnen avseende antal, ålder och boende Staden har en etablerad kontakt och ett fungerande informationsutbyte med placerande kommuner för varje individ samt med aktuellt boende Det finns tillförlitliga rutiner för ansökningar av statliga ersättningar 1.5. Avgränsning Avgränsning sker enligt ovanstående revisionsfråga och kontrollmål. Granskningsobjekt är kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden Metod Granskningen har genomförs genom intervjuer med berörd personal på socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, överförmyndarkansliet och stadsledningsförvaltningen, och genom granskning och analys av för uppdraget relevant dokumentation. Granskningen har även varit föremål för faktaavstämning hos de intervjuade. November av 23

7 2. Nuläge återsökningar, bidrag och god redovisningssed 2.1. Kommunens ansvar När det gäller ensamkommande flyktingbarn (EKB) ansvarar kommunen för följande (enligt information från Migrationsverket): Utreda barnets behov, och därefter fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär till exempel att utreda om en anhörig är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet Utse en god man till barnet. Migrationsverket eller socialnämnden lämnar in en ansökan till överförmyndaren som i sin tur utser en god man. Barnet får skolundervisning Ge fortsatta insatser under barnets uppväxt Barnets integration och etablering om barnet får uppehållstillstånd. Kommunen får då även ansvaret att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Övriga myndigheters ansvar finns i bilaga Nuläget enligt Migrationsverket Enligt information från Migrationsverket har 1796 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige under perioden 1 januari till 13 september Av dessa var ca 18 procent flickor. Den 13 september var totalt asylsökande ensamkommande barn inskrivna hos Migrationsverket. Under 2016 har ensamkommande barn och ungdomar beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket, vilket är 66 procent av de fattade besluten. Figuren nedan har hämtats från Migrationsverket och visar antal asylsökande ensamkommande barn under perioden 2004 till augusti November av 23

8 Figur 1. Antal asylsökande ensamkommande barn under perioden 2004-aug 2016 Av figuren ovan framgår att antalet asylsökande ensamkommande barn under perioden mars till augusti 2016 varit lägre än under motsvarande period under åren Det nya anvisningssystemet När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet i enlighet med socialtjänstlagen ett tillfälligt boende i den kommun (ankomstkommun) där barnet ger sig till känna för svensk myndighet. Migrationsverket ska så snart som möjligt efter det att barnet ansökt om asyl, anvisa en kommun som ska ta över det långsiktiga ansvaret för barnets boende och omsorg (anvisningskommun). En kommun kan inte överklaga ett beslut om anvisning. För att skapa en jämn fördelning över landet har Migrationsverket tagit fram en ny modell för hur anvisningar ska fördelas mellan länen och kommunerna. Den nya modellen började tillämpas den 1 april Anvisningsmodellen för ensamkommande barn innebär att varje kommun tilldelas en viss andel. Denna andel ska ställas i relation till totalt antal gjorda anvisningar från 1 januari 2016 och framåt. Andelen är uträknad utifrån kommunens folkmängd, mottagande av nyanlända, mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår. Anvisning sker till den kommun i landet som har: - Lägst måluppfyllelse av sin andel (s.k. utjämnande anvisning), November av 23

9 - Såvida inte annan kommun anmält en ledig plats som matchar det aktuella barnet avseende ålder och kön (s.k. platsanvisning) - Eller om det föreligger stark anknytning till annan kommun (s.k. anknytningsanvisning) Data till tabellen nedan är hämtad från Migrationsverket och visar s måluppfyllelse t.o.m. vecka 45 i jämförelse med övriga kommuner i länet. Tabell 1. Antal anvisningar och måluppfyllelse för kommuner i Stockholms län t.o.m. vecka 45 Kommun Måluppfyllelse Andel (promille) Folkmängd Antal anvisade under året Rank Botkyrka 173 % 5, Danderyd 10 % 3, Ekerö 46 % 3, Haninge 65 % 6, Huddinge 43 % 8, Järfälla 6 % 5, Lidingö 98 % 4, Nacka 4 % 9, Norrtälje 70 % 5, Nykvarn 102 % 1, Nynäshamn 70 % 3, Salem 17 % 2, Sigtuna 111 % 3, Sollentuna 97 % 6, Solna 96 % 6, Stockholm 73 % 79, Sundbyberg 68 % 3, Södertälje 98 % 1, Tyresö 0 % 4, Täby 72 % 6, Upplands-Bro 96 % 2, Upplands-Väsby 95 % 3, Vallentuna 99 % 3, Vaxholm 18 % 2, Österåker 94 % 4, Av tabellen ovan framgår att 17 ensamkommande barn har anvisats till Solna under 2016 (t.o.m. vecka 45) och att stadens måluppfyllelse därmed uppgår till 96 procent. De kommuner i länet som har lägst rankning, d.v.s. lägst måluppfyllelse av sin andel, är Tyresö (rank 1), Nacka (rank 9) och Järfälla (rank 10). November av 23

