Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD

Transkript

1 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

2 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 2010 Specialpedagogiska skolmyndigheten Ansvariga på SPSM: Kristina Yetkin och Eva Valtersson. Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB. Grafisk form och illustrationer: Matsson Reklam och Information/Plan2. Illustration omslag: Li Rosén Zobec, illli. Intervjutexter: Vanna Beckman och Annika Wallin. SPSM:s referensgrupp: Journalist Vanna Beckman, Birgit Fredriksson från Attention, Ann-Charlotte Granér från Specialpedagogiska skolmyndigheten, Signild Håkansson från Folkbildningsrådet och Monica Rydén från Hjälpmedelsinstitutet. Tryck: Edita, 2010 tredje tryckningen. ISBN: (tryckt), (pdf). Best. nr: Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens webbplats: eller beställas från: Vid förfrågan kan skriften tas fram i alternativa format som till exempel talbok, punktskrift eller lättläst.

3 Förord Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPMS:s) övergripande uppdrag är att alla ska få möjlighet att nå målen för sina studier och för sin utbildning. Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra sina utbildningar tillgängliga för vuxna med ADHD. Ämnet för skriften är angeläget eftersom stödet till personer med den här diagnosen idag är begränsat i utbildningar för vuxna. Specialpedagogiska skolmyndigheten vill öka kunskapen om de möjligheter som finns och ge exempel på hur några utbildningsanordnare har gjort sina utbildningar tillgängliga. Skriften är den fjärde i en serie om tillgänglig utbildning för vuxna. Målet med skriftserien är att fler ska få möjlighet att studera utifrån sina intressen och förutsättningar. Den här skriften innehåller bland annat intervjuer från tre folkhögskolor samt från en gymnasieutbildning som är förlagd på en folkhögskola. De som har intervjuats är lärare, en kurator och ett par studerande. Tillsammans ger texterna olika perspektiv på studier för vuxna med ADHD. Intervjuerna har gjorts av Vanna Beckman och Annika Wallin. Skriften är granskad av en referensgrupp där representanter från Riksförbundet Attention, Folkbildningsrådet, Hjälpmedelsinstitutet, SPSM och journalist Vanna Beckman ingår. SPSM har emellertid hela ansvaret för det slutgiltiga innehållet. Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning, och Eva Valtersson, utredare, har varit ansvariga på SPSM. Specialpedagogiska skolmyndigheten november Leif Näfver Chef för enheten för rättsliga frågor och statsbidrag Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten har övertagit all verksamhet inom Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten.

4 Innehåll Förord... 3 Utbildning är viktigt... 5 Om funktionsnedsättningen... 6 Exempel på överlappande diagnoser... 9 Att skapa en bra studiesituation Exempel på kognitiva hjälpmedel Stöd vid möten med utbildningsanordnaren Intervjuer: Gruppen ger struktur och gemenskap Stöd för fantasin ökar läs- och skrivlusten Valde IDA-gruppen framför vanligt gymnasium Kärlek, tydlighet och korta arbetspass Att slippa stress är räddningen Varierad pedagogik och genomtänkt miljö Utbildning för vuxna Litteraturtips Tips på kontakter Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

5 Utbildning är viktigt Utbildning kan fylla en viktig funktion i steget från maktlöshet till delaktig het i samhället. Genom utbildning kan människor utvecklas, få nya erfarenheter och kunskaper och stärka sin identitet i samspel med andra. Kunskap och utbildning ger makt och frihet att göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla och alltså även för personer med ADHD. Möjligheter till vuxenstudier Många människor med ADHD lämnar skolan med ett raserat självförtroende och stora kunskapsluckor. Att få möjlighet att studera som vuxen kan vara en andra chans om utbildningsanordnaren ger ett bra bemötande och erbjuder en tillgänglig studiesituation och individuella lösningar. Men vuxenstudier handlar inte bara om att kompensera tidigare misslyckanden utan också om att ta till vara begåvning och bygga vidare på intressen och kunskaper. Idag finns studerande med ADHD i många former av utbildning allt från komvux till forskarutbildning på universitet. För att möta behovet måste fler utbildningsanordnare göra sina utbildningar tillgängliga för vuxna med ADHD. Berikande utbyte Att fler vuxna med ADHD får möjlighet att studera är viktigt inte enbart ur de enskilda individernas perspektiv utan också ur ett samhällsperspektiv. Alla kan bidra och berikar sin miljö på olika sätt. Att satsa på mångfald ligger helt i linje med den värdegrund som det svenska utbildningsväsendet vilar på. Genom att skapa en utbildnings miljö som bygger på mångfald erbjuds alla studerande erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Utbildningsan ordnare har därför mycket att vinna på att göra sitt utbildnings utbud tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 5

6 Om funktionsnedsättningen I den fortsatta läsningen är det viktigt att kom ma ihåg att en beskrivning av en funktions ned sättning ofta handlar om vad man inte kan. En sådan beskrivning kan upplevas som stigmati serande och negativ av personer som har diagnosen. Diagnosen säger inget om individens möjligheter, personlighet, förmågor och styrkor. Graden av funktions nedsättning kan också variera stort mellan olika individer. Ofta har personerna god självinsikt och vet vad de behöver. Utbild nings anordnare bör därför inte vidta några åtgärder innan de har frågat den studerande vad behöver du ha för stöd? ADHD/ADD/DAMP närbesläktade diagnoser ADHD står för Attention-Deficit Hyperactivity Disorder och kan delas in i tre grupper: 1. ADHD av kombinerad typ. Personen har stora svårigheter med uppmärksamhet samt överaktivitet och impulsivitet. 2. ADHD med huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet. Är ovanligt hos vuxna. Gäller oftast yngre barn som genomgående har en hög aktivitetsnivå men som klarar av att vara uppmärksamma på viktiga saker i sin omgivning. 3. ADHD med huvudsakligen bristande uppmärksamhet. Personen har stora uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter men är inte överaktiv. Omgivningen kan till och med uppfatta personen som passiv. Det kan tyckas motsägelsefullt att även individer som inte alls är överaktiva ändå benämns med diagnostermen ADHD där ordet hyperaktiv ingår. Därför föredrar många att använda förkortningen ADD, Attention Deficit Disorder, för denna grupp. ADD är vanligare hos flickor/kvinnor än hos pojkar/män. I Sverige används även diagnosen DAMP. DAMP innebär samma uppmärksamhetsproblematik som vid ADHD (och ADD) men omfattar också svårigheter med motorik, perception och koordination. DAMP står för Deficits in Attention, Motor Control and Perception. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar används ofta som samlingsnamn för bland annat diagnoserna ADHD/ADD/DAMP, autism/aspergers syndrom, Tourettes syndrom och OCD. Ibland räknas även diagnoser som till exempel tal- och språkstörning in i den här gruppen. Många folkhögskolor som har kurser för studerande med en eller flera av de här diagnoserna använder samlingsnamnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Men begreppet är omdiskuterat och svårdefinierat. Till exempel kan även demens betraktas som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I den fortsatta texten används begreppet därför endast undantagsvis. 6 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

