Förutom högskoleförordningens krav på civilingenjörsexamen gäller följande specifika mål för civilingenjörsprogrammet i mikroelektronik (ME).

Transkript

1 Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT06. Utbildningens mål Förutom högskoleförordningens krav på civilingenjörsexamen gäller följande specifika mål för civilingenjörsprogrammet i mikroelektronik (ME). Kunskap och förståelse Att ge mycket goda kunskaper i matematik och naturvetenskap såsom krävs inom tillämpad fysik. Detta säkerställs genom ett stort naturvetenskapligt och tekniskt basblock. Att ge kunskaper för att kunna modellera, förutsäga och utvärdera skeenden, matematiskt, med hjälp av dator eller experimentellt. Detta säkerställs via kurser i numerisk analys och ett flertal experimentella kurser. Att ge goda kunskaper inom de teknikvetenskapliga och forskningsnära fördjupningar som erbjuds inom programmet. Detta säkerställs via ett varierat kursutbud och en närhet till KTHs starka forskning inom ämnesområdet. För den internationella inriktningen gäller också att en civilingenjör som följt den kan: - följa och utnyttja kunskapsutvecklingen inom teknikområdet på respektive språk (spanska, tyska, franska). - översiktligt följa och utnyttja kunskapsutvecklingen inom teknikområdet på respektive språk (kinesiska och japanska). Färdigheter och förmågor Att kunna realisera produkter, system, processer, varor eller tjänster under hela livscykeln. Detta säkerställs genom att i kurser ge praktiska exempel. Att ge förmåga att analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar med en helhetssyn, dvs. med förståelse för det sammanhang där de ska fungera. Detta säkerställs genom olika kursmoment samt via specifika kurser som diskuterar ingenjörsmetodik och ingenjörens roll i ett större sammanhang. Ges träning och förmåga att leda och samarbeta i projekt, med grupper av olika sammansättning. Detta säkerställs genom specifika kurser i projektledning, liksom arbete i projektform i ett flertal kurser. Ges förmåga att kommunicera med andra människor, med hjälp av olika media och språk, har förmåga att använda sina kunskaper i andra länder och kulturer. Detta säkerställs genom internationalisering på hemma och bortaplan, exempelvis genom att studiemiljön i de högre årskurserna är mycket internationell (masterprogram med internationell rekrytering), samt via möjligheten att förlägga delar av sin utbildning utomlands och/eller läsa den internationella inriktningen. För den internationella inriktningen gäller också att en civilingenjör som följt den kan: - kommunicera effektivt med kolleger på språket i fråga (spanska, tyska, franska) - fungera professionellt i länder där språket talas (samtliga språk) Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Sida 1 av 5

