Stranderosion praktiska tillämpningar med europeiska utblickar Seminarium i Ystad den 24 november 2004 VARIA 549

Transkript

1 VARIA 549 Stranderosion praktiska tillämpningar med europeiska utblickar Seminarium i Ystad den 24 november 2004 SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION

2 Bilder omslag: SGI

3 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Varia 549 Stranderosion praktiska tillämpningar med europeiska utblickar Seminarium i Ystad den 24 november 2004 LINKÖPING 2004

4 Varia Beställning ISSN ISRN Projektnummer SGI Dnr SGI Statens geotekniska institut (SGI) Linköping SGI Informationstjänsten Tel: Fax: E-post: Internet: SGI-VARIA--04/549--SE

5 Innehåll Stranderosion praktiska tillämpningar med europeiska utblickar... 4 Program... 5 Inledning... 7 Mark och vatten i ett hållbart samhälle Samordningsansvar stranderosion Living with coastal erosion in Europe Integrerad kustförvaltning i praktiken Kustförvaltning och informationsutbyte ENCORA Deltagarförteckning

6 Stranderosion praktiska tillämpningar med europeiska utblickar Konferens i Ystad 24 november 2004 Stranderosion och ett hållbart samhälle Kustområden är av stor betydelse för samhället, många människor bor nära kusten och kustområden är en viktig källa för livsmedel och råvaror. Strandnära områden rymmer viktiga förbindelselänkar för transport och handel, är värdefulla fritidsområden och viktiga biologiska livsmiljöer. Allt detta gör att det ställs stora krav på kustområden och inom den europeiska gemenskapen har frågorna stor vikt. Medlemsländerna har därför enats om ett synsätt för att bättre samordna alla berörda, som sammanfattats i en rekommendation om Integrerad kustförvaltning. Stranderosion har under många år orsakat stora skador längs kusterna, särskilt på Skånes sydkust där en stor del av stränderna försvunnit ut i havet. Konsekvenserna av stranderosion är betydande i bebyggda områden, såväl ur samhälls- som privatekonomiskt perspektiv. Statens geotekniska institut, SGI, har av regeringen fått i uppdrag att genom en samordnande roll verka för att minska risker för stranderosion och skador som uppkommit genom sådan erosion. SGI skall bl.a. ge stöd vid fysisk planering, förebyggande åtgärder och insatser för att återställa skadade områden. Syfte SGI inbjöd därför i samverkan med Ystads kommun och Erosionsskadecentrum till en konferens för att byta erfarenheter kring aktuella frågor om stranderosion och integrerad kustförvaltning. Avsikten var att presentera och diskutera aktuella frågor, att skapa kontakter mellan olika aktörer i samhället och redovisa ny kunskap om erosionsfrågor med utblickar på det gemensamma arbetet med stranderosion inom EU. Syftet var också att presentera SGI:s arbete med samordningsansvar för stranderosion och resultat under Deltagare Seminariet vände sig till de som i olika funktioner kommer i kontakt med stranderosionsfrågor i kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter, liksom de som via FoU, konsultation och entreprenadverksamhet arbetar med stranderosion. Medverkande Kent Mårtensson, kommunstyrelsens ordförande i Ystad Birgitta Boström, generaldirektör, SGI Erling Alm, teknisk chef, Ystads kommun Stéphane Lombardo, project manager, IGN France International Charlotte Lindström, samhällsplanerare, Region Skåne Representant från länsstyrelsen i Skåne län Dick Bengtsson, planarkitekt, Ystads kommun Lars Johansson, statsgeotekniker, SGI Karin Rankka, statsgeotekniker, SGI Bengt Rydell, direktör, SGI Dokumentation Denna rapport innehåller bilder och texter från de presentationer som gjordes vid seminariet. Mer information kan fås av respektive föredragshållare eller av Bengt Rydell, ansvarig för samordningsansvaret för stranderosion vid SGI. 4

7 Program Inledning Mark och vatten i ett hållbart samhälle Samordningsansvar stranderosion Översikt av SGI:s arbete under Kunskapssammanställningar om Sedimentmorfologi och Erosionsskydd - Kartläggning av erosionsförhållanden - EU:s markskyddsstrategi Kent Mårtensson, Ystads kommun Birgitta Boström, SGI Håkan Rosqvist, Lars Johansson och Bengt Rydell, SGI Lunch Living with coastal erosion in Europe Presentation of the Eurosion project Stéphane Lombardo, IGN France International Integrerad kustförvaltning i praktiken Stranderosion och EU:s rekommendation för integrerad Charlotte Lindström, Region Skåne kustförvaltning Boverkets uppdrag om hållbar utveckling i Sveriges kustområden Assar Lundqvist, Boverket Hur tillämpa rekommendationerna och vilka erfarenheter finns? - Länsstyrelsens roll Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne - Kommunens fysiska planering Kustförvaltning och informationsutbyte Messina ett gemensam europeiskt projekt ENCORA Ett europeiskt nätverk för kustskydd Stéphane Lombardo, IGN, Karin Rankka, SGI och repr från Erosionsskadecentrum Lars Johansson, SGI Framtida insatser och aktiviteter 5

8 6

9 Inledning 7

10 Ystads kommun Här möts Österlen och kontinenten. Här är gott att bo och verka i småskaliga miljöer med historisk förankring. I staden, byarna, fiskelägena eller på land. Omvärlden Kent Mårtensson, Ystads kommun EU Södra Östersjöregionen Öresundsregionen Skåne Sydöstra Skåne Öresundsregionen Köpenhamn 75 km Malmö 55 km Rönne 70 km 8

11 Kommunen Ca invånare 352 km 2 70% jordbruksmark Staden Byarna Fiskelägena Landsbygden Vänorter och samarbetspartner Haugesund Sölleröd Swinoujscie Ekenäs Druskinikai Rönne Haparanda Kent Mårtensson, Ystads kommun Näringslivet Över arbetstillfällen Ca arbetsplatser Samverkan och nätverk Småföretagande dominerar (ca 90 %) Strategiskt läge Internationellt 9

