Tid 19 februari- klockan Kaffe finns från klockan Sammanträdets öppnande och eventuella frågor.

Transkript

1 Sekretariat Ewa Pettersson FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Hotell Frykenstrand, Sunne Tid 19 februari- klockan Kaffe finns från klockan februari-seminariet beräknas vara avslutat till lunch och därefter styrelsens sammanträde kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Information Borgensförbindelse Reginatåg Justering Förslag till justerare: Ulric Andersson (Christina Wahrolin) ÄRENDEN LK/ Investeringar gassäkerhet 2. LK/ Patientssäkerhetsstrategi 3. LK/ Remiss: Pris, tillgång och service-fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden 4. LK/ Revisionsrapport Ekonomisystemet-generella IT kontroller 5. LK/22195 Remiss: Bredbandsstrategi för Värmland 6. LK/ Remiss: Begäran om yttrande angående anmälan till JO 7. LK/ Överenskommelse/styrdokument om missbruks- och beroendevården i Värmland 8. LK/ Rapport Internationella frågor 2012

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) 9. LK/ Ärende från Samverkansnämnden 7 december angående budgetgemensamma verksamheter LK/ Införande av fast läkarbemanning på akutmottagningen i Karlstad 11. LK/ Utredning gällande upphandlad sjukvårdsrådgivning eller sjukvårdsrådgivning i egen regi. 12. LK/ m.fl. Ambulanshelikopter i Värmland investering 13. LK/ Etablera en referensgrupp för barn och ungdomar förslag om uppdrag 14. LK/ m.fl Ärenden för kännedom

3 Ärendebeskrivning 1 (5) Landstingsfastigheter LN/MG LK/ Åtgärder för att säkerställa tillgängligheten till medicinska gaser vid Centralsjukhuset i Karlstad Bakgrund Landstingsfastigheter ansvarar inom landstinget för vårdverksamhetens tillgång till medicinska gaser. I detta ärende behandlas gaser och distributionssystem för andningsoxygen, lustgas och andningsluft distribuerade via en centralgasanläggning. Medicinska centralgasanläggningar är medicintekniska produkter enligt Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11. Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) anger hur medicintekniska produkter skall fungera ur säkerhetsaspekt och här liksom i Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 1997:7 3 är riskbedömningar centrala krav. Landstingsfastigheter har därför låtit genomföra en oberoende granskning av det medicinska centralgashanteringssystemet vid Centralsjukhuset i Karlstad. Arbetet har utmynnat i en riskinventering. Någon riskbedömning, det vill säga någon analys av med vilken sannolikhet de identifierade riskerna skulle kunna uppträda respektive vilka konsekvenser detta skulle få har inte skett. Den ordinarie försörjningen med andningsluft sker från två kompressorcentraler. Den ena, belägen i hus 54, skapades för cirka 10 år sedan och uppfylller de tekniska egenskapskraven som då gällde. I dag ställs högre krav på de tekniska egenskaperna hos nya centraler. Anläggningen behöver kompletteras med kyltorkfunktion för att komma till den nivå som dagens regler ställer. Den andra kompressorcentralen är belägen i hus 41. Dess roll idag är att var reservförsörjning då produktionen i hus 54 upphört eller inte är tillgänglig. Anläggningen har inte de tekniska egenskaper som förväntas idag utan är nödvändig att ersätta. Ambitionen är att ersätta denna på ett sätt som är tekniskt samordnat med nybyggnaden av hus 60. Sjukhuset har idag en mycket begränsad förmåga att reservförsörja sina system för andningsluft om ett fel inträffar som leder till att kompressorcentralerna för tillverkning av medicinsk tryckluft sätts ur funktion. Det antal gasflaskor som behövs för att byta 1 omgång/tryckvakt eller tryckövervakare finns inte på sjukhuset. Detta måste anses var allvarligt. Sjukhuset har två från varandra oberoende försörjningskällor för andningsoxygen, den ena är av en LOX-tank kombinerad med en flasktömningscentral placerad vid hus 41. Den försörjningskälla som fungerar som central reservfunktion måste dock aktiveras manuellt genom att öppna utgående avstängningsventil. Det är därför sannolikt att gaslarm hinner ges ute på vårdavdelningarna innan den centrala reserven kan aktiveras om ett problem

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) uppstår med den normala försörjningen av andningsoxygen. När detta sker kopplas de vid tryckvakterna/tryckövervakarna stående syrgasflaskorna in och avdelningarna ringer det telefonnummer man uppmanas ringa. Sannolikt kommer detta att leda till vissa sambandssvårigheter och många avdelningar torde upptäcka att deras reservgasflaskor börjar ta slut innan man fått kontakt med den personal som skall förse dem med nya gasflaskor, eller informera om att man återigen kan öppna avstängningsventiler på tryckvakten/tryckövervakaren. Ytterligare andra avdelningar, som har stora gasbehov, kommer att upptäcka att gaslarmet hela tiden fortsätter att aktiveras eftersom flödeskapaciteten hos främst gasflaskregulatorerna understiger uttaget ur avdelningens gasuttag. Detta resonemang, tillsammans med den låga mängden extra gasflaskor i sjukhusets gasflaskförråd, leder till slutsatsen att det även finns stora brister i sjukhusets förmåga till reservförsörjning av systemet för andningsoxygen. Sjukhusets kulvertplan är känsligt för en brandincident eftersom det finns få branddörrar som kan förhindra spridning av rök och värme. Med hänsyn till svårupptäckt eller bristfällig uppmärkning och att många ventiler passerat sin tekniska livslängd, så kan det bli svårt att stänga bort de delar av den medicinska centralgasanläggningen som påverkats vid en brand så att inte de centrala reservgasförsörjningar som finns också påverkas av samma fel. I centralgasanläggningen finns mycket gammal medicinteknisk utrustning, som tömningscentraler eller tryckvakter/tryckövervakare med tillhörande larmutrustningar, vilka behöver bytas för att säkerställa dagens krav på gasflöden och säkerställa tillgången till reservdelar. I norra delen av sjukhusområdet uppförs en ny anläggning för operationsverksamhet, hus 60. Till denna hör en ny tömningscentral för oxygen och lustgas. Härifrån planeras även hus 53 (IVA) och hus 54 (operation) att få sin reservförsörjning av dessa gaser med dubbel matning till tryckvakterna/tryckövervakarna. Kompressorcentralen kommer även framgent att vara placerad i hus 54 förutom den enhet som skall ersätta befintlig kompressorcentral i hus 41. Lokaliseringen av den nya enheten skall ske integrerat med utbyggnaden av hus 60. Den oberoende granskaren hade även landstingsfastigheters uppdrag att redovisa en översiktlig bild av vårdpersonalens utbildning i den praktiska hanteringen av de medicinska gaserna. Av de tillfrågade svarade 36 % att de inte fått någon utbildning och av dem som uppgivit sig ha fått utbildning svarade 56 % att detta inte finns dokumenterat. Gaskommittén har tagit till sig dessa utbildningsbehov och arbetar för att skapa möjligheter för erforderlig utbildning. Överväganden Robusta tekniska system med hög tillgänglighet är en förutsättning för patientsäker och effektiv vård. Den befintliga centralgasanläggningen vid Centralsjukhuset uppfyller inte dessa krav. Inom ramen för projektet Ersättningslokaler operation öst förses såväl den nya byggnaden, hus 60, som operation och intensivvårsenheterna i hus 53

