2016 års plan. för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Önnestads skola

Transkript

1 2016 års plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Önnestads skola

2 Åk F - 3 Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen För årskurs F - 3: Rektor Hampus Frank

3 Innehåll 1 Redovisning av det förebyggande och främjande arbetet under Lagstiftningen 3 Övergripande mål för Önnestads skola 4 Vad står begreppen för i planen 4.1 Diskriminering Diskrimineringsgrund Könsidentitet eller könsuttryck Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning Diskrimineringsgrund sexuell läggning Diskrimineringsgrund ålder 4.2 Trakasserier 4.3 Vad är sexuella trakasserier? 4.4 Vad innebär begreppet för kränkande behandling 4.5 Varför inte begreppet mobbning? 5 Kartläggning

4 6 Framtagande av planerna 7 Förväntningar 7.1 Elever 7.2 Föräldrar 7.3 Personal 7.4 Kommunikation och förankring 7.5 Uppföljning och utvärdering 8 Skolans arbete med främjande insatser På individnivå På gruppnivå På skolnivå 9 Skolans arbete med förebyggande insatser 9.1 Diskrimineringsgrund kön 9.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet 9.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning 9.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder 9.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning 10 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 10.1 Kränkande behandling

5 11 Utvärdering och uppföljning Utvärdering av föregående läsårs plan 12 Ansvarsfördelning Rektor Elevhälsan Klassföreståndare/ansvarig mentor Arbetslaget Elever 13 Arbetsgång vid incidenter Rutiner och åtgärder vid misstänkt kränkande behandling etc 14 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling 15 Flödesschema 1

6 Redovisning av det förebyggande och främjande arbetet under 2015 dfgdffgfgfgg 2 Lagstiftningen Arbetsgivare och utbildningsanordnare har en skyldighet att se till att trakasserier inte förekommer på arbetsplatsen eller på utbildningen. Om en arbetsgivare eller utbildningsanordnare får reda på att någon anser sig utsatt för trakasserier är det deras skyldighet att utreda de påstådda trakasserierna och vid behov sätta stopp för dem. Med arbetsgivare menas någon i chefsposition och med utbildningsanordnare menas personal på utbildningen. Det innebär att så fort någon i personalen på utbildningen eller någon i chefsposition på arbetsplatsen får reda på att någon känner sig trakasserad startar utredningsskyldigheten. 3 Övergripande mål för Önnestads skola Ingen på Önnestads skola skall utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller främlingsfientlighet. Ingen skall heller utsättas för direkt eller indirekt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla elever på Önnestads skola skall känna sig trygga och må bra i skolan. Samtliga elever har rätt till studiero.

7 4

8 Vad står begreppen för i planen 4.1 Diskriminering Diskriminering innebär förenklat att någon blir sämre behandlad än någon annan och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (DO, 2013) Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev eller någon i personalen missgynnas och är kopplad direkt till någon av diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering är när skolan använder en regel eller en bestämmelse som missgynnar någon Diskrimineringsgrund Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. (DO, 2013)

9 4.1.4 Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. (DO, 2013) 4.2 Trakasserier Inga trakasserier är tillåtna. Trakasserier är förbjudna om de har samband med:

10 Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elev eller en student. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskriminerings-grunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är du som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan alltså uppfattas som trakasserier av en student eller en elev medan en annan inte alls behöver bli illa berörd. (DO, 2013) 4.3 Vad är sexuella trakasserier? Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong.

11 Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränkande. (DO, 2013) 4.4 Vad innebär begreppet för kränkande behandling Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Om någon blir kallad plugghäst, glasögonorm, benmärgel eller UFO eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala utan kan bestå av till exempel gester, ignorering, utfrysning eller att någon stirrar. Fysiska påhopp och skadegörelse (till exempel att kasta ägg på någons kläder, ta någons saker) är exempel på trakasserier och kränkande behandling. (Skolinspektionen, 2013) 4.5 Varför inte begreppet mobbning? Begreppet mobbning har länge varit vanligt när man talar om elevers utsatthet. Den allmänt vedertagna definitionen av mobbning innebär att en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är också vanligt att begreppet innefattar att den som mobbar någon ska ha ont uppsåt. Det innebär att begreppet mobbning är smalare än begreppen trakasserier och kränkande behandling, då dessa även kan användas för enstaka händelser. Dessutom är det begreppen trakasserier och kränkande behandling som huvudsakligen används i lagstiftningen. (Skolinspektionen, 2013)

12 5 Kartläggning Varje höst ska det genomföras en kartläggning hur det ser ut på Önnestads skola. Denna enkät ska besvaras av elever, föräldrar och personal. Utifrån de svar som ges ska främjande och förebyggande insatser planeras. 6 Framtagande av planerna Rektor ansvarar för framtagandet av planerna. Planerna ska gälla för ett läsår i taget och ska bygga på föregående års arbete Personal är delaktiga genom arbetet i arbetslaget där främjande och förebyggande insatser planeras utifrån höstens kartläggning. Elever och föräldrar ska vara delaktiga i framtagandet. Elever genom elevråd och klassråd samt föräldrarna ska vara delaktiga genom föräldraråd.