7 Uppmärksamhet ADHD handlar framför allt om svårigheter att rikta, bibehålla och skifta uppmärksamheten. En person med ADHD kan växla från hyperfokusering då han eller hon släpper allt annat och helt går upp i en uppgift, till att lätt bli distraherad och helt tappa tråden i det som han eller hon håller på med. Personen kan till exempel byta fokus mitt i ett samtal och nya intryck kan få honom eller henne att plötsligt byta aktivitet utan att slutföra det som pågick. Minne Arbetsminnet är förmågan att hålla flera saker i minnet samtidigt under en kortare tid. På grund av nedsatt funktion i arbetsminnet har många personer med ADHD svårt att uppfatta muntlig information och att ta instruktioner i flera led. De missar tider och glömmer att ta med sig saker. Omgivningen kan missförstå detta som att de inte lyssnar, att de är slarviga och drömmer sig bort. Det är också vanligt att personer med ADHD har svårt att lära sig saker utantill som till exempel facktermer och formler eller att komma på ord. Personen kan veta exakt vad det är frågan om men inte hitta ett namn eller vad ett ord heter på engelska till exempel. mycket energi för att genomföra en vanlig dag. För personer med ADHD tar det också mycket kraft att försöka sålla bland alla intryck, hålla fokus och koncentrationen. Därför blir många lätt uttröttade och har hög stresskänslighet. Ojämn aktivitetsnivå Aktivitetsnivån hos personer med ADHD kan vara mycket ojämn och dagsformen varierar. Ena dagen är personen passiv och den andra aktiv. En dag kan han eller hon lösa en matematikuppgift för att nästa dag inte klara av att göra samma sak. Trötthet och stress För många personer med ADHD blir varje dags aktiviteter som nya det beror på en nedsatt förmåga att automatisera. När inget går på rutin krävs Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 7

8 ONSDAG TORSDAG FREDAG Svenska Studiebesök: Svenska Rast Matematik Vi är på museet Datakunskap Lunch hela dagen Idrott och hälsa Rast Lunch Äter där. Tid och planering Det är vanligt att personer med ADHD saknar känsla för tid. De kommer för sent eller för tidigt. De kan ha svårt att avgöra hur lång tid en sak kom mer att ta och svårt att planera när de ska ta sig från plats A till B för att hinna i tid. Många behöver stöd i att planera vardagen och studiesituationen. Det kan handla om stöd i att strukturera, planera, prioritera, begränsa uppgifter, sortera, göra urval, sätta igång med eller att avsluta aktiviteter. Motivation Det är vanligt att personer med ADHD har ett extra stort behov av stimulans för att orka genomföra aktiviteter. Många tål inte att ha tråkigt och det är vanligt att man söker kickar av olika slag. Om man aldrig orkar göra någonting färdigt får man inte heller uppleva den tillfredsställelse som infinner sig när man har slutfört något. För att upprätthålla 8 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD motivationen kan personer med ADHD behöva variation i studieuppgifterna och strategier för att kunna konstruera belöningar till sig själva under arbetets gång. Korta arbetspass gör det lättare att orka prestera. Impulsivitet Personer med ADHD kan ha svag impulskontroll vilket gör att de kan handla fort och oövertänkt. I undervisningssammanhang kan det hända att man inte tänker sig för utan svarar utan att ha fått frå gan, eller avbryter mitt i en föreläsning. Hyperaktivitet Många barn med ADHD har en motorisk över aktivitet men den brukar minska med åldern. Hos vuxna kan den motoriska överaktiviteten ta sig uttryck som inre rastlöshet, återkom mande små rörelser (till exempel vicka på knäet), att prata oavbrutet eller alltid behöva ha något att göra. Hyperaktiva personer går på högvarv och kan ha svårt att anpassa aktivitetsnivån utifrån situationen. De får inget gjort trots att de är igång hela tiden. De kan ha svårt att sitta stilla, vänta på att andra ska bli klara, stå i kö och att hantera situationer när något hakar upp sig eller krånglar. Orienteringsförmåga Funktionsnedsättningen kan innebära en nedsatt förmåga att orientera sig och hitta i nya, okända miljöer.

9 Exempel på överlappande diagnoser Det är vanligt att personer med ADHD också har diagnoser som dyslexi, Aspergers syndrom/autism, Tourettes syndrom eller tvångssyndrom. Dåligt bemötande och bristande förståelse från omgivning en kan vara en bidragande orsak till att personer med ADHD oftare än genomsnittet har depression, stress och ångest. Dyslexi Dyslexi innebär svårigheter med att läsa och skriva. Många av dem som har diagnosen ADHD har också dyslexi. För mer information: Tvångssyndrom (OCD) Tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder), omfattar tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier. Dessa upplevs som inkräktande, meningslösa och orsakar kraftig ångest, äckel eller obehag. Exempel på tvångstankar är: tänk om det börjar brinna, tänk om jag får AIDS eller tänk om jag slänger min baby i golvet. Tvångshandlingar är upprepade beteenden eller ritualer (till exempel intensiv handtvätt eller upprepad kontroll av kranar, lampor, spisen eller kaffebryggaren innan man går ut). Den drabbade utför tvångshandlingar för att förhindra att tvångstankarna ska bli verklighet. För mer information: eller Autism Autism är en medfödd funktionsnedsättning där symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper: nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel. nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation. begränsning i beteenden, intressen och aktiviteter. Aspergers syndrom Aspergers syndrom ingår i samma diagnosfamilj som autism, atypisk autism och disintegrativ störning. Diagnoserna brukar sammanfattas som autismspektrumtillstånd eller autism och autismliknande tillstånd. Aspergers syndrom är en form av autism utan utvecklingsstörning. För mer information: Tourettes syndrom Tourettes syndrom kännetecknas av tics, det vill säga återkommande ofrivilliga rörelser och/eller läten. Ibland kan dessa undertryckas genom hård kontroll när man är bland andra människor, men ofta är det omöjligt särskilt vid stress eller avslappning. För mer information: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 9