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) och hus 54 med reservgasfunktion via redundanta rörsystem som automatiskt väljer rätt gasförsörjning. Detta innebär att dessa enheter försörjs via två olika rörsystem som går från lika försörjningskällor och är separerade från varandra på ett sådant sätt att ett enda fel inte samtidigt kan påverka båda försörjningsvägarna. Reservförsörjningen av medicinska gaser behöver dock säkras även till övriga delar av sjukhuset. Detta föreslås ske genom att möjligheter till ringmatningar skapas utanför avdelningsgränserna. Det nya distributionsnätet förläggs i kulvertar och allmänna kommunikationsytor med anslutningar mot befintliga nät inom avdelningarna. När detta väl byggts upp blir det möjlighet att ersätta utgångna komponenter i det befintliga nätet liksom att anpassa dimensionerna i rörnäten så att de bättre stämmer överens med de flöden som är aktuella. I del av det nuvarande nätet är rördimensionerna så små att flödeshastigheten blir så hög att den skapar så stora slitage på rören invändigt att brott kan uppstå. Arbetet bör genomföras i två etapper. Den första av dessa innebär: Hus 41 Befintlig kompressorcentral ersätts samordnat med utbyggnaden av hus 60. Tömningscentralerna för oxygen respektive lustgas ersätts med nya utformade enligt dagens säkerhetskrav. Oxygentanken förses med påkörningsskydd. Hus 2 sydöstra delen Ny reservtömningscentral för oxygen och lustgas skapas i anslutning till hus 2. Övrigt Anslutningar skapas mellan dessa nya enheter och befintligt distributionsnät. Den andra etappen innebär: Komplettering av befintligt distributionssystem så att redundans skapas fram till avdelningsgränser. Sanering, utbyte, ersättning av delar av befintligt centralt distributionsnät för medicinska gaser utformat så att dagens säkerhetskrav uppfylls.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Nyttobeskrivning och ekonomi En oberoende bedömning av det medicinska gashanteringsystemet vid Centralsjukhuset visar att den befintliga anläggningen idag har mycket begränsade möjligheter att reservförsörja sina system. Detta innebär att rimliga krav på patientsäkerhet inte är uppfyllda. Dessutom är den ordinarie anläggningen föråldrad och innehåller komponenter som vid haverier inte kan ersättas. Det är nödvändigt att förbättra patientsäkerheten genom att säkra tillgången till och distributionen av medicinska gaser ur patientperspektivet. Arbetet bör av kvalitets och planeringsskäl genomföras i två huvudetapper enligt tidigare redovisning. Främst etappen 2 behöver föregås av en mycket detaljerad planering och kommer att involvera stora delar av verksamheten i anläggningen. Även etappen 1 behöver planeras noga men färre behöver deltaga i arbetet. Etappen 1 bedöms kunna genomföras under 2:a till 4:e kvartalet Etapp 2 skulle kunna utföras under 2:a till 4:e kvartalet Investeringsutgifterna för etappen 1 beräknas uppgå till 6 miljoner kronor och för etappen 2 till cirka 1,5 miljoner kronor. Förändringarna leder till ökade driftkostnader inom landstingsfastigheter. Med 15 års avskrivningstid stiger kostnaderna för ränta och avskrivningar första året med 600 tusen kronor för landstingsfastigheter. Behoven av lagerhållning av medicinska gaser ökar. Dessa lager skall av kvalitetsskäl bytas med jämna intervaller förutsatt att ingen förbrukning skett vilket leder till en ökad rörlig kostnad om cirka 50 tusen kronor/år. Laglighetsbedömning Centralgasanläggningar är medicintekniska produkter och skall följa lagstiftningen beträffande sådana. Genomförd riskinventering har identifierat risker ur såväl patientperspektivet som arbetsmiljöperspektivet. Genom att genomföra föreslagna åtgärder kommer berörda lagregler att uppfyllas. I projektet ingår dessutom åtgärder för vilka bygglov kommer att sökas. Barnperspektiv Patientperspektivet på tillgång till medicinska gaser gäller såväl barn som vuxna. Under genomförandetiden beaktas särskilt risker för att eventuella intresserade skall kunna skada sig. Sådana möjligheter skall i största möjliga mån undanröjas.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Arbetsmiljö Genom åtgärden förbättras arbetsmiljön för fastighetstekniker och driftledare samt vårdpersonal genom att tillgången till medicinska gaser tryggas på en annan nivå än idag. Fastighetsverksamhetens medarbetare kommer att deltaga i utformningen av de tekniska och fysiska lösningarna. Jämställdhet Förslagen till åtgärder bedöms vara helt jämställda. Fackligt samråd Ärendet behandlas i det centrala fackliga samrådet före beslut. Under genomförandetiden rapporteras projektet i den fackliga informationsgruppen för stora byggprojekt. Dessutom avrapporteras projektet kontinuerligt till medarbetarna inom landstingsfastingeters driftorganisation. Samråd med brukarorganisationer Projektet behandlas inte i sådana sammanhang. Uppföljning Projektet följs upp enligt landstingsfastigheters ordinarie rutiner efter färdigställandet. Landstingsfastigheter Värmland Lars Nilsson Fastighetschef