12 Snabba, bekväma och nära förbindelser till havs, på land och i luften Öresundsbron Resecentrum Hamnen Järnvägar och vägar Flygplatser IT Kent Mårtensson, Ystads kommun Kommunikationer Hamnverksamhet En av Sveriges 10 största hamnar Östersjöhandel Dagliga färjeförbindelser med Polen och Bornholm, sommartid även vidare till Tyskland Katamaran till Bornholm Kryssningstrafik Riksvägar och Europavägar förbindelser i ett större perspektiv 10

13 Lund Helsingborg Simrishamn Köpenhamn via Öresundsbron 45 min 60 min 100 min 40 min 70 min Järnvägsförbindelse Täta, snabba turer med tåg: Malmö r Flygförbindelser Sturup 25 min Kastrup 60 min (bron) Kristianstad 45 min Kent Mårtensson, Ystads kommun Utbildning Från grundskola till högskola Det livslånga lärandet Forum Ystad Ystadmodellen: barn och ungdomars delaktighet och inflytande i samhället 11

14 Turism Lång tradition som turistmål Hög kompetens inom produktutveckling, marknadsföring och service Årlig omsättning ca 500 miljoner Ca 335 årsarbeten Kent Mårtensson, Ystads kommun Ystad här möts Österlen och kontinenten 12

15 Mark och vatten i ett hållbart samhälle 13

16 Mark och vatten i ett hållbart samhälle Birgitta Boström, Statens geotekniska institut Mina damer och herrar Jag är mycket glad över att vara här i Ystad idag och medverka vid det här viktiga seminariet om stranderosion. Det är naturligtvis ingen tillfällighet att detta seminarium arrangeras i Ystad. Ystads kommun är tillsammans med grannen Skurups kommun - kanske den del i vårt land som över tiden drabbats och drabbas tydligast av stranderosion och dess problem. Ystads kommun har därför varit tidig med att uppmärksamma stranderosionens problem och också agerat aktivt för att förebygga skadeverkningarna. Stranderosion i Sverige Men och det är viktigt att betona Ystads och Skurups kommuner är definitivt inte ensamma om att ha problem med stranderosion. Stranderosion förekommer på flera platser utefter vårt lands 700 mil långa kuststräcka och dess skärgårdar. Stranderosionen förekommer också vid flera av våra insjöars stränder samt vid flera vattendrags stränder. Och det är dessutom ett växande problem i vårt land. De flesta människor har nog en ganska bra bild av vad stranderosion är och vad den innebär. Men ska man ta hjälp av vår Nationalencyklopedi så definieras stranderosion på följande sätt (och jag citerar): den process som leder till förlust av material, till exempel sand, grus och sten, från en strand. (slut citat). Stranderosion kan därför leda till omfattande skador med såväl ekonomiska som estetiska, sociala och miljömässiga förluster. Jag ska i mitt anförande här idag redogöra för stranderosionsproblemen i vårt land, vad de beror på, peka på de risker som finns för ökad stranderosion och inte minst resonera kring vad vi tillsammans i samhället kan göra för att förebygga och minska riskerna för stranderosion. Jag kommer också att redogöra för SGI:s roll och uppgift i detta arbete. Det är ju så att strandens utseende längs Sveriges cirka 700 mil långa kust varierar. Här i södra Skåne och på Öland och Gotland finns framför allt de långa sandstränderna och klintkusterna, medan man i Bohuslän finner de branta bergkullarna. Längs norrlandskusten karaktäriseras kusten av den landhöjningsprocess som pågått ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka från området, medan det samtidigt här i södra Skåne pågår en landsänkning. De här olika kustformationerna drabbas alla av stranderosion i någon form, men omfattningen varierar. De krafter som påverkar våra stränder i Sverige utgörs i huvudsak av vattenståndsförändringar, vindvågor, strömmar eller isskjutning. Stranderosion är alltså i de flesta fall en naturlig och ständigt pågående förändringsprocess. Men intensiteten i processen varierar och beror bland annat av hur hårt området är drabbat av stormar, hur strandens form ser ut och hur strandmaterialet är beskaffat. Men även om stranderosion i många fall är en naturlig process så är det viktigt att betona att vi människor också påverkar stranderosionens omfattning och intensitet. Våra stränder påverkas av mänskliga aktiviteter som fartygstrafik, anläggningar som hamnar, vägar och byggnader, men även av fritidsaktiviteter av olika slag. Genom de här aktiviteterna påskyndar vi eller ökar stranderosionen och faktiskt ibland även minskar stranderosionen. Inte minst den närmast dramatiskt ökande fartygstrafiken i Östersjön till följd av att Ryssland skeppar ut sin ökande oljeexport från sina nya hamnar i Finska viken har ökat, och kommer att öka, risken för stranderosion vid våra östersjöstränder. Klimatförändringar kan ge ökad stranderosion Jag ser dessutom de globala klimatförändringarna som ytterligare en faktor som i framtiden i än högre grad kommer sätta press på våra stränder och öka risken för, inte bara ras, skred och översvämningar, utan också för en ökad stranderosion. I de scenarier som SMHI redovisar för de närmaste 100 åren kan havsytan komma att stiga med i storleksordningen cm kring Sverige till följd av den globala uppvärmning som de ökande koldioxidutsläppen medför. 14