10 Att skapa en bra studiesituation En bra studiesituation för personer med ADHD innebär framför allt: Delaktighet i besluten om vilket stöd som behövs. Struktur med tydliga och avgränsade uppgifter. Strategier för att hålla koncentrationen. Till exempel uppgifter som kompenserar för bristande uthållighet genom att erbjuda variation och inbyggd motivation. Tillgång till kognitiva hjälpmedel i form av minnes stöd, tidsstöd, planering och påminnelser. Individuellt stöd Personer med ADHD är inte särskilt lika varandra. Graden av funktionsnedsättning, och hur den tar sig uttryck, kan variera stort mellan olika individer. Därför måste en studie plan och individuellt stöd utformas i samråd med den studerande och utgå från hans eller hennes önskemål samt från de krav som finns för att nå målet för studierna. Struktur i studiesituationen Det är vanligt att studerande med ADHD behöver stöd för att förbättra sin studieteknik. Många är hjälpta av att aktiviteter och uppgifter synliggörs och struktureras. Till exempel kan läraren ge alla instruktioner även i skriven form. När arbets min net sviker är det praktiskt för den studerande att kunna gå tillbaka och läsa vad han eller hon skulle göra. Kortfattad information i mindre portioner är oftast bäst. Uppgifterna bör vara tydligt avgränsade och definierade: Hur ska uppgiften göras? Vilka sidor ska läsas? Hur många sidor ska upp satsen bestå av? Vem ska jag samarbeta med? Ett precist schema kan också vara värdefullt för många. Schemat visar hur mycket tid som beräknas för varje uppgift. En del personer med ADHD behöver stöd för att komma igång med och avsluta uppgifter. Därför kan det vara bra med ett system för påminnelser så att den studerande vet när det börjar bli dags att starta eller avsluta till exempel. Extra pedagogiskt stöd Den som har ADHD kan behöva extra pedagogiskt stöd, till exempel för att planera hem uppgifter eller stöd med studieteknik. Ofta räcker det inte med att uppmana den studerande att gå hem och skriva en att-göra-lista eller att sortera alla papper inför provet. Personen vet säkert redan att det vore bra men kan behöva stöd för att genomföra det i praktiken. Koncentration och motivation Personer med ADHD kan ha svårt att upprätthålla motivationen och många behöver omväxlande uppgifter. Till exempel kan en matematikuppgift på datorn varieras med matematik-kortspel eller liknande. Det kan också vara idé att skapa uppgifter som 10 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

11 har inbyggda belöningar till exempel att varje avklarat moment prickas av på en lista. Motivationen kan också öka om läraren ger snabb återkoppling och mycket feedback till den studerande. Det är vanligt att personer med ADHD kan hålla koncentrationen bättre om de samtidigt får hålla på med något med händerna som till exempel att handarbeta, rita eller använda datorn. På detta sätt avleds överskottsenergi och många får lättare att hålla fokus på undervisningen. Det kan vara bra att planera in bensträckare under lektionerna eftersom personer med ADHD kan ha svårt att sitta stilla länge och behöver röra på sig för att minska känslan av rastlöshet. Miljön är också av stor betydelse. Vissa personer med ADHD blir störda av en miljö med många intryck och behöver lugn och ro. Andra blir trötta och passiva när det är alltför stillsamt. Ofta underlättar det att studera i liten grupp istället för att gå i en stor klass. Möjlighet till vila och extra tid Studerande med ADHD kan behöva ha tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning. I provsituationer kan det vara extra viktigt att sitta på en lugn plats. Förlängd provtid kan behövas. Att få förlängd studietid kan vara nödvändigt ibland. Viktigt med bra bemötande Om den studerande ska uppleva sin studietid som positiv måste han eller hon bemötas med respekt och känna sig accepterad och delaktig. Ett sådant gott bemötande underlättas av att omgivningen har kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Skolledning, lärare och stödpersoner behöver för djupade teoretiska kunskaper men även studiekamrater, personal i mat salen, kaféet och vaktmästeriet behöver information. Om den studerande inte vill prata om sin diagnos går det ändå att tala allmänt om att alla har olika behov. Livet utanför skolan är också viktigt Diagnosen ADHD hör ihop med hög uttröttbarhet och därför behöver en del lägre studietakt. Men det är inte alltid studierna som tar mest energi. För läraren är det bra att känna till att livet utanför skolan kan ta mycket kraft och att det kan gå ut över studierna. Många med ADHD har en dygnsrytm som medför svårigheter att komma i säng i tid och svårigheter att ta sig upp på morgonen. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 11

12 Exempel på kognitiva hjälpmedel Talande klocka med minnesstöd, bärbar enhet Mobil med kalender, larm och sms-påminnelser Fickminne DAISY-spelare som strukturerar ljud och text Digital kalender med påminnelselarm, SMS-påminnelser Handdator Se Portal om kognition på Hjälpmedelstorget för mer information om kognitiva hjälpmedel. 12 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