10 2.4. Olika typer av ersättningar Staten (genom Migrationsverket) ersätter kommunerna för kostnader för mottagande av ensamkommande barn. Bidrag ges både på generell basis och individbasis. Antalet ersättningar är många och villkoren är komplexa. En del av ersättningarna betalas ut automatiskt medan andra betalas ut efter ansökan till Migrationsverket. I bilaga 2 lämnas en kort beskrivning av de olika ersättningarna för ensamkommande barn Redovisning av bidrag Kommunerna erhåller stora utbetalningar (alternativt fordringar) från Migrationsverket och frågan uppkommer då hur dessa bidrag skall redovisas. Redovisning av intäkter i kommuner regleras av Rådet för kommunal redovisning (RKR) som uttolkar kommunal redovisningslag (KRL) och därtill hörande god redovisningssed. Syftet är att redovisa intäkt korrekt i resultaträkningen, så att en rättvisande bild över periodens resultat presenteras i kommunens externa redovisning. I den mån kommunerna har lägre kostnader än vad bidragen motsvarar skall ett överskott redovisas i resultaträkningen. Det är inte förenligt med god redovisningssed att balansera över- och underskott utan att dessa är hänförliga till ej utförda respektive utförda prestationer. Redovisning av intäkter i kommuner och landsting regleras i RKR:s rekommendation nr 18 från år RKR har även förtydligat redovisningen av statsbidrag i en information utgiven år Enligt god sed skall generella statsbidrag redovisas som intäkt enligt kontantmetoden, dvs när de utbetalas. Intern fördelning av bidragen mellan olika verksamheter inom kommunen (t.ex. socialtjänst och skola) är ingen fråga som berör den externa redovisningen. Däremot är det viktigt att bidragen internt fördelas till de verksamheter som har de kostnader som bidragen har för avsikt att täcka. November av 23

11 3. Iakttagelser och bedömningar 3.1. Socialnämnden Organisation och ansvar När ett ensamkommande asylsökande barn ankommer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Migrationsverket har kontor i ett antal kommuner där ett ensamkommande barn kan lämna in en ansökan om asyl. Det medför att de flesta av de asylsökande barnen tar kontakt med en myndighet i någon av dessa kommuner, som då blir ankomstkommun. Eftersom Migrationsverket har ett kontor i Arenastaden är Solna en ankomstkommun 1. I avvaktan på att Migrationsverket hinner utreda ärendet och anvisa barnet till någon kommun, är det ankomstkommunens skyldighet att ordna barnets boende. I ligger detta ansvar på socialförvaltningen. Staden har inga transitboenden i egen regi utan köper alla platser från externa utförare. För dessa boenden får staden total kostnadstäckning från Migrationsverket och ansökning görs enligt erhållen faktura från den externa utföraren. Tabellen nedan är hämtad från socialnämndens delårsrapport och visar att inflödet av ensamkommande barn (ej anvisade) har minskat kraftigt jämfört med Under perioden augusti till december 2015 kom över 300 barn per månad, jämfört med 13 barn i augusti Tabell 2. Transitbarn (ej anvisade), jämförelse mellan åren När ett ensamkommande barn har anvisats till Solna får socialförvaltningen en skriftlig information från Migrationsverket. Av informationen framgår exakt datum för när staden ska ta över ansvaret för barnet. Ofta kan det vara barn som redan varit i ankomstboende i Solna, och då kan man bara fortsätta kontakten därifrån. Enligt stadens sammanställning var läget i Solna följande under veckorna 5, 20 och 39. Tabell 3. Antal ensamkommande barn med Solna som anvisningskommun under veckorna 5, 20 och 39 Vecka 5 Vecka 20 Vecka 39 Antal barn anvisade till Solna Varav placerade i asylboende i Solna Varav placerade i asylboende andra kommuner Varav boende i jour- eller familjehem i Solna eller annan kommun Varav boende hos släkting i Solna Enligt uppgift kommer dock Migrationsverkets kontor att flytta till Sundbyberg. November av 23

12 Alla barn som anvisats till Solna ska placeras i ett boende, vilket kan vara ett asyl-/putboende (HVB hem Hem för Vård eller Boende) eller jour-/familjehem. Socialförvaltningen kan även godkänna boende hos en släkting. Förvaltningen har inga egna boenden utan alla platser köps av externa utförare. Boendet kan i princip finnas var som helst i Sverige, men har dock endast placeringar i närkommuner, främst i Stockholm och Upplands-Väsby. Enligt intervju har socialförvaltningen haft god tillgång till HVB genom avtal med Vårljus och Attendo. Förvaltningen har inte haft några stödboenden (ny form av boende fr.o.m. 1 januari 2016) däremot s.k. träningslägenheter (dvs. eget boende där barnet ska klara sig själv, under uppsikt). Det framkommer dock att det har varit svårt att hitta lämpliga familjehem. Många av barnen skulle, enligt uppgift, klara sig bra själva med god man, dvs. de är inte i behov av socialförvaltningen i övrigt. Staden har tecknat ett avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 130 platser för asylsökande ensamkommande barn från och med 15 januari Avtalet är nu uppsagt av Migrationsverket men löper fram till 31 mars Enligt avtalet erhåller staden kr/dygn för samtliga avtalade plaster, oavsett om platserna är belagda eller inte. Därtill erhålls 300 kr/dygn för varje belagd plats. Socialförvaltningen ska också utreda varje barns behov. Oavsett i vilken kommun Solna väljer att placera det anvisade barnet är det socialförvaltningen i Solna som ansvarar för dessa barns omsorg. Socialförvaltningen ansvarar för att de barn som har anvisats till Solna har det bra, oavsett boendeort. Varje anvisat barn har kontakt med en socialsekreterare. Enligt intervju har varje socialsekreterare cirka 20 barn, vilket uppges vara ett lågt antal jämfört med andra kommuner. För barn under 18 år ska en övervägandeuppföljning göras var sjätte månad och detta upplevs fungera bra, enligt intervju. Socialförvaltningen ska även anmäla/ansöka om en god man till samtliga anvisade ensamkommande asylsökande barn. Om barnet placeras i ett boende i Solna, görs anmälan till överförmyndarkansliet i. Om barnet placeras i någon annan kommun ska anmälan/ansökan göras till överförmyndaren i vistelsekommunen. Om ett barn under 18 år beviljas uppehållstillstånd (permanent eller tillfälligt) ska socialförvaltningen i den kommun där barnet vistas anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken. Denna ansökan görs till tingsrätten. Om ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd är det dennes gode man som ansvarar för att anmäla detta till överförmyndarkansliet, som i sin tur informerar socialförvaltningen. Staden har också ett avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 100 platser för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Även detta avtal är uppsagt men löper fram till årsskiftet. Ersättning är densamma som för asylsökande, dvs kr/dygn för alla avtalade platser samt ytterligare 300 kr/dygn för alla belagda platser. Enligt stadens sammanställning var läget i Solna följande under veckorna 5, 20 och 39 avseende ensamkommande barn med uppehållstillstånd: November av 23