8 Ärendebeskrivning 1 (5) Landstingsfastigheter Lars Nilsson LK/ Åtgärder för att säkerställa tillgängligheten till medicinska gaser vid Centralsjukhuset i Karlstad Bakgrund Landstingsfastigheter ansvarar inom landstinget för vårdverksamhetens tillgång till medicinska gaser. I detta ärende behandlas gaser och distributionssystem för andningsoxygen, lustgas och andningsluft distribuerade via en centralgasanläggning. Medicinska centralgasanläggningar är medicintekniska produkter enligt Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11. Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) anger hur medicintekniska produkter skall fungera ur säkerhetsaspekt och här liksom i Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 1997:7 3 är riskbedömningar centrala krav. Landstingsfastigheter har därför låtit genomföra en oberoende granskning av det medicinska centralgashanteringssystemet vid Centralsjukhuset i Karlstad. Arbetet har utmynnat i en riskinventering. Någon riskbedömning, det vill säga någon analys av med vilken sannolikhet de identifierade riskerna skulle kunna uppträda respektive vilka konsekvenser detta skulle få har inte skett. Den ordinarie försörjningen med andningsluft sker från två kompressorcentraler. Den ena, belägen i hus 54, skapades för cirka 10 år sedan och uppfylller de tekniska egenskapskraven som då gällde. I dag ställs högre krav på de tekniska egenskaperna hos nya centraler. Anläggningen behöver kompletteras med kyltorkfunktion i nivå med dagens behov. Den andra kompressorcentralen är belägen i hus 41. Dess roll idag är att var reservförsörjning då produktionen i hus 54 upphört eller inte är tillgänglig. Anläggningen har inte de tekniska egenskaper som förväntas idag utan är nödvändig att ersätta. Sjukhuset har idag en mycket begränsad förmåga att reservförsörja sina system för andningsluft om ett fel inträffar som leder till att kompressorcentralerna för tillverkning av medicinsk tryckluft sätts ur funktion. Det antal gasflaskor som behövs för att byta 1 omgång/tryckvakt eller tryckövervakare finns inte på sjukhuset. Detta måste anses var allvarligt. Sjukhuset har två från varandra oberoende försörjningskällor för andningsoxygen, den ena är av en LOX-tank kombinerad med en flasktömningscentral placerad vid hus 41. Den försörjningskälla som fungerar som central reservfunktion måste dock aktiveras manuellt genom att öppna utgående avstängningsventil. Det är därför sannolikt att gaslarm hinner ges ute på vårdavdelningarna innan den centrala reserven kan aktiveras om ett problem uppstår med den normala försörjningen av andningsoxygen. När detta sker kopplas de vid tryckvakterna/tryckövervakarna stående syrgasflaskorna in

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) och avdelningarna ringer det telefonnummer man uppmanas ringa. Sannolikt kommer detta att leda till vissa sambandssvårigheter och många avdelningar torde upptäcka att deras reservgasflaskor börjar ta slut innan man fått kontakt med den personal som skall förse dem med nya gasflaskor, eller informera om att man återigen kan öppna avstängningsventiler på tryckvakten/tryckövervakaren. Ytterligare andra avdelningar, som har stora gasbehov, kommer att upptäcka att gaslarmet hela tiden fortsätter att aktiveras eftersom flödeskapaciteten hos främst gasflaskregulatorerna understiger uttaget ur avdelningens gasuttag. Detta resonemang, tillsammans med den låga mängden extra gasflaskor i sjukhusets gasflaskförråd, leder till slutsatsen att det även finns stora brister i sjukhusets förmåga till reservförsörjning av systemet för andningsoxygen. Sjukhusets kulvertplan är känsligt för en brandincident eftersom det finns få branddörrar som kan förhindra spridning av rök och värme. Med hänsyn till svårupptäckt eller bristfällig uppmärkning och att många ventiler passerat sin tekniska livslängd, så kan det bli svårt att stänga bort de delar av den medicinska centralgasanläggningen som påverkats vid en brand så att inte de centrala reservgasförsörjningar som finns också påverkas av samma fel. I centralgasanläggningen finns mycket gammal medicinteknisk utrustning, som tömningscentraler eller tryckvakter/tryckövervakare med tillhörande larmutrustningar, vilka behöver bytas för att säkerställa dagens krav på gasflöden och säkerställa tillgången till reservdelar. I norra delen av sjukhusområdet uppförs en ny anläggning för operationsverksamhet, hus 60. Till denna hör en ny tömningscentral för oxygen och lustgas. Härifrån planeras även hus 53 (IVA) och hus 54 (operation) att få sin reservförsörjning av dessa gaser med dubbel matning till tryckvakterna/tryckövervakarna. Kompressorcentralen kommer även framgent att vara placerad i hus 54 med redundans i en motsvarande central placerad i hus 41. Den oberoende granskaren hade även landstingsfastigheters uppdrag att redovisa en översiktlig bild av vårdpersonalens utbildning i den praktiska hanteringen av de medicinska gaserna. Av de tillfrågade svarade 36 % att de inte fått någon utbildning och av dem som uppgivit sig ha fått utbildning svarade 56 % att detta inte finns dokumenterat. Gaskommittén har tagit till sig dessa utbildningsbehov och arbetar för att skapa möjligheter för erforderlig utbildning. Överväganden Robusta tekniska system med hög tillgänglighet är en förutsättning för patientsäker och effektiv vård. Den befintliga centralgasanläggningen vid Centralsjukhuset uppfyller inte dessa krav. Inom ramen för projektet Ersättningslokaler operation öst förses såväl den nya byggnaden, hus 60, som operation och intensivvårsenheterna i hus 53 och hus 54 med reservgasfunktion via redundanta rörsystem som automatiskt väljer rätt gasförsörjning. Detta innebär att dessa enheter försörjs via två olika rörsystem som går från lika försörjningskällor och är separerade