13 Stöd vid möten med utbildningsanordnaren Den här listan ska fungera som stöd vid möten med lärare och annan skolpersonal. Listan har gjorts med inspiration av ett formulär som tagits fram inom Projekt Empowerment som drevs av Riksföreningen Autism, RFA, under perioden En lista att lämna till personal i skolan Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min funktionsnedsättning. 1. _Lärare och personal ska få information om ADHD. 2. _Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum. 3. _Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör. 4. _Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig om det händer något oväntat. 5. _Både muntlig och skriftlig information, som är rak och tydlig. 6. _Påminnelser och hjälp med planering. 7. _Kontrollera att jag verkligen har uppfattat det ni har sagt. 8. _All undervisning på så få ställen som möjligt. 9. _Anteckningshjälp på lektioner och möten. 10. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad och övertrött. 11. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och vem jag ska prata med för att få stöd. 12. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud. 13. Jag behöver ordning och reda. 14. Hjälpmedel som ger mig struktur, t.ex. tids- och planeringshjälpmedel, en whiteboard, scheman eller listor _på vad jag ska göra. 15. Stöd och strategier för hur och när jag ska börja ett arbete och avsluta det. 16. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte _hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar. 17. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem. 18. Annat som är viktigt för mig: Mitt namn: Adress: Telefonnummer: E-postadress: Detta material får lämnas ut till: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 13

14 Intervju Gruppen ger struktur och gemenskap Solviks folkhögskola ligger i byn Frostkåge utanför Skellefteå. Där arbetar Annakarin Viksten som kurator. Sedan början av 1990-talet har hon och hennes kollegor utvecklat en inriktning av Allmän linje, för vuxna med ADHD eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där grupperspektivet är centralt. För ungefär åtta år sedan började personalen på Solviks folkhögskola märka en ökning av studerande som inte orkade plugga på heltid. De hade svårt med dygnsrytmen och klarade inte studierna särskilt bra på egen hand. Sedan tidigare hade jag erfarenhet av att arbeta med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kände igen allt det där, säger Annakarin Viksten. Även ansökningar från personer med uttalade diagnoser som ADHD och DAMP ökade. Annakarin och hennes kollegor insåg att det behövdes en utbildning som var utformad för studerande med de här diagnoserna. Vi har flera olika inriktningar på Allmän linje. Men hösten 1999 kunde vi för första gången erbjuda åtta platser på en särskild inriktning av Allmän linje, till personer med diagnostiserad ADHD. Efterfrågan var stor. Vi fick 67 ansökningar, säger Annakarin. Utmärkta förutsättningar Annakarin menar att folkhögskolans form är utmärkt för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Många folkhögskolor är små, har en beständig personalgrupp vilket gör att det är samma personer på skolan hela tiden och lärartätheten är hög. Dessutom finns ofta internat och livet följer fasta tider och rutiner. Den här stabila basen passar personer med till exempel ADHD eller Aspergers syndrom väldigt bra. Och vi behandlar inte utan arbetar med det friska hos alla individer. Folkhögskolans hela idé är ju att vara möjliggörare för alla. Men vad som är möjligt skiljer sig åt mellan individerna och Annakarin betonar vikten av att våga vara ärlig mot de studerande och att ha realistiska förväntningar på dem. Gruppen är viktig Den här inriktningen på Allmän linje har utvecklats under åren. Numera börjar en grupp på tio personer varje läsår. Och det är inte längre så att alla har ADHD. Det visade sig vara en dålig idé att låta så många personer med samma diagnos bo ihop och göra allting tillsammans. De triggade varandra och det blev rörigt i gruppen. 14 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

15 Nu är utbildningen öppen även för personer med andra neuropsykiatriska diagnoser som till exempel Aspergers syndrom eller OCD. Det fungerar bättre och de studerande kan ändå mötas kring liknande erfarenheter. Lärarlaget lägger stort fokus på att skapa en bra grupp. Många av de studerande har tidigare varit mobbade och har fått höra att de fungerar dåligt tillsammans med andra. Lösningen för att få deltagarna att må och fungera bättre i grupp har visat sig vara struktur och tydlighet. Klassen har därför ett gemensamt schema där alla dagar i veckan är lika. Tre dagar läser de svenska, engelska och matematik tillsammans med andra som går på Allmän linje även då i små grupper. De övriga två dagarna är så kallade inriktningsdagar som de ägnar åt praktiska aktiviteter. Deltagarna gör allting tillsammans på sin speciella inriktning av Allmän linje de äter, fikar, gör studiebesök och har alla lektioner ihop. Undervisningen bygger inte på någon särskild metod men är utformad för att passa personer som har svårt att hålla koncentrationen på topp hela tiden. Flera av de studerande behöver till exempel ta täta raster och röra på sig och därför är dörren till klassrummet alltid öppen. Och dagarna är korta. De studerande börjar klockan nio och går till klockan kvart över två alla dagar utom tisdagar. Då slutar de klockan halv fyra. Varje lektion är en timme lång men uppdelad i kortare avsnitt. Alla arbetar på egen hand. I klassrummet finns oftast en lärare och en eller två stödpersoner. Det betyder att de studerande kan få hjälp relativt snabbt och på sitt sätt när de behöver det. Personalen måste ha kunskap En sak har vi lärt oss och det är att behovet av stöd är stort hela tiden både i skolan och på fritiden. Man kan lätt tro att det går att trappa ned på stödet efter ett tag men ADHD går inte över och därför är behovet relativt konstant över tid. Våra studerande har varsin egen handledare. Handledarna arbetar både i skolan och på internatet och ofta får de en mycket nära relation med de studerande, säger Annakarin. På Solvik är det viktigt att alla som arbetar med den här gruppen har kunskap om diagnoserna och om bemötandestrategier. Förra året satsade arbetslaget i princip hela sin utbildningsbudget på att inhämta mer kunskap om ADHD, autismspektrumstörning och OCD och de får dessutom kontinuerligt handledning av Annakarin. Våra studerande är olika individer de beter sig inte alltid som det står i böckerna. Därför måste vi ha en bred kunskap och ett bra förhållningssätt så att vi kan hitta lösningar i dialog med dem. Text: Annika Wallin Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 15