13 7 Förväntningar 7.1 Elever Vår ambition är att du och dina kamrater ska trivas och känna er trygga på Önnestads skola samt att du har rätt till studiero under lektionerna. Som elev kan du genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trygg och trevlig skola. Om du någon gång blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling, från en annan elev eller från en vuxen, så vill vi att du kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också om du känner någon annan som är utsatt. 7.2 Föräldrar Vi vill att du tar del av Önnestads skolas likabehandlingsplan tillsammans med ditt barn. Det är viktigt att skola och hem gemensamt tar avstånd från kränkande behandling. Misstänker du som förälder att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling önskar vi att du kontaktar skolans personal Det kan vara svårt att ta till sig att ditt eget barn skulle kränka andra. Men är det så vill vi att du gör det klart för barnet att du ser allvarligt på beteendet och inte accepterar det.

14 7.3 Personal Vi som vuxna på skolan har ett mycket stort ansvar för att alla ska må bra, elever såväl som personal. Det är vår uppgift att följa upp och åtgärda allt vi ser, hör eller får reda på annat sätt. Ta tidigt kontakt med föräldrar och elever eller skolledning. Tänk på! Tidig upptäckt - tidig insats. 7.4 Kommunikation och förankring En plan för arbetet med likabehandling, som motverkar diskriminering, ska vara ett levande dokument, väl känt av barn/elever, personal och föräldrar. Planen gås igenom med alla elever i alla klasser en gång per termin. Information om planen ges till all personal, föräldrar och på hemsidan. 7.5 Uppföljning och utvärdering Inför utvärdering av likabehandlingsplanen lämnas synpunkter från klassråd, föräldraråd samt från personalen på arbetsplatsträffar. Revideringar tas upp i samverkansgruppen. Rektor fastställer därefter planen i början av året.

15 8 Skolans arbete med främjande insatser På individnivå Nivå Område Mål Insats Ansvar Uppföljning På gruppnivå Nivå Område Mål Insats Ansvar Uppföljning

16 8.1.3 På skolnivå Nivå Område Mål Insats Ansvar Uppföljning 9 Skolans arbete med förebyggande insatser 9.1 Diskrimineringsgrund kön Hur det ser ut nu Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar

17 Uppföljning 9.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Hur det ser ut nu Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar Uppföljning 9.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Hur det ser ut nu Mål Åtgärd Tidsplan

18 Ansvar Uppföljning 9.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Hur det ser ut nu Det finns synliga funktionshinder och sådana som inte syns. Skolan är väl anpassad för elever med rörelsehinder. Verbala skällsord förekommer ibland såväl som icke-verbala nedsättande uttryck. Mål Åtgärd Ingen elev ska diskrimineras på grund av funktionshinder. Skapa förståelse och acceptans för människors olikheter och förutsättningar. Ge eleverna kunskap om vad ett funktionshinder är och vad det innebär att leva med ett funktionshinder. Abonnemang på inläst material så att alla elever har tillgång till inläst material oberoende av förutsättningar. Gemensamma aktiviteter med träningsskolan och RC. Informera om olika funktionshinder. Tidsplan Ansvar Fortlöpande under läsåret. 1. Rektor (ytterst) 2. Ämneslärare (operativt). Uppföljning Skyddsrond. Översyn vid aktuella situationer och vid behov.

19 9.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Hur det ser ut nu Nedvärderande språk om sexuell läggning används som skällsord främst bland elever. Mål Åtgärd Att ge alla samma förutsättningar och villkor oberoende av sexuell läggning Aktivt arbeta med normer och värderingar i alla ämnen. Vett och etikett. Ämnesövergripande temaarbete om sex och samlevnad. Behandlas även i arbetsområde om människokroppen och inom mänskliga rättigheter. Tidsplan Ansvar Fortlöpande under läsåret. Temaarbete 1 gång/läsår. 1. Rektor (ytterst) 2. Ämneslärare, skolsköterska (operativt). Uppföljning Elevdagbok. Hälsosamtal med skolsköterska.

20 10 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 10.1 Kränkande behandling Hur det ser ut nu Verbala och fysiska kränkningar förekommer på skolan såväl som via internet, mobil osv. Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar Uppföljning Inga kränkningar eller trakasserier ska förekomma på skolan. Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Vuxna ska finnas bland eleverna på raster, i matsalen (pedagogisk lunch) samt vid skoldagens slut som bussvakter. När kränkning förekommit ageras enligt likabehandlingsplanen. Arbeta med nätetik och mot nätmobbing i såväl teman som dagligt arbete. Fortlöpande under läsåret. 1. Rektor (ytterst) 2. Arbetslag (operativt). Kontinuerligt under läsåret samt vid utvecklingssamtal. Ärenden som berör likabehandlingsplanen anmäls till rektor.