2 Värderingsförmåga och förhållningssätt Att utbilda civilingenjörer med insikt i ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar och behov hos medarbetare, kunder och samhälle. Detta säkerställs genom att i ämnes- eller mer specifika kurser anknyta till dessa gruppers behov. Är förberedda på livslångt lärande för att kunna anpassa sig efter förändrade förutsättningar för arbetet. Detta säkerställs genom att ge ett stort grundläggande naturvetenskapligt och tekniskt basblock. Ges förmåga att ta ansvar för de konsekvenser som verksamheten som ingenjör kan få för miljön och för människors säkerhet och hälsa. Detta säkerställs genom att i olika kurser belysa ingenjörens yrkesroll. Hänvisning till KTH:s regelverk Utbildningens omfattning och innehåll Utbildningen omfattar fyra och ett halvt år och 270 högskolepoäng. De tre första åren är på grundnivå och de avslutande ett och ett halvt på avancerad nivå.programmets inriktningar utgörs av kurser inom nedanstående masterprogram (inriktning). Fotonik Nanoteknik Systemkonstruktion på kisel Utöver kurser inom ovanstående program kan ME:s studenter välja att läsa ett individuellt sammansatt kurspaket. Detta räknas då som individuell inriktning. En individuell inriktning skall godkännas av programledningen (PAL). Nedanstående masterprogram godkänns per automatik såsom individuella inriktningar. Trådlösa system Vetenskapliga beräkningar Modern fysik Tillämpad fysik För att erhålla examen skall fullgöras kursfordringar om 270 hp, varav skall ingå teknikvetenskapliga och matematiska-naturvetenskapliga kurser om minst 150 hp, varav kurser inom matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 hp och kurser inom teknikvetenskapliga ämnen om minst 75 hp, minst 22.5 hp kurser på D-nivå, examensarbete 30 hp på D-nivå. Studenter antagna HT06 har möjlighet att läsa till en examen omfattande 300 hp i enlighet med den utbildningsplan som gäller för ME07.KTHs policy är att utbildning på grundnivå är på svenska och att utbildning på avancerad nivå är på engelska. Flertalet kurser på avancerad nivå är följaktligen på engelska. Vissa kurser på grundnivå kan även de vara på engelska beroende på lärare. Behörighet och urval Behörighet och urval sker enligt KTHs antagningsordning som finns i KTH s regelverk Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg Läsårets uppdelning i terminer, perioder m.m. är beskrivet i KTH s regelverk Årskurs 1 och 2 är upplagda enligt ett system med obligatoriska kurser à 7,5 hp med två kurser parallellt per period. Upplägget i åk 1 är identiskt med beslutad utbildningsplan för åk /08 för Mikroelektronikprogrammet, vilket medför att redan ME06 kan övergå i det nya systemet om de så önskar. Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Sida 2 av 5

3 Årskurs 1 inleds med en kurs i grundläggande matematiska och ingenjörsmässiga färdigheter. Detta tjänar till att ge en mjukstart till högskolestudier. Kursen tjänar speciellt syftet att ge en smidig övergång från gymnasietill högskolestudier genom repetition av gymnasiematematik, experimentell metodik och färdighetsträning, genom praktisk problemlösning och lite programmering. Årskurs 1 innehåller vidare ett matematiskt basblock med ett flertal kurser inom grundläggande algebra och analys samt kurser inom grundläggande fysik och mekanik. Årskurs 2 och 3 innehåller fördjupning av de matematiska kunskaperna genom kurser inom vektoranalys, komplexanalys, transformmetoder, differentialekvationer samt matematisk statistik. Även baskunskaperna inom fysik byggs på under årskurs 2-3 med kurser inom t.ex. halvledarfysik, elektroteknik och kvantmekanik. Matematiken och fysiken kompletteras även med en kurs i kemiska koncept samt även mer tillämpade kurser inom numeriska metoder, projektledning och kurser kring elektriska kretsar och komponenter. Under årskurs 3 behöver även eventuella förkunskaper inför årskurs 4, utöver de obligatoriska kurserna, inhämtas. På våren i årskurs 3 kan studenterna även välja att göra ett kandidatexjobb. Årskurs 4 och 5 Generell princip för kompetensinriktningar på ME är att i möjligaste mån utnyttjakths högklassiga masterprogram på följande sätt:- Masterprogrammets kurser läses i årskurs 4 (och 5 om studenten väljer att läsa 300 hp)- Eventuella förkunskapskurser läses i årskurs 3 på våren.- Obligatoriska kurser på mastern bör generellt läsas av ME- En del kurser kan uteslutas om de överlappar med obligatoriska kurser på ME SpråkinriktningarnaAtt läsa ME-programmet med en språkinriktning innebär att man läser språk parallellt med övriga kurser och att man i årskurs 4 eller 5 åker på ett års utbyte i något land där språket i fråga talas och används som undervisningsspråk på universitetet. För de europeiska språken läser man utöver programmets ordinarie kurser 25,5 hp kurser i språk och kultur fördelat som 7, hp över åren. Årskurs 4 läses utomlands med 15 hp språk och 45 hp kurser inom den valda kompetensinriktningen. I augusti, sommaren mellan årskurs 3 och 4, läses en 4,5 hp kulturkurs om det land där studenten kommer att vistas. Examensarbetet görs normalt i Sverige.För de asiatiska språken gäller följande: Utöver programmets ordinarie kurser läses 30 hp kurser i språk och kultur fördelat som hp över åren. Årskurs 5 läses utomlands med 30 hp språk och kultur samt 30 hp examensarbete. Då språkinriktningarna innebär att ett år läses utomlands vid annat universitet så hanteras detta genom individuella studieplaner med tillgodoräknande. Som grund för examen ligger dock alltid de fastställda kursfordringarna. Kurser Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i bilaga 1. För de studenter som följer denna utbildningsplan och väljer att följa någon av ovan nämnda masterprogram blir mängden valfria kurser mycket begränsad. Studenterna har möjlighet att istället läsa till en 300 hp examen enligt utbildningsplanen för HT07. Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Villkor för deltagande i utbildningen Studieanmälan skall göras av alla studenter som avser att studera nästkommande termin. Denna anmälan utgör en grund för terminsregistrering och underlag för beslut om uppflyttning till följande termin. Studieanmälan/kursval för höstterminen görs senast 15 maj och för vårterminen senast den 15 november. Uppflyttningsreglerna för ME-programmet är: Från åk 1 till åk 2-45 högskolepoäng ur åk 1. Från åk 2 till åk 3-90 högskolepoäng åk 1 och 2. Från åk 3 till åk högskolepoäng ur åk 1, 2 och 3. Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Sida 3 av 5

