CHECKLISTA FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE SOCIALA NÄMNDERNA I VÄSTERÅS
|
|
- Camilla Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CHECKLISTA FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE SOCIALA NÄMNDERNA I VÄSTERÅS Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Se till att du som handläggare planerar in dialogen med barn/unga i din arbetsprocess och att du skaffar dig en smidig rutin för hur du når barn och unga. Nämnd: Individ- och familjenämnden Dnr: Handläggare: Ärende: för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. 1. Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? X Ja Nej Motivera svaret: en handlar dels om hur vi ska förbättra vårt arbete med våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever i familjer med våld och/ eller själva blir utsatta för våld. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? X Ja Nej Motivera svaret: I handlingsplanen tas upp hur vi ska arbeta för att förbättra livsvillkoren för barn som lever i våldsmiljö. 3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja X Nej Motivera svaret: Handläggaren har tagit kontakt med gruppledarna för VIVA grupperna(som arbetar med barn som lever med våld) för att få träffa barn som är berörda av våld i hemmet. Tyvärr var barnen för små för att en intervju skulle vara lämplig. Däremot har
2 utredaren träffat VIVA gruppledarna för att höra deras uppfattning om hur barnen upplever det arbete vi gör för att hjälpa barn och höra deras åsikter. Det ofta barnen påtalar, är att de vill att våldsutövaren i flesta fall pappan ska få hjälp. Flera uttalar att de inte vill träffa pappa om han inte först blir snäll. Flera uttrycker att pappan ska ta ansvar inte bortförklara våldet han har brukat mot barnets mamma. För barnen är det viktigt att få gå i VIVA grupp och få prata med andra barn om sina upplevelser.
3 Dnr: 2016/00157-NF 2016/00548-IFN 2016/00272-ÄN För kvinnofrid och mot våld i nära relationer Sociala nämndernas förvaltning Västerås
4 VÄSTERÅS STAD Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar hela samhället och folkhälsan samtidigt som det är ett allvarligt brott och en kränkning av varje persons mänskliga rättigheter och lika värde. Våld är vidare ett av de allvarligaste sätten att motverka jämställdhet. Våld i nära relationer kostar dessutom samhället stora summor, men framför allt drabbar det de våldsutsatta som i de flesta fall är kvinnor och barn. Även för männen har våldet allvarliga konsekvenser. Mot den bakgrunden har äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjenämnden gemensamt beslutat om denna handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. Planen omfattar åtaganden och aktiviteter inom nämndernas verksamhetsområden. Handlingslanen utgår ytterst från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. Planen utgår också från FN:s beslut om att medlemsländerna ska arbeta för jämställdhet och bekämpandet av våld mot kvinnor och barn. Planen tar även avstamp i regeringens fjärde jämställdhetsmål, att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och har utformats med hänsyn till 5 kap. 11 socialtjänstlagen samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) Vision, syfte, målgrupper och inriktningsmål VISION Visionen för Västerås stads arbete är att ingen kvinna, man eller barn ska utsättas för våld i nära relation. SYFTE Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt, samlat och effektivt arbete mot våld i nära relationer. I det ingår att särskilt uppmärksamma personer som utsätts för våld och barn som upplevt våld. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras. MÅLGRUPPER Kvinnor/män som utsatts för våld i nära relationer Barn som upplevt våld av närstående vuxna Män/kvinnor/barn som utövat våld mot närstående 2
5 VÄSTERÅS STAD INRIKTNINGSMÅL Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära relationer Ingen man, kvinna eller barn ska utsättas för våld i nära relationer Alla kvinnor, män och barn ska veta vart de ska vända sig för att få stöd ifall de utsätts för våld eller utsätter andra för våld i nära relationer Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal med rätt kompetens Vad är våld i nära relationer? Med våld i nära relationer avses inte enbart fysiskt våld utan även sexuellt våld och psykiskt våld som kan handla om kränkningar, hot och kontroll. Likaså förekommer ekonomiskt våld som kan rikta sig dels mot att kontrollera den andres ekonomi, dels att förstöra materiella tillgångar. Även försummelse är en form av våld som kan riktas mot personer med funktionsnedsättning och/eller äldre personer, som är i behov av omsorg. Till våld i nära relationer räknas också hedersrelaterat våld eller förtryck. Med nära relationer menas att våldet utövas av en eller flera personer som den våldsutsatte är beroende av, t.ex. partner, expartner, egna barn, syskon, föräldrar eller inom hedersvåld även av släktingar. Orsaker till våld Våld i nära relationer är ett mångfaceterat samhällsproblem. Därför finns det många orsaker till våldet. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna är dock bristen på jämställdhet och ekonomisk jämlikhet. På individnivå påverkar vad hen har med sig av våld under uppväxten, t.ex. pågående missbruk eller psykisk ohälsa. Av betydelse är också om individen lever i en relation där olika maktförhållanden finns som kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder m.m. Därutöver har samhället en stark påverkan genom att legitimera en syn på jämställdhet, könsroller, maskulinitet och sexualitet liksom en syn på våld och kontroll. Även strukturer i samhället inverkar, t.ex. bostadsbristen som gör det svårt för utsatta att hitta eget boende samt olika ekonmiska förutsättningar för olika grupper. Det är viktigt att förstå att våldsutövarens våld kan leda till en våldsspiral där även kvinnor och barn involveras. Mot denna bakgrund måste samhället sätta in insatser på flera nivåer för att bekämpa våld i nära relationer. 3
