Bårslöv 5:6. Skåne, Bårslövs socken, del av Bårslövs bytomt, RAÄ 90 Anna Lagergren-Olsson UV SYD RAPPORT 2002:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2002:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH KOMPLETTERANDE FÖRUNDERSÖKNING Bårslöv 5:6 Skåne, Bårslövs socken, del av Bårslövs bytomt, RAÄ 90 Anna Lagergren-Olsson Bårslöv 5:6 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2002:30 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Undersökningarnas förutsättningar 5 Arkeologisk bakgrund 5 Mål och metod, förundersökning 8 Mål och metod, kompletterande förundersökning 9 Resultat 9 Utvärdering 11 Referenser 13 Administrativa uppgifter 14

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Bårslöv 5:6

5 Bårslöv 5:6 Anna Lagergren-Olsson Undersökningarnas förutsättningar M3 Produktion i Helsingborg har för avsikt att bebygga fastigheten Bårslöv 5:6, Bårslövs socken, Helsingborgs kommun med villor (fig. 1). Det planerade exploateringsområdet ligger i norra delen av Bårslöv, omkring 150 m nordost om Bårslövs kyrka (fig. 2). Delar av exploateringsområdet berör den registrerade bytomten (RAÄ 90 i Bårslövs socken), vilket medförde att den första arkeologiska insatsen rubricerades som förundersökning. Exploateringsytan omfattar ca 9500 m 2, men pga tät växtlighet av träd och buskage var endast ca 6000 m 2 tillgängligt för den arkeologiska förundersökningen (fig. 3). Indikationer på förmedeltida bebyggelselämningar vid förundersökningen föranledde en kompletterade förundersökning på en del av exploateringsområdet, knappt 2000 m 2 i dess nordvästra del (fig. 2). Vid den kompletterande förundersökningen var östra delen av den då aktuella undersökningsytan avverkad på slyskog och högar med ris och uppstickande stubbar hindrade avbaning österut (fig. 4). Förundersökningen utfördes i juni 2002 och den kompletterande förundersökningen i oktober samma år. Undersökningarna bekostades av M3 Produktion, Helsingborg och ansvarig arkeolog var författaren till denna rapport. Exploateringsområdet utgörs av en svag sydsluttning som i söder planar ut. Högsta nivån inom ytan ligger på drygt 52 m. ö. h. Norr om området fortsätter terrängen att stiga. Alven varierar, men utgörs i huvudsak av silt med inblandning av sand, grus och ler i varierande mängd. Nordvästra delen av ytan befanns vara mycket stenig under matjorden. Området har odlats i sen tid och gränsar i norr till åkermark. Arrhenius fosfatkarta uppvisar förhöjda fosfatvärden i det område där exploateringsytan är belägen. Närmaste större vattendrag, Råån, finns cirka 1500 meter söder om Bårslöv. Arkeologisk bakgrund Bårslöv är beläget i ett område där socknarna och dess kyrkor ligger tätt, liksom i stora delar av södra Skåne, men endast något längre norrut vidtar en annan struktur med större socknar. Bårslöv kan på så sätt sägas ligga i ett regionalt perspektiv i ett gränsland mellan Slättskåne och risbygden. Problematiken kring lokaliseringen av den yngre järnålderns bebyggelse i förhållande till de medeltida byarna Bårslöv 5:6 5

6 Fig. 2. Utdrag ur GSD Ekonomiska kartan blad 3C 2c med undersökningsområden och registrerade fornlämningar. Skala 1: Bårslöv 5:6

7 Fig. 3. Utdrag ur GSD Ekonomiska kartan blad 3C 2c med förundersökningsområdet och tillgängligt förundersökningsområde. Skala 1:1500. Fig. 4. Utdrag ur GSD Ekonomiska kartan blad 3C 2c med kompletterande förundersökningsområdet och tillgängligt kompletterande förundersökningsområde. Skala 1:1500 Bårslöv 5:6 7