4 Kursregistrering görs innan tredje veckan på kursen för de anmälda studenter som deklarerat att de avser följa kursen. Tillgodoräknanden Student som har läst någon/några kurser på något annat universitet eller högskola kan tillgodoräkna sig de kurserna i civilingenjörsexamen. De kurser som skall tillgodoräknas får inte överlappa med någon kurs redan läst vid KTH. För att byta ut någon obligatorisk kurs måste dokumenterade kunskaper i samma omfattning för motsvarande ämne uppvisas. Ansökningshandlingar för tillgodoräknande eller byte av kurs skall lämnas till studievägledare för bedömning och beslut av programansvarig lärare. Till ansökan skall bifogas vidimerade betygskopior för åberopad kurs samt kursbeskrivningar (kursplan). Handläggningstiden är normalt ett par veckor från ansökningstillfället. Kopia på beslut skickas alltid hem till den sökande. Hänvisning till policyn som finns i KTH s regelverk Utlandsstudier För att vara behörig för utbytesstudier inom ramen för något utbytesavtal som finns med utländska universitet gäller följande: Maximalt två oavslutade kurser om man går i årskurs 2 Maximat tre oavslutade kurser om man går i årskurs 3 För urvalet av programspecifika platser gäller de KTH-gemensamma urvalskriterierna. För att vara behörig för utbytesstudier inom ramen för något utbytesavtal som finns med utländska universitet gäller följande: Maximalt två oavslutade kurser om man går i årskurs 2 Maximat tre oavslutade kurser om man går i årskurs 3 För urvalet av programspecifika platser gäller de KTH-gemensamma urvalskriterierna.hänvisning till urvalskriterierna i KTH-handbok 2, flik Examensarbete För civilingenjörsexamen skall ett examensarbete om 30 hp inom mikroelektronikutföras. Examensarbetet utförs normalt i slutet av utbildningen och kan inte påbörjas förrän studenten uppnått minst 210 hp inom utbildningen. Examensarbete skall utföras inom den kompetensinriktning studenten valt. Val av examensarbete görs i samråd med tänkt examinator. Möjlighet finns att göra ett examensarbete som betygssätts med P/F alternativt att examensarbetet betygssätts i skalan A-F där betygen A-E är godkänt. Med den nya skalan gäller att för godkänt betyg skall arbetet bedömas vara godkänt i tre bedömningsgrunder: process, tekniskt/vetenskapligt innehåll och presentation. För civilingenjörsexamen skall ett examensarbete om 30 hp inom mikroelektronikutföras. Examensarbetet utförs normalt i slutet av utbildningen och kan inte påbörjas förrän studenten uppnått minst 210 hp inom utbildningen. Examensarbete skall utföras inom den kompetensinriktning studenten valt. Val av examensarbete görs i samråd med tänkt examinator. Möjlighet finns att göra ett examensarbete som betygssätt med P/F alternativt att examensarbetet betygssätt i skalan A-F där betygen A-E är godkänt. Med den nya skalan gäller att för godkänt betyg skall arbetet bedömas vara godkänt i tre bedömningsgrunder: process, tekniskt/vetenskapligt innehåll och presentation. Hänvisning till KTHs riktlinjer som finns i KTH s regelverk Examen Villkoren för examen är uppfyllda i och med att kursfordringarna i programmet är uppfyllda. Examens benämning är Civilingenjörsexamen. I examensbevisets textdel anges det utbildningsprogram, Mikroelektronik, som den studerande genomgått. Ansökan om examen lämnas till utbildningskansliet vid KTH Skolan för informations- och kommunikationsteknik. Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Sida 4 av 5