6 VÄSTERÅS STAD Särskilt utsatta grupper Våld i nära relationer skiljer sig från annan våldsbrottslighet, då våldsutövaren är en person den utsatte lever tillsammans med eller är beroende av på annat sätt. I och med att det är en nära relation så finns ett känslomässigt beroende som gör det svårare för den utsatte att bryta upp från förhållandet. Våldsutövaren är därför i en stark maktposition i förhållande till den utsatte, vilket förstärks ytterligare av att våldet oftast är kontrollerat och sker i hemmet utan insyn av utomstående. Våld utförs av både män och kvinnor, men det grova och upprepade våldet är det männen som bär ansvar för. Vissa grupper befinner sig i ett starkare beroendeförhållande av olika orsaker och riskerar därmed att bli särskilt utsatta. VÅLD I HEDERNS NAMN Våld i hederns namn utförs vanligtvis mot en kvinna i familjen, även om pojkar och män utsätts. Ett skäl kan vara att kvinnan riskerar familjens heder genom att bryta kollektivets normer, speciellt kring oskuld och kyskhet. Det är vanligtvis männen i kollektivet som utför våldet, ofta en broder eller andra släktingar, även kvinnor i kollektivet medverkar vid våld. HBTQ personer är extra utsatta. BARN SOM UPPLEVT VÅLD Att vara barn innebär i sig att man är starkt beroende av de vuxnas omsorg. Att då leva i en familj där man som barn upplever våld och kanske själv blir utsatt för direkt våld av en förälder eller annan närstående, skadar barnets tillit till sin omvärld. Till detta kommer att barn ofta även upplever våld i skolan och på fritiden. Det är därför extra viktigt att samhället både förebygger och tidigt upptäcker våld samt ger barn det stöd de är i behov av. KVINNOR MED MISSBRUKSPROBLEM Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika omfattning och konsekvenser. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan känslor av skuld och skam. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer våldsamma, vilket kan osynliggöra den misshandel som kvinnan utsätts för. Missbruket kan också vara ett sätt att stå ut med övergreppen. KVINNOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND Kvinnor och flickor som kommer från en stark patriarkal tradition löper en förhöjd risk att utsättas för våld. Ofta kan de komma som anhöriga till mannen, som kommit till Sverige ett antal år före kvinnan. Kvinnan har då få kontakter i sitt nya hemland och kan lätt bli isolerad. Hon kan ha sämre kunskap om vilken hjälp hon 4
7 VÄSTERÅS STAD kan få av samhället med en ökad risk för våld som följd. Även kvinnor som kommit som anhörig till en man boende i Sverige och som riskerar utvisning om hon separerar innan hon fått permanent uppehållstillstånd tillhör denna grupp särskilt utsatta. ENSAMSTÅENDE MAMMOR Ensamstående mammor är en av de grupper som utsätts för mycket våld. Det är inte ovanligt att våldet fortsätter även efter uppbrottet från den våldsutövande mannen och kanske till och med trappas upp. Ibland ställs också ensamstående mammor inför det svåra valet att fullfölja ett domstolsbeslut om pappans rätt till umgänge, trots att hon har utsatts för våld och barnen upplevt våld utfört av barnens pappa. PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, orsakad av sjukdomar, olycksfall och skador eller vara medfödd. Funktionsnedsättning påverkar individen på flera olika sätt. På grund av funktionsnedsättningen kan personen vara beroende av hjälp och stöd från andra. Beroendet är en faktor som i sig ökar risken för utsatthet. Övergrepp kan vara fysiska, psykiska, sexuella, ekonomiska och materiella. Det kan även vara försummelse i form av uteblivet stöd, vård och omsorg. Möjligheten att be om hjälp kan vara begränsad med anledning av funktionsnedsättningen. ÄLDRE Våld i nära relation är inte ovanligt bland äldre. Om beroendet av hjälp ökar så ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella övergrepp kan äldre även utsättas för försummelse. Det kan handla om vanvård, att inte få hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna tillgång till telefon. Det kan också vara att inte få hjälp med myndighetskontakter eller hot om försämringar vad gäller vård och omsorg. Våld mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att personen är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av information och att söka hjälp. ANHÖRIGVÅRDARE En grupp där det förekommer våld och som inte alltid uppmärksammas är anhöriga som ger vård och stöd till en närstående, både när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättning. Anhöriga som ger vård och stöd känner ofta krav både utifrån och på sig själva att klara av att ta hand om sin närstående. 5
8 VÄSTERÅS STAD Ibland ett alldeles för tungt uppdrag med våld som följd. Många känner stor skam och vill varken prata om det eller söka hjälp. Det kan också vara den närstående som får vård som är våldsam mot den anhörige på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. PERSONER I SAMKÖNADE RELATIONER Partnervåld är lika vanligt i samkönade relationer som i heterosexuella relationer. De möter också ofta oförståelse från majoritetssamhället, vilket gör dem mindre benägna att söka den hjälp samhället erbjuder. Det utgör en psykosocial stress att vara en minoritet, vilket i sig kan öka risken för våld, speciellt för personer som inte har kommit ut med sin sexuella läggning. Våldet ser annorlunda ut och personal kan ha svårare att hantera detta våld. VÅLDSUTÖVARE Även den som utövar våld lever med utsatthet. Personen är ofta högst medveten om samhällets syn på våld i nära relationer. Skammen tillsammans