17 En ny vetenskaplig rapport om klimatförändringarna i Arktis presenterades för bara 14 dagar sedan. I rapporten varnar 250 forskare för de snabba och stora klimatförändringar som nu pågår. Istäcket i Arktis smälter allt snabbare i takt till följd av den globala uppvärmningen. Glaciärerna och den ständiga tjälen, permafrosten, tinar nu stadigt och det arktiska istäcket har krympt med procent de senaste 30 åren. Forskarna varnar för dramatiska och stora konsekvenser när havsisen och snötäcket i Arktis väntas minska dramatiskt. Bland annat kommer samhällen och anläggningar vid kusterna att bli mer utsatta för stormar och kan därför i värsta fall tvingas flytta. Risken för ökad stranderosion är uppenbar. De globala klimatförändringarna kommer således att leda till att havsytan stiger. Men också att vindhastigheterna förväntas öka, att stormarna blir fler och kraftigare. Därmed ökar våghöjderna. En ökad medeltemperatur medför kortare perioder med havsis. Alltsammans bidrar till att stranderosionen kommer att öka såväl globalt som i vår del av världen, det vill säga runt våra kuster. Och inte minst i den del av landet som vi nu befinner oss. Stranderosion påverkar många samhällsintressen Det är därför viktigt att vi inser att stranderosion är ett samhällsproblem som vi inte kan avfärda. Stranderosion orsakar på många platser problem för samhället och för privata intressen. Strandområdena inrymmer ju betydande samhällsresurser. Följderna av stranderosion är ofta av genomgripande betydelse för såväl samhället som för enskilda. Stranderosion och dess följder är dessutom konfliktfyllda. Det är också viktigt att inse. Ett stort antal aktörer i samhället berörs av stranderosion. Och det är inte ovanligt att olika intresse står emot varandra. Kommunen och samhället i övrigt har t.ex. ett intresse av att säkerställa byggnader och anläggningar, men också att bevara strandområden för friluftslivet, för att bevara den biologiska mångfalden i området eller för att bevara dess kulturhistoriska intressen. Fastighetsägaren, vars fastighet minskar i yta och vars hus kan riskera att raseras, har givetvis ett starkt intresse av att stranderosion motverkas. Men alla åtgärder är inte självklara att vidta. Åtgärder vid en fastighet kan leda till att problemet flyttas till grannen. Och grannen kan då med viss rätt tycka och kräva att så att säga - lagom åtgärder vidtas. Det är viktigt att betona att skador till följd av erosion kan förebyggas, motverkas och repareras. Eftersom så många aktörer är delaktiga och många intressen berörs är det oerhört viktigt att alla frågor kring stranderosion angrips utifrån en helhetssyn. Alla analyser inför åtgärder behöver vara både breda och långsiktiga. Det finns idag en relativt tydlig ansvarsfördelning mellan de olika aktörer i samhället som på ett eller annat sätt berörs av stranderosionen. Det är kommunernas ansvar att sköta den fysiska planeringen i kommunen, att planera lämpliga platser för bostäder, infrastruktur, industritomter och anda anläggningar. I den planeringen kan erosionen göras synlig som samhällsproblem var det finns och hur den ska hanteras. Det är länsstyrelsens uppgift som statens regionala förlängda arm att ge kunskapsunderlag till kommunernas planering och samordna den kommunala planeringen i regionen. Det är också länsstyrelsens uppgift att unna stoppa planläggning som kan äventyra hälsa och säkerhet. Det är de centrala myndigheternas uppgift och dit räknar jag bland annat domstolar, tillsynsmyndigheter, Vägverket, Banverket och SGI att förmedla fakta och erfarenheter i samhällsplaneringen bland annat att uppmärksamma erosionsproblemen inför prövningar av olika projekt. Jag ska senare återkomma till vår SGI:s roll mer ingående. Olika organisationer som t.ex. högskolor, forskningscentrum och Erosionsskadecentrum i södra Sverige har en viktig uppgift att utveckla och sprida kunskap om stranderosionens problem. Dessa organisationer kan komplettera myndigheternas arbete utan att frånta myndigheterna deras ansvar. Fastighetsägarnas uppgift slutligen är att de behöver säkra sin egendom. De har samtidigt ansvar för att inte orsaka grannar skador eller skada andra motstående samhällsintressen. SGI:s samordningsansvar Min myndighet - Statens Geotekniska Institut - har ett särskilt ansvar när det gäller stranderosion. Bakgrunden är kort följande. I slutet av 1990-talet gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utre- 15

18 da vilken myndighet som bör ha ett eventuellt samordningsansvar för stranderosion. Utredningsuppdraget skedde i samråd med Boverket, Sveriges geologiska undersökningar och SGI. När Naturvårdsverket redovisade uppdraget till regeringen i slutet av maj 2000 hade man kommit fram till att samordningsansvaret bör ligga på den geotekniska expertmyndigheten SGI. Vi på SGI anser att det var ett klokt beslut. Det resulterade i att SGI sedan 2003 har regeringens uppdrag att vara samordnade myndighet när det gäller stranderosion. Det innebär att SGI - genom sin samordnande roll ska verka för att minska skadorna av stranderosion. Vi ska ha ett samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv utifrån samhällets intressen. Utgångspunkten är att som det heter i vår målsättning medverka till förebyggande av skador till följd av stranderosion genom lämplig samhällsplanering och väl planerade erosionsbegränsande och återställande åtgärder vid hotad bebyggelse, infrastruktur och andra skyddsvärda områden. Vi ska ge stöd till kommunal räddningstjänst vid riskbedömningar i akuta situationer. och vi ska etablera nätverk med svenska och internationella myndigheter med ansvar för eller anknytning till frågor kring stranderosion. Till våra arbetsuppgifter hör att vara remissinstans till kommuner och länsstyrelser vid förebyggande insatser och åtgärder mot stranderosion, att vara remissinstans vid tillståndsärenden angående stranderosion, att samordna ansvarsförhållanden mellan svenska myndigheter, att ha kontakter med myndigheter i EU och övriga länder samt att rapportera om kustutvecklingen och behov av skydd mot stranderosion. Vi ska också medverka till ökad förståelse för stranderosionsproblematiken i samhället. Konkret innebär vårt uppdrag att vi under det här året har medverkat som remissinstans i frågor om stranderosion till flera länsstyrelser och kommuner när det gäller översikts- och detaljplanering. Vi har etablerat ett nätverk med myndigheter som har ansvar eller verksamhet som berör stranderosion. I nätverket ingår naturvårdsverket, Boverket, Räddningsverket, SGU och SMHI. Vi har en rad internationella kontakter, bland annat medverkar vi i EU:s strategi för markskydd inom ramen för EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. Vi sammanställer också kunskap om stranderosion i samarbete med högskolor, myndigheter och konsulter. Och för att få en klar uppfattning om omfattningen av stranderosion i landet har SGI påbörjat en översiktlig kartläggning av var erosion kan förekomma och var problem kan tänkas uppkomma i Sverige. Vi håller helt enkelt på att inventera riskområden och behov av skyddsåtgärder. Stranderosion en viktig faktor i samhällsplaneringen I det här sammanhanget det vill säga när det gäller att förebygga och åtgärda stranderosion - är naturligtvis den kommunala planläggningen av detaljplaner eller områdesbestämmelser avgörande. Det är då som markanvändningen för bostäder, vägar mm kan bedömas utifrån lämplighet hos utsatta lägen. Och det är då man kan bestämma om lämpliga skyddsåtgärder i planområdet. Men det är också oerhört angeläget att erosionsfrågan uppmärksammas i alla typer av beslutsprocesser som behandlar användningen av mark- och vattenområden. Till exempel vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken när det gäller att bygga i vatten, exempelvis broar och vägbankar eller utfyllnader av olika slag. Sverige har sedan lång tid tillbaka ett väl utvecklat system för fysisk planering för att bland anat utarbeta detaljplaner och översiktsplaner. Förutsättningarna är därför goda för att i detta system även tillämpa principerna för så kallad integrerad förvaltning av kustområden. Men jag är övertygad om att ett mer allmänt bruk av översiktsplaner som kunskapsunderlag kunde göra erosionsproblemen mer allmänt synliga. Och att man därmed på det stadiet skulle kunna undanröja eller förebygga erosionsproblemen på ett ännu bättre sätt än idag. Alla åtgärder för att förebygga eller återställa skador till följd av stranderosion är ofta omfattande. Därmed är det också ofta kostnadskrävande. Det normala är att fastighetsägaren har ansvar för att vidta åtgärder och att finansiera dem inom sin fastighet. I normalfallet berörs emellertid flera fastigheter. Därför kan det vara nödvändigt med samverkan genom frivilliga avtal eller servitut för att få fram gemensamma åtgärder. Ofta är det dock kommunen som är fastighetsägare inom gemensamma områden och där det finns kommunala anläggningar som kan drabbas eller har drabbats. 16