5 Hänvisning till KTHs lokala examensordning som finns i KTH`s regelverk Bilaga 1 - Kurslista Bilaga 2 - Inriktningsbeskrivningar Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Sida 5 av 5

6 Bilaga 1: Kurslista Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik (ME), Utbildningsplan för kull HT06 Gemensamma kurser Årskurs 1 Obligatoriska kurser (60.0 hp) 2B1113 Tillämpad fysik, termodynamik och vågrörelselära 7.5 2B1116 Ingenjörsmetodik 7.5 2B1560 Digital design 7.5 2I1080 Objektorienterad programmering 7.5 5B1146 Algebra och geometri 7.5 5B1147 Envariabelanalys 7.5 5B1148 Flervariabelanalys 7.5 5C1108 Tillämpad fysik, mekanik 7.5 Årskurs 2 Obligatoriska kurser (60.0 hp) DN1215 Numeriska metoder, grundkurs 7.5 Grundnivå EI1102 Elkretsanalys 7.5 Grundnivå EI1200 Elektromagnetisk fältteori 7.5 Grundnivå IH1611 Halvledarkomponenter 7.5 Grundnivå IT1611 Mikroelektronikprojekt 7.5 Grundnivå SF1635 Signaler och system, del I 7.5 Grundnivå SF1648 Partiella differentialekvationer 7.5 Grundnivå SF1649 Vektoranalys och komplexa funktioner 7.5 Grundnivå Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Bilaga 1, sida 1 av 5

7 Årskurs 3 Obligatoriska kurser (36.0 hp) EQ1100 Signaler och system, del II 7.5 Grundnivå IE1202 Analog elektronik 7.5 Grundnivå IF1621 Kvantmekanik I 7.5 Grundnivå KD1140 Kemiska koncept 6.0 Grundnivå SF1913 Matematisk statistik 7.5 Grundnivå Villkorligt valfria kurser HL1008 Cell- och molekylärbiologi 15.0 Grundnivå ID1005 Algoritmer och datastrukturer 7.5 Grundnivå IF2692 Statistisk fysik 7.5 Avancerad nivå IS1200 Datorteknik, grundkurs 7.5 Grundnivå Årskurs 4 Årskurs 5 Individuell inriktning (MEX) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Följande masterprogram är garanterat godkända som individuell inriktning, minst 90 hp, inklusive examensarbet 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. Masterprogram, modern fysik (TMPHM) 120 hp. Masterprogram, tillämpad fysik (TAPHM) 120 hp. Masterprogram, tekniska beräkningar (TSCCM) 120 hp. Masterprogram, trådlösa system (TTLSM) 120 hp. Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Bilaga 1, sida 2 av 5