med rädslan för att bli lagförd utgör ett hinder för många att söka hjälp. För att minska våldet behöver samhället bli bättre på att nå och motivera våldsutövare. Ansvar och organisation Arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn är ett gemensamt ansvar för hela samhället. Polis, åklagare, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även civilsamhället i form av kvinnojourerna är viktiga aktörer. Centralt är att myndigheter och andra aktörer samverkar och tillsammans verkar för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer och våld överlag. KOMMUNENS ANSVAR Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller för både våldsutsatta, våldsutövare och barn som har antingen upplevt våld eller själva blivit våldsutsatta. En viktig del i arbetet mot våld i nära relationer är att förebygga att våld uppstår. Västerås stad bedriver därför ett omfattande förebyggande arbete för att motverka våld i stort. I det ingår bl.a. att fortsätta utveckla samarbetet med andra förvaltningar som t.ex. stöd fritid och entreprenad (SFE). Även de ideella organisationerna bidrar här med ett mycket viktigt arbete. 6
9 VÄSTERÅS STAD Västerås stad har cirka anställda. Av dessa är det ett antal som lever i en relation där det förekommer våld, vilket påverkar individens förutsättningar att fungera på arbetet och medför både kostnader och lidande. Det är därför viktigt att bygga upp kompetens hos chefer att upptäcka och agera när en medarbetare utsätts för våld i nära relationer. ÅKLAGARMYNDIGHETENS ANSVAR Våld i nära relationer rubriceras som misshandel och faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökning och beslutar om det finns skäl för anhållan. Inom tre dagar från anhållandet måste åklagaren framställa om häktningsförhandling till tingsrätten. Häktningsförhandling ska hållas inom fyra dagar från anhållandet. Åklagarmyndigheten fattar även beslut om åtal ska väckas eller inte samt beslutar om kontaktförbud (tidigare besöksförbud). POLISENS ANSVAR Polisanmälan kan göras av den som utsatts för våld, men även av andra som polis, socialtjänst, skolan, grannar, anhöriga eller vänner. När ett misshandelsbrott anmäls görs en förundersökning. Polisens har ett länsövergripande ansvar för brottsoffer och personsäkerhetsarbete. De gör hot- och riskbedömning för utsatta kvinnor. Polisen ansvarar också för uppföljning av de kvinnor som omfattas av kontaktförbud och trygghetslarm. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Män som är dömda för brott i nära relation har möjlighet att delta i kriminalvårdens behandlingsprogram. För personer som är dömda för våldsbrott mot kvinnor erbjuds möjligheter att delta i programmen både på anstalter med specialplatser för målgrupperna och i frivård. För att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott har Kriminalvården brottsofferslussar vars uppdrag är att belysa brottsoffrets utsatthet och behov inför anstaltens beslut, exempelvis inför permissioner och besökstillstånd men även för att erbjuda möjlighet till konstruktiva möten mellan förövare och offer. SKATTEVERKETS ANSVAR Hos skatteverket kan enskilda som behöver skydda sin adress på grund av hot och trakasserier ansöka om sekretessmarkering och/eller så kallad kvarskrivning. Kvarskrivning innebär att personen är folkbokförd på den gamla adressen trots flyttning. LANDSTINGETS ANSVAR Hälso- och sjukvårdens har ett ansvar att upptäcka och identifiera våld i nära relationer. Hela sjukvården kan komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld, exempelvis akutvården, kvinnokliniken, folktandvården, psykiatrin, mödravården och familjeläkarmottagningarna. Sjukvårdens personal har ansvar 7
10 VÄSTERÅS STAD för att känna igen och förstå våldet samt att erbjuda kvinnor, män och barn stöd och behandling. FRIVILLIGORGANISATIONERNAS ROLL OCH ÅTAGANDE Flera föreningar bedriver ideell verksamhet som ger hjälp och stöd till misshandlade och utsatta kvinnor och flickor. De kan till exempel erbjuda stödjande och rådgivande samtal, skyddat boende och stöd i kontakten med myndigheter. Vissa föreningar arbetar även med samkönade relationer. Flera av förenigarna är flerspråkliga. Brottsofferjouren i Västerås är en ideell organisation som ger information och stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Brottsofferjouren ger stöd inför rättegång, svarar på frågor om skadestånd samt har stödpersons- och vittnesstödsverksamhet. Pågående arbete LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN Den lokala gruppen består av representanter från de olika enheter inom Västerås stad som arbetar med att motverka våld, samt landstinget, polisen, kriminalvården och ideella organisationer. Syftet är att samverka, utbyta information och samla in uppgifter om olika utvecklingsbehov. REGIONALT I LÄNET Länsstyrelsen har av regering fått i uppdrag att leda det regionala arbetet enligt det fjärde jämställhetspolitiska delmålet. Målet innebär att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig intigritet. Den regionala planen har följande insatsområden. Stärkt och utvecklad samverkan. Förbättrad kunskap om våld i Västmanland. Förbättrad upptäckt av våldsutsatta. Bevarad och höjd kompetensnivå hos berörda myndigheter och ideella föreningar. Utvecklat och stärkt stöd, vård och behandling. Öka lättilgänglig information. Hedersrelaterat våld och förtryck. Prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen har ansvaret för upprättandet av en länsstrategi mäns våld mot kvinnor
