JÄRFÄLLA FRIMÄRKSKLUBB

Transkript

1 JFK-info 1-14 JÄRFÄLLA FRIMÄRKSKLUBB

2 Styrelse och funktionärer Namn Ort E-post Telefon Ordförande Gert Öster Järfälla Vice ordf. Tommy Otterbrandt Järfälla Kassör Lars Axelsson Kungsängen Sekreterare Lennart Linden Järfälla Ledamot Leo Stenman Sollentuna Suppleant Stig Jansson Kungsängen Järfälla Frimärksklubb hälsar dig välkommen till Hästskovägen 81 följande tisdagar Januari 7 21 Hos Sollentuna* September 2 Februari 4 16 Hos Sollentuna* 18 Hos Sollentuna* Oktober 7 Mars 4 Årsmöten 21 Hos Sollentuna* 18 Hos Sollentuna* November 4 April 1 18 Hos Sollentuna* 15 Hos Sollentuna* December 2 Julavslutning Maj 6 Vårfest Notera i din almanacka och kom ihåg att titta i den. Liten auktion varje möte, och ibland något mera Gäster är välkomna och behöver inte binda sig på något sätt. Bli medlem när Du känner för det *)Sollentuna mötena äger rum på Minervavägen 4 i Häggvik Samling på Hästskovägen kl. 17:50 för gemensam avfärd med bil. Järfälla Frimärksklubb Plusgiro Tamburingränd 8 Vuxen JÄRFÄLLA Ungdom

3 Ordförandeord Julen är över, det nya året har börjat och med det så har en ny frimärkssäsong börjat. Nu går vi mot ljusare tider och dagarna blir så sakta längre, men kvällarna är fortfarande långa och mörka med mycket tid för att syssla med vår samlarhobby. Redan den 7 januari hade vi vårt första medlemsmöte för året. Mötet var ovanligt välbesökt genom mycket god uppslutning från Sollentuna FF som vi sedan hösten har ett samarbete med genom att vi besöker varandras möten. En person som vi dock saknade, var Bo Carlborg. Det var med tungt hjärta som jag hade sorgen att meddela att Bo hade gått bort i cancer den 28 december. Bosse som i två omgångar varit ordförande, var en verklig klippa och klubbens stöttepelare. Han hade under många år alltid varit med på våra medlemsmöten. När han i oktober 2013 helt plötsligt inte kom till vårt möte, undrade alla vad som hänt, och vi blev oroliga. Han var ju alltid med på mötena i alla väder. Senare på kvällen fick jag reda på att han ramlat och lagts in på sjukhus. Vi visste inte då att cancern slagit till, och under några veckor verkade Bosse bli bättre. Vi väntade på att han skulle komma till mötena igen och hålla i auktionerna som vanligt. Så blev det dock inte, och nu är Bosse borta för alltid, men inte i våra minnen. Saknaden kommer att var stor, men Bosse kommer ändå att vara närvarande på något sätt under lång tid framöver. Jag kommer nog alltid att fundera över vad Bosse skulle ha tyckt eller gjort när något viktigt beslut ska tas, precis som jag alltid rådfrågade honom och ville höra hans syn på saken medan han fortfarande var med oss. Även om vi inte längre har Bosse med oss, så går livet och verksamheten inom klubben vidare. Det fördjupade samarbete med Sollentuna FF som inleddes under hösten genom att ha gemensamma medlemsmöten har fallit mycket väl ut och fortsätter. Detsamma gäller vår Studiecirkel Hur samlar vi. Jag har alltid tyckt att det var en lyckträff när vi startade cirkeln. Den har gett nytt liv till våra möten då vi själva får dela med oss av våra kunskaper, och erfarenheter och hur vi på ett bra sätt skall kunna presentera och åskådliggöra vårt samlande. Årsmöten 2014 Föreningens medlemmar kallas till Årsmöte den 4 mars i Lokalen på Hästskovägen 81. Årsmötesförhandlingarna inleds med Ungdomsavdelningens årsmöte kl och följs av vuxenavdelningens årsmöte ca. kl