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) från varandra på ett sådant sätt att ett enda fel inte samtidigt kan påverka båda försörjningsvägarna. Reservförsörjningen av medicinska gaser behöver dock säkras även till övriga delar av sjukhuset. Detta föreslås ske genom att möjligheter till ringmatningar skapas utanför avdelningsgränserna. Det nya distributionsnätet förläggs i kulvertar och allmänna kommunikationsytor med anslutningar mot befintliga nät inom avdelningarna. När detta väl byggts upp blir det möjlighet att ersätta utgångna komponenter i det befintliga nätet liksom att anpassa dimensionerna i rörnäten så att de bättre stämmer överens med de flöden som är aktuella. I del av det nuvarande nätet är rördimensionerna så små att flödeshastigheten blir så hög att den skapar så stora slitage på rören invändigt att brott kan uppstå. Arbetet bör genomföras i två etapper. Den första av dessa innebär: Hus 41 Befintlig kompressorcentral ersätts och förses med två kompressorer komplett utrustade. Kompressorcentralen görs dessutom tillgänglig direkt utifrån. Tömningscentralerna för oxygen respektive lustgas ersätts med nya utformade enligt dagens säkerhetskrav. Oxygentanken förses med påkörningsskydd. Hus 2 sydöstra delen Ny reservtömningscentral för oxygen och lustgas skapas i anslutning till hus 2. Övrigt Anslutningar skapas mellan dessa nya enheter och befintligt distributionsnät. Den andra etappen innebär: Komplettering av befintligt distributionssystem så att redundans skapas fram till avdelningsgränser. Sanering, utbyte, ersättning av delar av befintligt centralt distributionsnät för medicinska gaser utformat så att dagens säkerhetskrav uppfylls.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Nyttobeskrivning och ekonomi En oberoende bedömning av det medicinska gashanteringsystemet vid Centralsjukhuset visar att den befintliga anläggningen idag har mycket begränsade möjligheter att reservförsörja sina system. Detta innebär att rimliga krav på patientsäkerhet inte är uppfyllda. Dessutom är den ordinarie anläggningen föråldrad och innehåller komponenter som vid haverier inte kan ersättas. Det är nödvändigt att förbättra patientsäkerheten genom att säkra tillgången till och distributionen av medicinska gaser ur patientperspektivet. Arbetet bör av kvalitets och planeringsskäl genomföras i två huvudetapper enligt tidigare redovisning. Främst etappen 2 behöver föregås av en mycket detaljerad planering och kommer att involvera stora delar av verksamheten i anläggningen. Även etappen 1 behöver planeras noga men färre behöver deltaga i arbetet. Etappen 1 bedöms kunna genomföras under 2:a till 4:e kvartalet Etapp 2 skulle kunna utföras under 2:a till 4:e kvartalet Investeringsutgifterna för etappen 1 beräknas uppgå till 6 miljoner kronor och för etappen 2 till cirka 3 miljoner kronor. Förändringarna leder till ökade driftkostnader inom landstingsfastigheter. Med 15 års avskrivningstid stiger kostnaderna för ränta och avskrivningar första året med 870 tusen kronor för landstingsfastigheter. Behoven av lagerhållning av medicinska gaser ökar. Dessa lager skall av kvalitetsskäl bytas med jämna intervaller förutsatt att ingen förbrukning skett vilket leder till en ökad rörlig kostnad om cirka 50 tusen kronor/år. Laglighetsbedömning Centralgasanläggningar är medicintekniska produkter och skall följa lagstiftningen beträffande sådana. Genomförd riskinventering har identifierat risker ur såväl patientperspektivet som arbetsmiljöperspektivet. Genom att genomföra föreslagna åtgärder kommer berörda lagregler att uppfyllas. I projektet ingår dessutom åtgärder för vilka bygglov kommer att sökas. Barnperspektiv Patientperspektivet på tillgång till medicinska gaser gäller såväl barn som vuxna. Under genomförandetiden beaktas särskilt risker för att eventuella intresserade skall kunna skada sig. Sådana möjligheter skall i största möjliga mån undanröjas.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Arbetsmiljö Genom åtgärden förbättras arbetsmiljön för fastighetstekniker och driftledare samt vårdpersonal genom att tillgången till medicinska gaser tryggas på en annan nivå än idag. Fastighetsverksamhetens medarbetare kommer att deltaga i utformningen av de tekniska och fysiska lösningarna. Jämställdhet Förslagen till åtgärder bedöms vara helt jämställda. Fackligt samråd Ärendet behandlas i det centrala fackliga samrådet före beslut. Under genomförandetiden rapporteras projektet i den fackliga informationsgruppen för stora byggprojekt. Dessutom avrapporteras projektet kontinuerligt till medarbetarna inom landstingsfastingeters driftorganisation. Samråd med brukarorganisationer Projektet behandlas inte i sådana sammanhang. Uppföljning Projektet följs upp enligt landstingsfastigheters ordinarie rutiner efter färdigställandet.

13 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Chefläkare Gunilla Wadsten LK/ Patientsäkerhetsstrategi Landstingets första strategi för patientsäkerhet togs fram Sedan dess har två styrande dokument tillkommit: Patientsäkerhetslagen 2010:659 samt författningen SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Enligt landstingsplanen är patientsäkerhet ett prioriterat område tillsattes en chefläkarfunktion med ansvar för övergripande patientsäkerhetsarbete samt anmälningsansvar enligt lex Maria. Därmed etablerades en ny patientsäkerhetsorganisation../. Strategin för patientsäkerhet har nu reviderats. Till den nya strategin kopplas handlingsplaner, som är under framtagande. Strategin överensstämmer med patientsäkerhetslagen och landstingsplanen. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna framtagen patientsäkerhetsstrategi. Hans Karlsson Landstingsdirektör Gunilla Andersson Hälso- och sjukvårdschef

14 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Strategi Chefläkare 1 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Gunilla Wadsten Landstingsstyrelsen Patientsäkerhetsstrategi Gäller för: Landstinget i Värmland Utarbetad av: Marianne Nordén, Monica Kihlström Berg, Gunilla Wadsten. Titel Patientsäkerhet Giltig t.o.m. 1 (1)

