... för att hänga med i orienteringssnacket

Transkript

1 Vad du behöver veta för att hänga med i orienteringssnacket Ordlista för nya orienterare och deras fans Tack till Solna OK och Håkan Sjunnestrand som har gett oss tillstånd att kopiera deras utmärkta dokument OL för dummies och anpassa det till Skarpnäcks OL. Saknar du något ord, förklaring eller vill rätta, kontakta Katarina Sahlsten eller Astrid Berglund.

2 10MILA 10MILA är en vårens största orienteringshändelser. Det är en stor stafett som avgörs första helgen i maj. Vartannat år går det av stapeln i Stockholmsområdet, vartannat år någonstans i Sverige. De flesta svenska klubbar deltar och även många utländska klubbar från t.ex. Norge, Finland och Danmark. Det finns tre klasser: en ungdomsklass som springer tidigt på lördagseftermiddagen med fyra löpare i varje lag, en damklass som springer sent på lördagseftermiddagen med fem löpare i varje lag och en herrklass med tio löpare som startar i mörkret på lördagskvällen och går i mål på söndagsmorgonen. Namnet 10MILA kommer från att herrarna i tidernas begynnelse sammanlagt sprang ungefär 10 mil. Tävlingen arrangerades första gången 1945 då man sprang från Uppsala till Enebyberg Under årens lopp har sträckningen ofta varit bra mycket längre än dessa 10 mil, som mest över 14 mil. På senare år har man dock närmat sig de 10 milen igen. 10MILA är ett arrangemang dit många kommer för att bara titta, träffa klubbkompisarna och heja på de egna lagen. Skarpnäcks OL är en del av Tiomilaföreningen. Vi stod som arrangör tillsammans med Tullinge SK 2011 då tävlingen arrangerades vid Tullinge Flygplats. 25-manna 5-dagars Avläsning Bana Banläggare Bomma Dag-KM 25-manna är en stafett med 25 man i varje lag. Tävlingen avgörs i Stockholms närhet i mitten av oktober och är en stor och rolig orienteringshändelse. Det roligaste med tävlingen är att orienterare i alla åldrar får möjlighet att deltaga. Vissa sträckor är begränsade, dvs. de får bara springas av den som är tillräckligt ung eller gammal eller är tjej. Tävlingen pågår större delen av dagen och för att alla ska hinna tillbaka innan mörkret faller körs de flesta sträckor som fyra parallellsträckor (se Parallell). Skarpnäcks OL arrangerade 25-manna 1981 på Stockholms Olympiastadion och stöpte om tävlingen från en distriktstävling i Stockholm till en nationell tävling för hela Sverige samtidigt som antalet lag fördubblades från under 50 till 100. Se O-ringen. Springer man med SI-pinne (se Sportident) eller Emit-bricka (se Emit) läser man av brickan efter målgång. Man får då reda på om man är godkänd och vilken tid man sprungit på. Bryter man en tävling, måste man passera mål och avläsningen. Gör man inte det tror arrangören att du fortfarande är kvar i skogen. Orientering går ut på att så snabbt som möjligt ta sig runt en bana som är inritad på en karta men i verkligheten går i skogen. Längs banan finns det kontroller som man ska hitta och stämpla vid i rätt ordning. Man kan välja bana efter orienteringsförmåga och löpstyrka genom att springa öppen klass, men vanligen tävlar man på den bana som motsvarar ens ålder och kön. Den som har lagt banorna. Banläggaren har mycket att ta hänsyn till markägare, naturen, svårigheter för de olika banorna, distansen, de olika orienteringsmomenten mm. Banläggaren vill ju att du skall ha roligt och utmanande i skogen, så tänk på att det aldrig är banläggarens fel om du bommar. Skulle man inte hitta sin kontroll på en gång, kallas det att bomma. En bom kan vara väldigt liten och väldigt stor (flera minuter). Skulle man göra en stor bom, kan det vara en idé att gå tillbaka där man vet exakt var man är och gå mot kontrollen igen. Klubbmästare i långdistans (se Långdistans) koras. Sida 1 av 15