4 Medlemsavgift Medlemsavgiften för 2014 är på 75 kr. och betalas till klubbens plusgirokonto Pg: Medlemsavgiften skall vara betald senast den 31/ Kommer du på vårt nästa möte så kan du också betala direkt till klubbens kassör. Program för Våren /1 Udda objekt i en samling hembygdsfilateli (Göran Heijtz) 4/2 Frimärksutgivningen i Sydamerika (Tommy Otterbrandt) 18/2 Malmbanans första 20 år (Leif Bergman) 4/3 Insekter i Norden (Lars Axelsson) 18/3 Bältesspänneri med anknytning till Sollentuna (Leif Bergman) 1/4 En annorlunda samling av udda objekt (Lennart Linden) 15/4 Posten över kölen (Gustaf Ankarcrona) 6/5 Östergötland ur ett filatelistiskt perspektiv (Gert Öster) "Hur samlar vi" Vår studiecirkel hur samlar vi har kör nu igång för 7e terminen. Vi har tidigare under Tommy Otterbrandts ledning gått igenom Frimärksländerna i Afrika, Asien och Oceanien. Vi har i dessa länder kunnat följa hur frimärksutgivningen återspeglat politiska skeenden och hur nya frimärksländer tillkommit och gamla försvunnit. Under våren står Sydamerika på tur för en genomgång. Vi kommer också att få lära oss mer om Insekter i Norden och hur man kan lägga upp en motivsamling. Hela programmet redovisas längre fram i detta nummer. Som ett led i studiecirkeln har vi också försökt att redovisa vad vi fått lära oss här i JFK-info. Ett av områdena som togs upp under 2013 var Lördags utdelningen som Lennart Liden guidade oss i. Nedan följer ett artikel som tidigare varit publicera i Allt om Posthistoria

5 Lördagsutdelning 1/ / En kort episod i Postens historia. Sammanställt av Lennart Linden Postutdelning på lördagar Före den första september 1978 delade Posten ut försändelser på lördagar till ordinarie porto, precis som man tidigare alltid gjort. Efter detta datum kunde man fortfarande få post utdelad på en lördag men nu till en särskild lördagsutdelningsavgift. Den första september 1978 meddelade Posten i en skrivelse. Vi upphör inte att dela ut post på lördagar, och vi stänger inte postkontoren, men de som anlitar vår lördagsservice får i en del fall betala en extraavgift. Sedan förklarade man. Behovet av postutdelning på lördagar har minskat på senare år. Det gäller i viss mån posten till privatpersoner men framförallt posten till företag, myndigheter och organisationer, som får ungefär hälften av all post. Dessa har ju numera oftast stängt på lördagarna och tar hand om posten först på måndagen. Kostnaderna för lördagsservicen har ökat kraftigt. Men genom de ändringar som nu genomförs minskar behovet av personal i Posten på lördagarna, särskilt i postutdelningen. Detta gör att Postens kostnader kan minskas med åtskilliga miljoner kronor, vilket kommer att påverka portot. Dessutom blir det möjligt att ge postpersonalen lördagsledigt i större utsträckning Detta var i stort Postens argument för att slopa den allmänna lördagsutdelningen som då följaktligen drogs in den 1 september Denna period med lördagsutdelning mot avgift blev så kort att några större förändringar av de ursprungliga reglerna inte hann ske. En höjning av lördagsutdelningsavgiften genomfördes dock under perioden. Förstadagsbrev, stämplat 1/9 utdelat lördag 2/ Utöver den höjningen höjdes det ordinarie portot sex gånger. Några mindre förändringar gjordes också i texten i de särskilda blanketter som användes när lördagsutdelningen inte fungerat (Bl och ). Fyra olika typer av denna blankett gavs ut under perioden och användes när Posten inte lyckades dela ut försändelser på lördagen som tänkt. Dessa blanketter på äktgångna försändelser är minst sagt ovanliga om inte sällsynta. Försändelser med ass, rek och andra tilläggstjänster är relativt svåra. Däremot är vanliga bruksbrev och brevkort inte speciellt svåra att komma över.