15 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Carlsson LK/ Svar på remiss om Remiss av delbetänkande SOU 2012:75, Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden./. Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. Utredarens uppdrag var att göra en översyn av vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Delbetänkandet inkluderar bland annat prissättning av läkemedel och förslag till ny prissättningsmodell i Sverige. Utredaren vill införande en fond för forskning och innovation inom läkemedelsområdet och skapa ekonomiska incitament för att öka tidig användning av läkemedel. Utredare vill även förbättra leverans- och tillhandahållandeskyldigheten hos öppenvårdsapotek../. En sammanfattning av utredarens förslag och kommentarer bifogas../. Förslag till yttrande bifogas. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna upprättat förslag till svar på remiss samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Hans Karlsson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson Chef för Hälso- och sjukvårdsstaben

16 1 (4) Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Carlsson LK/ Sammanfattning och kommentarer av remiss: SOU 2012:75, Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden Utredningens uppdrag var att göra en översyn av vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Delbetänkandet behandlar frågor bl.a. om prissättning, leverans- och tillhandahållandeskyldigheten hos öppenvårdsapotek. Sverige har relativt statiska priser på läkemedel och i dagens prismodell tar man inte hänsyn till ökade försäljningsvolymer. Om ett läkemedels försäljningsvolym ökar torde priset kunna justeras. 1. Ny prissättningsmodell för originalläkemedel utan generisk konkurrens Utredarens förslag: - Subventionsbeslutet ska fortsatt vara ett nationellt åttagande. - De kostnadseffektivitetsbedömningar som TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) gör är viktiga men bör även omfatta slutenvårdsläkemedel i högre utsträckning än idag. - Snabbspår in i förmånen för produkter med en årlig försäljning under 10 mnkr beräknad på full marknadspenetration. TLV jämför pris med jämförbara länder. - För nya produkter gäller under fem år fri prissättning och subventionsbeslutet baseras på kostnadseffektivitetsbedömning. TLV fattar beslut utifrån det hälsoekonomiska underlaget, värdebaserad prissättning. - Efter fem år i förmånen införs ett takpris som årligen beräknas som genomsnittet av sex referensländer (Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Österriket), internationell referensprissättning (IRP). - Efter tio år i förmånen fastställs takpriset till ett genomsnitt av de tre länderna ovan med lägst pris. - Besparingspotential har beräknats till 1,8 miljarder kronor för riket. Kommentar: - Det är bra att man utvecklar dagens värdebaserade prissättningsmodell så att priser justeras vid volymsförändring. - Om man ändrar prismodellen är det viktigt att följa upp nuvarande v.s. framtida modell. - Snabbspår in i förmånen är rimlig då man bör fokusera på läkemedel med stora volymer eller till ett högt värde. - Läkemedel som är extremt dyra till en mycket liten population måste särskilt beaktas med snabbspår förmån då dessa läkemedel kan tas in i förmånen utan någon hälsoekonomisk analys.

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) - Finns det risk för att läkemedel som har en relativt lite försäljning men som är medicinskt viktiga försvinner från den svenska marknaden om man pressar priserna allt för hårt? - Vid beräkning av besparingspotentialen tar man inte hänsyn till en eventuell volymsökning av läkemedlen vid en prissänkning. Oftast ökar användningen av ett läkemedel när priset sjunker, så hur stor blir den verkliga besparingspotentialen? 2. Samarbetsavtal mellan sjukvården och läkemedelsföretagen Utredarens förslag: - Upphandling av öppenvårdsläkemedel möjliggörs, de gäller framför allt läkemedel som hanteras som slutenvårdsläkemedel i referensländerna och där behandlingskostnaden per patient är hög (ex v TNF hämmare) - Utredaren föreslår att landstingen sluter samarbetsavtal som inkluderar betalningsmodell, samarbete kring uppföljning och delning av data rörande behandlingens effekt i klinisk användning. - Avtalen bör utformas utifrån tillräckligt stora regioner. - Avtalen får inte ge negativ effekt på apotekens utbyte till parallellimporteradeprodukter. - Besparingspotential beräknas uppgå till 380 mnkr för riket. Kommentar: - Det är positivt att landstingen bereds möjlighet att erhålla rabatter på öppenvårdsläkemedel. Det är viktigt att revidera författningar så att de ger stöd för landstingets möjlighet att prisförhandla. - Landstingen samarbetar redan idag när det gäller prisförhandlingar, upphandling av slutenvårdsläkemedel mm. - Finns det risk för att läkemedelsföretagen inte ansöker om pris hos TLV och därmed inte genomgår den kostnadseffektiva bedömningen för att istället skriva samarbetesavtal med landstingen? - Om landstingen erhåller rabatter ska dessa inte ingå i föreslagen fond för innovation(se pkt 3). 3. En gemensam fond för stimulansmedel Utredarens förslag: - Genom besparing vid övergång till IRP och rabatter från samarbetssavtal föreslås att en viss del avsätts i en gemensam fond. - Huvudmannaskapet över stimulansmedlen bör kopplas till finansiering av läkemedelsförmånen dvs så länge det är ett specialdestinerat statsbidrag så bör staten ha huvudmannaskapet. Om finansieringen övergår till generellt statsbidrag bör staten och landstingen gemensamt ha detta huvudmannaskap. Kommentarer - Landstingets förhandlingsrätt på vissa öppenvårdsläkemedel är bra men vinsterna från ingångna avtal måste komma det enskilda landstinget till godo.