11 VÄSTERÅS STAD NATIONELLT På nationellt plan har flera initiativ tagits mot våld i nära relationer och stor politisk enighet råder i frågan. Staten har även avsatt stora belopp till arbetet mot våld och under september 2016 presenterades en nationell strategi för området. Den betonar bl.a. det våldspreventiva arbetet och behovet av arbete på agregerad nivå. Uppföljning av handlingsplanen Planen är antagen av de sociala nämnderna för perioden 2017 till och med En delrapport ska lämnas och en slutrapport ska finnas klar senast Ansvarig för rapporteringen är Sociala nämndernas förvaltning. Insatsområden till handlingsplanen för kvinnofrid och mot våld i nära relationer, Inriktningsmål: Västerås Stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära relationer Åtagande Aktiviteter Ansvarig När Jämställdheten mellan män och kvinnor ska stärkas Föräldrautbildningar ska genomföras för att öka mäns deltagande i sina barns uppväxt Familjecentrum (SFE) Ett särskilt opinionsarbete kring jämställdhet ska genomföras Samordnaren och kommunikationsstrateg Inriktningsmål: Ingen kvinna/man eller barn skall utsättas för våld i nära relationer Åtagande Aktivitet Ansvarig När Våld i nära relationer ska minska Västerås stads och andra relevanta aktörers insatser ska organiseras och Samordnaren
12 VÄSTERÅS STAD samordnas för att åstadkomma ett samlat, kraftfullt och effektivt arbete mot våld i nära relationer Nyanlända flyktingar ska få information om jämställdhet och mänskliga rättigheter genom projektet om förstäkt samhällsorientering Enheten Samhällsorientering och vägledning (SFE) Äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna erhålla stöd och skydd Stöd och skydd som är särskilt anpassat för äldre och personer med funktionsnedsättning som är utsatta för våld i nära relationer ska tas fram Samordnaren och enhetschefer inom SNF Barn i våldsmiljö och/eller våldsutsatta ska erhålla det stöd de är i behov av Insatserna av Centrum mot våld i nära relationer (CMV), Våldsteamet (VIR) och socialkontor Barn och ungdom ska kartläggas och utvecklas Samordnaren och berörda enhetschefer Barn som själva är våldsutövande ska erhålla det stöd de är i behov av Kommunens samverkan med projektet Here4you ska utvecklas Samordnaren Inriktningsmål: Alla män, kvinnor och barn ska veta vart man kan vända sig för att få stöd om de utsätts för våld eller utsätter andra för våld Åtagande Aktiviteter Ansvarig När Alla Västeråsare ska ha tillgång till lättåtkomlig och relevant Ny hemsida om våld i nära relationer som uppfyller alla kraven i öppna Samordnaren och kommunikationsstrateg
13 VÄSTERÅS STAD information om våld i nära relationer jämförelser ska tas fram En särskild kommunikationsinsats till utsatta grupper ska genomföras Samordnaren och kommunikationsstrateg Inriktningsål: Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal med rätt kompetens Åtagande Aktiviteter Ansvarig När Våldsutsatta, våldsutövare och barn som upplever eller utsätts för våld ska kunna få stöd från en verksamhet med specialiserad kompetens inom området med målet att de bättre ska kunna hantera sin situation Centrum mot våld i nära relationer (CMV) och Teamet mot våld i nära relationer (VIR) ska erbjuda och utveckla ett specialiserat arbetssätt. De ska också etablera och utveckla metoder för att kunna följa upp effekter av det stöd som ges Samordnaren och enhetscheferna för CMV och VIR Våldsutsatta, våldsutövare och barn som upplever eller utsätts för våld ska mötas av kunnig personal i berörda verksamheter En plan för kompetensutveckling av SNF:s personal ska tas fram och genomföras Samordnaren och myndighetschef SNF Arbetet med att ställa krav på och följa upp utförarnas kompetens SNF strateger
14 VÄSTERÅS STAD inom våld i nära relationer ska utvecklas. Ett särskilt fokus ska vara verksamheter för äldre och personer med funktions nedsättning Våldsutövare ska erbjudas stöd omedelbart när våldet har upptäckts Polis, Centrum mot våld i nära relationer (CMV) och andra aktörer ska utveckla ett arbetssätt för att snabbt kunna erbjuda stöd vid upptäckt av våldsutövande Samordnaren
15 1/8 Sociala nämndernas förvaltning Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer BAKGRUND Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar hela samhället och folkhälsan samtidigt som det är ett allvarligt brott och en kränkning av varje persons mänskliga rättigheter och lika värde. Våld är vidare ett av de allvarligaste sätten att motverka jämställdhet. Våld i nära relationer kostar dessutom samhället stora summor, men framför allt drabbar det de våldsutsatta som i de flesta fall är kvinnor och barn. Även för männen har våldet allvarliga konsekvenser. Västerås stad arbetar aktivt för att motverka våld i nära relationer. Bland annat pågår ett omfattande förebyggande arbete. Inom staden finns också flera verksamheter om arbetar särskilt med insatser kring våld i nära relationer. Nämnderna har beslutat att följa upp och revidera den handlingsplan om att bekämpa våld i nära relationer som antogs och beslutades gemensamt i september 2014 av individ- och familjenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämnden. Nämnderna vill genom detta ytterligare förstärka och intensifiera arbetet inom detta viktiga område. 2. VISION, SYFTE, INRIKTNINGSMÅL OCH MÅLGRUPPER 2.1. Vision Visionen för Västerås stads arbete är att ingen kvinna, man eller barn utsättas för våld i nära relation Syfte Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt, samlat och effektivt arbete mot våld i nära relationer. I det ingår att särskilt uppmärksamma kvinnor som utsätts för våld och barn som upplevt våld. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras Inriktningsmål Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära relationer. Ingen man, kvinna eller barn skall utsättas för våld i nära relationer. Alla kvinnor, män och barn skall veta vart de ska vända sig för att få stöd ifall de utsätts för våld eller utsätter andra för våld. Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal med rätt kompetens.