6 Det här är en intressant period svensk posthistoria som ännu inte, förmodligen för att den är så modern, fått den uppmärksamhet bland samlare som den förtjänar. Närmare dokumentation av området saknas också. Posten införde nu i stället en ny tjänst där man mot en avgift delade ut post på lördagar. Posthistoriskt blev perioden med lördagsutdelning inte särskilt lång, men drygt åtta år höll man ändå på och drygt tjugo år har nu gått sedan nedläggningen. Tjänstens omfattning Utdelning av lördagsförsändelser omfattade brev, postkort inklusive rek, ass, postförskott, A- trycksaker, A-varuprov, blindskriftsförsändelser, postogram, ilpaket, postanvisningar, utbetalningskort, avier till flygpaket från utlandet. Adresskort till B-paket som spridningssorterats på fredag. Försändelser som inte var tillåtna som Lördags-försändelser var, militärbrev, militärpostkort och försändelser frankerade med militära svarsmärken från militärbrev. Etiketter och blanketter För att kunna skilja lördagsförsändelser från vanlig post tog Postverket fram olika typer av etiketter och blanketter i både rullar och häften. Få perioder kan nog visa upp så mycket privat tillverkat postalt material som perioden för lördagsutdelning. Tillsammans med de privat tillverkade etiketter och stämplar som förekom, gör det att denna period, trots att den endast varade i drygt åtta år, och trots att den är så modern, är speciell och intressant att samla. Allt detta material och därtill portohöjningar i steg från 1,30 kr till 2,10 kr samt två olika brevkortsporton och trycksaksporton samt ändringar i både rek- och assavgifterna, gör att en i någon mening komplett samling portokombinationer för lördagsförsändelser inte är så lätt att få ihop. L-avgiften var från början två kronor men höjdes 1983 till tre kronor. Portosatserna höjdes under dessa drygt åtta år sex gånger. De första åren, fram till den 31 maj 1981 var det ett lägre porto för brevkort än för brev, men från och med den 1 juni 1981 taxerades även brevkort som brev. Regler och bestämmelser Sortering När lördagsförsändelser skickades tillsammans med övrig post i postsäckar skulle flaggan (etiketten) på säcken märkas med ett L oavsett om det bara råkade vara en enda lördagsförsändelse tillsammans men övrig post i postsäcken.

7 Utlandsförsändelser. Lördagsförsändelser kunde inte skickas från utlandet bortsett från paket där Lördagsavgiften ingick i den ordinarie avgiften. Ett undantag är ett brev från England till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet som vid tillfället hade en stor internationell konferens i Göteborg. Man hade då ett avtal med Posten så att all inkommande post försågs med L-etikett, tilläggsfrankerades med L-avgiften och bars ut på lördagen. Avgiften betalades sedan i efterskott av förbundet IKFF. Befriade från Lördagsutdelningsavgiften var postogram då den ordinarie avgiften berättigade till L-utdelning. Även blindskriftsförsändelser var befriade från L-avgift. Paketavier delades också ut på lördagar utan extra avgift. L-avgiften skulle betalas som andra postavgifter med frimärken, frankostämpling, porto betalsystem eller kontant. Tjänstebrevsrätten innebar också möjlighet att skicka L-försändelse. Vid eftertaxering och lösenbeläggning av L-försändelse skulle de allmänna reglerna tillämpas, varvid enkel felande avgift och expeditionsavgift skulle uttas. Märkning av lördagsförsändelser och övrig tillämpning Posten framställde två olika etiketter för L-utdelning. Den första kom ut i och med att L-utdelningen infördes Den andra gavs ut Båda gavs ut i rullar, den senare även i häfte. Redan från införandet av dessa etiketter fanns de i olika färgnyanser. Rullarna levererades i en kartong med cirka 100 stycken etiketter i varje rulle. Det fanns även privat framställda etiketter oftast något mindre än de av Posten utgivna. Tre olika privat framställda etiketter fanns med säkerhet. Man kan ju tycka att det är märkligt att Kartong samt postens och privat framställda etiketter trycka egna etiketter när de av Postverket framställda etiketterna tillhandahölls helt gratis. Man behövde inte klistra på L-etikett för att skicka ett L-brev. Det var fullt tillåtet att med skrift i övre vänstra hörnet av brevet markera att försändelsen var ett L-brev.