8 är ännu inte till fullo belyst. Riddersporre (1988) har föreslagit en modell där den vikingatida bebyggelsen knyts till toftmarken. Riddersporres modell tycks äga giltighet inom många områden, men just i Bårslövs närområde har, t.ex. i Rya, konstaterats frånvaro av äldre bebyggelse på tofterna. Frågan är om detta har ett samband med Ryas karaktär av kolonat eller är något som karaktäriserar risbygdens byar. Bårslövs kyrka är från 1100-talets senare hälft, men ortnamnet anger att byn sannolikt är av högre ålder. Ortnamn på löv tillhör de äldsta skånska bebyggelsenamnsefterlederna. Namnen på löv upphörde att bildas redan före vikingatiden men har med stor sannolikhet varit i bruk sedan 200-talet e.kr. (Pamp 1983). Bårslövs bytomt mäter enligt en skifteskarta från 1763 cirka meter och är orienterad i öst västlig riktning. Det är på denna utbredning utsträckningen av den registrerade bytomten RAÄ 90 baserats. På samma karta finns en lucka i bebyggelsen där den tilltänkta exploateringsytan är belägen. Gårdar tillhörande byn finns utritade både väster om ytan, i anslutning till kyrkan och längre österut i två grupper. En splittrad bebyggelsestruktur, med flera grupper av hus inom bytomten är karaktäristiskt för byarna i risbygden, medan strukturen är mer sammanhållen längre söderut (Mogren 1998, s.13). Orsaken till detta är dåligt känd och en av frågorna är om den splittrade bebyggelsebilden i risbygden är en ursprunglig, strukturell företeelse eller ett resultat av labilitet i bebyggelseutvecklingen, t.ex. beroende på försvagat ekonomiskt underlag. Det var alltså av intresse att försöka lokalisera bebyggelselämningar tillhörande en äldre, eventuell förhistorisk fas av Bårlövs by och att fastställa om luckan i bebyggelsen på 1763 års karta över Bårslövs by varit bebyggd tidigare och, i så fall under vilka skeden. Trakten kring Bårslöv har en mycket rik representation av fornlämningstyper från olika perioder. Ett flertal ytinventerade boplatser finns i närområdet liksom anmälda lösfynd. I samband med anläggandet av en gasledning undersöktes fem boplatser, som daterades till bronsålder/äldre järnålder (Räf 1996). Ytterligare förhistoriska boplatslämningar har undersökts norr och nordväst om Bårslöv, vilka i datering spänner från neolitikum till yngre järnålder (Nagmér 1994, Knarrström & Olsson 2000). En gårdssamling (RAÄ22, Bårslövs sn) omfattar fynd vilka till delar härrör från fast. Bårslöv 5:1, norr om den här aktuella ytan. Bårslöv 5:1 omfattar en ytinventerad boplats, RAÄ62 (Bårslövs sn). Samlingen innehåller flint- och bergartsyxor från hela neolitikum samt två kärnyxor, vilka kan dateras till mesolitkum. I närområdet finns också synliga fornlämningar i form av ett flertal gravhögar. Exploateringsytan omfattar en svag sydsluttning, ett lämpligt boplatsläge. Fornlämningsbilden och tidigare utförda undersökningar i närområdet gjorde att möjligheten bedömdes föreligga att också påträffa äldre, förhistoriska lämningar inom ytan. Mål och metod, förundersökning Målsättningen med undersökningen var att fastställa förekomst och ge preliminär bedömning av utbredning och datering av eventuella lämningar, med fokus på frågor kring bebyggelsemönstret inom 8 Bårslöv 5:6

9 Bårslövs by samt på lokalisering av lämningar som skulle kunna kopplas till en föregångare till densamma. Undersökningen syftade också till att klarlägga om det inom ytan fanns bevarade äldre förhistoriska lämningar. Undersökningen genomförde med matjordsavbaning med maskin i sökschakt och en mindre utvidgning. Ett mindre urval anläggningar undersöktes. Matjorden och övriga lager som påträffades avbanades skiktvis och ett representativt urval fynd tillvaratogs. Bedömningar gjordes fortlöpande vad gällde hanteringen av lagerföljder och avbaningsstrategi. Mål och metod, kompletterande förundersökning Målsättningen med den kompletterande förundersökningen var att fastställa om det, i anslutning till ett vid förundersökningen dokumenterat dike, vilket kunde dateras till yngre vikingatid äldre medeltid, fanns bebyggelselämningar som skulle kunna knytas till den äldre fas av Bårslövs by vilken diket representerar. Målsättningen var också att närmare precisera dateringen. Eftersom södra delen av området är vattensjukt och den nordvästra delen kraftigt stenbunden, vilket försvårar upptäckt av eventuellt bevarade lämningar, koncentrerades undersökningen på den nordöstra delen, i anslutning till diket. Undersökningen genomfördes med matjordsavbaning av en större sammanhängande yta i anslutning till diket. Anläggningar, schakt och andra strukturer mättes in med totalstation och registrerades i Riksantikvarieämbetets fältdokumentationssystem Intrasis. Samtliga framkomna anläggningar ytdokumenterades och ett urval, med utgångspunkt i målsättningarna, undersöktes. Resultat Det kunde vid förundersökningen konstateras att undersökningsområdets södra (och f.a. sydvästra) del, som i ytan var plan, utgjordes av en utfylld, fuktig sänka. Fyllnadsmassorna (lager 103) uppgick som mest till en knapp meter och innehöll sent historiskt material, bl.a. maskintillverkat fönsterglas, ända ner i botten (fig. 5). I sänkans djupaste del var alven sandig och grusig och saknade de finare fraktioner som förekom i övriga delar av området, vilket är en indikation på att det kan ha stått öppet vatten i området. Under fyllnadsmassorna kunde sju stycken 1 2 m stora gropar dokumenteras, av vilka tre innehöll fynd i ytan som kunde dateras till sen historisk tid. Två av de gropar som saknade fynd kunde med ledning av fyllningskaraktär och begränsningens utseende tolkas som sentida. Inget medeltida eller äldre material med undantag för sparsamma mängder slagen flinta påträffades vare sig i fyllnadsmassorna eller i ytan av groparna därunder. Ett kärlfragment från ytan av en av groparna i denna södra del kan med viss reservation dateras till t. Norr om den utfyllda sänkan dokumenterades under matjorden ett humöst, homogent lager (lager 102) (fig. 5). Lagret varierade något i tjocklek, främst i anslutning till den södra delen och den igenfyllda sänkan, men var över större delen omkring 0,2 m tjockt. I Bårslöv 5:6 9

10 Fig 5. Utdrag ur GSD Ekonomiska kartan blad 3C 2c med samtliga schakt, anläggningar och lager. Skala 1:800 lagret påträffades slagen flinta och redskap i begränsade mängder och, i vissa delar, kolfragment. Flintredskapen utgörs av en borr, en kniv och två små avslagskärnor. Ingen keramik påträffades i lager 102 och heller inget medeltida eller historiskt material. I och under lager 102 kunde ett mindre antal anläggningar dokumenteras, i form av gropar och stolphål. Längst i NV dokumenterades två gropar vilka utfrån fyllningskaraktär och begränsningar bedömdes vara av hög ålder, eventuellt stenålder. I ytan av den ena gropen tillvaratogs slagen flinta. Nordvästra delen av ytan rikligt med natursten, vilket försvårade avbaningen och upptäckt av anläggningar. Stenarna var upp till 0,6 m stora och fanns i lager 102 och ner i alven. Stenarna var jämnt fördelade i schakten, men avtog i täthet mot öster så att förekomsten i de två östra schakten var sporadisk. I undersökningsområdets östra del dokumenterades vid förundersökningen ett dike (A634, fig. 6) med ett fyndmaterial som kunde dateras till övergången mellan förhistorisk tid och medeltid. Diket ligger drygt 30 m norr om och parallellt med gränsen för den registrerade bytomten. Diket överlagrades av den äldre odlingshorisonten och var, i den undersökta, östra delen 0,25 m djupt. Diket kunde följas i 30 m till dess avslutning väster. Ett par mindre mörkfärgning- 10 Bårslöv 5:6

11 ar (608 och 50058), ursprungligen tolkade som gropar av icke historisk karaktär bedömdes kunna utgöra en fortsättning på diket. Vid den kompletterande förundersökningen undersöktes anläggning 608 som visade sig utgöra ett stolphål. Fyllningen i stolphålet var av samma karaktär som fyllningen i diket, medan groparna, däribland A50058, hade en annan karaktär. Stolphålets läge och karaktär indikerar att det ingått i en konstruktion, t.ex. en grind, i en lucka i dikets sträckning. Dikets utbredning mot öster kunde inte klarläggas, då denna del av undersökningsområdet inte var tillgänglig (se ovan Undersökningens förutsättningar och fig. 4). Fyndmaterialet från diket (A634) omfattar en sländtrissa av en typ som är vanlig under yngre vikingatid-äldre medeltid. (Wahlöö 1976, Andersson 1976, fig. 6). Typen har även i något fall påträffats i äldre järnålderssammanhang (Lundqvist m.fl.1996). Sländtrissan påträffades i övre delen av diket, längst i öster av den dokumenterade delen. Övrigt fyndmaterial utgörs av ett fragment svartgods, relativt rikligt med bränd flinta, bränt ben och en mindre mängd bränd lera, en skrapa gjord på ett frostsprängt stycke samt flintavfall. I anslutning till diket dokumenterades vid förundersökningen spridda anläggningar. Vid den kompletterande förundersökningen kunde det konstateras att ytan norr om diket, utanför bytomten var stenröjd till skillnad från området söder därom. Ett antal anläggningar, i form av gropar och stolphål, dokumenterades, men inga byggnadskonstruktioner kunde konstateras. Diket undersöktes i flera delar (fig. 6), men inget fyndmaterial påträffades som kan precisera dateringen. Utvärdering Det kunde vid förundersökningen konstateras att undersökningsområdets södra del (som i ytan var plan) utgjordes av en sänka, utfylld med jordmassor i sen historisk tid. Under fyllnadsmassorna kunde ett antal större gropar dokumenteras, av vilka tre innehöll fynd i ytan som också kunde dateras till sen historisk tid. Före utfyllnaden har undersökningsområdets södra del (d.v.s. den del som faller inom den registrerade bytomten) varit vattensjuk och inte lämpat sig för bebyggelse. I villaområdet strax öster om undersökningsområdet har man också haft problem med vattenfyllda källare vid större regnmängder och i en trädgård söder om undersökningsområdet finns en dammanläggning. Detta är sannolikt förklaringen till varför ytan är obebyggd på skifteskartan och sannolik tidigare. Däremot kan det efter undersökningarna konstateras att det dokumenterade diket utgör en gränsmarkering kopplad till det äldsta Bårslöv, vilket bekräftar att den medeltida bytomtens utsträckning i denna del överensstämmer med den som markerats på skifteskartan från Möjligheterna att lokalisera bebyggelse tillhörande Bårslövs bys förmedeltida fas anses efter undersökningarna uttömda inom exploateringsområdet och inga vidare arkeologiska insatser förordas. Bårslöv 5:6 11

12 Fig. 6. Exploateringsområdets NV del med diket A634 och omgivande anläggningar. Skala 1: Bårslöv 5:6

13 Referenser Andersson, O Skånska Sländtrissor. Seminarieuppsats (C 1) i arkeologi, särskilt nordeuropeisk. Stencil. Knarrström, A. & Olsson, M Boplatser och härdområde vid Bårslöv. Skåne, Välluv och Bårslövs socknar, väg 109. Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet UV-Syd Rapport 2000:61. Lund. Lundqvist, L., Lindeblad, K., Nielsen, A-L., Ersgård, L Slöinge och Borg. Stormansgårfar i öst och väst. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 18. Stockholm. Mogren, M Topografi och fornlämningsmiljö. I Artursson (red.) Rya En medeltida bytomt och en förhistorisk boplats. Arkeologisk slutundersökning, Skåne, Kvistofta sn, Raä 92. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 1998:21. Lund. Nagmér, R. B Skåne, RAÄ 46 i Bårslövs socken och RAÄ 40 i Välluvs socken Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet UV-Syd. Rapport 1994:14. Pamp, B Skånska orter och ord. Riddersporre, M Settlement site village site. Analysis of the toft-structure in some Medieval villages and its relation to Late Iron Age settlements. A preliminary report and some tentative ideas based on Scanian examples. Geografiska Annaler 70 B (1), s Räf, E. (red) Skåne på längden. Sydgasundersökningarna Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:58. Lund Wahlöö, C Keramik i svenska fynd. Archaeologica Lundensia Investigationes de antiqvitatibus urbis Lundae VI. Lund. Bårslöv 5:6 13

14 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: och Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , och , Projektnummer: och Undersökningstid: juni och oktober 2002 Projektgrupp: Anna Lagergren-Olsson, projektledare, Magnus Andersson, arkeolog Exploateringsyta: 9500 m 2 Undersökt yta: m 2 Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 2c, edition 70, x 1313,6 y 6212,7 Koordinatsystem: Helsingborgs lokala Höjdsystem: Helsingborgs lokala Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 anläggningsbeskrivningar/profilritningar i skala 1:20. Digitalt dokumentationsmaterial förvaras hos Riksantikvarieämbetet, UV Syd i Lund. Fynd: Fnr 1 46 inlämnade till LUHM 14 Bårslöv 5:6