19 För närvarande finns inga generella statliga medel för insatser mot stranderosion. Däremot kan kommunen via Räddningsverket få stöd för räddningsinsatser när det handlar om akuta lägen. Dock inte för de skador som inträffat. Staten har emellertid vissa fall beviljat särskilda medel för återuppbyggnad och reparation av erosionsskador. Exempelvis har Vägverket fått särskilda anslag för att åtgärda skador till följd av höga flöden, stora översvämningar och exceptionella vattenhastigheter mindre och medelstora vattendrag. Till exempel för de översvämningar som under senare år inträffat i Norrland. Stranderosion och hållbar utveckling Att hantera erosionsproblemen i vårt land är i högsta grad en fråga om hållbar utveckling. Som ni säkert känner till är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Att skapa en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar utveckling i vårt land är ett gemensamt ansvar för oss alla. Det är således inte bara regeringens och riksdagens uppgift att se till att skapa en hållbar utveckling. Det konkreta hållbarhetsarbetet måste till stora delar utföras lokalt och regionalt - i kommuner, i regionala myndigheter och organ, i företag, i organisationer och av de enskilda medborgarna. Det gör oss alla till engagerade arbetare för hållbar utveckling. Att förebygga och åtgärda stranderosion, att förebygga och minimera risken för ras, skred och översvämningar eller att sanera och restaurera förorenade markområden, är verkligen att ägna sig åt att skapa det hållbara Sverige, ett Sverige som förenar ekonomisk tillväxt, social utveckling och god livsmiljö. Riksdagen har fastställt 15 miljökvalitetsmål för att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling. Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är ju att till nästa generation det vill säga lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökvalitetsmålen anger det miljötillstånd som eftersträvas inom en generation. I det här målmedvetna miljöarbetet finns en rad delmål oftast till med åtgärdsstrategier kopplade och kontrollstationer inlagda. Regeringen redovisar en ny miljömålsproposition till våren där nya delmål och åtgärder kommer att presenteras. Stranderosionsfrågor berörs närmast av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Det finns emellertid inte något delmål som behandlar erosionsproblematiken separat och specifikt. Däremot anges att (och jag citerar) fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav- och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet. Regeringen förutsätter också att åtgärder inom andra miljökvalitetsmål genomförs, bl.a. inom området God bebyggd miljö. Stranderosionsproblemen handlar alltså om att värna och återställa värdefulla miljöer. Det handlar också om vår sociala välfärd och om människors hälsa. Och det handlar om ekonomisk tillväxt, eftersom våra strandområden är attraktiva för vår samhällsplanering, för bostadsbyggande eller annan hållbar exploatering som skapar tillväxt och sysselsättning. Det ökande byggande som ligger framför oss de kommande åren har skapat ett ökat fokus på samhällsplaneringen och samhällsbyggandet i stort. Det är oerhört väsentligt att de byggnader och anläggningar som planeras nu lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra naturresurser främjas. De klimatförändringar som ligger framför oss och vars effekter jag tidigare pekat på ökar i än högre grad behovet av en genomtänkt samhällsplanering och samhällsbyggnad som är långsiktigt hållbar. Det som byggs idag ska ju faktiskt hålla ha en livstid i bortåt 100 år Regeringen ger ökad tyngd åt samhällsplaneringen Det är också i det här sammanhanget man ska se statsminister Göran Perssons senaste regeringsombildning. Ett nytt miljö- och samhällsbyggnadsdepartement inrättas från årsskiftet med Mona Sahlin redan nu som ansvarigt statsråd för samhällsbyggnad, energi- och bostadsbyggnad och med miljöminister Lena Sommestad som ansvarigt statsråd för den traditionella miljöpolitiken. Jag tror att bildandet av det nya departementet är sakligt och politiskt rätt tänkt. Ska Göran Perssons vision om det gröna folkhemmet förverkligas måste samhällsplaneringen, den hållbara samhällsbyggnaden, ges en större politisk tyngd i regeringsarbetet och - därmed - i samhället i övrigt. Det kan nu förhoppningsvis ske. 17