16 Intervju Stöd för fantasin ökar läs- och skrivlusten År 2001 startade läraren Hillar Rais IDA-gruppen 1 ett gymnasiealternativ för unga med ADHD/ADD/DAMP som är förlagd på Botkyrka folkhögskola. Just nu genomför Hillar ett forskningsprojekt i gruppen, för att öka läsoch skrivlusten hos eleverna. IDA-gruppen är ett individuellt program inom gymnasieskolan som bedrivs i folkhögskolans lokaler. Gruppen kan ses som en filial till en av kommunens gymnasieskolor. Såväl hemkommunen som närbelägna kommuner köper utbildningsplatser i IDAgruppen, berättar Hillar som är föreståndare för utbildningen. Han tycker att det finns många positiva saker med att ha utbildningen förlagd i folkhögskolans lokaler. En av fördelarna är att Botkyrka folkhögskola är ganska liten ungefär 100 studerande och de andra som går här är vuxna. Det gör att miljön inte är lika stökig och skränig som på stora gymnasieskolor. Det gynnar elever med ADHD/ADD/DAMP. En annan fördel är vårt samarbete med Allmän linje här på skolan. Målet är att våra elever ska studera hela eller delar av sitt sista år tillsammans med kursdeltagare på Allmän linje. Då hör de fortfarande till gymnasieprogrammet IDA och får stöd härifrån men de kan få omdömen från folkhögskolan i de ämnen som de har studerat på Allmän linje, säger Hillar. Administration kring IDA-gruppen sköts i samarbete med folkhögskolan. Det har hela tiden fungerat bra och IDA-gruppen smälter väl in på skolan. Jag har aldrig hört ett enda negativt snack om våra elever från någon, säger Hillar. Olika årskurser i gruppen IDA-gruppen består av åtta elever som går i olika årskurser. De flesta har diagnoserna ADD eller DAMP men varje läsår brukar det också finnas en eller ett par som har ADHD. Vi har lärt oss att gruppen mår bäst om det bara finns en elev som är utåtagerande eller väldigt aktiv. Annars blir det för stökigt för de andra, säger Hillar. När någon i gruppen är färdig med utbildningen, eller börjar läsa på heltid på Allmän linje, tas en ny elev in på IDA. De som vill börja här måste ha fått klartecken från sin kommun om finansieringen. Sedan får han eller hon komma hit och prova på att gå i gruppen i sex till åtta veckor. Den sökandes studie- och yrkesvägledare måste ha en reservplan om det inte skulle fungera. Men hittills har vi inte behövt avvisa någon, säger Hillar. 1) Förkortningen IDA stod ursprungligen för Individuell DAMP-grupp. 16 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

17 Bild och ljud ger stöd vid läsning I klassrummet finns alltid två lärare och en stödperson. Ofta arbetar lärarna i halvklass och har alltså hand om fyra elever var. Det gör att alla elever kan få mycket stöd. Stöd och struktur är viktigt. Vi har ett tydligt schema över dagen men även varje uppgift behöver ha givna ramar. Till exempel kan våra elever bli helt handlingsförlamade när de ska skriva uppsats om ett valfritt ämne. De vet inte vad de ska börja med. Men om vi sätter sju föremål framför dem och säger de här sakerna ska ingå i era berättelser då blir det lättare. Det blir inga jättelånga historier men de skriver i alla fall, säger Hillar. Han har under flera år jobbat med att hitta sätt för att öka elevernas läs- och skrivlust. Nu driver han ett forskningsprojekt för att prova och utveckla en metod som underlättar läsande och skrivande. Metoden går ut på att vi väljer en spännande bok som också är filmatiserad och inläst som ljudbok. Nu senast valde vi en deckare av Henning Mankell. Eleverna får först se halva filmen, sedan lyssna på några kapitel i ljudboken och därefter läser vi lärare högt. Sedan är det bara slutet kvar och det får de läsa själva. När vi läste Mankell var eleverna helt hooked på berättelsen. De bara måste få veta hur det skulle gå och alla läste ut boken. De klarade det oväntat bra, säger Hillar. Han har förstått att eleverna ofta kör fast när de ska föreställa sig ansikten och miljöer. Men om de redan har sett miljöerna på film så har de den biten gratis. En annan tröskel kan vara ovanliga namn men när de har hört namnen om och om igen känner de snabbt igen dem i texten och kan komma vidare. På det här sättet har våra elever läst riktigt svåra böcker som Greven av Monte-Cristo till exempel, säger Hillar. Individuella lösningar Hillar vet dock att alla dagar inte behöver betyda framgång. Koncentrationsförmågan och uthålligheten hos eleverna kan variera kraftigt. Ibland blir det rörigt. De kanske bara sitter och snackar istället för att räkna i sina matteböcker. Då kan jag be dem att lägga undan böckerna och så gör vi ett helt annat matteproblem på tavlan istället, säger Hillar. Fast ibland fungerar inte ens det. Hillar berättar om en rastlös kille med ett stort intresse. Det funkade inte i klassrummet. Till slut ordnade jag en praktikplats till honom. Jag gör så ibland. Nu praktiserar han tre dagar i veckan på en affär där han får ägna sig åt sitt intresse. Butiken får en summa per dag för att han är där och för att en mentor har lite extra ansvar för honom i butiken. De andra två dagarna är han i IDA-gruppen och nu fungerar det mycket bättre i skolan. Jag tänker att man får försöka hitta lösningar så att det fungerar för varje individ, säger Hillar. Text: Annika Wallin Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 17

18 Intervju Valde IDA-gruppen framför vanligt gymnasium I grundskolan hade Madde svårt att koncentrera sig och undrade varför hon behövde traggla med skolarbetet mycket mer än alla andra. Med diagnosen ADD kom förklaringen. Idag är hon 18 år och studerar i IDA-gruppen som är ett individuellt program på gymnasieskolan för ungdomar med ADHD/ADD/DAMP. Utbildningen är förlagd på Botkyrka folkhögskola. Tystlåten och inaktiv på lektionerna. Eller pratig och störande. Så uppfattades Madde av sina lärare i grundskolan. De sa att hon skulle skärpa sig och ägna mer tid åt skolarbetet. Men problemet var att Madde inte orkade koncentrera sig. Jag klarade inte långa arbetspass. När jag blev trött ville jag ta rast och gå ut ur klassrummet. Men det fick man ju inte, säger Madde. Istället sa lärarna åt henne att skärpa sig. Att sätta sig ned och jobba. Men när min koncentration är slut så är den! Då blir jag rastlös och måste göra något. Jag kan inte bara sitta tyst. Så det enda jag hade att göra var att prata och då störde jag förstås de andra och lärarna blev irriterade på mig. Svårt att komma ihåg Madde säger att hon inte alltid minns vad folk har sagt eller vad hon har lärt sig. Därför tar det längre tid för henne att nöta in kunskaper. Som matte till exempel. Jag kan hålla på med samma sorts tal flera gånger men ändå fastnar det inte. Innan Madde fick sin diagnos undrade hon vad det här berodde på. Alla andra verkade ju fatta och komma ihåg. Hon kände sig dum. Och jag tror att folk i omgivningen tyckte att jag uppträdde konstigt. Jag kan till exempel inte läsa igenom ett recept och sedan veta vad jag ska göra. Jag måste läsa och göra saker steg för steg. Det händer också att jag sjunker in i min egen värld utan att veta vad som händer runt omkring och då kan folk tro att jag är ointresserad. Under sista året på högstadiet fick Madde och hennes tvillingsyster kontakt med ett utredningsteam. Det dröjde till efter skolavslutningen innan de fick svar på vad utredningen visade. Min syster och jag är enäggstvillingar. Hon fick diagnoserna ADHD med autistiska drag. Och jag har ADD med autistiska drag. Då föll mycket på plats. Nu misstänker vi att vår storebror också har 18 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