8 Årskurs 5 Internationell inriktning (MINT) Årskurs 1 Villkorligt valfria kurser 9E1323 Tyska, fortsättningsnivå 7.5 9E1339 Franska, fortsättningsnivå 7.5 9E1344 Spanska, fortsättningsnivå 7.5 9E1380 Japankunskap, grundnivå 6.0 9E1390 Kinakunskap, grundnivå 6.0 Årskurs 2 Obligatoriska kurser (60.0 hp) EI1102 Elkretsanalys 7.5 Grundnivå EI1200 Elektromagnetisk fältteori 7.5 Grundnivå IF1621 Kvantmekanik I 7.5 Grundnivå IH1611 Halvledarkomponenter 7.5 Grundnivå IT1611 Mikroelektronikprojekt 7.5 Grundnivå SF1635 Signaler och system, del I 7.5 Grundnivå SF1648 Partiella differentialekvationer 7.5 Grundnivå SF1649 Vektoranalys och komplexa funktioner 7.5 Grundnivå Villkorligt valfria kurser DS1324 Teknisk tyska, mellannivå 9.0 Grundnivå DS1334 Teknisk franska, mellannivå 9.0 Grundnivå DS1348 Teknisk spanska, mellannivå 9.0 Grundnivå DS1382 Japanska, fortsättningsnivå I 6.0 Grundnivå DS1392 Kinesiska, fortsättningsnivå I 6.0 Grundnivå Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Bilaga 1, sida 3 av 5

9 Årskurs 3 Villkorligt valfria kurser DS1384 Japanska, fortsättningsnivå II 9.0 Grundnivå DS1394 Kinesiska, fortsättningsnivå II 9.0 Grundnivå DS2326 Teknisk tyska, högre nivå 9.0 Avancerad nivå DS2336 Teknisk franska, högre nivå 9.0 Avancerad nivå DS2349 Teknisk spanska, högre nivå 9.0 Avancerad nivå Årskurs 4 Villkorligt valfria kurser DS1386 Japanska, mellannivå 9.0 Grundnivå DS1396 Kinesiska, mellannivå 9.0 Grundnivå År 4 på civilingenjörsprogrammet motsvarar år 1 på ett magisterprogram, minst 90 hp, inklusive examensarbete 30 hp, väljs ur ett masterprograms kurser. För detaljinformation om masterprogrammen och de ingående kursererna se respektive program. Masterprogram, nanoteknik (TNTEM) 120 hp. Masterprogram, systemkonstruktion på kisel (TSKKM) 120 hp. Masterprogram, fotonik (TPHSM) 120 hp. Årskurs 5 Åk 5 på civilingenjörsprogrammet motsvaras av åk 2 på ett masterprogram. Nanoteknik (NANO) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Åk 4 på civilingenjörsprogrammets inriktning Nanoteknik motsvarar åk 1 på masterprogrammet Nanoteknik. Minst 90 hp, inklusive examensarbete 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. För detaljinformation om masterprogrammet och ingående kurser se "Masterprogram, nanoteknik (TNTEM) 120 hp". Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Bilaga 1, sida 4 av 5

10 Årskurs 5 Åk 5 på civilingenjörsprogrammets inriktning Nanoteknik motsvarar åk 2 på masterprogrammet Nanoteknik. Fotonik (PHOT) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Åk 4 på civilingenjörsprogrammets inriktning Fotonik motsvarar åk 1 på masterprogrammet Fotonik. Minst 90 hp, inklusive examensarbete 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. För detaljinformation om masterprogrammet och ingående kurser se "Masterprogram, fotonik (TPHSM) 120 hp". Årskurs 5 Åk 5 på civilingenjörsprogrammets inriktning Fotonik motsvarar åk 2 på masterprogrammet Fotonik. Systemkonstruktion på kisel (SOCD) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Åk 4 på civilingenjörsprogrammets inriktning Systemkonstruktion på kisel motsvarar åk 1 på masterprogrammet Systemkonstruktion på kisel. Minst 90 hp, inklusive examensarbete 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. För detaljinformation om masterprogrammet och ingående kurser se "Masterprogram, systemkonstruktion på kisel (TSKKM) 120 hp". Årskurs 5 Åk 5 på civilingenjörsprogrammets inriktning Systemkonstruktion på kisel motsvarar åk 2 på masterprogrammet Systemkonstruktion på kisel. Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Bilaga 1, sida 5 av 5

11 Bilaga 2: Inriktningar Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik (ME), Utbildningsplan för kull HT06 Individuell inriktning (MEX) Inriktningen kräver en individuell studieplan som skall vara gokänd av programansvarig lärare. Följande masterprogram är garanterat godkända som individuell inriktning, minst 90 hp, inklusive examensarbet 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. Masterprogram, modern fysik (TMPHM) 120 hp. Masterprogram, tillämpad fysik (TAPHM) 120 hp. Masterprogram, tekniska beräkningar (TSCCM) 120 hp. Masterprogram, trådlösa system (TTLSM) 120 hp. Internationell inriktning (MINT) Nanoteknik (NANO) Kunskap inom nanoteknik är basen för mycket av det vi ser inom dagens avancerade teknologier såsom integrerade kretsar, hårddiskar och fiberoptisk kommunikation. Användningen av avancerade material inom dessa områden kommer även i framtiden att vara stort men en mängd nya tillämpningar av avancerade material och materialsystem kommer med stor säkerhet att se dagens ljus. Det kan gälla allt från supraledare i kraftkomponenter till solceller och kvantdatorer. En sak som nästan alla forskningsområden inom nanoteknik har gemensamt är att förståelse på mikroskopisk nivå är av fundamental betydelse. Förmåga att förstå och konstruera material på mikroskopisk nivå ger möjligheter att uppnå nya önskade egenskaper. Dessa möjligheter går ofta under benämningen nanoteknik då den relevanta längdskalan ofta ligger i nanometerområdet dvs. en miljarddels meter och har fått stor uppmärksamhet på senare år. Kompetensinriktningen nanoteknik ger dig de breda grundläggande fysikkunskaper som behövs för att såväl studera som tillverka avancerade materialsystem. Exempel på sådana system är halvledarstrukturer i elektroniska och optiska komponenter och lasrar men inriktningen ger också goda grunder för att arbeta inom områden där framtidens teknologier tar form såsom t.ex. vätelagringsmaterial, nanorör, spintronik och självreproducerande system. Kompetensinriktningskurserna behandlar dels grundläggande teoretiska aspekter på nanoteknik, dels experimentella aspekter såsom analysmetoder och tillväxttekniker. Kunskaper inom nanoteknik kommer till användning inom nästan alla industriområden och arbetsmarknaden efter avslutad utbildning är därför generellt mycket god.preliminärt är de obligatoriska kurserna för nanoteknik-studenterna även obligatoriska för ME-studenterna, med undantag för kvantmekanik och halvledarfysik, som MEstudenter redan läst i tidigare årskurser. Minst 90 hp, inklusive examensarbet 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. För detaljinformation om masterprogrammet och ingående kurser se "Masterprogram, nanoteknik (TNTEM) 120 hp". Fotonik (PHOT) Ljus har alltid varit ett av våra främsta medel för att inhämta och överföra information. Fotonik handlar om användningen av ljus inom informations- och mätteknik i bred mening. Kompetensinriktningen Fotonik är sammansatt för att ge dig kunskaper för att vara med att forma den snabba utvecklingen inom modern användning av optik inom exempelvis kommunikationsteknologi som bygger på optisk kommunikation (fiberoptik), och inom mät- och sensorteknik, exempelvis för medicinska och biologiska tillämpningar. I det Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Bilaga 2, sida 1 av 2

12 framväxande globala informationssamhället, och den mobila infrastruktur vi ser växa fram med tredje generationens mobiltelefoni, så är det just ljus som används för att förmedla all data och allt tal kors och tvärs över världen. De elektroniska motorvägarna är i själva verket optiska. Eftersom de datahastigheter som används inom optisk kommunikation är tiotals gigabit per sekund, krävs även kunskaper inom höghastighetselektronik och avancerad elektronikkonstruktion. Läser du kompetensinriktningen fotonik finns en hel del kurser i modern optik, kurser om hur lasern fungerar och kurser hur man bygger optiska nätverk för telekommunikation. En del kurser kommer att samköras med ett nytt internationellt magisterprogram i Fotonik som har startats i Kista.Listan för den moderna användningen av ljus kan göras längre än så. Alla känner säkert till CD och DVD, där en laser används för att läsa av informationen. Fotoniken blir också alltmer betydelsefull inom medicinska tillämpningar. Lasrar används exempelvis inom kirurgi, fiberoptik används inom endoskopi och titthålskirurgi, och optisk mät- och sensorteknik kan bland annat användas för blodtrycksmätning och för mammografi.området fotonik genomgår för närvarande en stark industriell expansion, både inom etablerade storföretag, liksom hos ett antal start-up företag. Kista är Sveriges ledande centrum inom forskning och industriell användning av fotonik, bl a. finns här Kista Fotonikforskningscentrum (KPRC) som samlar högskoleoch industriella intressenter, och koordinerar forskning och utbildning. Minst 90 hp, inklusive examensarbet 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. För detaljinformation om masterprogrammet och ingående kurser se "Masterprogram, fotonik (TPHSM) 120 hp". Systemkonstruktion på kisel (SOCD) En väldigt stor del av vår vardag är Elektronik: datorn, internet, mobiltelefonen, stereon, bilen, kollektivtrafiken, bankomaten mm. Det moderna samhällets användning av elektroniska system har ökat kraftigt. Systemprestanda beror på den hårdvara som är tillgänglig och den beror i sin tur på utvecklingen av mikroelektroniska och fotoniska komponenter. Dagens snabba utveckling baseras på att elektroniken kan göras allt snabbare, och att fler transistorer kan integreras på samma chip. I dagens läge talar man om nanoelektronik snarare än mikroelektronik, eftersom komponentstorleken har krympt så mycket. Andelen mikroelektronik i elektroniksystem ökar också. En klassisk telefon har ett komponentvärde av ca 15 kr medan en GSM-telefon har ett komponentvärde av ca 1000 kr. I en modern bil utgör elektronik % av produktionsvärdet. Det moderna samhället kräver också att vi hushåller med energi. Mikroelektronikindustrin är idag en av de snabbaste växande tillverkningsindustrierna i världen, med en tillväxttakt på omkring 15 procent per år. Elektronikbranschen har nu gått om skogsnäringen som största enskilda exportbransch i Sverige. Var man väljer att specialisera sig beror mycket på det personliga intresset, men för att utbildningen ska vara hållbar i ett långt perspektiv och vara möjlig att bygga vidare på med t ex forskarstudier, har vi gjort ett grundligt arbete i att försöka hitta de baskunskaper som alla har nytta av. För att kunna konstruera mikroelektronikkomponenter och kretsar behövs en gedigen grund i halvledarfysik, digital och analog elektronik, blandat med systemkunskap. Bland praktiska kurser får studenterna vara med och tillverka dioder och transistorer (elektroniska komponenter som styr och förstärker elektrisk ström) i KTHs moderna halvledarlaboratorium. Bland framtida arbetsuppgifter finns framtagning av avancerade halvledarkretsar, konstruktion av elektronik för kommunikations- och datorsystem, och kretsar för specifika tillämpningar (ASICs). Särskild tyngd läggs på att på ett tidigt stadium introducera och använda ledande nutida och framtida teknologier och koncept på ett sådant sätt att utbildningsprogrammet är och förblir ett av de ledande i världen inom detta område. Typiska exempel på elektroniksystem är radioelektronik för basstationer och mobiltelefoner, medicinsk elektronik för analysinstrument och patientövervakning, avancerad fordonselektronik, och intelligent hemelektronik.i årskurs tre läser studenterna Datorteknik grundkurs, som är förkunskapskrav för de obligatoriska kurserna på SoC, samt rekommenderas läsa Algoritmer och datastrukturer om de inte har motsvarande utökade programmeringskunskaper. SoC innehåller ett stort antal obligatoriska kurser, men en del av de obligatoriska projektkurserna kan eventuellt bytas ut eftersom ME-studenterna läser projektkurser i både årskurs 2 och 3. Minst 90 hp, inklusive examensarbet 30 hp, väljs ur masterprogrammets kurser. För detaljinformation om masterprogrammet och ingående kurser se "Masterprogram, systemkonstruktion på kisel (TSKKM) 120 hp". Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik antagna fr o m HT06. Bilaga 2, sida 2 av 2