3 DalaDubbeln Definition Direktanmälan Distrikt Dobbskor Dosa Dubbskor Dusch Efteranmälan Ekvidistans Två-dagars ungdomstävling som alltid går i trakterna kring Falun. Dag ett är det tvåmannastafett och dag två ultralång i patrull där man också kan springa utklädd. Nej, nej, det heter inte definition. Det heter kontrollbeskrivning. Titta där istället. Anmäl dig direkt på tävlingsplats till Öppen Motion, ibland kan det finnas restplatser till normala klasser, men det är mer undantag än regel. Sverige är indelat i olika distrikt. Ett distrikt brukar ofta vara lika med ett län. Skarpnäcks OL tillhör Stockholmsdistriktet, som är lite mindre än Stockholms län. Norrtälje och klubbarna norr därom tillhör distrikt Uppland. Södertälje tillhör Södermanlands distrikt. Orienteringsskor som har ett kraftigt mönster på sulorna med stora gummidobbar för att man ska få ett bra grepp i skogens sankmarker och på hala berghällar. Ett smeknamn på kompass. Alltså ingen snusdosa. Se även Kompass och Planka. På vintern när det är halt använder man bildäck med metalldubbar i. I skogen kan man både på vintern samt övriga tider använda orienteringsskor med metalldubbar i sulan. Det blir mindre halt så. Har du tur är duschen inomhus, i en skola, sporthall eller klubbstuga. Detta händer tidigt på våren, sent på hösten och vid de flesta nattävlingar och klubbtävlingar. Annars bygger arrangörerna upp duschen utomhus med hjälp av duschvagnar och plastskynken. Vattnet tas från någon närliggande sjö eller får ibland köras dit i tankvagnar. Vattnet värms, men det fungerar inte alltid så bra. Det kan vara klokt att ta med en stor handduk att svepa in sig i och plastkassar att packa de våta och smutsiga orienteringskläderna och skorna i. I damduschen brukar det finnas en avskärmad dasstunna. I Norge finns det en speciell variant av dusch som egentligen inte är någon dusch. Den kallas våtklutmetoden och fungerar så att ena halvan av en handduk blöts med vatten. Denna blöta tygbit tvättar man av sig med och sedan torkar man sig med den andra halvan av handduken. En variant är att hemma lägga en blöt handduk i en plastpåse och ta med sig samt en torr handduk att torka sig med. Anmälan efter ordinarie anmälningstid. Brukar kosta 50% mer än anmälan, anges i PM. Det lodräta avståndet mellan två kurvlinjer (de bruna linjerna på en karta) för att man skall veta hur högt ett berg är, dvs hur stor är stigningen/utförslöpan. Vanligtvis är ekvidistansen 5m, men kan även anges i 4m. På sprintkartor kan ekvidistansen vara 2-2,5m. Elektronisk stämpling Elektronisk stämpling tillämpas vid de flesta tävlingarna. Orienteraren har då en speciell bricka som han/hon stoppar in i en stämplingsenhet i kontrollen. Då registreras att löparen varit vid kontrollen och när. När löparen sedan kommer i mål avläses brickan och arrangörerna kan då avläsa vid vilka kontroller orienteraren varit och när. Före start så nollar man brickan, dvs. tömmer den på stämplingar från förra tävlingen. På vanliga tävlingar ska man också stämpla på mållinjen. Om man ska springa en tävling med elektronisk stämpling måste man antingen ha en egen bricka eller hyra en, vilket man måste ange redan vid anmälan. Vid kontrollerna finns det en eller två elektroniska stämplingsenheter. Ofta finns även en traditionell stiftklämma som man kan använda om elektroniken strejkar, man stämplar då i kartan. Elit De duktigaste orienterarna brukar springa elitklass, där banorna är längre och ofta svårare. Det finns sex elitklasser: D21E, D20E, D18E, H21E, H20E och H18E. Det handlar alltså om de bästa löparna i åldern år. Storleken på elitklasserna brukar vara maximerat till löpare. Anmäler sig fler till en elitklass så är det de bästa rankade löparna som får plats i klassen. Övriga flyttas till andra klasser, t ex D18E2 eller D18L. Sida 2 av 15

4 Emit Eventor Farligt område Felstämpling Färg En typ av elektroniskt stämplingssystem. Emit-systemet består av en enhet och en liten bricka man håller i handen. Vid kontrollen sätter man brickan i enheten. Nu mer finns även Emit touch, det räcker med att du passerar kontrollen på någon meters avstånd för att det skall registreras. Emit touch används ofta inom skidorientering. Emit används ofta i norra Sverige och Finland. Orienteringens anmälningssystem till tävlingar och andra aktiviteter. Alla som är registrerade orienteringsmedlemmar i IdrottOnline för klubben, kan anmäla sig via Eventor, man loggar in med samma konto som till IdrottOnline. Markerat med violett rutmönster på kartan (sneda linjer). Farligt området är inte förbjudet att springa i, men det är inte klokt att springa i. Se vidare Förbjudet område. Om man