21

22 11 Utvärdering och uppföljning Utvärdering av föregående läsårs plan I de fall där kränkande behandling kommit till vår kännedom har handlingsplanen följts. Uppföljning har skett i form av samtal med berörda elever, kurator, pedagoger, rektor och i vissa fall vårdnadshavare. Planen har utvärderats på föräldraråd, mellanråd och elevråd. 12 Ansvarsfördelning Rektor Ansvar ytterst för arbetet med likabehandling och för arbetet mot diskriminering. Ansvarar för anmälan till huvudmannen vid kränkningar och trakasserier Ansvarar för att dokumentation sparas. Ansvarar för att kontakt tas med polis för samråd om incidenten faller under allmänt åtal. Ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet kan upprättas av annan än rektor tillsammans med elev och vårdnadshavare. Ansvarar ytterst att för elever som utsatts för kränkande behandling eller diskriminering får det stöd de behöver. Ansvarar för att ev. anmälan till arbetsmiljöverket upprättas Ansvarar för att denna plan introduceras till nyanställd personal Elevhälsan Träffas regelbundet och sammanställer och samordnar insatser för uppkomna incidenter Analyserar situationen på skolan och föreslår gemensamma insatser

23 Klassföreståndare/ansvarig mentor Ansvarar för att upprätta dokumentation och vidta åtgärder enligt denna plan vid incidenter utan dröjsmål. Alla incidenter ska anmälas till rektor. Ansvarar för att denna plan gås igenom i med eleverna en gång per termin Har huvudansvaret för kontakten med eleven, vårdnadshavare och rektor Arbetslaget Ansvarar i första ledet för handledning och hjälp vid uppkomna incidenter Arbetar förebyggande tillsammans och tar fram övergripande insatser Elever Varje elev ska ta ställning mot kränkande behandling och diskriminering Ansvarar för att informera en vuxen så fort som möjligt när du eller någon annan elev blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. 13

24 Arbetsgång vid incidenter Rutiner och åtgärder vid misstänkt kränkande behandling etc 1. Om någon i personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling när skolverksamhet bedrivs ska händelsen utredas utan dröjsmål. Gå in och bryt när du ser att handlingen strider mot diskrimineringsgrunderna eller kränker individen. 2. Om det inte går att bryta, tillkalla akut hjälp av andra vuxna. Vid behov tillkallas polis i första hand av skolledning, i andra hand av annan vuxen. 3. Utredningen ska dokumenteras och ansvaret ligger hos den personal som får kännedom om händelsen. 4. Rektor informeras. Det är den enskildes subjektiva upplevelse som gäller när man skall tolka vad som är kränkande behandling. Vårdnadshavare till elever, som är inblandade (både den kränkte och de som kränkt), ska informeras skyndsamt av mentor/personal med särskilt ansvar. 5. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen. 6. Enskilda samtal med berörda barn eller elever. Direkt inblandad personal ansvarar för samtalet och dokumenterar på särskild blankett (bilaga) som ska arkiveras i den utsattes elevmapp. Bedömning görs av rektor om handlingsprogram ska upprättas. Vid behov kan samråd hållas med elevhälsan. 7. Direkt inblandad personal eller mentor informerar berörda föräldrar och ansvarar för uppföljning. 8. Direkt inblandad personal informerar övrig personal som på något sätt är berörd.

25 9. Åtgärder verkställs och följs upp till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphör. Dokumentation av samtal och övriga insatser görs till och med uppföljning. Direkt inblandad personal ansvarar. 10. Vid fortsatt diskriminering tas beslut om ytterligare åtgärder av elevhälsoteamet i samråd med berörda parter. Åtgärder som kan bli aktuella är t ex samtal med skolpsykolog/skolkurator, samt omgruppering av elev. 11. Händelser som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa rapporteras till Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar. Rektor beslutar om ärendet ska föras vidare till socialtjänst och/eller polis efter samråd med berörda vårdnadshavare.

26 14 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska (exempelvis slag och knuffar), verbala (exempelvis hot och tillmälen), psykosociala (exempelvis utfrysning och ryktesspridning) eller texter/bilder (exempelvis klotter, brev, sms och e-post). Datum för händelsen: Klockslag : Plats (hus, sal mm): Personer som varit närvarande vid eller som har information om händelsen. Namn och klass/befattning. Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Diskriminering Kränkning

27 Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet :

28 Åtgärder :

29 Uppföljningsdatum: Vårdnadshavare informerades datum Informationslämnare Datum Ansvarig rektor Datum

30

31 Vårdnadshavare informerades datum Informationslämnare Datum Ansvarig rektor 15 Flödesschema

32