13 Tabell 4. Antal ensamkommande barn med uppehållstillstånd i Solna under veckorna 5, 20 och 39 Vecka 5 Vecka 20 Vecka 39 Ensamkommande barn med uppehållstillstånd varav boende i PUT-boende Solna varav boende i PUT-boende i andra kommuner varav boende i jour-eller familjehem i Solna eller i annan kommun -varav barn över 18 år boende i träningslägenhet i Solna eller i annan kommun Socialförvaltningen har inget ansvar för de barn som andra kommuner har placerat i Solna, och behöver därmed inte har koll på hur många de är, hur gamla de är eller var de bor. Det framkommer dock av intervju att socialförvaltningen i Solna har informerat andra socialförvaltningar om att barn har placerats i undermåliga familjehem i Solna. Det uppges dock inte alltid vara särskilt lätt att få fram vilken kommun som barnen har anvisats till och därmed kunna kontakta berörd socialförvaltning Rutin för återsökning av ersättningar från Migrationsverket På socialförvaltningen är det en kvalificerad administratör på flyktingbarnenheten och en controller på staben som upprättar ansökningarna till Migrationsverket. Socialförvaltningen har tagit fram tre olika rutinbeskrivningar för hur återsökningar av statliga ersättningar ska gå till: Rutin för återsökning av statliga ersättningar för asylsökande ensamkommande flyktingbarn i Solna som ankomstkommun (Transit), daterad Rutin för återsökning av statliga ersättningar för asylsökande ensamkommande flyktingbarn (Anvisad), daterad Rutin för återsökning av statlig ersättning för ensamkommande flyktingbarn med tillstånd (PUT), daterad Av samtliga rutiner ovan framgår arbetsgången för återsökningsprocessen, d.v.s. vilka aktiviteter som ska genomföras och vem som är ansvarig. I aktiviteterna finns tydliga beskrivningar av t.ex. vilka blanketter som ska användas och vilka bilagor som ska bifogas. I samtliga rutiner finns även en riskbedömning av vilka situationer som kan uppstå om rutinen inte följs, se exempel nedan (hämtad från rutinen för anvisade barn): Risker Fel antal asylsökande flyktingbarn/missat asylsökande flyktingbarn som blivit anvisade till kommunen Saknar bilagor Konsekvenser Allvarlig ekonomisk konsekvens i form av utebliven ersättning Felaktiga budgetprognoser, avslag på ansökan, resulterar i förlorad ersättning. November av 23

14 När det gäller återsökningar för ensamkommande transitbarn ska ansökan lämnas in kvartalsvis i efterskott. En ansökan måste dock ha skickats till Migrationsverket inom ett år från utgången av det kvartal ansökan gäller. Staden återsöker kostnader för boende och eftersom alla platser köps externt, görs återsökningen utifrån faktiska kostnader (dvs. utifrån leverantörernas fakturor). Antalet dygn håller man koll på genom en Excel-fil, som uppdateras kontinuerligt av enhetens transitjour. I Excel-filen ska även kostnader för tolk och taxi registreras och detta görs på individnivå. Kostnaderna härleds från de fakturor som skickats till enheten. Fakturakopior ska även alltid bifogas till ansökan för att styrka stadens kostnader. Vid delårsbokslutet hade förvaltningen följande fordringar på Migrationsverket avseende transitboenden: Tabell 5. Fordringar på Migrationsverket per avseende transitboende Avser Återsökning gjord Fordran 31 aug 2016 Transitboende ensamkommande barn kv kr Transitboende ensamkommande barn kv kr Transitboende ensamkommande barn kv kr Transitboende ensamkommande barn kv kr Transitboende ensamkommande barn april-juli 2016 Ej ansökt ännu vid delår kr Total fordran kr Vi har översiktligt granskat uppbokningarna ovan och noterar att det finns en mindre avvikelse mellan återsökningarna och uppbokad fordran i bokslutet. Detta uppges bero på en försiktighet i uppbokning av ersättning för tolk och taxi. Fordran i bokslutet är uppbokad till 98,5 procent av återsökta kostnader. När det gäller återsökningar för anvisade ensamkommande barn ska ansökan lämnas in kvartalsvis i efterskott. En ansökan måste dock ha skickats till Migrationsverket inom ett år från utgången av det kvartal ansökan gäller. Enligt uppgift har det dock aldrig varit något problem att hinna återsöka i tid, även om det inte alltid görs direkt ett kvartal är slut. På flyktingbarnenheten finns en Excel-fil som upprättats i syfte att säkerställa en god kontroll över belagda platser. Antal boendedygn, dvs. de som ersätts med 300 kr/dygn, räknas från det datum som flyktingbarnet har anvisats till kommunen. Information om detta finns i anvisningsbeskedet från Migrationsverket och detta datum uppges vara viktigt att ha koll på. Vid intervju uppges att Solna även har tagit emot 5-6 anvisade barn som andra kommuner vägrat ta emot. Staden har klagat till IVO och har även varit i kontakt med Migrationsverket för att undersöka om det skulle vara möjligt att fakturera anvisningskommunen. Förvaltningen fick dock beskedet att återsökning ska göras till Migrationsverket enligt normal rutin och dessa barn ingår därför nu i stadens återsökningar. Vid delårsbokslutet hade förvaltningen följande fordringar på Migrationsverket avseende anvisade barn: November av 23