19 ADHD och han funderar på att utreda sig han med, säger Madde. Samarbete med Allmän linje När systrarna hade fått sina diagnoser började de tänka på vad de skulle göra till hösten. Ingen av dem hade planerat att börja gymnasiet. Jag visste att jag inte skulle klara vanligt gymnasium, säger Madde. Deras mamma sökte på nätet och hittade IDAgruppen som är förlagd på Botkyrka folkhögskola. Gruppen är till för ungdomar med ADHD/ADD/ DAMP som behöver individuellt utformad skolgång. Madde är glad att hon och systern kom in på utbildningen. Hon tycker att lektionerna är bra för lärarna pratar ganska kort, ändrar tonläge, rör på sig och ser till att det hela tiden händer något. Det gör det lättare att lyssna och koncentrera sig. De är också bra på att hjälpa till när jag kör fast. Jag kan ha svårt att komma igång och då ger de förslag på vad jag kan börja med och hur jag kan göra. Under sitt första år gick Madde på heltid i IDAgruppen. Sedan har hon gradvis börjat ha allt fler lektioner tillsammans med kursdeltagare på Allmän linje. Hon hör fortfarande till IDA-gruppen men samarbetet med folkhögskolan gör att hon kan få omdömen därifrån i de ämnen hon studerar på Allmän linje. Våra lärare pushar oss att komma ut på Allmän linje. Det har gått bra. Jag trivs både i den klassen och i IDA-gruppen. Den stora skillnaden är väl att de som går på IDA är lite barnsligare. Men det är inte bara negativt, säger Madde och skrattar. Viktigt med tid för återhämtning När Madde har gått fyra år i IDA-gruppen räknar hon med att ha klarat alla ämnen på Allmän linje. Då vill hon gärna vidareutbilda sig för att kunna arbeta med andra som har ADHD/ADD/DAMP. Hon funderar på assistentutbildning eller sjuksköterskeutbildning. Men jag måste öva upp mitt tålamod först. För jag kan bli väldigt frustrerad när någon inte förstår direkt när jag förklarar. Om de inte fattar vill jag hellre göra det själv, säger Madde och skrattar. Hon vet också att saker och ting måste få ta tid och att dagsformen varierar. Vissa dagar är hon jättetrött redan vid lunch. Då tänker jag att det får vara okej. Jag gör så gott jag kan, säger Madde. Efter skolan går hon hem och ofta blir hon sittande där. Därför har hennes mamma ordnat en kontaktperson till Madde och hennes syster. De gör något tillsammans varje vecka. För mig räcker det med en eller ett par fritidsaktiviteter i veckan. Sedan behöver jag ta det lugnt. Text: Annika Wallin Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 19

20 Intervju Kärlek, tydlighet och korta arbetspass På Ädelfors folkhögskola utanför Vetlanda finns flera olika inriktningar på Allmän linje. På en av inriktningarna blandas deltagare friskt. Där går en del utan någon uppenbar funktions nedsättning, flera med ADHD-problematik med eller utan diagnos och några med symtom inom autismspektrum. De har alla nytta av en väl strukturerad undervisning med korta arbetspass. Det allra viktigaste här liksom i all pedagogik är kärlek och omtanke, säger Agneta Johansson som varit folkhögskolelärare i 30 år. Att vi kan se, uppmuntra och lyfta de studerande. Vi har ett mycket väl definierat uppdrag att ge deltagarna kunskaper som verkligen ger gymnasiekompetens. Men vi har också ett informellt uppdrag att stärka deras självförtroende och få dem att tro på sin egen förmåga. Ädelfors har successivt kunnat anta allt fler studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och lärare och stödpersoner får kontinuerlig fortbildning och hand ledning. Nu deltar drygt 20 studerande i kursen. Klassrummet där de håller till under 32 lektionspass per vecka ser lugnt och välordnat ut. Vita gardiner hänger vid fönstren och i mitten av rummet står fyra bord med fasta platser för de studerande. Det är gott om datorer både i klassrummet och i ett angränsande mindre rum. På en vägg finns den stora anslagstavlan och pärmar och fack för varje studerande. På en annan vägg sitter redovisningar på teman som Att göra ett CV, eller Individens rätt i samhället. Flera redovisningsmodeller De studerande inhämtar gymnasiekompetens efter att ha avbrutit eller aldrig påbörjat gymnasiestudier. Ett till tre år tar det på Ädelfors, fyra i undantagsfall. Alla ämnen utom matematik och engelska är förpackade i teman som efter två veckor ska redovisas muntligen, skriftligen, som PowerPoint-presentation eller som utställning. Anslagstavlan spelar en viktig roll: här förs alla teman in vartefter för varje deltagare. Att få klart inskrivet i linje med sitt namn är signalen för att två veckors arbete är färdigt och att nästa kan börja. Varje deltagare måste använda alla fyra redovisningsformerna minst två gånger per termin. 20 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