stämplar vid en annan kontroll än man borde vara vid kallas det felstämpling. Upptäcker man misstaget direkt kan man rädda situationen genom att stämpla vid rätt kontroll vid elektronisk stämpling. Skulle det användas startkort och stiftklämmor, stämplar man i en reservruta på startkortet. Felstämpling kan undvikas genom att man kollar kodsiffran. Den som stämplar fel diskvalificeras. Stämplar man fel i en stafettdiskvalificeras hela laget vilket nog är bland det tristaste en orienterare kan råka ut för. Banornas svårighetsgrad anges med färg. Precis som i slalom är svart svårast och grön lättast. Grön, vit och gul betecknas som lätta, orange och röd som medelsvåra och violett, blå och svart som svåra. Förbjudet område Område som är lilarastrerat på en orienteringskarta betyder att det är förbjudet att springa i. Rastret kan antingen var stående linjer eller sneda linjer, beroende på om man följt standard eller ej. Det kan vara ett område som behöver skyddas, området för vilt att vistas i under en tävling eller helt enkelt en markägare som inte tillåter att det springs över dennes mark. Är det en heldragen lila linje i kanten, är det vanligt att området är markerat med snitsel/plastband i skogen, detta är inte ett krav men kutym att göra. Även om området inte är markerat i skogen, är det förbjudet att springa där. Tomtmark (olivgrönt på kartan) är alltid förbjudet område. Se även Farligt område. Gaffling Glipa Grönområde På kavlar brukar det vara gemensam start och så kallade gafflade banor. Gaffling innebär i korthet att löparna på en kavlesträcka springer olika banor, men när alla sträckor har sprungits så har alla lag sprungit samma sträckningar. En enkel metod att åstadkomma gaffling på en stafettmed tre sträckor är att ha tre banor: A, B och C. I lag 1 springer första löparen sträcka A, andra löparen sträcka B och sista löparen sträcka C. Lag 2 springer sträckorna i ordningen A, C, B osv. Vissa kontroller brukar dock vara gemensamma för banorna, så det gäller att se upp och inte bara följa efter någon annan löpare. Hud synlig mellan knälång byxa/tights och strumpor eller mellan tröjan och byxan/tightsen. Inte tillåtet att visa glipa. Se mer under Tävlingsställ. Svårframkomliga områden med tät och snårig skog markeras med grön färg på kartan, ju tätare desto grönare. Ofta väljer orienterarna att springa runt grönområdena istället för genom dem. Tomtmark är också grönt på kartan, men med en olivgrön nyans. Tomtmark är alltid förbjudet område. Sida 3 av 15

5 Heltäckande Goterna Hänga Hängande IdrottOnline Junior Kavle Karta Kartanalys Orienterare måste ha heltäckande klädsel på sig vid tävlingar för att de inte ska få sår på benen. Detta är för att skydda dig som orienterare mot sjukdomar som smittar via blod, t.ex. gulsot. Man måste ha långbyxor och dessa får inte ha några hål. Det får heller inte bli någon glipa mellan byxor och strumpor när man springer. På överkroppen måste man ha tröja eller blus, men den får vara kortärmad. Det är klokt att ha heltäckande klädsel även vid träning i skogen det är varken kul eller behagligt att få rivsår på benen. Kläderna får inte ha hål i sig, vid större tävlingar sitter vakter som kan be dig tejpa igen hålen, så det är bra om man redan har gjort det. Vid vissa Sprint-OL tävlingar är det tillåtet att springa i shorts och linne, det står i så fall i PM (se PM). IF Goterna, en av grundklubbarna till Skarpnäcks OL. Startades i Stockholm 1932 och var tongivande och framgångsrika i 40 år ( ). Klubben lades ner i samband med att Skarpnäcks OL bildades 1978, tillsammans med många yngre Stigfinnare. Formellt bytte IF Goterna namn till Skarpnäcks OL. Fortfarande träffas gamla Goter i SOLs klubblokal en gång per år, orienterar, äter, sjunger och minns. En löpare som hänger, följer efter en annan löpare utan att själv orientera. Det är förbjudet att hänga utom vid tävlingar med gemensam start, t.ex. kavlar. Raka sträckor på kavlar kallas hängsträckor. Att hänga någon på en gafflad sträcka innebär en stor risk eftersom man inte vet ifall den man hänger ska till samma kontroll som en själv. Vid enklare arrangemang brukar det vara hängande stämplar, vilket betyder att SIenheten/stiftklämman