16 2/ Målgrupper Kvinnor/män som utsatts för våld i nära relation Barn som upplevt våld av närstående vuxna Män/kvinnor/barn som utövat våld mot närstående 3. INLEDNING I FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter(1948) anges att varje individ föds fri med lika värde. Det innebär att varje person har rätt till sin kroppsliga integritet antog också FN:s generalförsamling en deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Med våld menas enligt deklarationen varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat. Våld i nära relationer har blivit en viktig fråga för det offentliga samhället. Våld i nära relationer är ytterst ett jämställdhetsproblem. I regeringens fjärde jämställdhetsmål tas upp att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Våld drabbar inte enbart kvinnor, även män och inte minst barnen drabbas. Våldet ger allvarliga konsekvenser i samhället, både hälsomässigt, socialt, ekonomiskt och juridiskt. Arbetet mot våld i nära relationer kräver ett samarbete mellan flera olika aktörer. Den som utsätts för våld kan till exempel behöva stöd av socialtjänst, hälso-och sjukvård, polis, åklagare, domstol, skatteverket, försäkringskassan, kriminalvård och skola. Även ideella organisationer är viktiga aktörer i detta sammanhang. 4. VÅLD I NÄRA RELATIONER Med våld i nära relationer avses inte enbart fysiskt våld utan även sexuellt våld och psykiskt våld. Det kan t ex handla om kränkningar, hot och kontroll. Likaså förekommer ekonomiskt våld som kan handla om att kontrollera den andres ekonomi eller att förstöra materiella tillgångar. Vidare är försummelse är en form av våld som riktar sig mot personer med funktionsnedsättning och/eller äldre personer, som är i behov av omsorg. Även hedersrelaterat våld eller förtryck räknas som våld i nära relationer. Med nära relationer menar vi personer som den våldsutsatte är beroende av såsom partner, expartner, egna barn, syskon. Avseende hedersvåld ingår även släktingar i begreppet nära relationer Orsaker till våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett mångfacetterat samhällsproblem som därför har många orsaker. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna är bristen på jämställdhet och ekonomisk jämlikhet. WHO använder sig av den s.k. ekologiska förklaringsmodellen, se bild nedan.
17 3/8 I Rel Relati S I I den ekologiska förklaringsmodellen ses orsaken till våld i nära relationer som beroende av maktordningar på olika nivåer. De är sinsemellan beroende av varandra. På individnivå påverkas individen av det hen har med sig av våld under uppväxt, pågående missbruk eller psykisk ohälsa. Individen lever i en relation där olika maktförhållanden finns såsom kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och socioekonomisbakgrund. Dessa faktorer har stor betydelse för om våld uppstår. Samhället legitimerar en syn på frågor som jämställdhet, könsroller, sexualitet, vad maskulinitet är, och inte minst hur vi ser på våld och kontroll. I de strukturella faktorerna ingår övergripande normer och värderingar som uttrycks i lagar och ekonomiska förutsättningar. Ett exempel på detta är bristen på bostäder, som försvårar uppbrott ur en relation präglad av våld. För att framgångsrikt kunna bekämpa våld i nära relationer krävs det insatser på flera nivåer. Det är viktigt att förstå att våldsutövarens våld kan leda till en våldsspiral där även kvinnor och barn imvolveras Omfattningen av våld i nära relationer Det konstateras att antalet anmälningar till polisen om våld mot kvinnor till väldigt liten del speglar verkligheten, då mörkertalet är stort. Beräkningar uppger att högst 20 % gör en polisanmälan om att hen har blivit utsatt för våld. Anledningen till att så få anmäler våldet är dels att man inte upplever den som tillräckligt allvarlig, dels att man inte har tilltro till rättsprocessen. Under 2014 kom det in 86 anmälningar om grov kvinnofridskränkning till polisen i Västmanland. Samma år inkom 520 anmälningar om misshandel mot kvinna av känd man. Sett över hela landet (2012) har 2,5 % av kvinnorna och 1,2 % av männen blivit utsatta för fysiskt våld av sin partner eller expartner. Översatt till Västerås skulle det innebära att ca kvinnor och ca 600 män under senaste året upplevt fysiskt våld av sin partner eller expartner. 5. Särskilt utsatta grupper Våld i nära relationer skiljer sig från annan våldsbrottslighet, då våldsutövaren är en person den utsatte lever tillsammans med eller är beroende av på annat sätt. I och
18 4/8 med att det är en nära relation så finns ett känslomässigt beroende som gör det svårare för den utsatte att bryta upp från förhållandet. Våldsutövaren är i en stark maktposition i förhållande till den utsatte, vilket förstärks ytterligare av att våldet oftast är kontrollerat och sker i hemmet och oftast utan insyn av utomstående. Det grova våldet utförs i regel av en man, men även i samkönade relationer förekommer våld. Vissa grupper befinner sig i ett starkare beroendeförhållande av olika orsaker och riskerar därmed att bli särskilt utsatta Våld i hederns namn Våld i hederns namn utförs vanligtvis mot en kvinna i familjen, även om pojkar och män också kan bli utsatta. Ett skäl kan vara att kvinnan riskerar familjens heder genom att bryta kollektivets normer, speciellt kring oskuld och kyskhet. Det är vanligtvis männen i kollektivet som utför våldet, ofta en broder eller andra släktingar, även kvinnor i kollektivet medverkar vid våld. HBTQ personer är extra utsatta Barn som upplevt våld Att vara barn innebär i sig att man är starkt beroende av de vuxnas omsorg. Att då leva i en familj där man som barn upplever våld och kanske själv blir utsatt för direkt våld av en förälder eller annan närstående, skadar barnets tillit till sin omvärld. Till detta kommer att barn ofta även upplever våld i skolan och på fritiden. Det är därför extra viktigt att samhället både förebygger och tidigt upptäcker våld samt ger barn det stöd de är i behov av. 5.3.Kvinnor med missbruksproblem Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika omfattning och konsekvenser. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan känslor av skuld och skam. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer våldsamma, vilket kan osynliggöra den misshandel som kvinnan utsätts för. Missbruket kan också vara ett sätt att stå ut med övergreppen Kvinnor med utländsk bakgrund Kvinnor och flickor som kommer från en stark patriarkal tradition löper en förhöjd risk att utsättas för våld. Ofta kan de komma som anhöriga till mannen, som kommit till Sverige ett antal åt före kvinnan. Kvinnan har då få kontakter i sitt nya hemland och kan lätt bli isolerad. Hon kan ha sämre kunskap om vilken hjälp hon kan få av samhället med en ökad risk för våld som följd. Även kvinnor som kommit som anhörig till en man boende i Sverige och som riskerar utvisning om hon separerar innan hon fått permanent uppehållstillstånd tillhör denna grupp särskilt utsatta.
19 5/ Ensamstående mammor Ensamstående mammor är en av de grupper som utsätts för mycket våld. Det är inte ovanligt att våldet även fortsätter efter uppbrottet från den våldsutövande mannen och kanske till och med trappas upp. Många gånger ställs dessa mammor inför det svåra valet att fullfölja ett domstolsbeslut om pappans rätt till umgänge, trots att hon har utsatts för våld och barnen upplevt våld utfört av barnens pappa Personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, orsakad av sjukdomar, olycksfall och skador eller vara medfödd. Funktionsnedsättning påverkar individen på flera olika sätt. På grund av funktionsnedsättningens kan personen vara beroende av hjälp och stöd från andra. Beroendet är en faktor i sig som ökar risken för utsatthet. Övergrepp kan vara fysiska, psykiska, sexuella, ekonomiska och materiella. Det kan även vara försummelse i form av uteblivet stöd, vård och omsorg. Möjligheten att be om hjälp kan vara begränsad med anledning av funktionsnedsättningen Äldre Våld i nära relation förekommer även bland äldre. Om beroendet av hjälp ökar så ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att äldre inte får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna tillgång till telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och sjukvårdkontakter eller hot om försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att personen är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av information och att söka hjälp Anhörigvårdare En grupp där det förekommer våld och som inte alltid uppmärksammas är anhöriga som ger vård och stöd till en närstående, både när det gäller äldre och personer med funktionsnedsättning. Anhöriga som ger vård och stöd känner ofta krav både utifrån och på sig själva att klara av att ta hand om sin närstående. Ibland ett alldeles för tungt uppdrag med våld som följd. Många känner stor skam och vill varken prata om det eller söka hjälp. Det kan också vara så, att det är den närstående som får vård som är våldsam mot den anhörige, på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning Personer i samkönade relationer Partnervåld är mer vanligt i samkönade relationer i jämförelse med heterosexuella relationer. De möter också ofta oförståelse från majoritetssamhället, vilket gör dem mindre benägna att söka den hjälp samhället erbjuder. Det utgör en psykosocialstress att vara en minoritet, vilket i sig kan öka risken för våld, speciellt för personer som inte har kommit ut med sin sexuella läggning. Våldet ser annorlunda ut och personal kan ha svårare att hantera detta våld.
20 6/ Våldsutövare Även den som utövar våld lever med utsatthet. Personen är högst medveten om samhällets syn på våld i nära relationer. Skammen tillsammans med rädslan för att bli lagförd utgör ett hinder för många att söka hjälp. För att minska våldet behöver samhället bli bättre på att nå och motivera våldsutövare. 6. ANSVAR OCH ORGANISATION Arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn är ett gemensamt ansvar som hela samhället har ett ansvar för. Polis, åklagare, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har särskilt ansvar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även civilsamhället i form av kvinnojourerna är viktiga aktörer. I det våldpreventiva arbetet blir behovet av arbetet över förvaltningsgränserna speciellt tydligt. Ifall målen skall nås behövs att det utvecklas ett forum där det finns ett övergripande perspektiv och ansvar för att förebygga våld i nära relationer och våld överhuvudtaget Kommunens ansvar Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller för både våldsutsatta och barn som antingen har upplevt våld eller själva blivit våldsutsatta. En viktig del i arbetet mot våld är att förebygga att våld uppstår där Västerås Stad bedriver ett omfattande förebyggande arbete. Allt arbete har dock inte som primär uppgift att förebygga våld, men är av stor betydelse i arbetet att motverka våld. Det är av central betydelse att socialtjänsten och övriga förvaltningar som skola och förebyggande verksamheter har ett aktivt samarbete för att motverka alla former av våld och att det arbetet fortsätter och utvecklas. Även de ideella organisationerna gör här ett viktigt arbete. Västerås Stad är största arbetsgivaren i Västmanland med ca medarbetare. Av dessa är det flera som lever i en relation där det förekommer våld, våld som påverkar individen i sitt sätt att fungera på arbetet. Arbetsplatsen kan vara platsen där den våldsutsatte kan bli uppmärksammad och få hjälp. Det är därför viktigt att bygga upp kompetens hos chefer så att de vet hur de skall agera när en medarbetare utsätts för våld eller vågar fråga vid rehabiliteringssamtal eller när man upplever att en medarbetare inte mår bra.