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) 4. Skapa ekonomiska incitament för att öka tidig användning av läkemedel inkl ett prestationsbaserat system. Utredarens förslag: - Ur innovationsfonden kan även stimulansmedel skapas för att öka tidig användning av nya behandlingar och kopplas till den nationella introduktionsprocess för läkemedel som är under utformning inom den nationella läkemedelsstrategin (NLS). - För att skapa ekonomiska incitament för ökad tidig användning kan läkemedel som identifierats i horizon scanning processen inkluderas i ett femårigt prestationsbaserat system. TLV föreslås avgöra vilka läkemedel som det ska omfatta. - Utredaren har beskrivit fyra olika tänkbara ersättningsmodeller. Kommentar: - Ordnat införande hanteras redan inom ramen för NLS, en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL. I denna överenskommelse är parterna överens om att ett ordnat införande av nya läkemedel är att säkerställa en kunskapsbaserad läkemedelsbehandling, där nya läkemedel prövas i strukturerade former för att så snart som möjligt säkerställa deras rätta användning. Tillskapandet av en nationell införandemodell innebär en effektivare process och förutsättningar för en jämlik läkemedelsbehandling för hela befolkningen, oberoende av i vilket landsting man bor. - Att snabbt införa nya läkemedel är inget självändamål, det bör prioriteras utifrån övriga insatser. Läkemedelsbehandling ska alltid ske utifrån individuella behov och på medicinska grunder. Ett prestationsbaserat system för snabbt införande av nya läkemedel kan därmed riskera patientsäkerheten och kan dessutom få starkt kostnadsdrivande effekter - Införande av ett prestationsbaserat ersättningssystem innebär en ekonomisk risk för landstinget. Landstinget tar på sig kostnaden för introduktion av nya läkemedel utan att veta hur och i vilken omfattning detta kommer att finansieras utifrån ersättningsmodellen. Lyckas inte landstinget måste kostnaden finansieras på annat sätt. 5. Apotekens förhandlingsrätt på icke utbytbara läkemedel. Utredarens förslag: - Öppenvårdsapotek ska få förhandla inköpspris på s.k. icke utbytbara generika. - Landstingets samarbetsavtal med läkemedelsföretag får inte ge negativ effekt på apotekens utbyte till parallellimporteradeprodukter. Kommentar: - Parallellimport av läkemedel ger stora besparingar för samhället men det finns dock en miljöaspekt att bevaka. - Detta förslag kan stöta på problem om landstinget har skrivit samarbetsavtal med en leverantör och apoteksaktören en annan. Ser det som orealistiskt att det skulle kunna fungera då fler parter konkurrerar om samma rabatter.

19 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) 6. Leverans- och tillhandahållande av läkemedel på apotek. Utredarens förslag: - Läkemedelsverket får i uppdrag att kartlägga varför restnoteringar uppstår hos leverantören. - Apoteken ska ha den lagerhållning som krävs för att säkerställa god tillgång för konsumenterna. - TLV bör se över föreskrifterna om handelsmarginalen bl.a. avseende hållbarhetstid, returer och kassation. - Krav på tillhandahållande (24 tim regeln) börjar med vissa undantag löpa när kunden efterfrågar det på apotek. Exempel på undantag är när varan inte finns tillgänglig för beställning hos leverantören. - Om läkemedel inte finns i lager ska apoteket informera kunden om alternativt apotek där läkemedlet finns. - Apoteken föreslås rapportera till Apotekens Service AB (ASAB) om varan finns i lager. ASAB ska lämna ut uppgift om vilket eller vilka apotek som har en efterfrågad vara tillgänglig. Utredaren föreslår att man ger i uppdrag till ASAB att fram gemensamt söksystem. Kommentar: Stödjer utredarens förslag. 7. Prissättning av generika och generiskt utbyte. Utredarens förslag: - Månadens vara utökas till 2 månader med längre förberedelsetid (6 mån). - TLV ska ha rätt att ta ut sanktionsavgift om apotek inte följer reglerna för utbyte. - Farmaceuter ska, med hänsyn till patientsäkerhet, få motsätta sig utbyt av läkemedel. - Förstärkta informationsinsatser om utbytet riktat till patienterna. - Förskrivare bör ha tillgång till info om periodens vara och det gemensamma söksystemet om lagersaldo. - Förpackningar ska märkas med vad som förskrivits resp expedierats samt namn på substans. - TLV och ASAB ska se över apotekens IT-system. Kommentar: Stödjer utredarens förslag. 8. Övriga frågor Utredarens förslag: - Ta bort kravet på skriftlig underrättelse till förskrivare vid utbyte av läkemedel. - Receptregistret ska innehålla uppgifter om förskrivningsrättens omfattning. - Personal inom extemporeapotek ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal och därmed omfattas de av samma tystnadsplikt. - Att ASAB fullmaktsregister regleras i lagen om receptregister (alla apoteksaktörer har tillgång till samma register). Kommentar: Stödjer utredarens förslag.

20 Datum Vår beteckning Läkemedelsenheten LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Susanne Carlsson S2012/7587/FS Socialdepartementet Registrator Regeringskansliet Stockholm Yttrande över Remiss av delbetänkande SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden Genom remiss den 16 november 2012, S2012/7587/FS har departementet berett Landstinget i Värmland (nedan kallat landstinget) tillfälle att avge yttrande i rubricerade ärende. Allmänt Landstinget delar utredarens bedömningar och slutsatser om landstingets möjlighet att utgöra en aktör och prispressare på läkemedelsmarknaden som köpare av läkemedel. Däremot stödjer inte landstinget delar av utredarens förslag inom prissättningsområdet för att åstadkomma målen för utredningen, bl.a. med anledning av redan pågående arbetsprocesser inom landstingen och SKL. Det saknas en sammanfattande konsekvensanalys över effekterna på landstingets kostnader och intäkter på kort och lång sikt. Det är svårt att få en överblick hur de olika förslagen sammantaget påverkar sektorn ekonomiskt över tid. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan Susanne.Carlsson@liv.se Karlstad Telefax Org.nr