hänger i ett snöre vid kontrollen. Detta till skillnad mot fasta stämplar som är fastsatta på en ställning. RiksidrottsFörbundets, RFs, webbportal för idrotter och används för bl a medlemsregister, hemsida mm. SOL använder det för medlemsregistrering. Junior är man i åldern år. Från och med det år man fyller 17 år springer man i juniorklass. Det år man fyller 20 år är det sista år man är junior. Kavle har hetat stafett sedan Men ibland används fortfarande benämningen kavle eller budkavle, både i tävlings namn (Österåkerskavlen) och i betydelse stafett. Budkavlen var en trätingest som var underlag för det meddelande (budet) som skulle föras fram av laget. Ett urgammalt sätt att sprida nyheter och kallelser/upprop till olika möten förr i tiden. Stafett springer man har alltså i ett lag med två eller flera löpare som i tur och ordning springer var sin sträcka. Kartan är den viktigaste saken på utrustningslistan för en orienterare. Utan karta ingen orientering. Att rita en orienteringskarta är en komplicerad uppgift. Först ska terrängen flygfotograferas eller laserscannas. Därefter ska flygfotografierna/laserdatat bearbetas. Sedan är det dags att gå ut i skogen och rekognosera, dvs manuellt rita in alla terrängdetaljer som som saknas på kartan. Efter det ska kartan renritas och tryckas. Denna process är dyr och tidsödande men väldigt rolig, lärorikt och nyttigt för en orienterare att prova på. En karta kan ses som ett konstverk i sig. Görs efter varje tävling, gärna tillsammans med någon annan. Man går igenom hur man sprungit till kontrollerna. Om man har bommat och sprungit fel, så kan man ofta komma på vad det var som gjorde att man hamnade snett, under kartanalysen. Helst skall man rita in hur man sprungit. Kartan sätter man sedan in i en pärm, som förvaras på toaletten. När man sedan sitter där i godan ro, ostörd, tar man fram sin kartpärm och tittar hur man har sprungit. Skall man springa i ett område man sprungit tidigare, är det också bra att titta på en gammal karta för att ställa in sig på området och påminnas om det finns svårigheter man måste vara extra uppmärksam på, eller områden som bara är att springa på i. Kartanalyser ska rapporteras som lärgrupp hos SISU om man är minst tre och håller på i minst 45 minuter. Se vidare under SISU. Sida 4 av 15

6 Kartfodral Kartskala Klass Se Plastfodral. Fram till 1977 var basskalan för orienteringskartor 1: til 1: Se mer på respektive distans vilken kartskala som används. I skala 1: är en cm på kartan, 150m i verkligheten., i skala 1: är en cm på kartan, 100m i verkligheten. Utbudet av klasser är stort inom orientering, så att alla kan hitta just den banlängden, svårigheten och motståndet man önskar. Tävlingsklasser kallas H (herr) resp D (dam) samt en siffra som talar om hur gammal du får vara för att springa i den klassen. För ungdomar är man två år i varje klass från 10 år till 16, åldern är maxålder. Är man t ex år, springer man HD14, är man år springer man HD16. Juniorer springer i klassen HD18, HD17-20 eller HD20. I seniorklasserna HD21 får i princip alla springa (tänk bara på att man skall klara både svårighet och banlängd samt maxtiden). I åldrarna HD18-HD21 finns Elitklasser för de allra, allra bästa. Från HD35 räknas man som veteran och nu är det minimiåldern som räknas. Är man 39 år, springer man HD35, är man 41 år springer man HD40 ända upp till HD95 eller så långt det finns anmälda.. För yngre/nya ungdomar finns även sk utvecklingsklasser (se U), U1 och U2, ibland även U3 och U4. Detta är lätta banor där du får ha med dig en skugga (se Skugga). Från 12 år till 16 år kan man även springa HD12K-HD16K. De banorna är lättare än HD12-HD16 och man kan gå tillsammans med en kompis i samma ålder (se Patrull). För äldre nya, eller för de som inte vill springa sin åldersklass finns Öppna banor (eller Öppen Motion som de heter numer). ÖM1 är lättast och ÖM9 svårast. Här är det också tillåtet att gå patrull. I stafetter varierar klassindelningen något, man får ta reda på för varje stafett vad som gäller. Klassisk distans Klubblokal Klubbstuga Klubbvimpel/flagga Kodsiffra Kompass Kompassa Se Långdistans. De flesta orienteringsklubbar har en klubblokal eller en klubbstuga