15 Tabell 6. Fordringar på Migrationsverket per avseende anvisade barn Avser Återsökning gjord Fordran 31 aug 2016 Anvisade barn kv kr Anvisade barn kv kr Anvisade barn kv belagda platser kr Anvisade barn kv belagda platser Ej ansökt vid delåret kr Anvisade barn juli 2016 Ej ansökt vid delåret kr Dygnsersättning juli 2016 (enligt avtal) Betalas ut automatiskt kr Total fordran Före 15 januari 2016 hade staden en överenskommelse med Migrationsverket om att tillhandahålla 33 platser för asylsökande ensamkommande barn. Under kvartal var dock antalet betydligt fler än 33 och därför har staden ansökt om 1900 kr/dygn även för dessa barn. Ansökningar ingår i fordran ovan. För anvisade barn har 100 procent av ansökt belopp bokats upp som fordran i delåret. När det gäller återsökningar för ensamkommande barn med uppehållstillstånd gäller samma som för anvisade barn men istället är det första kommunplaceringsdatum som Migrationsverket har fastställt, dvs. en månad efter det att barnet fått uppehållstillstånd, som gäller som startdatum. Även här används en Excel-fil för att hålla koll på belagda dygn. Vid delårsbokslutet hade förvaltningen följande fordringar på Migrationsverket avseende ensamkommande barn med uppehållstillstånd: Tabell 7. Fordringar på Migrationsverket per avseende ensamkommande barn med uppehållstillstånd Avser Återsökning gjord Fordran 31 aug 2016 PUT-barn kv kr PUT-barn kv Saknas på ansökan kr PUT-barn juli 2016 Saknas på ansökan kr Dygnsersättning juli 2016 (enligt avtal) Betalas ut automatiskt kr Total fordran kr De intervjuade uppger att det överlag har fungerat bra med återsökningarna och att upprättade rutiner har säkerställt att återsökningarna görs på ett effektivt och enhetligt sätt. Eftersom det är två personer som jobbar med återsökningarna bedömer man inte heller organisationen som sårbar. Överlag uppges att nästintill allt som återsökts beviljas. Per den 31 augusti 2016 hade socialförvaltningen sammantaget cirka 95 mnkr i fordringar på Migrationsverket för ensamkommande barn (transit, anvisade och PUT). Av fordringarna avser en del ersättningar för faktiska kostnader men även ersättning för platser som inte varit belagda. Vi noterar att endast 52 procent av alla överenskomna platser var belagda under kvartal 1, vilket innebär att förvaltningen erhållit närmare 7,8 mnkr i ersättning från Migrationsverket trots att platserna inte varit belagda. Detta är dock helt i enlighet med det avtal som tecknats med Migrationsverket. November av 23

16 Vi noterar att socialförvaltningen i delåret inte har periodiserat, dvs. bokat upp, intäkter för augusti 2016, varken för ensamkommande transitbarn, anvisade barn eller barn med uppehållstillstånd. Enligt uppgift har inte heller motsvarande kostnader periodiserats för motsvarande period. Hanteringen innebär att staden har med intäkter och kostnader för åtta månader i delårsresultatet, dock är det fel månader: december 2015 till juli 2016 istället för januari till augusti I och med att staden har en ny överenskommelse och att alla platser inte är belagda, kommer nuvarande hanteringen att ha en resultatpåverkan vid bokslut Detta eftersom intäkter och kostnader i december 2015 inte är jämförbara med motsvarande i augusti Bedömning Utifrån ovanstående iakttagelser gör vi bedömningen att socialnämnden synes ha en god kunskap om de ensamkommande asylsökande barn som anvisats till Solna, och att det finns en etablerad kontakt med övriga berörda om/när det behövs. För barn som placerats i boende i Solna av annan anvisningskommun har nämnden inget ansvar. Vi gör även bedömningen att socialnämnden har tillförlitliga rutiner för ansökningar av statliga ersättningar. Rutiner är dokumenterade och bedöms vara aktuella. Vi noterar dock brister i den externa redovisningen. Ersättning för boende för ensamkommande barn ska redovisas som intäkt i den period när prestationen är utförd, d.v.s. då platsen är tillgänglig. Detsamma gäller för motsvarande kostnad. Nuvarande hantering kommer att få en resultatpåverkan för både 2016 (för låg intäkt) och 2017 (för hög intäkt). I samband med att bristen uppmärksammades i granskningen vidtogs omedelbart åtgärder för att rätta till hanteringen/redovisningen Barn- och utbildningsnämnden Organisation och ansvar Alla ensamkommande barn som bor i Solna ska erbjudas skolgång i Solna, oavsett anvisningskommun. De ensamkommande barn som bor i transitboende stannar i normalfallet inte särskilt länge i Solna och behöver därför inte erbjudas skolplats. Det finns dock de som har stannat längre och dessa har enligt uppgift erbjudits skolplats. Ensamkommande asylsökande barn har rätt att gå i skola men har ingen skolplikt. När ett ensamkommande barn har fått en god man utsedd av överförmyndarnämnden är det denna som ansöker om förskoleklass eller skola för barnet. Barn- och utbildningsförvaltningen ska kartlägga varje barns kunskapsnivå från årskurs två och uppåt och sedan placera barnet i lämplig grupp eller klass. Kartläggningen görs av mottagningsenheten. Skolplacering görs av central förvaltning. Samtliga ensamkommande barn i grundskolan har placerats i kommunala skolor. Asylsökande elever på gymnasieskolan finns både i det kommunala Solna gymnasium och i ett fristående gymnasium som staden samarbetar med. Enligt intervju finns för tillfället finns inga ensamkommande barn i förskoleålder i Solna. Enligt stadens sammanställning var läget i Solna följande under veckorna 5, 20 och 39 avseende nyanlända barn i Solnas skolor, inklusive de asylsökande. Statistiken nedan avser alltså inte endast ensamkommande barn. November av 23

17 Tabell 8. Antal nyanlända barn, inklusive asylsökande, i Solnas skolor Nyanlända barn i Solnas skolor inklusive de asylsökande Vecka 5 Vecka 20 Vecka Varav asylsökande Barn som anvisats till Solna men som placerats i boende i annan kommun ska erbjudas skolgång i den kommun där barnet vistas. För dessa barn har förvaltningen inget ansvar Rutin för återsökning av ersättning från Migrationsverket Barn- och utbildningsförvaltningen hanterar återsökningar för alla asylsökande barn, d.v.s. inte endast ensamkommande barn, och hanteringen är den samma för alla. Barn och utbildningsförvaltningen har inga dokumenterade rutiner för återsökning av statliga ersättningar för asylsökande barn. Däremot uppges vid intervju att det finns ett fungerande arbetssätt för återsökning. Det uppges t.ex. finnas en elevregistrering där alla asylsökande elever bokförs vilket gör att det finns en lista på vilka elever man ska återsöka ersättning för. Barn och utbildningsförvaltningen gör återsökning till Migrationsverket en gång per termin. Ansökningen görs i fyraveckorsperioder, vilket enligt uppgift innebär en hel del arbete. Ansökning görs för alla asylsökande ensamkommande barn som går i skola i Solna, oavsett anvisningskommun. Återsökning görs av schablonbelopp och därmed behöver inte staden specificera några kostnader. Det som är viktigt att hålla reda på är därför under vilka perioder som de asylsökande barnen har gått i skola i Solna. För att säkerställa god kontroll över detta används verksamhetssystemet och en sidoordnad Excel-fil. Utöver ovannämnda finns även möjlighet att återsöka om extraordinära utbildningskostnader. Enligt intervju har det aldrig gjorts någon sådan återsökning, eftersom inga sådana kostnader har funnits hittills. Vid granskningstillfället (okt-nov) hade förvaltningen fordringar på Migrationsverket avseende HT 2015 och VT Den senaste utbetalningen från Migrationsverket avsåg VT Observera att tabellen nedan innehåller fordringar för samtliga asylsökande barn, inte endast ensamkommande. Tabell 9. Fordringar på Migrationsverket per avseende utbildningskostnader Avser Återsökning gjord Fordran i delåret (ansökt kr) Utbildningsersättning HT ,00 ( kr) Utbildningsersättning VT kr ( kr) Total fordran kr ( kr) Vi har översiktligt granskat uppbokningarna ovan och noterar att det finns en skillnad mellan återsökningarna och fordran i delårsbokslutet, d.v.s. endast 80 procent av återsökt belopp har bokats upp som intäkt för perioden. Detta uppges bero på försiktighetsprinci- November av 23

18 pen. Förvaltningen har ingen statistik över hur stor andel av ansökt belopp som historiskt har erhållits. Det uppges dock finnas ett antal orsaker till varför inte hela beloppet erhålls, bl.a. nämns avvikande barn 2 eller uppgradering av ålder. Vidare noteras att förvaltningen inte har gjort någon uppbokning av intäkter för augusti 2016 trots att staden sannolikt har haft utbildningskostnader för ensamkommande barn under den perioden. Enligt god redovisningssed ska periodisering av intäkter och kostnader göras. Enligt uppgift kommer detta inte att vara ett problem i årsbokslutet utan då kommer hela HT 2016 att tas med. När ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd kan förvaltningen inte återsöka ersättnings från Migrationsverket för utbildningskostnader längre. Under 2016 har barn- och utbildningsförvaltningen fått ta del av det generella statsbidrag som tilldelades staden i slutet av Staden tilldelades totalt 28 mnkr och av dessa har barn- och utbildningsförvaltningen fått 20 mnkr, vilket av delårsrapporten uppges vara i paritet med vad de asylsökande och nyanlända kommer att kosta under året. Fördelningen av bidraget uppges vara följande: gymnasieskolan 13 mnkr, grundskolan 4,1 mnkr, förskolan 1,2 mnkr och mottagningsenheten 1,8 mnkr. Det är dock värt att notera att beloppen ovan inte endast avser ensamkommande barn, utan såväl asylsökande och nyanlända. Utöver ovanstående har förvaltningen även erhållit mindre delar av andra statliga ersättningar, enligt uppgift från stadsledningsförvaltningen Bedömning Utifrån ovanstående iakttagelser gör vi bedömningen att barn- och utbildningsnämnden synes ha en god kunskap om de ensamkommande asylsökande barn som vistas i Solna, oavsett anvisningskommun, och att det finns en etablerad kontakt med övriga berörda om/när det behövs. Vi gör även bedömningen att barn- och utbildningsnämnden har tillförlitliga rutiner för ansökningar av statliga ersättningar, dock är dessa inte dokumenterade. Återsökning görs terminsvis av kostnader för asylsökande ensamkommande utifrån de schablonbelopp som fastställts av Migrationsverket. Extraordinära kostnader uppges inte finnas. När det gäller den redovisningsmässiga delen noteras att inga intäkter för augusti 2016 har bokats upp i delåret trots att det sannolikt funnits motsvarande kostnader under perioden. Bedömningen är att det inte rör sig om något väsentligt belopp men det är viktigt att intäkter och kostnader redovisas i den period som de tillhör Överförmyndarnämnden Organisation och ansvar Det är överförmyndaren/överförmyndarnämnden i den kommun där barnet vistas som ansvarar för att förordna en god man. Detta görs utifrån en ansökan/anmälan från Migrationsverket eller från socialförvaltningen i den kommun dit barnet har anvisats. Detta betyder att överförmyndarkansliet i Solna ansvarar för att förordna god man till alla en- 2 Det uppges inte finnas någon naturlig väg att få reda på att ett barn avviker. Detta är inte självklart att t.ex. god man meddelar detta. Därför kan det ibland ta flera veckor innan det uppdagas. November av 23

19 samkommande asylsökande barn som bor i Solna, oavsett anvisningskommun. Transitbarn är däremot inte aktuella för god man i normalfallet. Överförmyndarkansliet uppger att man, till skillnad från många andra kommuner, har klarat av att hantera det stora antalet ensamkommande barn på ett bra sätt. Detta beror bl.a. på att man redan tidigt byggde upp en bank med godkända gode män (cirka 200 st) och att man satte in extra resurser i administrationen, bl.a. anställdes tidigare anställda (nu pensionerade) i perioder. Att arbeta skyndsamt har varit prioriterat, detta eftersom många andra processer stoppas upp om barnet saknar god man (bl.a. ansökan om skolplats). I de flesta fall har en god man kunnat förordnas redan samma dag som ansökan inkommit. I har även ett särskilt sekretessavtal upprättats mellan överförmyndarnämnden, socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden som har möjliggjort för berörda medarbetare vid de två förvaltningarna och överförmyndarkansliet att på plats hos varandra stämma av uppgifter som behövts för att fullgöra sin myndighetsutövning. Enligt stadens sammanställning var läget i Solna följande under veckorna 5, 20 och 39 avseende asylsökande barn med god man utsedd i Solna: Tabell 10. Antal ensamkommande barn med god man utsedd i Solna under veckorna 5, 20 och 39 Ensamkommande barn med god man utsedd i Solna Vecka 5 Vecka 20 Vecka Det framkommer även att övriga kommuners hantering av ensamkommande barn har skapat merarbete för överförmyndarkansliet i Solna. Det uppges att det bl.a. att man fått reda ut ärenden där fel kommun har förordnat god man. Vidare framkommer att kansliet även har fått många frågor från andra kommuner med anledning av att staden är en ankomstkommun. Vid intervju uppges att överförmyndarkansliet inte har fått några extra budgetmedel med anledning av flyktingsituationen, däremot har man haft andra vakanser i andra delar av kanslichefens verksamhet som gjort att helheten går ihop. Om barnet beviljas uppehållstillstånd ska godmanskapet ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare som förordnas av tingsrätten. Det är den gode mannens ansvar att meddela överförmyndaren när uppehållstillstånd erhållits. Det är överförmyndarkansliet personal som enligt gällande rutiner erhåller besked om vilka ensamkommande barn som får uppehållstillstånd och som också underrättar socialförvaltningen om barnets behov av särskilt förordnad vårdnadshavare. Det är sedan socialförvaltningen som i sin tur ansöker om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. I och med att rätten fattat beslut om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare upphör godmanskapet. När ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd upphör möjligheten att återsöka kostnader för god man en månad efter beslutet om uppehållstillstånd. Godmanskapet upphör utan särskilt beslut när barnet fyller 18 år. November av 23

20 Rutin för återsökning av ersättningar från Migrationsverket Överförmyndarkansliet har inga dokumenterade rutiner för återsökning av statliga ersättningar för ensamkommande barn. Däremot uppges vid intervju att det finns ett fungerande arbetssätt för återsökning och att nästintill allt som återsöks även erhålls. Överförmyndarkansliet kan återsöka ersättning för gode mäns arvode, resor och tolk. Varje god man ska lämna in en redogörelser efter varje avslutat kvartal, vilket även framgår av den information som god man erhåller från överförmyndarkansliet vid anordnande. I och med inlämnande av redogörelse begär god man även ut arvode för perioden. Under asylprocessen är arvodet för en god man kr/mån och kostnadsersättningen är 100 kr/mån. Det är dock inte tvingade att lämna in redogörelse omedelbart utan ersättning kan betalas ut upp till två år efter utfört uppdrag. Enligt intervju har dock samtliga gode män för ensamkommande barn lämnat in redogörelser fram till kv Dock har en del påminnelser skickats ut för att kansliet skulle komma i mål med detta. Återsökning för resor och tolk görs utifrån faktiska kostnader. Enligt uppgift är det dock ovanligt att tolk behövs. Detta eftersom man så ofta det är möjligt väljer en god man som talar samma språk som barnet. Om tolk ändå skulle behövas, görs bokningen via överförmyndarkansliet och fakturan kommer även direkt dit. Fakturan matchas sedan med inlämnad redogörelse. Eftersom tolk inte används särskilt ofta, uppges inte heller administrationen av tolkfakturorna ta särskilt mycket tid specifikt annat än vid återsökning. I Solna ser tidplanen för inlämning av redogörelse och utbetalning av arvode ut enligt följande: Tabell 11. Tidplan för inlämning av redogörelse och utbetalning av arvode för gode män Utfört arbete Senaste inlämning Utbetalning (normalt den 27:e) Kv1 (jan-mars) Slutet av april Slutet av maj Kv2 (apr-juni) Slutet av juli Slutet av augusti Kv3 (juli-sept) Slutet av oktober Slutet av november Kv4 (okt-dec) Slutet av januari Slutet av februari I delårsbokslut per augusti månad 2016 hade överförmyndarnämnden en fordran på Migrationsverket på kr avseende arvoden, resor och tolk. Fordran i delåret avsåg dock endast kvartal ett och två. Enligt intervju hade överförmyndarkansliet fått information om att endast boka upp den fordran som återsökts. Enligt god redovisningssed ska periodisering av intäkter och kostnader göras. Vi noterar dock att överförmyndarnämnden vid delårsbokslutet varken haft intäkter eller kostnader avseende ensamkommande barn för perioden juli-aug. Detta eftersom utbetalning av arvode görs först i slutet av november för kvartal tre. Överförmyndarkansliet behöver dock säkerställa att intäkter och kostnader periodiseras korrekt vid årsbokslutet, d.v.s. att hela 2016 tas med. Staden har även ansökt om ersättning för extraordinära kostnader i samband med mottagande av ensamkommande flyktingbarn. De extraordinära kostnaderna avser administrationskostnader i samband med godmanskap för ensamkommande barn. I sin ansökan till Migrationsverket anför staden att ersättningen enligt 1B i förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. inte alls täcker de administrativa kostnader November av 23

21 som Solna haft och beräknas ha även fortsättningsvis för sitt mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Av ansökan framgår även att staden utifrån dessa förutsättningar har ansökt om motsvarande ersättning sedan För andra halvåret 2007 avslog Migrationsverket stadens ansökan men efter överklagande beviljades sökt ersättning efter beslut i regeringen Av ansökan, daterad , framgår följande: Period Antal förordnanden Ansökt belopp Avser 2015, andra halvåret Överförmyndarnämnden har förordnat 89 godmanskap. Antal ärenden som har avslutats eller överflyttats till annan kommun uppgick till kr Heltidstjänst 100 % avsatt för administration av godmanskap för EKB, sociala avgifter och OH-kostnader 10 %. 2016, första halvåret Överförmyndarnämnden har förordnat 55 godmanskap. Antal ärenden som har avslutats eller överflyttats till annan kommun uppgick till kr Under första kvartalet: heltidstjänst 100 % Under andra kvartalet: heltidstjänst 75 % För båda kvartalet även sociala avgifter och OHkostnader 10 %. Totalt kr Vid delårsbokslutet per augusti hade dock inte ovanstående ansökan bokats upp som en fordran. Detta uppges bero på försiktighetsprincipen. Den engångsschablon om kronor som betalas ut när asylsökande ensamkommande barn får uppehållstillstånd (för att täcka kostnader för god man och särskilda insatser inom socialtjänsten tills dess särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts) betalas ut utan ansökan och grundar sig på folkbokföring. Överförmyndarkansliet beräknar att de har en genomsnittskostnad per barn som motsvarar kronor. Hur stor del som faktiskt ska tillfalla överförmyndarnämnden håller dock på att utredas och hittills under 2016 har nämnden inte erhållit någon del av schablonen Bedömning Utifrån ovanstående iakttagelser gör vi bedömningen att överförmyndarnämnden synes ha en god kunskap om de ensamkommande asylsökande barn som vistas i Solna, oavsett anvisningskommun, och att det finns en etablerad kontakt med övriga berörda om/när det behövs. Vi gör även bedömningen att överförmyndarnämnden har tillförlitliga rutiner för ansökningar av statliga ersättningar, dock är dessa inte dokumenterade. Återsökning görs av kostnader för gode mäns arvode, resor och tolk. Därutöver har återsökning gjorts för extraordinära kostnader för administration i samband med godmanskap för ensamkommande asylsökande barn. Återsökningen av extraordinära kostnader har dock inte bokats upp som fordran i delårsbokslutet, vilket uppges bero på försiktighetsprincipen. Det betyder dock att endast 73 procent av ansökt belopp har bokats upp för perioden, vilket är betydligt lägre vad man enligt uppgift brukar erhålla. November av 23