20 För SGI:s del innebär den nya miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet att samhällsbyggandet och vår roll i det arbetet - förstärks. Det välkomnar vi. Ett uttryck för detta är att SGI, tillsammans med Boverket och Lantmäteriverket, mer uttalat kommer att definieras som samhällsbyggnadsmyndigheter, eftersom vi hamnar under samhällsbyggnadsminister Mona Sahlins politiska ansvar. Jag ser det som politisk markering och en förstärkning av SGI:s strategiska roll och uppgifter. Och det gläder mig. Så, för att sammanfatta Det är i det här perspektivet vårt gemensamma arbete med att definiera stranderosionsområden, förebygga riskerna och åtgärda skadorna ska ses. Vi lever i en tid då risken för stranderosion i vårt land kommer att öka huvudsakligen till följd av mänskliga aktiviteter som ökad fartygstrafik och effekterna av de klimatförändringar som människan bidrar till. Då har vi också ett gemensamt ansvar att långsiktigt och hållbart förebygga skadeverkningarna. Tillsammans ska vi skapa ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart Sverige. I det arbetet ingår definitivt att kartlägga, förebygga och åtgärda stranderosionen i vårt land. Tack för att ni lyssnat 18

21 Samordningsansvar stranderosion 19

22 Strandmorfologi En studie av kuststräckan från Ystad till Sandhammaren Uppdragsledare: Deltagare: Karin Rankka Ann-Christine Hågeryd Wilhelm Rankka Håkan Rosqvist Syfte Öka förståelsen för processerna som styr stranderosion Bygga upp och förmedla kunskap Håkan Rosqvist, SGI Sedimentmorfologi Öka kunskapen om strandmorfologi Stor skala (flera km) lång tid (flera årtionden) Metodik Litteratur studie Kartor och flygbilder 2001; Fastighetskarten 1971; Ekonomiska kartan (den röda linjen) 1956/57; Flygbilder (den lila linjen) (1864; Generalstabskarta) Digitalisering Fältbesök

23 Ystadbukten Bredasten Sandskogen Strandstugan Soldattorpet VilhelmslundNybro Nybrostrand Kabusa Kabusagården Revhusen Revnäbbet Hammars backar Hammar Vindkilleängen backar Margretevall Kåsehuvud Håkan Rosqvist, SGI Ystadbukten: del 1 Röd linje 1971 Lila linje 1956/57 Stugby Skåneleden Badplats Ystads saltsjöbad Badplats Idrottsplats Föreningsstuga Revnäbbet 21

24 Ystadbukten: del 2 Röd linje 1971 Lila linje 1956/57 Soldattorpet Håkan Rosqvist, SGI Strandstugan Ystad Sandskogs Skåneleden ats Ystadbukten: del 3 Röd linje 1971 Lila linje 1956/57 Bredasten Soldattorpet Vilhelmslund Nybro Nybrostrand Kabusagården Kabusa 22

25 Ystadbukten: del 4 Röd linje 1971 Lila linje 1956/57 Hammars backar Hammar Hammars backar Vindkilleängen Margretevall Kåsehuvud Håkan Rosqvist, SGI Löderups strandbad - Sandby strand Sandby strand Mälarhusen Mälarhusens strandbad Kåsehuvud Kåseberga Löderups mosse Lejongården KåsebergaåsenStrandbads-åsen Östersjön Löderups strandbad Backåkra Stora Ekeliden Liljekonvaljskogen Bergtallen Stora flygsandsfältet Stora flygsandsfältet Sandhammaren Östersjön 23

26 Löderups strandbad - Sandby strand: del 1 Röd linje 1971 Lila linje 1956/57 Hammars ränna Löderups mosse Lejongården Fotbollsplan Kåseberga Kåsebergaåsen St Reningsverk Skåneleden Ales stenar Fiskehamn Kåseberga Gästhamn Sjöräddningsstation Håkan Rosqvist, SGI 24

27 Löderups strandbad - Sandby strand: del 2 Röd linje 1971 Lila linje 1956/57 Backåkra åsen Stora Ekeliden Liljekonvaljskogen Löderups strandbad Bergtallen Stora flygsandsfältet Stora flygsandsfältet Håkan Rosqvist, SGI 25

28 Löderups strandbad - Sandby strand: del 3 Röd linje 1971 Lila linje 1956/57 Sandby strand Mälarhusen Mälarhusens strandbad Sandhammaren Stora flygsandsfältet Håkan Rosqvist, SGI Sammanfattning Ystadbukten är relativt stabil med endast små förändringar av strandlinjen Löderup till Sandby strand - områden med kraftig erosion och ackumulation Områden med erosion respektive ackumulation; upp till 150 meter eller mer Växelvis erosion och ackumulation vid sandhammaren över en tidsperiod på ca 50 år 26

29 Förslag på fortsatta studier Flygbildstolkning grundare vattenområden och sandbankar vegetation nära strandlinjen och i grundare vattenområden olika typer av erosionsskydd Morfologiska formationer på land, t.ex. sanddyner Uppskattning av sandbudget Samverkan mellan vattenstånd och vågklimat - speciellt intressant är extremvärden Håkan Rosqvist, SGI 27

30 Dimensionering och modellering av erosionsskydd (kustskydd) Lars Johansson Karin Odén Mats Olsson Innehåll Lars Johansson, SGI Erosionsskydd Inledning Dimensioneringsanvisningar (Shore Protection Manual / Coastal Engineering Manual) Verktyg för att modellera Aspekter på modellering Dimensioneringsansvisningar Inga specifika för Sverige Shore protection manual (1984) Coastal Engineering Manual (under revision) 28

31 Verktyg för att modellera Centra där utveckling av verktyg sker Lund, bl a GENESIS Inventering av program, beskrivningar Lars Johansson, SGI Aspekter på modellering När och varför? Möjligheter och begränsningar Kort om metodik 29

32 Översiktlig kartläggning av erosionsförhållanden Ann-Christine Hågeryd, Per Angerud och Bengt Rydell, SGI Syftet med inventeringen Bengt Rydell, SGI Kartläggning erosion Översikt över var stranderosion förekommer Underlag för fysisk planering Identifiering av riskområden Bedöma behovet av förstärkningsåtgärder Etapp 1 (inventerade kommuner) Skåne län Hallands län Norrbottens län Västernorrlands län (Sundsvalls kommun) Etapp 2 (pågående inventering) Västra Götalands län Blekinge län Kalmar län Gotlands län Copyright Lantmäteriverket Ur GSD- Översiktskartan ärende nr M2003_

33 Metodik Del A. Inventering av kända erosionsförhållanden Del B. Översiktlig kartläggning av förutsättningar för erosion Befintlig erosion i Höganäs kommun HÖGANÄS KOMMUN Bengt Rydell, SGI Erosionsförhållanden Skala: 1: Copyright Lantmäteriverket Ur GSD- Översiktskartan ärende nr M2003_5587 Stranderosion Kommungräns Riksväg och Europaväg Vattendrag Tätort Erosionsförutsättningar i Höganäs kommun HÖGANÄS KOMMUN Erosionsförutsättning Skala: 1: Copyright Lantmäteriverket Ur GSD- Översiktskartan ärende nr M2003_5587 Grovsand finsand Silt Fyllning Svämsediment Kommungräns Riksväg och Europaväg Vattendrag Tätort 31

34 SGI Varia Bengt Rydell, SGI 32

35 EU Strategi för markskydd EU:s 6:e miljöhandlingsprogram Tematiska strategier för hållbar utveckling Medlemsländer, bransch- och intresseorganistioner 5 Working Groups Monitoring Erosion Organic Matter Contamination Research Förslag till EU-kommissionen Bengt Rydell, SGI Markskydd EU WG Erosion - Executive Summary Naturliga förlopp och mänsklig påverkan Erosionens omfattning i Europa Konsekvenser av erosion Åtgärder för att minska/förhindra erosion Lagstiftning och policies Övervakning 33

36 34

37 Living with coastal erosion in Europe 35

38 Living with coastal erosion in Europe Results from the EUROSION study EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Origins of the study Question asked by the European Parliament in January 2001: Stéphane Lombardo, IGN France International How vulnerable are European coasts to coastal erosion? Eurosion study ( ) launched by DG Environment and carried out by a European consortium led by the Dutch Institute for Coastal and Marine management (RIKZ) and including IGN France EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Key figures about European coasts 71 millions inhabitants living in European coastal municipalities in 2001 (16% of EU25 population within 1% of the EU territory) 500 billions euros of capital invested within 500 meters from the coastline Total coastline length of the EU25 = km Artificial frontage (6%) Muddy plains (5%) Soft rock cliffs (12%) Beaches (41%) Hard rock coasts (35%) EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November

39 What is coastal erosion? Example of Ravenna (Italy) Sand deficit Hotel built on the beach Sand accumulation due to breakwaters EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 What is coastal erosion? Example of Vagueira Lagoon of Aveiro (Portugal) Lagoon of Aveiro Sand accumulation Stéphane Lombardo, IGN France International Sand deficit EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 What is coastal erosion? Example of Espiguette Camargue (France) Risk of breach Inefficient coastal defences Risk of breach EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November

40 What is coastal erosion? Example of Happisburgh (UK) 1992 Coastal 1999 Conference Ystad, 2001 November EUROSION Swedish 2004 What is coastal erosion? Example of Skagen (Denmark) Stéphane Lombardo, IGN France International EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Coastal erosion: a complex process Winds Climate change Rainfall Tides Storm surges Waves Currents Sea level rise Water seepage Dams Coastal infrastructure Sediment scouring and transport Landslide Sediment deficit Coastal erosion Breach of coastal flooding defence Habitat loss (eg. beaches, wetlands) Destruction of buildings Coastal flooding Decrease of income EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November

41 EUROSION methodology Scoping and trends identification GIS-based assessment of coastal erosion extent at EU level (scale 1:100,000) Assessment of information requirements for sound coastal erosion management Assessment of local experiences of coastal erosion management (60 case studies) Policy Recommendations EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Extent and location of case studies Stéphane Lombardo, IGN France International EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Finding 1: Urban sprawl combined with sea level rise result in coastal squeeze and loss of natural habitats WHY? - Sea level rise tends to reprofile the coastline, notably by moving it landwards - Coastline dynamics is blocked by seafront constructions - Seafront protection disrupts long-shore sediment drift and shift generates erosion problem towards unprotected natural areas KEY FIGURES (2002) km of seafront are engineered (16% of EU25 coastline) km of seafront are affected by coastal erosion (76% eroding, 24% fixed by protection) - 15 km2 of natural areas are devoured by coastal erosion each year - Coastal erosion affects 40% of coastline subject to sea level rise EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November

42 Finding 2: Current EIA practices are inadequate to address coastal erosion WHY? - Coastal erosion results from the cumulated impact of several small projects (which do not require EIA) - Coastal erosion results from investments made before 1980 (e.g. dams), i.e. before the enforcement of most EIA regulations in Europe - The distinction between human-driven coastal erosion and natural erosion is often hard to establish - Sediment deficit may be aggravated by river infrastructures (e.g. dams) and offshore (e.g. dredging) KEY FIGURES (2002) - less than 3% of new seafront projects (>10,000 Euros) have been subject to EIA (2002) - Annual sediment deficit due to dams are estimated to 100 millions tons EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Finding 3: The cost of coastal erosion risk is increasing and is mainly supported by the public Stéphane Lombardo, IGN France International WHY? - Nobody is liable for damages caused by coastal erosion (no eroder pays mechanism) - The loss of natural areas has a long-term cost for the society (e.g. disruption of functions fulfilled by natural habitats such as dunes, lagoons, marshes) - Little information on risk areas is provided by public authorities - Investors along the coast (e.g. tourism sector) seek a short-term profit return (10 years) but the expected life of their investments is much longer (e.g. 50 years) - No loan restrictions are imposed by bank and insurance institutions KEY FIGURES (2002) - 3,2 billions euros spent by public authorities to mitigate coastal erosion (in 1986: 2,5 billions euros) - projected 5,4 billions Euros in less than 5% of European coastal areas are covered with risk maps at sufficient scale houses have been abandoned between 1999 and 2002 EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Finding 4: There is no ideal solution to mitigate coastal erosion WHY? - Hard techniques (with concrete or rocks) stop erosion problems locally and immediately but exacerbate sediment deficit hence coastal erosion down-drift - Some soft techniques (e.g. sand nourishment) require sand dredging which may generate other environmental problems; other technique (e.g. marsh restoration) takes too much time before they become efficient - The retreat ( realignment ) of assets preserves coastal dynamics and makes sense economically, but it is quite unpopular. KEY FIGURES (2002) km of European coasts are protected (in 1986: 6100 km), 70% are hard protected km are eroding in spite of protection - in some cases, protection exceeds the value of assets at risk EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November

43 Finding 5: The knowledge base for decision-making in relation with coastline management is weak WHY? - Considerable fragmentation of data sources and multitude of standards - Duplication of data production efforts - Poor archiving and dissemination facilities - Reluctance to release key information (e.g. EIA reports) KEY FIGURES (2002) - Between 320 and 640 millions euros each year dedicated to coastal data production EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 The Eurosion vision Human activities along the coast, within river catchments and offshore jeopardise the possibilities for European coasts to fulfill their economical, social and ecological role on the long term and at a reasonable cost for the society. To reverse this decline, coastal resilience, i.e. the ability of coastal areas to accommodate to changes induced by sea level rise, extreme events and occasional human impacts must be restored. Stéphane Lombardo, IGN France International EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Eurosion recommendations Restore the sediment balance and allocate space for coastal processes Internalise coastal erosion cost and risk in planning and investment decisions Make responses to coastal erosion accountable Strengthen the knowledge base of coastal erosion management and planning EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November

44 Eroding areas EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Stéphane Lombardo, IGN France International EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November

45 EUROSION Swedish Coastal Conference Ystad, November 2004 Stéphane Lombardo, IGN France International 43

46 44

47 Integrerad kustförvaltning i praktiken 45

48 Stranderosion och EU:s rekommendation för integrerad kustförvaltning Charlotte Lindström, Region Skåne Integrerad förvaltning av kustområden Gemensam vision Ekonomisk hållbarhet Socialt och kulturellt system i lokalsamhällena Öppna landskap för rekreation och estetiska upplevelser Ekosystemets integritet hållbar förvaltning Avlägsna kustområden införlivade i samhällslivet Principer Helhetssyn Långsiktigt perspektiv En förvaltning som kan anpassas till en successiv process Lokala särdrag Samklang med naturliga processer Deltagande i planeringen Stöd och engagemang från alla berörda förvaltningsorgan Kombination av instrument Kustzonen En viktig resurs för regional utveckling Riksintresse Nationell inventering Avrapportering till EU-kommissionen 46

49 Charlotte Lindström, Region Skåne 47

50 Charlotte Lindström, Region Skåne 48

51 Hallands Väderö Charlotte Lindström, Region Skåne Havängsdösen Lomma 49

52 Trelleborg Charlotte Lindström, Region Skåne Torekov 50

53 Charlotte Lindström, Region Skåne 51

54 Boverkets uppdrag om hållbar utveckling i kustområdet Assar Lundqvist, Boverket I slutet av oktober fick Boverket i uppdrag av regeringen att belysa hur samhällsplaneringen i Sveriges kustområden förhåller sig till EU-kommissionens rekommendation om en integrerad kustzonsförvaltning. Projektet finns nu med i de verksamhetsplaneringsdiskussioner för år 2005 som för närvarande pågår på Boverket så presentationen idag blir därför kortfattad. Syfte Det övergripande syftet med uppdraget är att redovisa hur planeringen för en hållbar utveckling i Sveriges kustområden överensstämmer med principerna i EG:s rekommendation (2002/413/EG) om en integrerad förvaltning av kustområden i Europa. Uppdraget omfattar kustområdet utmed Sveriges hela kust, som ungefär är 700 mil lång enligt vad vi tidigare fick reda på här på konferensen. I uppdraget ingår att beskriva hur väl de kommunala översiktsplanerna i kustområdet är anpassade till den utveckling som sker i områdena och till strategier och program på nationell och regional nivå som är relevanta för kustområdet t.ex. regionala tillväxtprogram. En översiktlig genomgång av hur riksintresseområden enligt 4 kap. Miljöbalken som finns i kustområdena har beaktats i kommunernas översiktsplaner ska också göras. Vid genomgången av översiktsplanerna kommer det att framgå hur olika riskfaktorer, t.ex. risken för stranderosion, fångats upp i planerna. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Glesbygdsverket NUTEK och i samråd med Länsstyrelserna i kustlänen Regionala själstyrelseorgan och samverkansorgan Redovisning Uppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 31 januari Sverige ska därefter senast den sista februari 2006 rapportera till kommissionen om erfarenheterna av genomförandet av rekommendationen. En nationell strategi kan utvecklas för att införa principerna om en integrerad kustförvaltning om så bedöms lämpligt. 52

55 Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka att regeringens beslut får genomslag lokalt. Länsstyrelsen berörs av stranderosionsfrågor både i den fysiska planeringen och i miljövårdsarbetet. Länsstyrelsen ska som statens regionala representant tillhandahålla kunskapsunderlag för kommunens planering och till enskilda aktörers åtgärder mot t.ex. erosion. Länsstyrelsen ska också stoppa planläggning då det är motiverat utifrån hälsa och säkerhet. Stranderosion på Länsstyrelsen Planfrågor (ÖP, DP) Miljöfrågor (tillstånd och tillsyn) Miljömålen Klimatförändring Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen och stranderosion Strandområden är viktiga områden avseende naturresurser, rekreation, boende och erosionen kan vara mycket genomgripande för enskilda. Skyddsåtgärder får inte ge negativa konsekvenser utanför ursprungliga problemområdet. Stort behov av bra kunskapsunderlag inför beslut, men också noggrannhet vid utförande och bra uppföljning. 53

56 Planfrågor Fysisk planering för att minska riskerna och påverkan av stranderosion. Erosion är en ständigt pågående naturlig förändringsprocess i landskapet, varvid områden minskar respektive ökar i omfång. Helhetssynen är viktig (planering, lagstiftning, naturliga processer, klimatförändring och dess inverkan) Planfrågor Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne Översiktsplan Kommunens ställningstagande till användning av mark- och vattenområden. Länsstyrelsen tar ställning till bedömningar och prioriteringar i granskningsyttrande. Detaljplan Reglerar markanvändning inom mindre område. Risken för erosionsskador ska tas upp i samrådsskedet. Länsstyrelsen granskar DP och kan vid behov upphäva DP. Miljöfrågor Vattenverksamhet Områdesskydd och naturmiljö 54

57 Vattenverksamhet Åtgärder i vatten mot stranderosion är vattenverksamhet och prövas av miljödomstol. Hänsynskrav vid åtgärder, miljö & grannar Platsen speciella egenskaper eller värden skärper hänsynskravet. Huvudregel- Tillstånd krävs Om tillstånd ej inhämtas leder det till en ökad bevisbörda. Vattenverksamhet Bevisbördan innebär att verksamhetsutövaren är bevisskyldig inte bara för att rimlig hänsyn visats och att skadorna därför inte är dennes ansvar utan också för vilka förhållanden som rådde i vattnet innan verksamheten sattes igång. Betydande utredningar. Om det är uppenbart att inverkan på vattenförhållandena inte kan skada allmänna eller enskilda intressen är tillstånd obehövligt. Mycket tveksamt om åtgärder för att minska/hindra stranderosion kan anses uppenbart skadefria. Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne Vattenverksamhet Rådighet Fastighetsägare eller avtal En vattenverksamhet får endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Åtgärder på land har oftast inte lika långtgående krav på myndighetsprövning och utredningskrav. Miljödomstolen har experter vilket leder till risker med erosion beaktas vid prövningen, det finns inte vid prövning för åtgärder på land. 55

58 Områdesskydd Strandskydd Trygga förutsättningen för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Natur- och kulturmiljö Aktiviteter som innebär att naturmiljön ändras väsentligt ska föregås av samråd med Länsstyrelsen. Natura 2000 Långtgående skydd. Tillstånd krävs från Länsstyrelsen. Krav på MKB och konsekvensanalyser i de flesta fall. Områdesskydd Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne Biotopskydd Mindre mark- och vattenområden som är livsmiljöer för hotade djur och växter eller av andra skäl särskilt skyddsvärda. Reservat/nationalparker Mark- och vattenområden som pga sina värden ska bevaras i väsentligt oförändrat skick. Speciella bestämmelser för varje område. Förorenade områden Områden som är känsliga pga de föroreningar de utsätts för Riksintressen Områden med särskilt tunga samhällsintressen, t.ex. kustområden (miljö, friluftsliv, fisket) Vattenskyddsområden 56

59 Miljömålen Riksdagen har fastställt miljökvalitetsmål för att uppnå en hållbar utveckling. Hav i balans samt levande kust och skärgård (nationellt) Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktig hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologiska mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat utnyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljömålen Regionala miljömål för Skåne Hav i balans Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kusten och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas Senast år 2010 skall minst 50% av skyddsvärda marina miljöer och minst 70% av kust- & skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligare fem marina områden vara skyddade som reservat och berörda myndigheter skall ha tagit ställning till vilka övriga områden i marin miljö som behöver långsiktigt skydd. Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne Miljömålen God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regionala miljömål 57

60 Klimatförändringar Havsnivåändringar (ca 0,5 m) Stormfrekvenser och våghöjder Landsänkning i södra Skåne Sammantaget en ökad risk för erosion Rapporter & utredningar Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne Skånes kustområden Ett nationallandskap (2001) - Förtydliga RI kustzon längs Skåne kust Sätta Skånes kustzon i ett internationellt perspektiv Se Skåne kustzon i ett Öresundsperspektiv Visa på möjligheter för utveckling i kustzonen och anspråk som kan skada de värden som RI bygger på Analys av fysisk störning längs Skånes kust (2003) - Bedömer fysisk störning utmed kusten utifrån inventering av byggnader, bryggor och vägar Vad behövs framöver Kunskapssammanställning Erosionsbenägenhet på sikt (0-100 år) kopplat till klimatförändring, landsänkning etc Nuvarande markanvändning utmed kusten från havsnivå och upp till nivå n x meter över vattenytan Goda exempel på erosionsskydd och konsekvensbeskrivningar 58

61 Vad behövs framöver Syftet är att långsiktigt förebygga att erosionsproblem uppkommer Stränder fria från bebyggelse och anläggningar Stränder fria från bebyggelse inom zonen 0 - X m.ö.h. Inventering som ger en differentiering av kuster Stränder med akuta eller inomkort icke försumbara erosionsproblem Stränder med mindre erosionsproblem Stränder där erosion är av liten betydelse Mats Åkesson, länsstyrelsen i Skåne Vad behövs framöver Strandtyper med sandförflyttning Erosion i närhet av bebyggelsegrupp och större anläggningar utmed stranden (Flytta bebyggelse eller etablera skydd) Erosion utanför tätbebyggelse och område med grupper av hus i strandnära område (Naturvetenskaplig värden eller bad och friluftsliv) Åtgärder för att påverka erosionen ger andra effekter som påverkar andra intressen. 59

62 60

63 Kustförvaltning och informationsutbyte 61

64 Managing European Shorelines and Sharing Information on Nearshore Areas - MESSINA - Ystad, 24 November 2004 An INTERREG III C initiative Stéphane Lombardo, IGN France International Initiated by the University of Messina (Italy), the city of Sete (France) and the French Geographic Institute Follow up of EUROSION Funded by the project partners and the INTERREG III C programme of the European Union 1,8 millions euros Timeframe: Rationale: 5 gaps Gap 1: Scientific knowledge relevant for coastline management and mitigation of coastal hazards is fragmented and poorly accessible to local managers; Gap 2: Coastal defense solutions implemented at the local do not adopt a broad geographic and thematic scope and generally shift coastal problems to other locations or other socioeconomic sectors; Gap 3: Social acceptability of coastal defense solutions is not guaranteed due to poor public participation; Gap 4: Coastal economics - including proper methodologies to assess the economical value of beach use, coastal tourism, and coastal heritage - is not systematically used to balance the cost and the benefits of coastal erosion management measures; and Gap 5: Current policies does not anticipate the requirements/consequences of future European directives or policies, mainly the Water Framework Directive, the Habitat Directive, and the European Transport Policy. 62