eller både och. Nu kan man ju tycka att det verkar vara ungefär samma sak men en klubbstuga är ofta ett enskilt hus och kan innehålle mer medan en klubblokal är en del av en större byggnad. Skarpnäcks OL:s klubblokal finns vid Kärrtorps IP. Se klubblokal. Klubbstugan ligger ofta i eller i nära skogen, vår arena. På tävlingar hissar många klubbar en klubbvimpel på en hög stång alt en flagga. Detta är för att klubbens medlemmar lätt ska kunna hitta klubbens samlingsplats på tävlingsplatsen och för att vi skall visa att vi finns förstås. På kontrollbeskrivningen anges för varje kontroll vid vilken typ av föremål och var i förhållande till föremålet som kontrollen sitter placerad. Varje kontroll är också märkt med ett nummer och detta nummer finns även angivet på kontrollbeskrivningen. Detta nummer kallas kodsiffra. När man hittar kontrollen så kollar man att kodsiffran på kontrollen stämmer med kodsiffran på kontrollbeskrivningen. Om den gör det så vet man att man kommit till rätt kontroll. Du bör alltid kolla kodsiffran för att undvika felstämpling. En pryl som varje orienterare alltid har med sig i skogen. Det finns olika sorters kompasser: Vanlig kompass, rysskompass, tumkompass, m m. Om kompassen går sönder så kan man i stället följa efter en kompis, fast det är å andra sidan inte tillåtet. Alternativ till kompass är ganska osäkra, t.ex. myrstackar eller att det är soligt och man startar runt klockan 12 mitt på dagen. Se även Dosa och Planka. När man kompassar kartan vrider man kartan så att den stämmer överens med naturen och detta med hjälp av kompassen. På kartorna brukar man ibland lägga en bred röd linje högst upp, dvs i norr. När den röda pilen på kompassen pekar på den röda linjen på kartan, har man kompassat kartan. Då är det lättare att gå åt rätt håll. Sida 5 av 15

7 Kontrakurs Kontroll Kontrollbeskrivning L När man går precis tvärtemot det hållet man ska. Kan inträffa om man inte passat/kompassat kartan och något det flesta gör någon gång i sitt orienteringsliv. Orientering går ut på att man ska springa runt en bana och hitta ett antal kontroller och stämpla vid dem, i rätt ordning. Kontrollen utmärks på kartan med en violett ring och i skogen med en vit och orange skärm. Vid kontrollen finns en eller flera stämplar/stämplingsenheter och en kodsiffra. Kontrollbeskrivning är tryckt på en liten papperslapp och talar om vid vilken typ av föremål kontrollerna sitter och vilken kodsiffra kontrollerna har. Det finns en symbol för varje typ av föremål och det brukar också anges var i förhållande till föremålet som kontrollen finns, t.ex. söder om stenen. Kontrollbeskrivningen bör man alltså ha med sig runt banan. Antingen stoppar man kontrollbeskrivningen i ett fodral man har på armen, eller så stoppar man den i plastfodralet med kartan och häftar fast den i kartan. Vid kavlar är kontrollbeskrivningen tryckt på kartan. Vid riktiga tävlingar får man den vid starten, vid mindre arrangemang kan man få den tidigare. Ett L efter klassbeteckningen betyder lång och finns på vissa tävlingar för klasser som H21 och D21. Många som springer L-klasserna vill springa långt, men är inte tillräckligt duktiga för att springa Elit (eller så vill de helt enkelt inte springa Elit). Ledstångsorientering Inte bara för äldre och andra ostadiga människor utan även för orienteraren är ledstången något man håller i sig i för att få stöd. Det är något man tydligt kan följa såväl på kartan som i naturen, t ex. en tydlig stig, ett tydligt dike eller en åkerkant. På en ledstångsbana finns det tydliga ledstänger mellan alla kontrollerna. Den lämpar sig således för en nybörjare. Långa natten Långdistans Lång-KM Marka Maxtid Medeldistans Mini-Knat Den längsta herrsträckan i 10MILAkaveln. Den brukar vara kilometer lång och löps mitt i natten. En del ser det som ett hedersuppdrag att springa långa natten. Andra ser det som ett straff värre än döden. Långdistans är en av orienteringens tävlingsformer. Kallas också klassisk distans. Kännetecknande för långdistans är att det är få kontroller jämfört med medeldistans och därmed längre sträckor mellan dem med möjlighet till olika vägval. Sträckorna mellan kontrollerna är utmaningen då det ska vara