21 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Ny prissättningsmodell Utredningen föreslår att dagens värdebaserad prissättningsmodell för originalläkemedel utan generisk konkurrens utvecklas. - Landstinget delar utredarens bedömning att den värdebaserade prissättningsmodellen behöver utvecklas så att priser justeras vid volymsförändringar. - Landstinget anser att det föreslagna snabbspåret in i förmånen är bra. Samhällets administrativa resurser bör fokusera på läkemedel med stora volymer eller till ett högt värde. - Landstinget anser att läkemedel som är extremt dyra till en mycket liten population särskilt måste beaktas med snabbspår förmån då dessa läkemedel kan tas in i förmånen utan någon hälsoekonomisk analys. Utredningen föreslår att man inför internationell referensprissättning Med internationell referensprissättning (IRP) anser utredaren att det finns en besparingspotential motsvarande 1,8 miljarder kronor. - Landstinget anser att besparingspotentialen är något högt räknat då utredningen inte tar hänsyn till ökade försäljningsvolymer. Osäkerhet finns också om när besparingen uppstår och hur den långsiktigt utvecklas. - Prismodellen bör löpande följas upp och utvärderas utifrån patientsäkerhet och effekt på läkemedelsmarknaden. - Landstinget anser att det finns viss risk för att företag pga den starka prispressen väljer att ta ur sina produkter ur förmånen, vilket skulle innebära att vissa behandlingsalternativ kommer att saknas. Samarbetsavtal mellan vård och läkemedelsföretag Utredaren tycker att man behöver öka samarbetet mellan sjukvården och läkemedelsföretagen. Det föreslås ske genom samarbetsavtal rörande öppenvårdsläkemedel avseende uppföljning, utvärdering och rabatter. - Landstinget är tveksamt till att landstingen ska ges möjlighet att prisförhandla på öppenvårdsläkemedel eftersom det kan riskera att underminera TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) roll. Det är viktigt att TLV har en så pass stark position och beslutsmandat så att TLV ändå kan uppnå prispress på öppenvårdsläkemedel. - Parallellimport av läkemedel ger stora besparingar för samhället men landstinget anser att det finns en miljöaspekt att bevaka.

22 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) - Utredaren anger att landstingens samarbetsavtal ska ta hänsyn apoteksaktörernas förhandlade produkter. Landstinget anser att det endast är en part (landstinget) som kan förhandla med läkemedelsföretagen, annars konkurrerar man om upphandlingsvinsterna (det kan finnas motstrida intressen). Gemensam fond för stimulansmedel Utredaren bedömer att det är viktigt att stimulera innovation, utvecklande samarbete mellan sjukvård och läkemedelsindustri m.m. - Landstinget anser att det finns en rad förbättringsområden inom läkemedelsområdet där insatser behövs men vinsterna av ingångna avtal måste komma det enskilda lanstinget till godo. De ekonomiska drivkrafterna i landstinget vid förhandling minskar då man inte får behålla rabatter från ingångna avtal. Stimulansmedel för ökad tidig användning av läkemedel Utredaren föreslår att en del av medel som avsätts i den gemensamma fonden ska ha fokus mot tidig användning av behandlingar och kopplas mot den nationella introduktionsprocessen som är under utformning inom den nationella läkemedelsstrategin. Utredaren vill skapa ekonomiska incitament för att öka tidig användning av läkemedel som identifierats i horizon scanning processen. - Ordnat införande hanteras redan inom ramen för NLS, en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL. I denna överenskommelse är parterna överens om att ett ordnat införande av nya läkemedel är att säkerställa en kunskapsbaserad läkemedelsbehandling, där nya läkemedel prövas i strukturerade former för att så snart som möjligt säkerställa deras rätta användning. Tillskapandet av en nationell införandemodell innebär en effektivare process och förutsättningar för en jämlik läkemedelsbehandling för hela befolkningen, oberoende av i vilket landsting man bor. - Utredarens förslag innebär ett allt för produktorienterat synsätt där läkemedel ges en särställning. Ett snabbt införande av nya läkemedel är inget självändamål, det bör prioriteras utifrån övriga insatser. Läkemedelsbehandling ska alltid ske utifrån individuella behov och på medicinska grunder. Ett prestationsbaserat system för snabbt införande av nya läkemedel kan därmed riskera patientsäkerheten och kan dessutom få starkt kostnadsdrivande effekter - Införande av ett prestationsbaserat ersättningssystem innebär en ekonomisk risk för landstinget. Landstinget tar på sig kostnaden för introduktion av nya läkemedel utan att veta hur och i vilken omfattning detta kommer att finansieras utifrån ersättningsmodellen. Lyckas inte landstinget måste kostnaden finansieras genom skatt. Det blir svårt att budgetera.

23 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Övriga förslag Landstinget stödjer utredarens övriga förslag. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Hans Karlsson Landstingsdirektör

24 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ekonomistaben Åsa Blom LK/ Yttrande över revisorernas granskningsrapport om Ekonomisystemet generella IT-kontroller (Rev/12015) Landstingets revisorer har genomfört en granskning avseende ändamålsenligheten i de generella IT-kontroller som är relevanta för ekonomisystemet. Granskningen har på uppdrag av landstingets revisorer genomförts av PwC../. Granskningsrapporten bifogas../. Förslag till yttrande bifogas. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna upprättat förslag till yttrande samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Hans Karlsson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Ekonomichef

25 Datum Vår beteckning Ekonomistaben LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Åsa Blom Rev/12015 Landstingets revisorer Yttrande över revisorernas granskningsrapport om Ekonomisystemet generella IT-kontroller (Rev/12015) Landstingsstyrelsen har tagit del av revisorernas granskningsrapport avseende ändamålsenligheten i de generella IT-kontroller som är relevanta för ekonomisystemet. Granskningen har på uppdrag av landstingets revisorer genomförts av PwC. Observation, slutsats, och rekommendation har av PwC dokumenterats i en revisionsrapport. Revisorerna bedömer att landstinget har en god hantering samt förvaltning av sitt ekonomisystem men pekar i rapporten på tre förbättringsområden vilka kommenteras nedan. Åtkomstkontroll Revisorernas observation Landstinget saknar en formell kontroll kring periodisk genomgång av användarrättigheter och behörighet till Raindance. Svar Ekonomistaben ser över dagens rutiner för hantering av behörigheter med syfte att förbättra och säkerställa regelbunden granskning av behörigheter och användare i Raindance. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan Karlstad Telefax Org.nr

26 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) IT-drift Revisorernas observation Ingen enhetlig rutin och larmhantering kring schemalagda batch-jobb. Svar Landstings-IT ser över dagens rutiner och utarbetar riktlinjer för hur integrationer som Landstings-IT har driftansvaret för ska implementeras och dokumenteras (en integrationsstandard ) med syfte att förbättra och säkerställa hur automatisk och manuell övervakning, larmhantering samt felrapportering skall hanteras. Tredjepartsleverantör Revisorernas observation Ingen formell avrapportering kring avtalad leverans från leverantören Logica. Svar Ekonomistaben utvecklar agendan för nuvarande driftsmöten med formella stående avrapporteringspunkter med syfte att tillgodose en bättre uppföljning av drifts- och supportavtal med leverantören.