22 I övrigt bedöms fordran i delåret som i allt väsentligt korrekt redovisad men vi rekommenderar att överförmyndarnämnden säkerställer att intäkter och kostnader periodiseras korrekt vid årsbokslutet, d.v.s. att hela 2016 fås med Kommunstyrelsen Organisation och ansvar Enligt dokumentet Beskrivning av arbetet med samordningen av stadens flyktingmottagning från är utgångspunkten för stadens arbete med flyktingmottagning att styrelse och nämnder fullt ut ansvarar för sina respektive uppdrag inom området, och ingen förflyttning av ansvar har skett. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av stadens verksamhet och ekonomi, följer uppmärksamt verksamheternas arbete och verkar för god måluppfyllelse. Stadsledningsförvaltningens ansvar är att biträda kommunstyrelsen i ledning och styrning av övergripande och strategiska frågor, samt att samordna och stödja stadens övriga förvaltningar. I och med de ökade flyktingströmmarna har stadsledningsförvaltningen en växande roll i egenskap av samordnare, och enligt beskrivningen innefattar förvaltningens samordnande roll att: Tillhandahålla en stadsgemensam kontinuerligt uppdaterad nulägesbeskrivning av stadens insatser, omfattningen av dessa och vem som gör vad Identifiera gränsdragningsproblem och frågeställningar som behöver hanteras av flera förvaltningar gemensamt men där vem som ska göra vad behöver klarläggas Tillhandahålla ett stadsgemensamt internt kommunikationsmaterial Styra och följa upp den ekonomiska hanteringen Kontinuerligt informera kommunstyrelsens gruppledare och stadens förvaltningschefer om status för stadens insatser inom flyktingmottagningen Sedan slutet av november 2015 har det funnits en särskild samordnare vid stadsledningsförvaltningen som har arbetat med att ta fram olika översikter och kartläggningar över stadens mottagande. Bland annat har det tagits fram en sammanställning över de olika statliga ersättningarna, och en kartläggning över antalet flyktingar som staden har tagit emot. Kartläggningen är i Excel och ligger i en gemensam mapp där varje förvaltning går in och uppdaterar antalet flyktingar/nyanlända som de har tagit emot. Av kartläggningen framgår bland annat (vecka för vecka) antalet asylsökande barn anvisade till Solna (boende i Solna och placerade i andra kommuner) antalet asylsökande barn i Solnas skolor, med god man utsedd i Solna, ensamkommande barn med uppehållstillstånd och även vuxna och familjer med uppehållstillstånd. Under hösten 2015 beslutade stadsdirektören om ett särskilt samordningsuppdrag efter avstämning med kommunstyrelsens gruppledare. Stadens samordning kring flyktingmottagandet är organiserat i fyra grupper enligt nedan, och gruppernas ansvarsområden finns dokumenterade i Beskrivning av arbetet med samordningen av stadens flyktingmottagning från SLF:s ledningsgrupp för flyktingmottagandet Består av stadsledningsförvaltningens förvaltningschef, stadens ekonomichef och SLF:s samordnare. Gruppen ansvarar för att leda SLF:s övergripande samordning avseende November av 23

23 flyktingmottagandet, såsom att styra och följa upp den ekonomiska hanteringen och kontinuerligt informera kommunstyrelsens gruppledare och stadens förvaltningschefer om status för stadens insatser inom flyktingmottagningen. Gruppen har möten cirka 2 ggr/månad. Bostadsgrupp Sammankallande är stadsledningsförvaltningens förvaltningschef och deltagare är representanter från stadsledningsförvaltningen, kompetensförvaltningen och tekniska förvaltningen. Gruppen träffas vid behov och ansvarar för att inventera befintliga bostäder och möjligheter till nya bostäder för vuxna och familjer som kommunplaceras i Solna, och att göra en plan för möjlig inflyttning i olika typer av boenden. Förvaltningschefernas ledningsgrupp för flyktingmottagning I gruppen ingår förvaltningschefer för socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kompetensförvaltningen och stadsledningsförvaltningens samordnare. Sammankallande och ansvarig för dagordning och minnesanteckningar är chefen för socialförvaltningen tillsammans med stadsledningsförvaltningens samordnare (gruppen har en dokumenterad stående dagordning som utgångspunkt). Gruppen träffas cirka en gång i månaden och ska bland annat identifiera och diskutera gemensamma frågeställningar, gränsdragningsproblem samt andra frågor som berör flera förvaltningar där ansvarsfördelningen inte är helt tydlig. Samordningsgrupp för mottagande av nyanlända barn Gruppen ska samordna och utveckla stadens insatser som rör flyktingbarn på en operativ nivå, i vilket ingår att säkerställa att olika aktörers ansvarsområden klargörs, att alla har tillgång till relevant information och att lyfta frågor som kräver beslut på förvaltningschefsnivå till förvaltningschefernas ledningsgrupp för flyktingmottagning. Sammankallande för samordningsgruppen är chefen för verksamhetsnära stöd vid barn- och utbildningsförvaltningen, och deltagare är operativa chefer från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kompetensförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen samt projektledare för samordning skola fritids Rutin för återsökning av ersättningar från Migrationsverket Stadsledningskontoret hanterar inga återsökningar. Däremot ansvarar man för den centrala hanteringen av alla de bidrag som betalas ut till staden. Migrationsverket betalar endast ut till ett konto per organisation och därför behöver utbetalningarna fördelas i organisationen. I den gemensamma mappen där kartläggningen över antalet flyktingar/nyanlända som staden har tagit emot finns, finns även en Excelfil som uppdateras av stadsledningsförvaltningen när inbetalningar från Migrationsverket registreras hos staden. Respektive förvaltning kan sedan gå in i filen och markera vilka ersättningar som ska tillfalla förvaltningen. Filen uppges ha bidragit med en ökad tydlighet och transparens kring vilka ersättningar som staden får från Migrationsverket, och vilka förvaltningar som erhåller eller gör anspråk på ersättningarna. November av 23