vägvalssträckor (se Vägval). Kartskalan man springer med är 1: (för HD16 HD35, övriga springer på 1:1000). Se Dag-KM På större tävlingar finns det en marka (marketenteri) där man kan köpa smörgåsar, bullar, dricka, godis, varm korv, hamburgare samt kanske glass och andra lokala specialiteter. Marka är alltså ett annat ord för servering. Den tid man längst man får vara ute på en bana utan att bli diskad. Brukar vara rejält tilltagen och anges i PM hur lång den är. Medeldistans är en av orienteringens tävlingsformer. Formen för medeldistans är att banorna är mycket kortare än för långdistans. Det är många kontroller och riktningsändringar. För de yngsta så är skillnaden mellan långdistans och medeldistans i banlängd inte så stor. För äldre kan skillnaden vara avsevärd. En medeldistans i H21 är 4,5-6,5km jämfört med långdistansens 12-16km. Medeldistans kallades tidigare kortdistans. Alla springer på skala 1: Snitslad bana för de allra yngsta. Roligast om det är med sportident, roliga figurer och lite äventyrligt. Ju mer det piper och blinkar, desto roligare för de små. Sida 6 av 15

8 MTB-O Mål Relativt t ny orienteringsform i Sverige. Här cyklar man runt banan. Var man får cykla är markerat med svarta linjer, prickar och streck beroende på framkomlighet. Man får inte cykla utanför markerade sträckningar. I MTB-OL är det mycket vägval som gäller. Målets huvudattraktion är en målfålla som smalnar av mot mållinjen. Ibland finns det flera målfållor, t.ex. en för elitlöpare och en för övriga. På kartan är målet markerat med två violetta ringar, en mindre och en större. När du passerar mållinjen kan du ibland höra ett surrande ljud, det är registreringen av att någon passerat mållinjen. Vid elektronisk stämpling ska du istället stämpla vid mållinjen. Du följer målfållan och strax efter mållinjen finns avläsningsbrickor för SI eller Emit. Du får på en gång g reda på om du är godkänd, dvs tagit kontrollerna i rätt ordning, samt vilken tid du tagit dig runt på. Ibland kan man gå och få en utskrift på sina sträcktider (se Sträcktid). Förr i tiden, då man använde startkort, stod det personal och samlade in startkorten, då var det viktigt att de fick startkorten i den ordning löparna passerade mållinjen. Därför fick man inte tränga dig förbi eller bli omsprungen mellan mållinjen och där startkortet lämnades. På större tävlingar ska du sedan vanligen lämna ifrån dig kartan. Det brukar finnas en ställning med en massa plastkassar, en för varje klubb. Klubbarna sorteras i bokstavsordning och du ska alltså leta efter Skarpnäcks OL. Kartorna samlas in för att inte den som redan sprungit ska kunna visa en klubbkompis som ännu inte startat hur banan ser ut. Den som kommer i mål sent (förhoppningsvis startat sent) kan finna ställningen med kartpåsar tom och då får ta med sig sin karta direkt. Fråga målpersonalen eller någon annan löpare om du inte vet vad du ska göra med din karta. På mindre tävlingar kan målet vara betydligt enklare. På ett klubbmästerskap kanske bara en stol med en tidtagare. Nattorientering Natt-KM Meridian Nordlinje Om det är väldigt mörkt när man orienterar kallas det nattorientering. Många undrar om det verkligen måste vara så himla mörkt när man springer nattorientering men glömmer då att det finns fördelar med att det är mörkt. Som till exempel att det inte syns om man missar. För att man inte ska springa in i första bästa träd så använder man en pannlampa. För att man ska ha den minsta chans att se kontrollerna är dessa utmärkta med reflexstavar istället för skärmar. Klubbmästerskap i nattorientering Se Nordlinje Parallella blå eller svarta linjer i nord-sydlig riktning på kartan. Används för att kunna passa kartan, ställa in kompassen då man har vridbart kompasshus. Blå nordlinjer misstas ibland för väldigt raka diken eller bäckar. Normal För orienterare från 9 10 års ålder och uppåt finns det normalklasser. Detta till skillnad från andra typer av klasser som t.ex. utveckling, lång och motion. O-ringen O-ringen var från början en intresseförening för Sveriges elitlöpare. Man kan kanske kalla den orienteringselitens fackförening. Mest kända är O-ringen för att de på 60-talet startade en 5-dagarstävling som de kallade O-ringens 5-dagars. Detta blev en av årets stora orienteringshändelser och brukar vara välkänt långt utanför orienteringskretsar, också under det alternativa namnet O-ringen. 5-dagars var en 5-dagarstävling som arrangeras på olika platser i Sverige och brukar locka deltagare. De fyra första dagarna är det som en vanlig tävling med individuell start. Den femte dagen är det jaktstart, dvs den som har bästa sammanlagd tid i klassen Sida 7 av 15