8 Risken för felsortering gjorde att Postens personal skulle förse sådana försändelser med L-etikett. Helst ville man att försändelserna skulle vara etiketterade vid inlämnandet. Därför var Postens personal anmodade att dela ut etiketter till kunder som man visste eller antog använde sig av L-utdelning. Man var också tacksam om lördagsförsändelser lämnades in i postkassan, när det var möjligt i stället för att postas på brevlådan, allt för att hindra felsortering, PK banken använde i samband med att löneutbetalningar inföll på en lördag ett kuvert där L-etiketten var tryckt direkt på kuvertet. Stämplar i stället för etiketter har påträffats men är ytterst ovanliga. En stämpel som överensstämde i storlek och textplacering med Postens första stämpel använde Socialdemokraterna på en försändelse 1983, (3,5 cm x 1,1 cm). En snarlik stämpel, något mindre (3,2 cm x 0,9 cm) är slagen på ett Postogram skickat från Malmö Den stora stämpeln i rött på nedanstående bild är hittills endast känd från Borås. Felfrankeringar med rabattmärken Det är inte alls ovanligt att man stöter på lördagsförsändelser som felaktigt blandfrankerats med vanliga frimärken och rabattmärken. Orsaken var att kunden vid inlämnandet av brev i postkassa redan frankerat lördagsbrevet med ett rabattfrimärke och att postpersonalen för enkel-hetens skull, logiskt tilläggs-frankerat försändelsen med avgiften för lördagsutbäring. Rabattmärken gällde för övrigt brev upp till 100 gram, men om man blandfrankerade gällde egentligen rabattmärket endast för påtryck valör. Lördags -stämpeln från Borås Fel frankerat brev med rabattmärke

9 (Dessa regler gäller även i dag). Detta var något som kassapersonalen på Posten felaktigt men för enkelhetens skull såg genom fingrarna med när det gällde L- försändelser. Detta har omvittnats av kassapersonal som var med om epoken med L- utdelning. Felfrankeringar, under och överfrankeringar. Man kan på bevarade brev konstatera att det var relativt vanligt med felfrankerade lördagsförsändelser. Både underfrankerade och överfrankerade liksom redan nämnda felfrankeringar i kombination med rabattmärken. Man kan fråga sig varför det var så pass vanlig med dessa felfrankeringar på just lördagsförsändelser för det är inte alls lika vanligt på vanliga försändelser. En spekulation är att man postade dessa L- försändelser i sista minuten på fredagen och var då hänvisad till de frimärken som fanns tillhands. Men det är som sagt bara en spekulation. Trots att det inte alls är ovanligt att hitta underfrankerade lördagsförsändelser så är lösenbelagda försändelser ovanliga. Försenad utdelning Att lördagsförsändelser postades i tid var givetvis en förutsättning för att försändelsen skulle hinna fram till adressorten på lördagen. Men det var ju omöjligt att klara Lördagsutdelningen utan att missa utdelningen då och då. Det var inte bara slarv av posten som var orsaken. För sent inlämnade eller otydligt adresserade och även feladresserade brev gjorde att Försenat pga. Feladdresserig. Blankett 2260 Typ 4 försändelser kom på avvägar och på så sätt inte kom med vid den ordinarie utdelningen på lördagen. Expressbrev som man av någon anledning missat att dela ut på en fredag skulle förses med en Lördagsutdelningsetikett och delas ut på lördagen. Omvänt skulle L- försändelse som inte blev utdelat som tänkt på lördag förses med expressetikett och delas ut efter ordinarie lördagsutbärningstur eller som expressbrev på söndagen. Försenat Expressbrev med Lördags -etikett

10 Missade man även dessa turer skulle försändelsen delas ut på måndagen med en anbringad blankett 2260 med undernummer, där åtminstone på de två första typerna, Posten erbjuder L-avgiften tillbaka om adressaten lämnar in omslaget till Posten. Mer om dessa intressanta blanketter längre fram i artikeln. Hantering vid utebliven utdelning och blanketter för detta Postens cirkulär gav noggrann information om hur man skulle förfara med L- försändelser som antingen inte uppmärksammats vid sorteringen eller som inkommit för sent för att de skulle kunna delas ut som L-försändelse. Om L-försändelse kom fram för sent på lördagen för att kunna delas ut i brevbärningsturen eller om den kom först på söndagen på grund av Postens slarv eller för sen postläggning av avsändaren skulle försändelsen om det var möjligt delas ut som expressförsändelse. Om L- försändelsen kom fram till adressaten först på måndagen skulle den förses med en blankett där Posten erbjuder sig att betala tillbaka L-avgiften till avsändaren eller adressaten om omslaget lämnas in till Posten. Dessa blanketter gavs ut i fyra versioner. Den första hade augusti 1978 som redigeringsdatum. Den andra gavs ut redan samma år med november som redigeringsdatum. Den tredje gavs ut 1980, redigeringsdatum var december samt den fjärde och sista, med redigeringsdatum april Blankett 2260 med undernummer. Vi ger dem här typnummer i kronologisk ordning. Typ 1, (aug 78) Blå text i blå ram. Storlek 7,5 cm x 5,2 cm. Antagligen upptäckte man ganska snart att blanketten var alldeles för stor och därför svår att placera på ett brev utan att skymma namn och adress eller delar av dessa. Typ 2, (nov 78) Blå text i blå ram. Storlek 5,4 cm x 3,7 cm. Följaktligen har man Blankett 2260 Typ 1 Blankett 2260 Typ 2 snabbt ändrat storleken på blanketten till ett mindre mer lämpligt format. Typ 3, (dec 80) Grön text i grön ram. Storlek 5,4 cm x 3,7 cm. Ny blankett med ny text. Man har nu tagit bort löftet om att betala tillbaka avgiften om omslaget

11 lämnas in till Posten. I Postens Cirkulär Kassa Nytt (instruktioner för personal) står det att Trots att Postverket inte har orsakat förseningen i dessa fall får du återbetala lördagsavgiften om kunden begärt det. Men det var inget som man upplyste kunden om! Typ 4, (april 81) Grön text i grön ram som är kraftigare än på typ 3. Storlek 5,4 cm x 3,7 cm. Den Blankett 2260 Typ 3 fjärde och sista blanketten. Snarlik typ 3, endast ett par ord i texten är ändrade. Blankett typ 4 se bild 5. Avvecklingen av lördagsutdelning Posten lyckades aldrig organisera utdelningen av lördagsposten på ett effektivt sätt. Det blev allt för många misstag vid sorteringen. Det var då enklast att lägga ned Lördagsutdelningen och skylla på bl.a. företagsekonomiska orsaker. Lördagsutdelningen drogs följaktligen in efter drygt åtta år. Sista dagen för att skicka ett sådant brev, blev således den 27 mars med utdelning lördagen den 28 mars Brevvolymen var enligt Posten alldeles för liten för att få lördagsutdelningen lönsam. I samband med indragning av Lördagsutdelningen rekommenderades kunderna att i fortsättningen använda sig av expressutdelning för att kunna skicka brev som skulle fram på lördagen. Tjänsten med expressutdelning kostade tretton kronor, tjänsten L- utdelning tre kronor. Med en sådan prishöjning fanns det otvivelaktigt underlag för Postverket att få dela ut post på lördagar Ett annat argument till indragningen av L-utdelning var Posten kan inte längre garantera att sorterarna ser L- etiketten! Expressetiketten skulle tydligen vara lättare att se, döm själva. Källor och litteratur: Åke Torkelstam: Lördagsutdelning. Bältespännaren nr Knut Norborg: Lördagsutdelning av post. Utställningskatalogen för NORDIA 95 Malmö Postverkets allmänna cirkulär. 10/ Postverkets cirkulär Kassa-Nytt: 1978 nrs.103, 146, 177, nrs , 1981 nrs Lördagsservice: Två kronor mer för brevet. Ps nr Viktiga förändringar i Postens service på lördagar. Folder distribuerad till hushållen vecka 34, Lennart Linden: Postryttaren Lördags- och söndagsutdelning av post på 1900-talet.

12 Vartannat möte i Sollentuna Som ett led i att fördjupa samarbetet med Sollentunaförening har vi beslutat att under hösten 2013 och våren 2014 pröva att hålla våra medlemsmöten tillsammans. Varannan gång i vår lokal i Jakobsberg och varannan gång i Sollentunas lokal på Minervavägen 4 i Häggvik. För att underlätta för de som inte är bilburna att ta sig till Häggvik, för att lättare hitta vägen och för att inte behöva åka i så många bilar, så samlas vi vid dessa tillfällen vid vår lokal på Hästskovägen kl för gemensam avfärd med bil till Sollentuna. Den 3e tisdagen i månaden äger våra medlemsmöten rum i Sollentuna FF:s lokal på Minervavägen 4 i Häggvik. Under våren 2014 gäller detta alltså den 21/1, 18/2, 18/3 och 15/4 Samling sker då vid vår lokal Hästskovägen 81 för gemensam avfärd med bil klockan Klubb-information per För att snabbare kunna skicka ut information från klubben till medlemmarna, beslutade styrelsen att samla in e-postadresser till de klubbmedlemmar som vill ha denna tjänst. Med hjälp av e-post så kommer vi att kunna lämna mer och snabbare information om vad som är på gång i klubben, än vad vi kan göra med klubb-info. Därför ber vi alla medlemmar som vill ha e-post information att skicka ett till Gert Öster (e-post: gert.oster@telia.com) så läggs du till i listan för e-post information.