21 PowerPoint är det mest populära sättet att redovisa, berättar Agneta Johansson. Muntlig redovisning får de göra i små grupper eftersom många tycker att det känns svårt med större publik. Men vi lär oss hela tiden mer om hur vi ska göra undervisningen stimulerande. Förr gällde det för mig att göra spännande föreläsningar som bas för deltagarnas självständiga arbete. Idag har jag lärt mig att tala tio, max femton minuter i sträck. Uppgifterna som följer måste vara mycket tydliga och ofta har vi delat upp dem i Steg 1, Steg 2 och Steg 3. Och jag kan inte först skriva alla läsuppgifterna och därefter alla frågorna, utan varje läsuppgift måste åtföljas av sina frågor. Det är ett arbetslag som sköter undervisningen för deltagarna. Tre lärare och tre stödpersoner samarbetar nära. De har en kort träff varje morgon innan undervisningen börjar och de har möte en eftermiddag per vecka. något, så kan vi gå ut en stund med kursdeltagaren eller på annat sätt lugna ner situationen, berättar Emil Ljunggren som är stödperson. På kvällarna kan vi alltid gå undan och sitta och resonera med någon som behöver det. Stödpersonerna bidrar också till att det går framåt med de projekt som deltagarna på den Allmänna kursen håller på med utanför lektionstid. Projekten ska vara praktiska, som att snickra, sy eller göra smycken, men man kan också träna regelbundet på gymmet en period och göra en träningsdagbok över det. Vardagskunskap med moment som städning, hygien och matlagning finns på schemat för dem som vill och behöver det. Text: Vanna Beckman Stödpersonerna finns med under hela dagen De flesta deltagarna bor på internatet i röda längor i omgivningen, som en hel by, och stödpersonerna finns till hands dygnet runt. De ringer eller knackar på hos den som har svårt att komma igång på morgonen, och under lektionerna fungerar de som stöd. Om vi tycker att någon börjar prata för mycket och ta för stor plats, eller jagar upp sig inför Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 21

22 Intervju Att slippa stress är räddningen Qarin Piehl har diagnosen DAMP sedan barndomen och klarade inte studietakten på en vanlig gymnasieskola. På Ädelfors folkhögskola går det bra för henne, och inte enbart med konstnärligt arbete som hon ägnar mycket tid. Qarin Piehl kan lätt ange en rad skäl till varför Ädelfors har varit, och är, hennes stora räddning. Här får man studera i egen takt, det är ingen stress. Om man sitter och inte får något gjort kommer alltid någon och ger stöd för att sätta igång. Och den som har svårt att komma upp på morgonen får hjälp med det, berättar Qarin. Hon uppskattar också att det finns en skrivoch läsverkstad på skolan där man kan jobba med rättstavning. Där finns datorer med talsyntes så att man kan få en text uppläst samtidigt som man själv läser. Där finns även scanner och talböcker. Qarin går ofta dit, där är det lugn och ro och hon kan få något gjort. Qarin är också lycklig med sitt tillvalsämne. Hon har valt Skapande och kan ägna en dag per vecka åt det, förutom fritid. Andra tillvalsmöjligheter är Kreativt skrivande, Körkortsteori (särskilt tillgängliga för dem som har läs- och skrivsvårigheter) och Animerad film. På skolan serveras dessutom bra mat. Qarin följer GI-metoden och har gått ned kanske fem kilo. Igår var jag bartender på en fest här på skolan. Jag sålde godis och läsk i baren, men lyckades avstå helt, berättar hon. Alkohol är förbjudet på folkhögskolan och för rökning finns en rökruta. Här på folkhögskolan är det en stor blandning av folk och Qarin tycker att det är bra att alla är olika. Jag har varit mobbad varenda termin under min skoltid. Jag var annorlunda och inte precis trådsmal. Men skulle någon hacka på mig här, så skulle jag bara hacka tillbaka. Tack vare hela klimatet på folkhögskolan har det också blivit lättare för Qarin både att ta kontakt och upprätthålla kontakten med andra, till och med killar. Det har alltid varit ett stort problem för henne tidigare, men nu funkar det. Det är helt fantastiskt, säger hon. Kan hyperfokusera Qarin som är 20 år nu, har haft diagnosen DAMP sedan hon var tre år, och det handlade om svår DAMP. Som barn var hon mycket hyperaktiv, men idag är hennes koncentrations svårigheter snarare av typen ADD. Det innebär att hon mycket lätt blir distraherad, och kan känna sig bombarderad om hon är i en stimmig miljö. Symtomen varierar mycket från en dag till en annan, och också läs- och 22 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

23 skrivsvårigheterna varierar. Hon kan komma igång att skriva, och texten bara flyter på. Men sen har hon svårt att avbryta skrivandet och ta itu med den knaggliga rättstavningen. Läsning är mödosamt även om hon kan läsa. De har i uppgift nu att läsa en bok, och hon har hållit på med Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år i över ett halvår, trots att hon tycker om den. När Qarin målar, eller som för ögonblicket sysslar med att göra en stor och mystisk träskulptur, blir hon också hyperfokuserad hon vill arbeta intensivt och inte bli avbruten. Tidigare, berättar hon, klarade hon inte att göra något klart, hon fick hela tiden nya idéer och kunde inte stå emot lusten att börja med dem också. Men här får man inte börja på något nytt förrän man har gjort det klart som man håller på med, och det har varit till stor nytta för mig. Jag har blivit mycket bättre på att få saker färdiga, senast var det en stor drake av gips. Jag vill ägna mig åt något konstnärligt skapande senare i livet. Nu ska jag först gå mitt tredje år här och läsa in matte B och svenska C. Vanligt gymnasium gick för fort Qarin hade prövat att gå på ett vanligt gymnasium innan hon kom till folkhögskolan, och berättar att första terminen på gymnasiet gick ganska bra. Men sen kände jag att jag inte hann med. Jag gick där två terminer till, men satt mest bara av tiden när min SYO-konsulent väl hade hittat den här möjligheten åt mig. Jag åkte hit på studiebesök med min mamma, och sen gick jag en prova-påvecka, och gillade allting. Från början var Qarin nervös över detta att flytta hemifrån. Hon trodde att hon skulle bo i kollektiv där man delar kök och matsal och TV med andra kamrater, men till sin stora lättnad fick hon bo i egen lägenhet på skolan första året. Där har man eget badrum och pentry och TV, och för Qarin var det en stor tillgång att kunna gå in och låsa om sig och lugna ner sig närhelst hon behövde det. Nu bor hon på internatet som de flesta andra och klarar det bra. Jag har blivit mycket duktigare på många saker. Förr kunde jag bli alldeles panikslagen om det hände något oväntat, som en gång när bussen jag åkte med fick motorstopp. Nu klarar jag mer. Min mamma får fortfarande betala alla mina räkningar, men jag är mycket mer sparsam med pengar nu. Förr gjorde jag av med allt jag ägde på nolltid på godis och TV-spel. Jag är med i elevrådet, festkommittén och internatrådet, och jag lär mig så mycket hela tiden! Text: Vanna Beckman Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 23