9 efter fyra dagar startar först och sedan startar man så många minuter och sekunder efter ledaren som man är efter honom/henne efter fyra dagar. Den i klassen som kommer först i mål har vunnit denna klass i 5-dagars. De senaste åren har man börjat med att ha en vilodag efter 2-3 dagar då man kan göra något annan eller som sagt bara vila sig. Då kallades tävlingen för O-ringen rätt och slätt. Det som skiljer mot en vanlig tävling är väl att det är väldigt mycket människor i skogen och att målplatsen är enorm. Många orienterare tycker att O-ringen är den roligaste tävlingen under året och återkommer för att deltaga år efter år, vare sig O-ringen går i Skåne eller Norrland. Det finns t o m. orienterare som bara springer O-ringen och inga andra tävlingar. O-ringen arrangeras varje år i slutet av juli. Läs mer på OL Oldboys Omstart Packning Pannlampa Parallell Park-OL Passa kartan Patrull OL är en internationell förkortning för orienteringslöpning. Förr i tiden, före någon gång på 70-talet, var klassindelningen i orientering någon annorlunda. Då fanns det t.ex. oldboysklasser, äldre oldboys och yngre oldboys. Jo, det fanns oldgirls också. Yngre oldboys blev man fr o m. 35 år. Äldre oldboys blev man vid ännu högre ålder, 43 år och veteran från 50. Se även Veteran. Ibland händer det att kavlar drar ut på tiden. De lag som inte fått ut alla sina löpare i skogen tillräckligt fort kan då drabbas av omstart. Det innebär att alla återstående löpare i lagen får starta samtidigt. Lag som deltager i omstart hamnar alltid efter de lag som inte deltagit i omstart på resultatlistan. Är du osäker på vad du ska lägga ner i packningen då du ska ut till träning, tävling eller läger så kan du få hjälp av din ledare/barnens ledare. Du bör också tänka på att det kan var både kallt, blött och lerigt ibland där man orienterar. Tag alltså med varma kläder om det är kallt och regnkläder om det är blött och/eller regnigt. Tävlingscentrum blir ofta rätt kladdigt, så det kan vara bra med gummistövlar också. De flesta orienterare packar i ryggsäck eftersom det ofta är en en bit att gå till och från parkering och dusch. Den som nattorienterar behöver en pannlampa för att över huvud taget kunna se någonting i mörkret. En komplett pannlampa består av en huvudställning med en ljusreflektor innehållande en halogenlampa på watt eller lampa med många LED-lampor, ett laddningsbart batteri och en ryggsele där batteriet sätts fast. Pannlampor är ganska dyra, från kronor och uppåt. Eftersom nya pannlampor är så ljusstarka, tenderar nattorienteringen bli svårare med svårare kontrollpunkter och områden. Då flera löpare i laget springer sin sträcka samtidigt, sträckan kan vara både gafflad och rak. Om sträcka 1 är vanlig och sträcka 2 är parallell så ska löparen på sträcka 1 riva ned två kartor när ha/hon kommit i mål och ge dem till de båda löparna på sträcka 2, som alltså startar samtidigt. Om sträcka 3 också är parallell så får den löpare som först kommer i mål på sträcka 2 skicka iväg en löpare på sträcka 3 och den som sist kommer i mål skickar iväg den andra löparen på sträcka 3. Om sträcka 4 sedan är vanlig, så får löparen på sträcka 4 inte springa iväg förrän båda löparna på sträcka 3 kommit i mål. De river då ned var sin karta, varav den ena är blank, och ger till löparen på sträcka 4. Se 25-manna. Se Sprint-OL Betyder inte att man håller ordning på någon annans kart jmf passa barn. Utan man passar kartan då man vrider på den så att norr på kartan är mot norr i verkligheten. Tänk på text som t ex ortsnamn är passad i nordlig riktning. För att klara det behöver man kunna läsa naturen bra eller en kompass, eller möjligen en myrstack. Se även Kompassa. Man springer 2-3 personer i grupp. Tillåtet i Öppna Motionsklasser och vissa tävlingar såsom DalaDubblen och Höstlunken. Sida 8 av 15

