LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lorensberga rektorsområde F LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Lorensberga rektorsområde F - 3 Fritidshem lå

2 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling är fritidshemmets handlingsplan för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Fritidshemmet ska ha en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska ses över och följas upp varje år och vara ett levande dokument i den mening att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (Likabehandlingsplanen) 14a kap. i Skollagen (Plan mot kränkande behandling) Vår vision Vi vill skapa ett fritidshem fritt från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi vill att alla barn, föräldrar och personal ska känna till att Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling finns. Vi vill skapa ett fritidshem där alla känner trygghet och visar varandra respekt och där alla kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Mål I vår verksamhet skall: vi arbeta med förebyggande åtgärder (se bilaga 1) för att barnen ska vara trygga och komma till verksamheten utan rädsla för att bli utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. planen fungera som ett arbetsmaterial i verksamheten och presenteras i samband med höstterminens föräldramöte. alla ingripa vid varje form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (se bilaga 2). Definitioner Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities) 2

3 Trakasserier Är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling Diskriminering Diskriminering är när fritidshemmet på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barns och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Kartläggning och nulägesanalys På vårt rektorsområde har vi en Likabehandlingsgrupp som träffas 2 gånger/termin för att diskutera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fortgår. Gruppen kallas in när akuta åtgärder krävs (se bilaga 2). Varje läsår, under oktober, genomförs en kartläggning i samtliga årskurser (se bilaga 3). Varje årskurs diskuterar hur och var kränkningar och trakasserier förekommer. Kartläggningen förankras hos barn och personal efter sammanställning. Det är Likabehandlingsgruppen som ansvarar för att kartläggningen blir gjord. Likabehandlingsgruppen ansvarar också för att kartläggningen sammanställs. Varje termin genomförs en trivselenkät (se bilaga 5) med barnen. Personalen på fritidshemmet ansvarar för att enkäten genomförs varje termin. Trivselregler har rektorsområdet tagit fram med barn och föräldrar (se bilaga 4). Dessa regler utvärderas och revideras årligen. Utifrån kartläggning och trivselenkät förs diskussioner om eventuella behov av åtgärder. Det kan ske på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. 3

4 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av kartläggningen sker två gånger/läsår, en gång innan höstterminens slut och en gång i mitten av vårterminen. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att uppföljningen blir gjort samt sammanställer uppföljningen samt informerar berörd personal samt rektor om resultatet. Uppföljning av trivselenkäten sker en gång/ termin. Det är ansvariga för fritishemmet som ansvarar för sammanställningen av enkäten samt att informera rektor. Utifrån resultatet ansvarar rektor tillsammans med Likabehandlingsgruppen för vilka åtgärder som behöver vidtagas. 4

5 Ansvarsfördelning Rektor Det är rektorns ansvar enligt lag att: se till att personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåtet på vårt rektorsområde se till att det bedrivs ett värdegrundsarbete i verksamheten årligen upprätta, utvärdera och revidera en Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling i samarbete med personal och barn se till att utredning görs och att åtgärder vidtas, om fritidshemmet får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. ansvara för att all personal inom fritidshemmet har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. All personal inom rektorsområdet ska: följa rektorsområdets Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling arbeta utifrån verksamhetens värdegrund se till att åtgärder vidtas när diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks dokumentera misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling följs upp. Barnen Det är alla barns gemensamma ansvar att: berätta om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer i verksamheten. Personer som barnen i vår verksamhet kan prata med: föräldrar kamrater personal skolsköterska rektor Likabehandlingsgruppen 5

6 Barns rätt till stöd Det är det utsatta barnet som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad, dvs. diskriminerande, trakasserande eller kränkande. Barnet har rätt att få stöd och hjälp vid dessa tillfällen. Barnets upplevelser får inte avfärdas. Vem barnet än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med barnet. Personal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barnet från att fara illa. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Fritidshemmets personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en diskriminering, trakassering eller kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det så. 6

7 Likabehandlingsgruppen består av: Eva Valtonen, rektor Ann-Katrin Bohman, rektor Jessika Slotte, Ludvika gårds förskola Annica Persson, Östansbo förskola Helena Hansson, Östansbo skola Anneli Olsson, Rektorsområdets fritidshem Ewa Eriksson, Östansbo skola

8 Bilaga 1 Förebyggande arbete Verksamheten Vi uppmuntrar och uppmärksammar positiva beteenden. Vi arbetar aktivt för att påverka attityder och förmågan att sätta sig in i hur andra känner. Information till barn, föräldrar och personal om Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Vuxna finns bland barnen när det är lek/rast och i omklädningsrummen. Gemensamma trivsel- och ordningsregler utarbetas i dialog med barn och föräldrar. Vi arbetar för jämställdhet mellan könen. Vi är uppmärksamma på psykosociala symtom såsom nedstämdhet, ont i huvudet och magen. Vi arbetar kontinuerligt med att stärka individen, vilket också är förebyggande mot kränkande behandling. Årligen görs en kartläggning av hur och var diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förekommer. Metoder Exempel på metoder som används i verksamheten: Avslappning och massage. Värdegrundsarbete. Samtal med gruppen utifrån vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling, bl.a. under temaveckan. Trivselenkäter genomförs med barnen (en gång/läsår) för att få en bild av hur situationen upplevs. Vi samlar information utifrån utvecklingssamtal. Hemmet Var observant på ditt barn. Prata med och lyssna på barnet om hur de har det i den dagliga verksamheten. Kontakta alltid personal, rektor eller skolsköterska om du misstänker att något inte är som det ska vara med ditt/andra barn. Det är av avgörande betydelse att hemmet och verksamheten har en öppen dialog och känner stöd i varandra. 8

9 Bilaga 2 Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barn mot Barn Vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling tas varje barn på allvar och berörd personal dokumenterar. Beroende på graden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan även trygghetsgruppen kopplas in i detta skede. Berörd personal samlar information kring fallet. I samråd med rektor skrivs ett åtgärdsprogram. När trygghetsgruppen kopplas in sker detta: Berörd personal informerar trygghetsgruppen om fallet. Trygghetsgruppen samtalar med barnen var för sig. Trygghetsgruppen informerar också vårdnadshavarna samma dag. Beroende på graden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kallas föräldrar samt rektor in till samtal omgående. Rektor informeras om händelsen. Uppföljande samtal ska genomföras inom två veckor samt utvärdering av åtgärdsprogram. Om diskrimineringen, trakasserierna eller kränkande behandlingen ändå inte upphör trots ovanstående förfaringssätt anser fritidshemmet att oron för barnet är så pass stor att man måste gå vidare genom anmälan till socialtjänsten. Rent brottsliga handlingar skall anmälas till socialtjänst. Personal mot barn Om någon i personalen utsatt ett barn för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska rapport om händelsen omedelbart lämnas till rektor. Rektor tar sedan över ansvaret för fortsatt förfaringssätt och/eller påföljder. 9

10 Bilaga 2 Elevdokumentation kring diskriminering och annan kränkande behandling av barn Namn. Klass.. Datum för händelsen. Inblandade barn. Händelseförlopp... Åtgärder i samband med händelsen.. Uppgiftslämnare Rektor Original till rektor 10

11 Bilaga 3 Kartläggning Förskoleklass/Fritids Nulägesanalys Eleverna upplever att det förekommer lek i lånekiosken. Under leken uppkommer bråk och fula ord sägs. Eleverna ska känna sig trygga när de går in i lånekiosken för att låna leksaker. Åtgärder De vuxna ser till att det inte förkommer lek i lånekiosken. Arbetet påbörjas: Höstterminen 2010 Ansvarig: Förskoleklassens personal Nulägesanalys: I leken ute bland buskarna upplever eleverna att de inte är snälla mot varandra. Eleverna ska få en trygg och lustfylld lek. Eleverna ska träna sig på att lyssna på varandra för att lära sig hantera konflikter. Personalen befinner sig mellan de olika platserna på skolgården där det finns buskar. Arbetet påbörjas: Höstterminen 2010 Ansvarig: Förskoleklassens personal Årskurs 1/Fritids Nulägesanalys: Klart: Ansvarig: Nulägesanalys: Klart: Ansvarig: Nulägesanalys: Klart: Ansvariga: Eleverna känner att det kan hända dumma saker bakom lånekiosken på skolgården. Alla elever ska känna sig trygga överallt på skolgården. Alla vuxna ska gå runt överallt, även bakom lånekiosken, när man är ute på skolgården. Från och med dagens datum och framåt. Personalen på skolan och fritids. Vissa elever upplever obehag i samband med toalettbesök. Eleverna ska kunna vara på toaletten utan att vara rädda för att låset ska gå i baklås eller att någon annan elev ska öppna utifrån. Samtliga lås på toaletterna ska kontrolleras så de fungerar bra. Så fort som möjligt. Vaktmästaren. Eleverna upplever att det är stökigt och stimmigt i kapphallarna. Alla ska kunna vistas i kapphallen utan att vara rädd för att det är för stimmigt och stojigt. Personalen ska tänka på att skicka ut några barn i taget i kapphallen, när det är dags för rast. Eleverna ska tänka på att gå ut från kapphallen på en gång, när de klätt på sig. From dagens datum och framåt. Personalen och eleverna. 11

12 Bilaga 3 Årskurs 2/Fritids Nulägesanalys: Eleverna upplever att det kan förekomma kränkningar bakom K-huset (vid grindarna). Eleverna ska känna sig trygga på rasterna. Eleverna får inte vistas bakom huset under rasterna. Arbetet påbörjas: Höstterminen Ansvarig: Personalen i årskurs 2. Nulägesanalys: Eleverna upplever att det kan förekomma kränkningar mellan hemkunskapen och matsalen. Eleverna ska känna sig trygga på rasterna. Eleverna får inte vistas där under rasterna. Arbetet på börjas: Höstterminen Ansvarig: Personalen i årskurs 2. Nulägesanalys: Eleverna upplever att det ibland uppstår konflikter på fotbollsplanen. Eleverna ska lära sig att på egen hand lösa eventuella konflikter som kan uppstå vid spel och lek. Om eleverna inte klarar av att lösa konflikten på egen hand ska de säga till rastvakten. Rastvakten bevakar fotbollsplanen och ingriper vid behov. Arbetet påbörjas: Höstterminen Ansvarig: Personalen i årskurs 2. Årskurs 3/Fritids Nulägesanalys: Det är trångt i kapphallarna och detta medför att det blir riv, slit, knuffande och trängsel vid in- och utgång. Kläder och skor slängs också runt i kapphallen. Eleverna ska känna sig trygga i kapphallen. Var och en måste ta ansvar för sig själv och sköta sig själv vid in- och utgång. Man rör heller ingen annans kläder. Personal håller koll i kapphallen vid in- och utgång. Arbetet påbörjas: Höstterminen Ansvarig: Elever och personal i årskurs 3. Nulägesanalys: Eleverna uppträder på ett ojuste sätt på fotbollsplanen, både verbalt och fysiskt. Eleverna ska kunna genomföra fotbollsaktiviteter utan att någon incident händer. Eleverna ska lära sig att lösa mindre konflikter själva. Vi låter bli att spela fotboll på rasterna ett tag, fram till våren. Arbetet påbörjas: Höstterminen Ansvarig: Rastvaktande personal. 12

13 Bilaga 4 Trivsel- och ordningsregler Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade Visa och behandla varandra med respekt. All kränkning förbjuden, till exempel mobbing, fula ord och att slåss. Alla får vara med. Vi ska vara vänner. Rätt till egen åsikt. Lära sig att lyssna på varandra. Låta kamraternas saker vara i fred. Ta ansvar för sina egna och våra gemensamma saker. Inte skräpa ner. Inga mössor eller ytterkläder inomhus. Vänta på sin tur. Vi vill ha det lugnt inomhus. Vi använder inte svordomar och fula ord. 13

14 Bilaga 5 Ringa in det svar som passar in på dig. Tänk på att frågorna gäller den senaste tiden. 1. Trivs du på fritids? Trivselenkät Nej Ja 2. Får du dumma kommentarer eller skratt, så att du blir ledsen eller tycker det är obehagligt, när du säger något på fritids? Aldrig Någon gång Ganska ofta Ofta 4. Får du vara med och leka? Nej Ja 5. Finns det någon som inte får vara med och leka? Nej Ja 6. Brukar någon reta dig på fritids? Nej Ja 7. Brukar någon slå dig på fritids? Nej Ja 8. Är du rädd för någon på fritids? Nej Ja Om ja, vilken/vilka? 14

15 Bilaga 5 9. Är du dum mot någon på fritids? Nej Ja Om ja, vilken/vilka? 10. Finns det någon på fritids som andra barn ofta är dum mot? Nej Ja Om ja, vilken/vilka? 15