27 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Landstings IT Mikael Borén LK/ Yttrande över Bredbandsstrategi /. Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remissutgåva. Bredbandsstrategin har arbetats fram av Regionsstyrelsen. Utgångspunkten har varit den nationella bredbandsstrategin (november 2009) samt Den digitala agendan. Syftet med strategin är att alla hushåll och företag i Värmland år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Därmed skulle en heltäckande fiberbaserad bredbandsinfrastruktur ha skapats i Värmland. En satsning som beräknas kosta 1 miljard kronor. Det råder konsensus om att en väl utbyggd fiberbaserad bredbandsinfrastruktur är viktig för den regionala utvecklingen. Ur medborgarperspektivet viktigt för större delaktighet, genom ökat utnyttjande av e-tjänsterna samt en ökad konkurrenskraft. Förutsättningarna för att satsningen skall lyckas är att den är långsiktig och realistisk. Landstinget i Värmland föreslår mot bakgrund av ovanstående att Regionstyrelsen ansvarar för att: Delmål för utbyggnad tas fram. En plan för hur finansieringen av den resterande delen av den miljard som krävs för utbyggnaden tas fram. Ansvaret för att uppnå målet tydliggörs och inte delas av de olika intressenterna, delat/gemensamt ansvar medför ofta otydlighet. Joint venture med de privata aktörerna undersöks; för att få de att satsa och vara delaktiga i utbyggnaden av fiberbaserat bredband. Det tydliggörs hur övriga aktörer skall stimuleras att vara delaktiga i utbyggnaden av bredband. En marknadsundersökning görs för att få ett bättre underlag var de privata operatörerna bedömer att det inte finns marknadsintresse att genomföra utbyggnad Tilldelningen av medel ses över och anpassas till de olika förutsättningar som respektive kommun har för utbyggnad. Det tydliggörs på vilka grunder turordningen skall fastställas vid tilldelning

28 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Det tydliggörs på vilket sätt Region Värmland skall samordna satsningen../. Förslag till yttrande bifogas. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna upprättat förslag till yttrande samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Hans Karlsson Landstingsdirektör Mikael Borén IT-chef

29 Datum Vår beteckning Stab/division LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Mikael Borén RV Region Värmland Box Karlstad Yttrande Bredbandsstrategi för Värmland inklusive Riktlinjer för bredbandsfinansiering Landstinget i Värmland har fått möjlighet att ta del av Region Värmlands förslag till bredbandsstrategi och bredbandsfinansiering Nedan lämnas landstingets kommentarer. Synpunkter Bredbandsstrategin har arbetats fram av Regionsstyrelsen. Utgångspunkten har varit den nationella bredbandsstrategin (november 2009) samt Den digitala agendan. Syftet med strategin är att alla hushåll och företag i Värmland år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Därmed skulle en heltäckande fiberbaserad bredbandsinfrastruktur ha skapats i Värmland. En satsning som beräknas kosta 1 miljard kronor. Regeringens utgångspunkt är att marknaden skall tillhandahålla en säker och god bredbandsstruktur. I områden där det av marknaden bedöms inte vara lönsamt att bygga ut bredbandsstrukturen kan det offentliga stimulera genom marknadskompletterande stöd. Ansvaret för att uppnå målet delas av flertalet aktörer, bland annat Länsstyrelsen i Värmland, de 16 kommunerna, fiberföreningarna, privata nätoperatörer och andra intressenter i området. Ett nuläge för tillgången av bredband om minst 100 Mbit/s presenteras för de olika kommunerna i Värmland. Några delmål för hur den 100 % utbyggnaden skall uppnås presenteras inte i strategin. Därmed är det svårt att bedöma huruvida detta är möjligt att uppnå under tidsperioden Det framgår inte heller av strategin eller förslaget till finansiering hur de övriga aktörerna förutom kommunerna skall bidra eller stimuleras för att uppnå målet. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan Karlstad Telefax Org.nr

30 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Region Värmland avser att under perioden avsätta 10 miljoner kronor per år i en ram för att stödja utbyggnaden av fiberbaserat bredband i länet. De 16 kommunerna skall motfinansiera satsningen med minst lika stor andel. Sammantaget ger detta en satsning värd minst 100 miljoner kronor. Det skall även undersökas om det finns möjlighet att växla upp region Värmlands medel mot EU:s strukturfondsmedel. Hur resterande del av den miljard kronor som bedöms krävas för att uppnå målet skall finansieras framgår ej av materialet. Två olika alternativ för fördelning av medel har utretts av Region Värmland: 1) Utbyggnad av ett regionalt stamnät med Region Värmland som projektägare 2) Utbyggnad av nät i kommunerna genom utlysning av Region Värmlands medel Region Värmlands förslag för tilldelning av medel är att det sker enligt alternativ två. Detta mot bakgrund av planmonopolet och självbestämmanderätten över marken och reglerna i förordningen om bredbandsutbyggnad med strukturfondsregler. Kommunerna kommer i och med detta att bli projektägare för sina egna bredbandsprojekt. En risk i detta är att det blir liten eller ingen regional samordning mellan satsningarna. Region Värmland kommer att ta ansvar för att denna samordning sker. Hur detta skall ske framgår ej. Fördelningsprincipen för medlen är att varje kommun ges möjlighet att söka högst en sextondel av totalbeloppet, det vill säga kronor per kommun. Denna jämlika fördelningsprincip anses vara en mer framkomlig väg för satsningen i stället för en mer teknisk fördelningsprincip. På viket sätt en fördelningsprincip baserat på andra parametrar, till exempel de olika förutsättningarna i kommunerna och marknadsintresset för utbyggnad av fiberbaserat bredband, skulle komplicera utbyggnaden framgår ej kommer att bli ett planeringsår där en mer detaljerad bild av nuläget tas fram samt att det under 2013 kommer att bli klart om EU-medel kommer att kunna användas under års programperiod. Detta medför att första utlysning blir 2014 och att totalt 20 miljoner kronor kommer att finnas tillgängliga. Investeringarna kommer att ske stegvis och medlen beviljas därmed i omgångar enligt en kölista som upprättas. Turordningen i denna kölista skall diskuteras löpande i samband med kommunchefsträffar.