24 Intervju Varierad pedagogik och genomtänkt miljö På Mellansels folkhögskola utanför Örnsköldsvik finns flera olika kurser och linjer. På Allmän linje och Trafiklinjen har flera av de studerande ADHD eller liknande diagnoser. Els-Marie Vikström som är pedagog och elevassistent på Trafiklinjen och Kerstin B Lindgren, kallad KBL, som är lärare och kursledare på Allmän linje berättar om det pedagogiska arbetet. Folkhögskolorna har alltid kompenserat för brister som finns i övriga samhället. Sedan början av talet har vi märkt en ökad tillströmning av sökande till Allmän linje som behöver extra stöd. De saknar gymnasiekompetens och klarar inte Komvux, säger KBL. Den här terminen går totalt 32 studerande på Allmän linje. 15 av dem läser behörighetsgivande ämnen och i den gruppen har flera diagnosen ADHD och/eller Aspergers syndrom. Andra har koncentrations- och inlärningssvårigheter som inte är diagnostiserade. På folkhögskolan finns även Trafiklinjen med sju studerande. Det är en trafikteoriutbildning på två terminer som vänder sig till personer med läs- och skrivsvårigheter. Flera av dem som går på Trafiklinjen har också diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom eller lindrig utvecklingsstörning. Tillsammans med sina kollegor har Els-Marie och KBL utarbetat ett arbetssätt som passar för den här gruppen studerande. Beviset för att arbetssättet fungerar är att de flesta på Trafiklinjen klarar sina körkort. Och många av dem som läser behörighetsgivande ämnen på Allmän linje får jobb eller studerar vidare efter avslutad kurs. Teman och lite text En del i arbetssättet är att undervisningen på Allmän linje utgår från tidsepoker i alla ämnen. Många av våra studerande har inte haft möjlighet att öva upp sitt helhetstänkande. Genom att jobba i teman skapas en helhetsbild av verkligheten. Just nu pågår Forntiden och Antiken i alla ämnen. Vi har till exempel skapat leksaker i lera, som vi tror att barn på den tiden skulle ha uppskattat, säger KBL. Många av de studerande har också svårt att hålla koncentrationen när de ska läsa. Därför hålls textmassan nere. De lägger av om det är för mycket att läsa. Därför jobbar vi så mycket vi kan med audiovisuell undervisning och lättläst material. Till exempel ritar vi på tavla och på Trafiklinjen går vi ut för att titta på vägskyltar på riktigt. Då fastnar kunskaperna bättre, säger Els-Marie. Den fysiska miljön Den fysiska miljön är noga genomtänkt. Nästan alla våra studerande har negativa erfarenheter från sin tidigare skoltid. De har misslyckats, 24 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD

25 mobbats och fått höra att de är struliga. De minnena vill vi inte trigga, så därför ser inte våra klassrum ut som traditionella skolsalar, säger Els-Marie. Istället är rummen trevligt möblerade och det hänger ljusa panelgardiner vid fönstren. Miljön är lugn för att hämma impulser. I anslutning till Trafiklinjens klassrum finns också den viktiga, nougatbruna myssoffan. Vi sitter i soffan när vi fikar eller bara vill prata. Och det är där det händer. När stämningen blir avslappnad börjar de studerande öppna sig. De delar erfarenheter och ofta uppstår en stark känsla av gemenskap. Det kan bli helt magiskt, säger Els- Marie. Även placeringen i klassrummet är viktig. De studerande på Allmän linje har i år fått fylla i ett självskattningsformulär där de till exempel anger om de helst sitter ensamma, vad de blir störda av och så vidare. Sedan gör lärarna en placering som de tror kan fungera. Det är till exempel en dålig idé att sätta två studerande med ADHD bredvid varandra. Om båda har svårt att sitta stilla och lätt tappar koncentrationen blir de bara störda och irriterade på varandra. Datorer och andra tekniska hjälpmedel På Mellansels folkhögskola finns det gott om datorer och de studerande på Allmän linje arbetar i ett program som heter FirstClass. Där finns ämnesmappar i samhällskunskap, historia, religion, svenska och engelska där läraren lägger in frågeställningar. FirstClass är kursdeltagarnas virtuella klassrum där de kan diskutera med varandra och med sina lärare. Och lärarna kan utbyta erfarenheter med varandra. Det här fungerar väldigt bra för våra studerande. Det spelar ingen roll om de stavar dåligt eller skriver konstigt bara de får fram vad de vill säga. Stavnings- och språkfrågor tar vi upp vid andra tillfällen, säger KBL. Även på Trafiklinjen arbetar de studerande ofta framför datorn. Där har varje deltagare ett eget bås och jobbar med olika körkortsteoriprogram. Flera har också hjälp av egna tekniska prylar. De kan till exempel programmera sin mobiltelefon eller handdator för att få minnesstöd och påminnelser, säger Els-Marie. Introduktionskurs På Trafiklinjen har man ett väl fungerande antagningsförfarande. De som vill börja där får gå en introduktionskurs på två veckor precis efter vårterminens slut. När vi träffar dem under så pass lång tid får vi en bra bild av deras förutsättningar och ser hur de fungerar tillsammans. De som är fortsatt intresserade efter introduktionskursen får sedan söka till hösten men ingen är garanterad plats. Vi på Allmän linje använder oss av referenser och de sökande får göra besök här. Det är jätteviktigt att få så mycket information som möjligt om de studerande innan de antas, säger KBL. Text: Annika Wallin Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 25