21 7/8 7. PÅGÅENDE INITIATIV OCH ARBETEN 7.1. Lokala samverkansgruppen Den lokala gruppen består av representanter från de olika enheter inom Västerås stad som arbetar med att motverka våld. Dessa är landstinget, polisen, kriminalvården och ideella organisationer. Syftet är att samverka, utbyta information och kunna samla in uppgifter om olika utvecklingsbehov och föra upp till den regionala gruppen Regionalt Länsstyrelsen har av regering fått i uppdrag att leda det regionala arbetet enligt det fjärde jämställhetspolitiska delmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig intigritet. I målet inkluderas våld mot kvinnor, barn och män i nära relationer, våld i samkönade relationer, samt människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Länsstyrelsen har också ansvaret för upprättande av en länsstrategi avseende mäns våld mot kvinnor Regeringen gav länsstyrelsen i uppdrag att på strategisk nivå vara den som hade ansvar för att stärka samverkan och samordna arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Särskilt betonades att arbeta med förebyggande insatser mot våld och förtryck i hederns namn, samt att underlätta implementeringen av nationell kunskap och stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete i länet Regional chefsgrupp Denna grupp består av chefer på en sådan nivå att de har en beslutanderätt. Uppgiften är att förebygga våld och att leda det regionala arbetet. De kan ge de lokala samverkansgrupperna uppgifter att utföra. Gruppen består av en representant från länsstyrelsen, polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, landstinget, 3-4 representanter från socialtjänsten inom länets kommuner, varav en är från Västerås, samt en representant från Västmanlands kommuner och landsting (VKL) Nationellt På nationellt plan har det tagits flera initiativ i arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn. Det råder politisk samstämmighet kring vikten av att bekämpa mäns våld i nära relationer. Regeringar har därför satsat ansenliga belopp på detta arbete. Under perioden satsade dåvarande regering cirka 220 miljoner kr/år beslutades om att utse en nationell samordnare mot våld i nära relationer, Carin Götblad. I juli 2014 kom hon med sina förslag om hur arbetet mot våld i nära relationer ska bedrivas. I februari 2014 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå en nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I juni 2015 var slutbetänkandet klart och det har därefter varit ute på remiss. I förslaget betonas bland annat våldspreventivt arbete, kompetens och forskning, ett proaktivt och likvärdigt och samordnat rättsväsende.
22 8/8 Förslaget lyfter också fram vikten av skydd, stöd och behandling för kvinnor, män, flickor och pojkar utsatta för våld i nära relationer samt säkra insatser för pojkar och män som utövar våld mot flickor och kvinnor. Förslaget behandlas nu av regeringen och någon form av beslut kan väntas under hösten STYRDOKUMENT Socialtjänstlagen 5 kap 11 Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4 Brottsoffer och deras närstående Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp, Socialstyrelsens vägledning 2012 Handbok våld om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer 2015 Länsstrategi Mäns våld mot kvinnor Metodstöd när personer befinner sig utomlands eller riskerar att föras utomlands mot sin vilja Länsstyrelsen Västmanland 2015 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck 2016 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Betänkande av Nationella samordnaren mot våld i nära relationer SOU 2014:49 Jämställdhetsutredningen SOU 2014:06 samt bilaga del 1 Män och jämställdhet Samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Länsstyrelsen Västmanland 2015 Västerås stads Handbok mot hedersvåld och förtryck 2016 FN internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 16) 2005 FN konvention om barns rättigheter 1989
23 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/ Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Samtliga leverantörer och utförare Biståndsenheten funktionsnedsättning Nämnden för personer med funktionsnedsättning Tjänsteutlåtande - för kvinnofrid och mot våld i nära relationer Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar anta handlingsplanen för kvinnofrid och mot våld i nära relationer, enligt förslag från sociala nämndernas förvaltning. Ärendebeskrivning De sociala nämndernas handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor antogs i september Sociala nämndernas förvaltning har utarbetat ett förslag till ny handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt och samlat arbete mot våld i nära relationer. I det arbetet ingår att särskilt uppmärksamma kvinnor som utsätts för våld och barn som upplevt våld. en ska säkerställa att de får stöd och hjälp. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras. Kompetensen ska öka inom socialtjänsten, arbetet ska utvecklas, samordnas och genomföras i enlighet med lagstiftning och styrdokument. Insatserna i handlingsplanen vänder sig till offer, förövare och barn som upplevt våld.
Handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-05-30 Sida 1 (1) Diarienr NF 2017/00099-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merHandlingsplan för kvinnofrid, mot våld i nära relationer
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-03-06 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2016/00548-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Samtliga utförare Myndighetskontor Individ-
Läs merHandlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-05-30 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00174-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Handlingsplan för kvinnofrid
Läs merHandlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merStockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer
Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord
Läs merLivsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09
Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren
Läs merHandlingsplan för Socialförvaltningens arbete med våld i nära relationer. Särskilt gällande mäns våld mot kvinnor och barn som upplever våld
Handlingsplan för Socialförvaltningens arbete med våld i nära relationer Särskilt gällande mäns våld mot kvinnor och barn som upplever våld Innehåll Inledning Sid 1 1.1 Regler för handlingsplanen 1.2 Kvalitetssäkring
Läs merPlan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion
Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merrörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013
Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer
Läs mer2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna
Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merGöteborgs Stads plan mot våld i nära relationer
Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs merPlan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion
Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga
Läs merPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merSkyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-03-08 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00050-8.5.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Skyddat boende för våldutsatta
Läs merÖverenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län
Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid
Läs merHandlingsplan mot våld i nära relationer
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden
Läs merLänsstrategi Västernorrland
Förebygga Barnperspektiv Uppmärksamma Långsiktighet Kvalitet Länsstrategi Västernorrland För arbetet mot mäns våld mot kvinnor/ våld i nära relationer 2017-2020 Framtagen i samverkan mellan Länsstyrelsen
Läs merRiktlinjer för Våld i nära relation
Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/
Läs merKommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merStrategi mot våld i nära relationer
1 2017-2022 Strategi mot våld i nära relationer Strategi mot våld i nära relation 2017 2022 Lund ska vara en kommun där människor känner trygghet, där mänskliga rättigheter gäller för alla oavsett kön,
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/619-IFN-010 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-09-15 Dnr: 2015/619-IFN-010 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden
Läs merSamhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska
Läs merKK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer
Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsen 130 Beslutsdatum: 2017-08-30 Framtagen av: Susanne Rönnefeldt Berg, utvecklingsstrateg Dokumentansvarig: Utvecklingsstrateg Uppdaterad: Diarienummer: KS/2017:267
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03
Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Strategi mot våld i nära relation
Program Strategi Policy Riktlinje Strategi mot våld i nära relation 2018-2022 Dokumentnamn: Strategi mot våld i nära relation Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: Kommunfullmäktige,
Läs merHandlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Dnr 2016-512-1.5.1. Sida 1 (5) 2016-10-01 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-11-24 Förslag till program
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merStockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms
Läs merÖverenskommelser Ingmar Ångman
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-26 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merSammanfattning REMISSVAR
Socialdepartementet 103 33 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS PÅ ATT BRYTA ETT VÅLDSAMT BETEENDE ÅTERFALLSFÖREBYGGANDE INSATSER FÖR MÄN SOM UTSÄTTER NÄRSTÅENDE FÖR VÅLD (SOU 2018:37) Sammanfattning välkomnar
Läs merSociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Individ-
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merUppföljning av handlingsplan mot våld i nära relationer. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-11-28 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00568-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Uppföljning
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Anvisning Diarie-/dokumentnummer: KS2018/1281 Beslut: 2018-08-14 Styrgrupp social hållbarhet Giltighetstid: 2021-12-31 Dokumentansvarig: Utvecklingsledare folkhälsa Senast uppdaterad
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merHandlingsplan för kvinnofrid
för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg
Läs merVåld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck
Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 12 oktober, 2017 Jenny Vikman Maria Söndergaard Dialoga kompetenscentrum om våld i nära relationer Uppdrag: Erbjuda kunskapshöjande aktiviteter
Läs merVÅLD I NÄRA RELATIONER
Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens
Läs merKARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.
KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer
Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merHANDLINGSPLAN 2014-2015
HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons
Läs merVarför har inte alla barn samma rättigheter?
Varför har inte alla barn samma rättigheter? freezonen kvinnojour, tjejjour, brottsofferjour sedan 28 år i Sjöbo, Skurup, Simrishamn, Tomelilla och Ystad! vi stärker och skyddar våldsutsatta vi är en viktig
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-01-16 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Granskning
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-10-24 Handläggare Ida Burlin Mikael Josephson Telefon: 08-508 09 035 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2016-11-17
Läs merYttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31
Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk
Läs merJenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör
Läs merSynpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merSKL:s kvinnofridssatsning
Kvinnofrid SKL:s kvinnofridssatsning 2018 2020 SKL:s kvinnofridssatsning genomförs inom ramen för SKL:s överenskommelse med staten om att stärka jämställdhetsarbetet lokalt och regionalt 2018 2020 På SKL
Läs merSOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merHANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer
1 SOSFS 2014:4 Uppdaterad 2018-02-16 HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer, Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen 2 Inledning Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga
Läs merDIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen
2019-04-17 DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN 2019-2020 Hedersrelaterat förtryck och våld Fastställd av kommunstyrelsen 2019-05-27 67 Handlingsplan - hedersrelaterat förtryck och våld Innehåll 1. Inledning...
Läs merÖverenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län
1 Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2 Vision I Örebro län har vi nolltolerans mot
Läs merSamverkan mot våld i nära relationer
Samverkan mot våld i nära relationer I Jönköpings län har vi en gemensam ambition att vara föregångare och göra skillnad. Det är därför viktigt att vi visar vår gemensamma vilja att verka för visionen
Läs merKommunövergripande plan mot Våld i nära relationer
Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige, 135 Datum för antagande: 2015-11-30 1 Inledning Det finns en bred politisk enighet i Sverige om samhällets ansvar
Läs merEskilstuna En FriStad för kvinnor
Eskilstuna En FriStad för kvinnor Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015 2017 Kortversion 1 Inledning I denna förkortade version av Eskilstuna en FriStad för kvinnor kan du ta del av Eskilstuna kommuns
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merFakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag
Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merHandlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019
1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2018/2019 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som upplevt
Läs merSAMVERKAN I SJU KOMMUNER
SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merRiktlinjer för handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Sida 1 (9) 2013-08-05 Handläggare Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2013-08-22 Riktlinjer för handläggning
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merHandlingsprogram mot familjerelaterat våld
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.
Läs merSvar på begäran om kompletterande upplysningar från IVO - Klagomål på handläggning från kvinnojour (Dnr /2014)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-07 Diarienummer N139-0132/14 Sektor IFO-FH Mona Lundahl Davies/Lundby/GBGStad, Linda B Johansson/Lundby/GBGStad Telefon 031-366 70 40 E-post: mona.lundahl.davies@lundby.goteborg.se
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:
Läs merVad ska vi prata och samtala om?
Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi
Läs merNärhet som gör ont - om våld mot närstående
Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merVåld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs mer