10 Planka Plastfodral PM Rak Ranking Reflexstav Rysskompass Senior SISU Skidorientering Skinkloppet Traditionell typ av kompass som man håller i hela handen. Fästs runt handleden i ett snöre. Se även Dosa och Kompass. För att kartan inte skall bli våt vid väderlek och inte återgå till typ pappersmassa så stoppar man in den i ett plastfodral. Plastfodralet kallas även för kartfodral. Plastfodral finns i olika storlekar, t.ex. A4 och A3, för att passa olika stora kartor. Vid tävlingar och klubbens egna arrangemang typ KM får du kartan instoppad i ett plastfodral. Vid träningar bör du ta med dig ett plastfodral om du har ett (går bra att ta från en gammal karta). Kontrollbeskrivning och i förekommande fall startkort, kan man stoppa in i samma plastfodral som kartan och häfta fast. Så är det gjort vid stafetter och ofta vid klubbens egna arrangemang. Då får man färre saker att hålla reda på men i gengäld måste man veckla ut kartan på väg till varje kontroll för att komma åt kontrollbeskrivningen (och i förekommande fall startkortet). PM betyder promemoria eller minneslista. PM för en tävling publiceras några dagar före tävlingen och kan också läsas på tävlingsplatsen. I ett PM kan du läsa fakta om tävlingen som uppgifter om starter, kartor, banor och terräng. Där kan du också läsa senaste nytt om tävlingen och det som är speciellt för just den tävlingen. Det är varje startandes skyldighet att känna till vad som står i PM, så det är väldigt vettigt att läsa PM innan start. En sträcka på en stafett är rak om alla löpare på sträckan har samma bana. En sådan sträcka kallas också hängsträcka. Duktiga juniorer och seniorer kan söka ranking. Ju bättre resultat man gjort under året desto bättre ranking får man för nästa år. Den som har ranking 1 är bäst i Sverige och den som har ranking 800 har 799 konkurrenter som anses bättre. Det finns en rankinglista för damer och en för herrar. Rankingen står inom parentes intill namnet på startlistor och resultatlistor. För att springa SM måste man vara rankad. Undantag är Sprint-SM där alla får springa. SOL betalar ranking för de juniorer och seniorer som önskar ranking. Vid nattorientering hänger det oftast reflexstavar istället för skärmar vid kontrollerna, ibland både och. De syns på långt håll om man lyser på dem med pannlampan. I närheten av tätbebyggda områden tillråds försiktighet då det finns mycket med reflexer i skogarna där. En kompass av rysk tillverkning. De har en annan nålupphängning som gör att kompassnålen ställer in sig snabbt och anses stabilare än en vanlig kompass. Rysskompassen i tumvariant har även vridbart kompasshus. Seniorer är man som orienterare i åldern år. Detta gäller också allmänt i sportvärlden medan man utanför sportvärlden är senior när man är gammal och ännu äldre, 50+ typ. SISU är idrottarnas bildningsförbund. Till SISU kan (ska) vi rapportera när vi håller utbildningar, sk lärgrupper, föreläsningar eller kurser. För detta får vi bidrag, som vi kan plocka ut i form av annan utbildning, t ex ledarutbildningar, köpa materiel etc. Att rapportera till SISU är viktigt för hela idrottsrörelsen, eftersom det är en del av en kedja från föreningen till staten som avgör hur mycket pengar idrottsrörelsen får för att kunna genomföra sina olika aktiviteter för barn och ungdomar. En del orienterare ägnar sig också åt skidorientering, Skid-O, vintertid. Det är också en sport där det gäller att snabbt ta sig runt en bana med kontroller och där man har en karta till sin hjälp. Skidspåren är utmärkta med gröna linjer, streck och prickar, beroende på hur bra skidspåren är Alla tillgängliga skidspår finns med på kartan. Man får åka mellan de gröna i banan, men man får då tänka på att det är ospårat. Skidorientering är mycket vägvalsorientering, likt både Sprint-OL och MTB-O. Det är svårt att vara skidorienterare i Stockholm, snön brukar fattas. Skinkloppet är en klubbtävling för Skarpnäcks OL, som ordnas i december varje år Tävlingen har fått sitt namn av att den som har turen med sig kan vinna en julskinka. Skinkloppet är Sida 9 av 15

11 Sida 10 av 15

12 ERROR: undefined OFFENDING COMMAND: ~ STACK: