ÅRSREDOVISNING ~ Utbildning som leder Dig in i framtiden ~ Fagersta ~ Norberg ~ Skinnskatteberg

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING ~ Utbildning som leder Dig in i framtiden ~ Fagersta ~ Norberg ~ Skinnskatteberg

2 Innehåll INLEDNING... 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 6 GYMNASIET... 6 Måluppfyllelse Förväntad utveckling VUXENUTBILDNING Komvux gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning Sfi svenska för invandrare Särvux- särskild utbildning för vuxna Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Förväntad utveckling inom vux RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING NOTER FINASIERINGSANALYS INVESTERINGAR EKONOMI UTFALL OCH FÖRDELNING RESULTAT UNDERLAG TILL FÖRDELNING PENSIONSSKULD INTERNBOKSLUT PERSONALBOKSLUT Personalstat Frånvaro Åldersfördelning Arbetsmiljö och friskvård Jämställdhet Samverkan och information Personalomsättning och rekrytering Behörighet Pensionsavgångar FÖRBUNDETS LEDNING ORGANISATIONSSCHEMA, NVU... 37

3 ÅRSBOKSBILAGA INTÄKTER OCH KOSTNADER UNDER 5 ÅR NYCKELTAL INTERKOMMUNALA KOSTNADER OCH INTÄKTER STUDERANDE INOM DE OLIKA SKOLFORMERNA GYMNASIESTUDERANDE PER PROGRAM... 43

4 FÖRORD Det blev ett plus igen: kronor. Så kan man enkelt sammanfatta bokslutet för. På en nettoomslutning om nära 117 miljoner kan det synas som en droppe i havet men man kan få ganska mycket för kronor. Att vår verksamhet går ihop sig trots allt kärvare förutsättningar är resultatet av alla ni anställdas engagerade och idoga arbete. Vad som framför allt imponerat på mig är den uppfinningsrikedom och initiativförmåga som lagts i dagen när det gällt att hitta externa finansiärer, det vill säga andra än våra ägarkommuner. Heder och tack! Under året har jag haft tillfälle att följa verksamheten med besök vid olika discipliner, såväl det traditionella ungdomsgymnasiet som vuxenutbildningen och svenska för invandrare. Mina intryck är givetvis den ytlige betraktarens men för att använda ett franskt ordspråk: La première impression est toujours la bonne = Det första intrycket är alltid det goda Och det första intrycket har genomgående varit positivt. Jag har känt den goda stämning som råder i våra klassrum. Denna är som jag ser det en förutsättning för ett gott studieresultat. Som politiker noterar jag att det blivit snävare ramar för vår verksamhet inför år Det kommunala inbördeskriget om skattepengarna blir allt intensivare. Detta är en av anledningarna till den motion som Ulrika Persson och jag lämnade till Norbergs kommunfullmäktige i höstas och där vi föreslår att grundskolan, vuxenutbildningen och gymnasieskolan i våra tre ägarkommuner läggs samman till ett Stor-NVU. Förslaget har föranlett många kritiska synpunkter vilket tyder på att det synes vara en genomtänkt och bra motion. Det finns många osäkra faktorer inför framtiden. Låt mig nämna tre: 1. Hur kommer vi att klara SFI? Denna del av vår verksamhet växer snabbt. 2. Från och med 2013 har vi ett nytt samverkansavtal med Avesta kommun där det inte längre finns någon rabatt utan betalning sker enligt riksprislistan. Eftersom vi har många fler elever som går i Avesta än tvärtom missgynnar detta givetvis vårt förbund. 3. Det finns en tendens att köpta tjänster för servicefunktioner stiger i pris vilket ytterligare urholkar utrymmet för vår egentliga kärnverksamhet, det vill säga undervisningen. Detta eftersom vår totala budgetram krymper. Glädjande nog förefaller det som om antalet förstahandssökande till vårt förbunds utbildningar stiger. Med detta vill jag ha sagt att NVU:s attraktionskraft inte bara håller i sig utan även ökar. Ekonomiska svårigheter till trots inger detta hopp för framtiden i synnerhet om vi klarar att tänka i nya banor när det gäller utvecklingen av vårt förbund. Henning Bask Ordförande i direktionen för NVU - 1-

5 INLEDNING Norra Västmanlands Utbildningsförbund, NVU, bildades för femton år sedan av Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och är ett av de äldsta i landet. Syftet med förbundet är att under en huvudman erbjuda invånarna i alla tre medlemskommunerna ett brett och allsidigt utbud av utbildning, från gymnasiet till högskola och universitet. Vårt uppdrag och olika Verksamheter De lagstadgade uppdragen är att erbjuda utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning motsvarande grundskolans år 9, gymnasial vuxenutbildning, vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning (Särvux) samt Svenskundervisning för invandrare (Sfi). Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella och fem introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska på ett bättre sätt tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har någon nationellt fastställd programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. De frivilliga uppdrag som förbundet ansvarar för är att vara huvudman för Lärcentra där uppdragsutbildning och högskoleutbildning på distans erbjuds medlemskommunernas invånare. Gemensamt för förbundet Vi vill ha en skola dit elever och personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och upplevelse av personlig utveckling. Vi erbjuder välutbildad behörig personal, i ljusa moderna lokaler och en för eleverna och personalen lugn och trivsam miljö. Vi satsar på individuella lösningar så att varje elev kan få den utbildning som han eller hon önskar. Den pedagogiska verksamheten hos oss skall kännetecknas av mångfald och lärarna i de olika program-, ämnes- och verksamhetsgrupperna har stor frihet att utifrån styrdokumenten anpassa sättet att undervisa efter elevgruppernas sammansättning och önskemål. Våra rektorer har det övergripande pedagogiska ansvaret och följer kontinuerligt arbetet i gymnasieprogrammen och vuxenverksamheterna. Utbud Planering av utbud och dimensionering av utbildningar i regionen är av yttersta vikt om man vill behålla konkurrenskraften mot centralorterna runt oss. Vi har minskat antalet gymnasieprogram i takt med minskad demografi i åldergruppen för gymnasiestudier. - 2-

6 Söktrycket till utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning är högt och antalet sökande till grundläggande vuxenutbildning ökar för varje år. En betydande del sökande till grundläggande vuxenutbildning har utomnordiskt ursprung och kommer från studieformen svenska för invandrare (Sfi). Brinellskolan i sommarskrud Hur är Årsredovisningen indelad? I den inledande förvaltningsberättelsen beskrivs övergripande väsentliga händelser under året och avslutas med förslag till resultatdisposition. I verksamhetsberättelsen ges en beskrivning av varje verksamhet för sig. Dels berättas om vad som skett under det gångna året och dels ges en framtidsblick om utvecklingen av verksamheterna och förbundet. I den ekonomiska redovisningen behandlas resultaträkning, balansräkning med därtill hörande noter och analyser. Till sist beskrivs förbundets organisation samt vilka som innehållit uppdraget som direktionsmedlemmar och revisorer Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat kommunallagen och förbundsordningen. - 3-

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning NVU har under detta år fortsatt arbetet med att implementera gymnasiereformen Gy-11 och starta upp implementeringen av motsvarande reform för vuxenutbildningen, VUX-12. Båda reformerna innebär förändringar för organisationen av NVU och utbudet av kurser. NVU har inte sett den kostnadsminskning, som förutspåddes i samband med fastställandet av reformerna och den samtidiga minskningen av statsbidraget till kommunerna för gymnasieskolan har ställt till problem. Förändringarna har tvärtom inneburit ökningar kostnaderna, eftersom möjligheten till samläsning har minskat. För lärarna i de gymnasiegemensamma ämnena har det också inneburit en ökad arbetsbelastning i och med att fler kursplaner finns och eleverna skall bedömas efter dessa. Det finns också en fördyring, eftersom vi har det gamla systemet för gymnasieskolan igång samtidigt. Antalet nationella prov har ökat och tidsåtgången för dessa ökar kraftigt. Utbildningsplan för NVU anges förbundsdirektionens och därmed medlemskommunernas viljeinriktning avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Vi anser att vi har en god måluppfyllelse på flera punkter med hänsyn taget till den elevstruktur vi har inom våra olika skolformer. Förtydliganden finns att studera dels under punkten måluppfyllelse i årsredovisningen och även i de olika nyckeltalen i slutet. Elevutvecklingen för gymnasieskolan är relativt konstant de närmaste kommande åren. Den nivå som nu finns, kan påverkas av ökad inflyttning till kommunerna. Vi ser ett fortsatt tryck på vuxenutbildningen beroende på arbetsmarknadens utveckling och i vissa fall även kompetenshöjning av befintlig arbetskraft. NVU utvecklar sin satsning på eftergymnasiala utbildningar inom ramen för Yrkeshögskolan. Bergarbetarutbildningen i samarbete med Hedemora kommun har startat och samarbete med VBU i Ludvika och Hedemora kommun har resulterat i en gemensam ansökan om avancerad CNC-utbildning. Positivt besked har lämnats i januari om start till hösten vände trenden med förstahandssökande så till vida, att fler elever sökte NVU i första hand än året innan. Detta till trots, har det även detta år varit en elevrörelse mellan olika skolor, vilket ökar risken för att eleverna behöver mer än tre år för att nå ett slutbetyg från gymnasieskolan. Invandringen till våra tre medlemskommuner gör att introduktionsprogrammet får fler elever. Nyanlända behöver flera år för att inhämta grundskolebetygen och när de når gymnasieskolan placeras de inom ramen för introduktionsprogrammet. Detta program ökar i antalet elever. Vi erbjuder utbildning på fem inriktningar inom introduktionsprogrammen, bland annat yrkesintroduktion. Det innebär att studier genomförs i våra lokaler del av veckan tillsammans med yrkesprogrammen med den ordinarie lärarkåren. Under året har både anhöriginvandringen och antalet elever i boenden för de ensamkommande ökat i antal. Detta ställer krav på flexibilitet hos personalen och organisationen, för att på bästa sätt kunna ta emot dessa nya elever. Detta löses genom förändringar inom ramen för befintliga tjänster, men ofrånkomligt är också nyrekryteringar. Totalt sett minskar antalet anställda samtidigt som nya kompetenser måste rekryteras. En stor kostnadsökning inom elevgruppen är tolkar och specialutredningar som är nödvändiga för att eleven skall kunna påbörja sina studier. Vi konstaterar också att allt fler elever - 4-

8 behöver extra stöd för att klara av sina gymnasiestudier och inom detta område försöker vi ständigt utveckla oss. Inom ramen för vuxenutbildningen har volymen minskat på de delar som inte är lagstadgade, beroende på minskade resurser. Grundläggande vuxenutbildning och SFI ligger fortsatt på en hög nivå. Avtalet med medlemskommunerna och dess socialförvaltningar har under året varit under diskussion då det har funnits två olika tolkningar av avtalet. Efter årsskiftet har ett nytt avtal arbetats fram som vi förhoppningsvis tolkar lika. Vi har under året aktivt arbetat med att söka öka externa intäkter och begränsa kostnadsmassan och resultatet för året är kkr. vilket ligger i linje med de lämnade prognoserna och den fastlagda budgeten. Noteras dock att i resultatet ingår engångsutbetalning från AFA på kkr. Göran Wänglöf Förbundschef - 5-

9 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årsredovisning GYMNASIET GY11 Arbetet med att implementera den nya gymnasieskolan har fortskridit. Mycket av lärarnas fortbildningstid har även detta år gått till detta. Många nya läroböcker mm har köpts då kursinnehållet är förändrat på flera sätt och tidigare litteratur inte går att använda. Per Måhl är en guru inom skolvärlden och då främst när det gäller betyg och bedömning. Han gästade oss under en förmiddag i höstas och höll ett mycket uppskattat föredrag för NVU s alla lärare. Detta arbete kommer att fortsätta under hela våren 2013 då Per kommer att arbeta med alla våra lärare, indelade i smågrupper, som ska få praktiska exempel att pröva i sina klasser. Marknadsföring I takt med den hårdnande konkurrensen om de svenska gymnasieeleverna har vi på NVU satsat på marknadsföring. Vi har jobbat med annonsering i Fagersta Postens MER Bilaga och i VLT. Vi har även varit aktiva ute på grundskolor där alla våra program har deltagit i små mässor i alla tre kommuner. Vi har även haft öppet hus för elever och föräldrar. Vi skickar ut informationsblad direkt hem till eleven. Vi jobbar mycket med vår hemsida och utvecklar den heltiden. Projekt mänskliga rättigheter MR-rätt UT är ett projekt för mänskliga rättigheter (MR) i offentlig förvaltning i Västmanlands och Örebro län. Projektets mål är att bidra till att myndigheterna i de bägge länen inte kränker mänskliga rättigheter eller diskriminerar. Ett annat mål är att utveckla metoder för att arbeta med mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter handlar om skydd mot diskriminering, likabehandling, jämställdhetsintegrering, barns rättigheter, integration och tillgänglighet för personer med funktionshinder. Utgångspunkten är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vi på NVU är med i projektet med 15 st. lärare från gymnasiet och vuxendelen. Ensamkommande ungdomar Grupp eller klass där nyanlända elever i skolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer med mycket olika bakgrund vad gäller uppväxt och skolerfarenhet och behöver därför individualiserad undervisning. Förberedelseklassen ska ge eleven grundläggande kunskaper i svenska språket - 6-

10 men samtidigt ta vara på och utveckla ämneskunskaperna. Det som avgör hur länge en enskild elev ska vara placerad i en förberedelseklass måste utgå ifrån elevens individuella behov och förutsättningar. Vi på NVU har goda erfarenheter av att låta nyanlända elever, som är placerade i förberedelseklass, delta i undervisningen i reguljära klasser, i t.ex. matematik och praktisk-estetiska ämnen, för att ge dem möjlighet att tidigt bli delaktiga i skolans gemensamma liv. Gruppen ensamkommande ökar stadigt under året. Vi anställer lärare kontinuerligt. Det är svårt att hitta lärare med rätt utbildning till den här gruppen elever. - 7-

11 Introduktionsprogrammen Är indelade i fem program: Preparand utbildning, syftar till att eleven ska läsa in behörighet till de nationella programmen, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Programinriktat individuellt val, eleven läser in det som saknas från grundskolan för att nå behörighet till ett yrkesinriktat program samt läser kurser från ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion, eleven läser kurser från ett yrkesprogram eventuellt i kombination med arbetsplatsförlagt lärande. Individuellt alternativ, syftar till att motivera samt ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning alternativt gå ut på arbetsmarknaden. Språkintroduktion, syftar till att ge nyanlända flyktingungdomar kunskaper i det svenska språket så att de kan gå vidare till ett nationellt program. På grund av de nya behörighetskraven till de nationella programmen är verksamheten mer komplex än tidigare. En nödvändig förutsättning är kunnig och engagerad personal och vi har tillsatt extra resurser som arbetar med att utveckla arbetet för att möta denna förändring. Vi har redan inom förbundet dessa studievägar där lärare och specialpedagoger finns som ska hjälpa eleverna vidare till fortsatta studier på ett nationellt gymnasieprogram och senare till högskolan eller till att komma in på arbetsmarknaden. Skolans introduktionsprogram genomförde en presentation av sitt arbete när det gäller mottagande av nyanlända elever. Elevhälsan, lärare, samordnare och rektor belyste problemen vår var och ens horisont. Även personal från Norrbygården deltog. Ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan Vi har ansvar för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som inte går i gymnasieskolan. Det innebär att vi löpande ska hålla oss informerade om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt i grundskolan men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Som ett led i uppdraget deltar vi med personal i samverkansprojektet Navigatorcentrum där flera aktörer från kommunerna ingår. Yrkesprogram EE+BF Efter förra årets låga söksiffror så har dessa program återhämtat sig väl. El- 0ch energiprogrammet har dessutom överintag och inga elever har hoppat av. - 8-

12 Mångkulturellt arbete Detta har varit ett fokusområde för vårt arbete under året. Vi har många elever från olika länder och kulturer på vår skola. Därför tycker vi att det är viktigt att lära sig mer om detta så att vi kan bemöta och undervisa dessa elever på bästa sätt. Vi har haft föreläsning av Somaliska föreningen som gav oss många tankeställare. En del av skolans personal deltog även i en Somaliadag som Fagersta kommun anordnade på Folkets Hus. Våra egna religionslärare har presenterat en mängd olika religioner och vad som förenar dem (mat och måltid genomsyrar väldigt många religioner). Studenten: Denna högtid avlöpte till största belåtenhet! Lärarkören sjöng under rektor Birgitta Björnbergs ledning och musiker från Fagersta Kulturskola medverkade. Högtidstalare var Lars Andersson, kommunalråd från Skinnskatteberg. Varje år kommer en talare från våra medlemskommuner att inbjudas till detta evenemang. Traditionen med gemensam marsch från skolan till Vilhelminaparken återupptogs detta år. FairTrade: Eftersom Fagersta är en Fairtrade city så valde vi att i år slå upp dörrarna för allmänheten som ett led i att utveckla arbetet kring Fairtrade city. I vår elevhall serverades fika med muffins, självklart produkter med Fairtrade-märkning. Det är elever som läser kursen Politik och hållbar utveckling som hade ansvaret för dagen. Deras arbete har bland annat bestått i att göra en utställning kring andra intresseorganisationer. De fick också tillfälle att ställa frågor till politiker som besökte oss en stund under dagen. Frågorna kom inte bara att handla om Fairtrade utan om kvalité på livsmedel överhuvudtaget och hur vi kan bli mer klimatsmarta när det gäller vad vi stoppar i oss. Eleverna har även hjälpt till att baka muffins vilket många andra också har gjort, elever och personal på vår skola. Förutom fika så hade vi besök av Latinamerikagrupperna som visade film och informerade om vikten av Fairtrade för jordbrukarna och i de samhällen de lever. Samverkan med grundskolorna Gemensamma ämneslag mellan våra skolor har även skett detta år. Det har uppskattats mycket av alla. Arbete pågår nu för att underlätta övergången till gymnasiet för våra elever. Matematikundervisning på Brinellskolan har, för tredje året i rad, erbjudits elever i årskurs 9. Ca 28 elever från Risbroskolan har deltagit varje vecka. Av de tidigare kullarna har flertalet av dessa elever sedan valt NVU som sin gymnasieskola. Vi har också haft ett science-utbyte mellan NVU och årskurs 8+9 på Risbro samt elever från Norberg. Eleverna har aktivt deltagit i laborativa moment och har även fått träffa gymnasieelever för att lära känna skolan. - 9-

13 Måluppfyllelse Utbildningsplan I Utbildningsplan för NVU anges förbundsdirektionens, och därmed medlemskommunernas, viljeinriktning avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Studieresultat - betyg Utbildningsplanen föreskriver under Kunskap och kvalitet högt ställda mål för våra ungdomars studieresultat. Med kännedom om att eleverna som kommer till oss från medlemskommunernas grundskolor har låga genomsnittsbetyg i nationell jämförelse är detta ett högt ställt mål. Att andelen elever som är behöriga till gymnasiet är lägre än riksgenomsnittet ökar kravet på oss att under tre år se till att alla får ett slutbetyg. Fler nyckeltal finns i årsboksbilagan. I tabellen redovisas andelen av våra elever som de tre senaste åren fullföljt sin gymnasieutbildning och uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskolor 1. Som jämförelse redovisas motsvarande andel i riket som helhet. Andel elever (%) med slutbetyg som ger grundläggande behörighet till universitet och högskolor. Källa: Skolverkets statistik läsåret 2011/. 2009/ / /12 Riket, behörighet % NVU, behörighet % Riket, medelvärde meritpoäng 14,1 NVU, medelvärde meritpoäng 12,7 13,0 13,1 Flickor som fick slutbetyg hos oss våren har medelvärde meritpoäng på 14,0 och pojkar 12,3. Elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år. Källa: Skolverkets statistik läsåret 2011/. Andel i % med slutbetyg inom 4 år: ,0 % och 79,6 %. En ökning med 3,6 %. Kompetens och kvalitet Utbildningsplanen anger också att förbundet skall söka medarbetare med bästa kompetens och kvalitet. Behörighetskravet gällande lärare ställs alltid först vid nyrekryteringar. Den rätt enligt 2 kap. 4 i skollagen att tillsvidareanställa en lärare utan behörighet om behörig sökande saknas utnyttjas aldrig. Detta betyder att så gott som alla våra lärare har lärarbehörighet. Vi erbjuder vår egen personal, genom utbildningsavtal, möjlighet till komplettering av kurser för att få full behörighet. 1 Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2250 kurspoäng)

14 Miljöhänsyn Vi har alla ansvar för att arbeta mot ett hållbart samhälle och miljöfrågan är aktuellare än någonsin tidigare. I vår strävan att arbeta miljövänligt och begränsa klimatpåverkan använder vi bland annat miljöbilar. Vi strävar också efter att köpa ekologiska och närproducerade produkter där så är möjligt, för att bidra till minskad kemikalieanvändning och klimatpåverkan. Studie- och yrkesvägledning Utbildningsplanen anger att rådgivning och vägledning till elever skall prioriteras. Under det gånga året har våra resurser inom vägledning varit begränsade då vi periodvis haft vakans på ordinarie tjänst. Våra rektorer och mentorer har under tiden gått in och stöttat elever som efterfrågat vägledning. Vi har periodvis stöttat medlemskommunernas grundskolor med vägledning, vilket mottagits mycket väl. Specialresurser Elever med behov av särskilt stöd har under året särskilt uppmärksammats. Om lärare och mentorer misslyckats med att få eleverna att delta hundraprocentigt i skolaktiviteterna kallas dessa till samtal med skolkurator, skolsköterska och studievägledare och arbetet fortsätter med att finna orsakerna till skolfrånvaron samt erbjuda olika behovsanpassade stödfunktioner. Förutom våra specialpedagoger har elevassistenter stöttat både lärare och elever. Elevinflytande Förbundet har uppdraget att ta till vara elevernas individuella behov och intressen och eleverna skall ha reell möjlighet att påverka undervisningens uppläggning. Det formella elevinflytandet sker genom att eleverna har plats i Förbundsrådet (samverkansrådet) som sammanträder en gång i månaden. Skolkonferenser äger regelbundet rum där elever och personal diskuterar gemensamma frågor. Vårt elevråd har fortsatt sitt uppdrag och sammanfattningsvis kan sägas att det finns goda möjligheter för eleverna att utöva inflytande via olika samverkansorgan. Skolutveckling Ett målmedvetet arbete pågår i samråd mellan ledning, fackligt förtroendevalda, lärare, karaktärs- och ämneslag samt rektorer. Rektorer och lärare träffas numera på fast tid varje vecka

15 Ung företagsamhet Vi vet att framtidens entreprenörer finns i dagens skolor och vi arbetar kontinuerligt med att understryka att UF skall bli en del av verksamheten på samtliga program. Vi har under alla år varit mycket framgångsrika inom Ung Företagsamhet. Vår vision är att vi ska bli bäst i länet på att ge våra elever en tro på sin egen företagsamhet. Förväntad utveckling NVU är beroende av hur utvecklingen i Fagerstas, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner ser ut. Vårt uppdrag är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas från elever, föräldrar och näringsliv. Av de framtidsstrategier vi jobbar med så pågår kontinuerligt utvecklingsarbete när det gäller programstruktur och utbud samt utvecklad samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Vi arbetar hela tiden med att tydliggöra mål och riktlinjer som är av betydelse för verksamheten. Det är viktigt att uttrycka realism och handlingsberedskap samt att kontinuerligt utvärdera och ompröva resultaten. För att det ska kännas realistiskt bör det finnas ett klart samband mellan resurstillgång, prestationer, resultat och effekter. Potentiella elever i gymnasieskola Befolkningsprognosen (Statistiska Centralbyrån ) visar att antalet åringar inom förbundsområdet minskar. Eftersom gymnasiet är minst treårigt sker däremot en eftersläpning av antalet elever som är i gymnasieutbildning. Kategori gymnasiet år Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa Det som i framtiden kan påverka fördelningen i procent mellan våra tre medlemskommuner är den ökade inflyttningen av nyanlända till framförallt Fagersta kommun men även till Norbergs och Skinnskattebergs kommuner

16 VUXENUTBILDNING Komvux gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning Under har den gymnasiala delen av komvux haft över 400 elever inskrivna på olika kurser. Kursdeltagarna har kunnat välja på 200 kurser varav 70 % har varit yrkeskurser. Komvux har ett fortsatt högt söktryck både för de som måste komplettera tidigare betyg för att kunna fortsätta mot universitet och högskola eller de som vill ha olika yrkesutbildningar på gymnasienivå. Under året som gått har vi utbildat rekordmånga inom ramen för vår lärlingsutbildning. Trots att den statliga finansieringen blev betydligt lägre än vi kunnat ana har vi startat 39 lärlingar under året. Vi har haft och har lärlingar i upp mot 10 olika branscher. Extra glädjande är att vi under året för första gången också påbörjat lärlingsutbildning mot undersköterska. Utvecklingen inom yrkesutbildningarna innebär en allt större betoning på arbetsplatsförlagt lärande där stora delar av utbildningen ska ske på arbetsplatserna. Detta innebär att vi måste fortsätta att utveckla och hitta smidiga lösningar på samarbetet mellan handledare, elever och lärare i de fall utbildningen bedrivs på företagen. I den av staten finansierade lärlingsutbildningen för vuxna måste undervisningen ske till 70 % ute på arbetsplatserna för att statligt stöd ska utbetalas. Genom att vi länge arbetat lokalt med olika lärlingsprogram och därmed har en bra infrastruktur inom området hoppas vi kunna fortsätta satsningen på yrkesutbildningar inom olika branscher med mer statligt stöd. En bra förutsättning har vi skapat genom att under året tillsammans med Teknikcollege och gymnasiet anordnat en mycket uppskattad handledarutbildning för nästan 100 deltagare från företag och offentlig sektor. För att klara en fortsatt bred och bra yrkesutbildning krävs fortsatta resurser i form av vägledning och samordnare för att hålla ihop arbetet med lärlingsplatser och hitta nya platser för de som vill gå olika utbildningar. Vi behöver också ett antal yrkeslärare från gymnasiet för att klara en större kvantitet lärlingar. Vi kommer också att fortsätta arbetet med vårt lärlingsråd där vi fått till stånd en bred förankring och kompetens från olika företag, arbetsförmedlingen och kommunernas näringslivsenheter. När nu vårt Vård och omsorgscollege är klar med certifieringen för de närmaste åren framöver kommer inriktningen 2013 att vara fokuserad på vuxenutbildningen då gymnasieutbildningen fasas ut. Vi kommer att satsa på att utveckla valideringsarbetet inom vårdutbildningen för att på detta sätt förkorta utbildningstiden för de som har erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen

17 Den grundläggande vuxenutbildningen som motsvarar år 7 till 9 inom grundskolan har haft mellan 60 och 70 elever inskrivna. En betydande del har utomnordiskt ursprung och kommer från studieformen svenska för invandrare (Sfi). De allra flesta läser kurserna svenska eller svenska som andra språk, matematik samt samhällskunskap för att på så sätt skaffa sig behörighet för fortsatta gymnasiala studier eller yrkesutbildningar. Ett allt större antal elever som kommer till grundläggande nivå har en etableringsplan inom ramen för etableringsreformen. Detta innebär ibland att deltagare avslutar sin utbildning hos oss för att genomgå kortare utbildningsinsatser via arbetsmarknadsutbildningar. Vi möter allt fler elever som uttrycker frustation över detta och som först och främst vill ha en gedigen grund i svenska språket före olika typer av yrkesutbildningar. Behovet av kursen svenska som andraspråk har ökat kraftigt. Vi har under rekryterat en lärare med rätt kompetens i ämnet. Det fortsatt stora antalet elever på Sfi som i sina studieplaner vill fortsätta studera på grundläggande komvux nivå kommer att innebära stora utmaningar för enheten både personellt och lokalmässigt de närmaste åren. Även pedagogiskt behöver vi förändra vårt arbetssätt. Vi kommer under 2013 att prova att ge orienteringskurser med ett övergripande tema att lära sig lära på svenska som innebär att vi på olika sätt försöker överbrygga gapet mellan olika kulturers sätt att se på kunskap och inlärning. På komvux ges nu alla kurser i lärplattformen fronter. Lärplattformen möjliggör för våra elever att på olika sätt få mer flexibilitet i studierna samt tillgång till kursupplägg, övningar, lärargenomgångar och diskussionsforum på nätet. Konkret kan det innebära att en elev i tex matematik kan spela upp en lärares inspelade genomgång av ett moment så många gånger det krävs för att nå förståelse. Utvecklingsarbetet under året har fokuserats på att implementera våra nya kursplaner och den nya betygsskalan som för all vuxenutbildning började gälla från 1/7. Sfi svenska för invandrare. Antalet elever som läser svenska på Sfi har fortsatt på en hög nivå under. Vi har haft totalt 304 elever inskrivna under året. Rörelsen i gruppen är stor och beror på många faktorer som t ex flytt till annan kommun, arbetsmarknadsåtgärder på heltid via etableringsinsatser, graviditet, sjukdom eller att man blivit klar med kurserna inom skolformen. Under året har sammanlagt 204 elever fått betyg på någon av de 4 kurser som finns inom skolformen. Det motsvarar 67 % av antalet inskrivna och ligger nästan dubbelt så högt jämfört med riksgenomsnittet. Undervisningen är organiserad i nio olika grupper på dagtid. Undervisningen ligger samlad till förmiddagen 8.30 till eller eftermiddagen till för att möjliggöra arbetspraktik parallellt med undervisningen. Vi har också en grupp för analfabeter och - 14-

18 deltagare som behöver stöd i läs och skrivträning. Två kvällar i veckan har vi kvällsundervisning för de som har reguljära arbeten. Vi har fortsatt att prioritera fortbildning för lärarna inom skolformen så att alla lärare kommer att vara behöriga i svenska som andra språk i slutet av 2013 då legitimationskravet på behöriga lärare träder i kraft. Utvecklingsarbetet under har även inom Sfi fokuserats på att implementera de nya kursplanerna och den nya betygsskalan. Utöver detta har vi tillsammans med Fagersta kommun startat en projektgrupp bestående av lågutbildade elever som genom medel från Länsstyrelsen arbetar med läsplattor i undervisningen. Under 2013 kommer vi att ta fram kurser inom Sfi som kan läsas på distans via lärplattformen fronter. Särvux- särskild utbildning för vuxna Antalet elever på enheten har minskat under från 16 till 11. Skälet till detta är flera. Den viktigaste orsaken är att nya kurser införts på särvux, vilket inneburit att vi fått kartlägga och se över vad samtliga elever fått i sin tidigare skolgång. I våra styrdokument har man avskaffat kraven på en viss timtid för kurserna och ersatt detta med att läraren ska bedöma måluppfyllelsen i samtliga kurser och delkurser. Arbetet med de nya kraven har fortgått under hösten och inneburit att vi avslutat gamla kurser och därmed har också några elever nått fram till sina mål och blivit klara i sina kurser. Inför 2013 kommer vi att uppsöka gruppboenden för att informera om nya kurser och möjligheterna till studier inom skolformen. Mot slutet av har vi också fått in nya ansökningar vilket förmodligen kommer att innebära att vi under nästa år får fler elever. Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Under togs beslut i Direktionen att säga upp lokalerna där lärcenterverksamheten funnits i många år. Detta innebär att vi måste se över den handlingsplan som styrt verksamheten på enheten sedan Under har vi fortsatt att ge service åt högskolestuderande som valt att läsa kurser på distans. Under året har drygt 100 personer varit inskrivna hos oss för att få hjälp via vårt lärcenter t ex med studierum, föreläsningar via webben eller olika former av skrivningar/tentamina som förläggs hos oss. Uppdragsutbildningarna har ökat under året både sett till antal deltagare samt omsättning. Allt fler företag vänder sig till oss för att få hjälp att skräddarsy olika kurser och utbildningar. Vi har deltagit i Länsstyrelsens arbete med kompetensplattform under året för att få en bred bas och insyn i de kompetensfrågor som ligger till grund för våra satsningar på olika yrkesutbildningar. Under året har vi också utrett områden där vi kan se framtida satsningar på yrkeshögskoleutbildningar. Som ett resultat av detta har vi i september lämnat in en ansökan att få anordna utbildning i verkstadsteknik. Besked från Myndigheten för yrkeshögskolan väntas i slutet av januari

19 Yrkeshögskola - bergarbetare I september startade vår bergarbetarutbildning inom yrkeshögskolan. Utbildningen är 40 veckor med 25 platser och genomförs via ett samarbete med Hedemora kommun. Finansieringen sker via statliga medel. Det operativa ansvaret har en utbildningsledare. Utbildningen bedrivs i nära samarbete med gruvföretag verksamma i Bergslagen som också ingår i ledningsgruppen för utbildningen. Utbildningen har blivit mycket uppmärksammad och 150 personer sökte till utbildningen under våren. Vi är beviljade en ny grupp om 25 platser som startar hösten

20 Förväntad utveckling inom vux Under 2013 kommer vi att fortsätta arbetet med att kombinera vuxenutbildningen med gymnasieskolan inom de områden där yrkesutbildning och lärlingsutbildning är möjlig. Vi kommer att utreda huruvida vi ska fortsätta yrkeshögskoleansökningar inom fler branscher som träteknik och skogsnäring samt upplevelseturism. Fortbildning för lärare och övrig personal inom vuxenutbildningen kommer att fokusera på de förändringar i skollag, förordningar, läroplan, kursplaner samt den nya betygsskalan som infördes 1/7. I slutet av november kom den sista pusselbiten då vi till sist fick den läroplan som ska gälla för vuxenutbildningen. Under 2013 kommer alla lärare inom förbundet att genomgå en fortbildning i betygsättning och betygsbedömning med Per Måhl. Ungdomar på väg! - 17-

21 RESULTATRÄKNING Årsredovisning Belopp i kkr. Not Budget Utfall Avvikelse Reviderad % budget Verksamhetens externa intäkter % Verksamhetens kostnader % Avskrivningar % -900 Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Förändring Pensionsavsättning Finansiella intäkter Resultat före extraordinära poster Extraordinär intäkt* Resultat * Jämförelsestörande post som är viktig att uppmärksamma

22 BALANSRÄKNING Belopp i kkr. Årsredovisning 2011 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier, ackumulerat Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Årets Resultat Årets Resultat Avsättningar Avsättningar pensioner, exkl. löneskatt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt per "121231", enligt uppgift från KPA/SPP

23 NOTER Årsredovisning Belopp i kkr Not 1 Verksamhetens externa intäkter Interkommunala intäkter Statsbidrag vuxenstuderande Kommunbidrag Sfi invandrare Kommunbidrag Sfi flyktingar Statsbidrag/kommunbidrag övrigt Statsbidrag övrigt Intäkter Uppdragsutbildning Försäljningsintäkter Bidrag Riksidrottsförbundet EU/ESF-bidrag Driftbidrag AMV Försäljning tjänster, lärare, läkare Övriga intäkter (momsbidrag, elevavgifter) Företagsstöd TCB Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader, exkl politisk ledning Lokalkostnader inklusive ombyggnader Interkommunala kostnader - gymnasiet gymnasiesärskola vuxenutbildning Inackorderingsbidrag Köp av tjänster Tolk och utredning elever ESF projekt köp av tjänster 0 90 Undervisningskostnader Skolskjutsar Skolmåltider Övriga kostnader - marknadsföring, reklam, annons försäkring, larm, bevakning telefon, datakommunikation, fax, internet förbrukningsinventarier kopiering, kontorsmaterial politisk ledning övrigt Summa

24 Belopp i kkr Not 3 Avskrivningar/Nedskrivningar Avskrivningar har skett enligt beslut av direktionen. Årets avskrivningar Summa Not 4 Medlemsbidrag enligt budget Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa Not 5 Fordran/Skuld avsättning pensioner Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa Not 6 Jämförelsestörande post AGS-KL, återbetalning från år Not 7 Årets resultat I enlighet med Förbundsordning 9 och 10 samt Kommunallagens 8 kap 5 fördelas resultatet enligt följande: Fagersta Norberg Skinnskatteberg Årets resultat

25 2011 Not 8 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets nyanskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar Årets utrangeringar stöld/skrotat -33 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Återföring försäljningar/utrangeringar 30 9 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader - övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter - migrationsverket - övriga upplupna intäkter Summa Not 10 Avsättningar för pensioner Pensionsskuld Löneskatt Summa Not 11 Övriga skulder Pensionsskuld, exkl. löneskatt Arbetsgivaravgifter Semester- och övertidsskuld Övriga skulder Summa Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader - Interkommunala kostnader övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter - medlemsbidrag januari övriga förutbetalda intäkter Summa

26 FINASIERINGSANALYS Årsredovisning Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Av- och nedskrivningar Avsättningar pensioner Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar 45 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring i rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Ökning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Återställning av tidigare underskott av medlemskommuner ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

27 INVESTERINGAR Årsredovisning Med en anläggningstillgång menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett värde på mer än 10 kkr. En anläggningstillgång skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet). Anläggningstillgång med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av systematiskt över dess livslängd. NVU:s indelning, och därmed avskrivningstiderna, av anläggningstillgångarna följer Svenska kommunförbundets rekommendationer. Beviljad budget år Årets nyanskaffningar till och med Årets avskrivningar till och med kkr. 871 kkr. 694 kkr. Nyanskaffningar under året fördelat per verksamhet: Stolar till klassrum, gymnasiet, 14 kkr. Ny server, Extens med extra hårddisk, gymnasiet, 14 kkr. Diverse projektorer till klassrum, gymnasiet, 91 kkr. Hjulinställningsmaskin, gymnasiet, 113 kkr. Diverse projektorer till Olympen, komvux, 33 kkr. Datorer och bildskärmar till Lärcenter, komvux, 84 kkr. Diverse inköp av telefoner med tillbehör för ny växel 95 kkr. Pelarlyft, gymnasiet, 103 kkr. Nya antenner för att öka kapaciteten och tillgängligheten i det trådlösa nätverket, 159 kkr. Nytt klädskåp, gymnasiet, 17 kkr. Diverse datorer med tillbehör 63 kkr. Möbler till Olympen, komvux, 25 kkr. Inköp av testcyklar och transportvagn till simutrustning, gymnasiet 41 kkr. Kommunikationsutrustning, 19 kkr

28 EKONOMI Årsredovisning Årsredovisningen är en uppföljning av resultat och ställning för ett helt år vilket betyder att rapporten skall återge faktiska förhållanden för en given period. Vid upprättande av årsredovisningen är det viktigt att utgångspunkten är det egentliga syftet med redovisningen, nämligen att i första hand ge en bild av det faktiska ekonomiska läget för perioden och att jämförelser görs med föregående år. En avgörande faktor för hur vi lyckas leva upp till att hålla oss inom budget är vår attraktionskraft på ungdomarna, tillsammans med medarbetarnas respekt för och acceptansen av erhållna medel. Med ökad internkontroll och tätare uppföljningar med prognoser har vi utvecklat och förfinat våra rutiner för detta. Varje månad mäts hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna. Samtidigt görs en verksamhetsanalys, vilket ger en bild av det aktuella läget och blir en del i informationen inför nya beslut. Varje nivå av ansvar svarar för sin driftbudget och kontroll av avvikelser från budget rapporteras till Ledningsgruppen. Vår väl fungerande funktion med redovisning överfördes den 1 juli till Ekonominämnden, Fagersta kommun. Övergången har ej skett smärtfritt och medfört att ekonomiadministrativa arbetsuppgifter ökat markant inom hela förbundet. Från årsskiftet 2013 övergår ekonomichefsansvaret till Fagersta kommun. Redovisningen delas in i extern- och intern redovisning. Den externa redovisningen är lagbunden och utgör ett system i vilket förbundets transaktioner med omvärlden registreras och är så utformad att den både motsvarar samhällets krav på information om förbundets verksamhet och förbundsledningens behov av beslutsunderlag i ekonomiska frågor. I den interna redovisningen fördelas så kallade overheadkostnader (gemensamma kostnader) och intäkter på de olika verksamheterna. Genom internfördelningen ges en mer detaljerad information samt bättre underlag för olika ställningstaganden och jämförelser. Förbundet har pensionsskulder som byggs upp genom åren. Fordringsägarna är de nu anställda och de tidigare anställda som på ålderns höst ska få ut sin tjänstepension. Intäkter Totalt ökar intäkterna mot budget med ca 9,5 Mkr. Interkommunala intäkter ökar kraftigt då vi fått fler elever från Smedjebacken, Hallstahammar och Surahammars kommuner som valt att gå hos oss. Vår utbildning för gymnasiesärelever har utvecklats till att locka fler interkommunala elever. Fakturering för ensamkommande flyktingar ökar med att kommunerna får nya ungdomar som skall erbjudas utbildning. Övriga intäkter innefattar bidrag för moms från staten, vilket ökar med fler friskoleelever, Riksidrottsförbundet samt intäkter för våra yrkesprogram. Yrkeshögskola Bergarbetare är en utökning av vårt vuxenutbud och finansieras med statsbidrag. Även andra statsbidrag för olika vuxenutbildningar ökar i förhållande till budget då vi inte vet volymen förrän efter att budget fastställts i vår Direktion

29 Uppdragsutbildningen har ökat i volym och med i huvudsak en utbildning i Mekatronik för Atlas Copco AB. Bidrag från EU och försäljning av tjänster varierar varje år och är beroende av hur många projekt vi har för tillfället Kostnader Totalt ökar kostnaderna mot budget med ca 9,5 Mkr. Personalkostnaden är väsentligt högre än budget och inkluderar ökade pensionskostnader, löneökningar samt fler tjänster med anledning av nya utbildningar inom vuxenutbildningen och fler tjänster på gymnasiet på framförallt introduktionsprogrammen. Däremot minskar interkommunala kostnader för elever på nationella program och ökar för elever som går gymnasiesärskola. Kostnad för köp av tjänster varierar varje år beroende på vilka projekt vi har som kräver extern kompetens eller som vi kan lösa med vår egen personal. Undervisningskostnader påverkas av antal yrkeselever, utbildningsprojekt, uppdrag, antal Sfi-studerande och att vi får fler elever med ökat behov av speciella hjälpmedel. Köp av tjänster ökar med kostnad för köp av ekonomiservice och med ökning av tolktjänster och specialutredning av elever på olika nivåer. Kostnaden för stöd till elever har markant ökat då fler elever har behövt specialutredning och många behov av tolk. Köp av externa undervisningstjänster inom vuxenutbildningen ökar och är kurser som vi inte själva kan tillgodose med vår egen personal. Vårt fina bibliotek! Om resultatet Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. I årets resultat på kkr. ingår en sådan post med kkr. Det avser en extraordinär intäkt för återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) som förbundet betalat in under åren 2007 och 2008 och som nu enligt beslut återbetalats

30 UTFALL OCH FÖRDELNING RESULTAT Utfall Budget Avvikelse mot budget Intäkter Kommunbidrag Sfi Statsbidrag Yrkesvux Statsbidrag/kommunbidrag EKF Interkommunal intäkt Uppdragsutbildning Lönebidrag/personaltjänster Övriga intäkter* Externa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunal/Inackordering Lokalkostnader Övriga kostnader** Summa kostnader Fördelning årets resultat Utfall Fördelning resultat Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa * Detaljer för övriga intäkter se not 1 sidan 20 **Detaljer för övriga kostnader se not 3 sidan

31 UNDERLAG TILL FÖRDELNING Årsredovisning Enligt förbundsordningen 9 och 10 skall medlemskommunerna bidra till förbundets nettokostnader enligt följande grunder: Gymnasie- och gymnasiesärskolan: antalet ungdomar i åldrarna år i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. Komvux och särvux: invånare år från respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I Komvux ingår grundläggande- och gymnasie- och särvuxutbildning. Ersättning för Sfi-studerande och ensamkommande ungdomar debiteras separat enligt avtal med medlemskommunerna. Övriga verksamheter: antalet invånare i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I övrig verksamhet ingår Sfi grundorganisation med 100 studerande, studerande mot högskola och universitet samt Uppdragsutbildning. Invånare Antal % Fagersta ,6 Norberg ,3 Skinnskatteberg ,1 Summa Kategori år Antal % Fagersta ,7 Norberg ,1 Skinnskatteberg ,2 Summa Komvux Antal % Fagersta ,7 Norberg ,6 Skinnskatteberg ,

32 PENSIONSSKULD Årsredovisning Pensionsskulden är den sammanlagda skuld för pensioner som förbundet har till sina anställda. En gång i framtiden ska den anställde ha ut sina pengar i from av en kommunal pension, det har arbetsgivaren lovat i pensionsavtalet. I överenskommelse och avtal mellan medlemskommunerna och NVU har man återfört till medlemskommunerna att täcka förbundets avsättning till pensioner. Detta sker genom att förbundet i bokslut bokar upp en fordran på medlemskommunerna motsvarande respektive kommuns andel. Förbundet har överlåtit pensionshanteringen till Löneservice som i sin tur upphandlat tjänsten. SPP/KPA-KL har beräknat utvecklingen av avsättning till pensioner. KAP-KL är ett avtal mellan Sveriges kommuner och Landsting och arbetsgivarförbundet Pacta och de kommunala fackliga organisationerna. RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld) ligger till grund som beräkningsmodell. Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsrätter intjänade från och med 1998 redovisas på kontot avsättning till pensioner. Pensionsrätter intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Förändringar i ansvarsförbindelsen påverkar emellertid inte resultatet utan det är endast pensionsutbetalningarna som kostnadsförs. Nedan uppgifter redovisade från NVE (Norra Västmanlands ekonominämnd, Fagersta kommun) Belopp i kkr. År Avsättning till Pensioner Löneskatt Summa från SPP 24,26 % År Avgiftsbestämd Löneskatt Summa Ålderspension 24,26 %

33 INTERNBOKSLUT Årsredovisning Den interna redovisningen har till uppgift att underlätta för förbundets ledning att planera, följa och kontrollera varje verksamhet för sig. För att få en uppfattning om den ekonomiska utvecklingen per verksamhet fördelas samtliga gemensamma kostnader ut. Kostnader som fördelas är nettokostnaden för följande gemensamma verksamheter: finansiering, direktion, revision, kansli, bibliotek, vaktmästeri, elevhälsa, skolhälsovård och IT-service. Dessutom fördelas lokal och kapitalkostnader. Fördelningsgrunder Lokalkostnader Lokalkostnader är fördelade efter beräknat antal helårsstuderande Gemensamma servicefunktioner Gemensamma kostnader (OH) är fördelade efter verksamhetsomfattning och som beräkningsgrund används bruttoomsättning och hänsyn till antalet tjänster för de olika verksamheterna. Kapitalkostnader kostnadsförs där de hör hemma direkt vid investeringstillfället. Gymnasiets bruttokostnader motsvarar i budget 85% av verksamhetens totala omfattning och resterande 15 % motsvarar vuxenutbildningen kostnader. Utfall netto per verksamhet Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Belopp i kkr mot 2011 budget Gymnasiet/gysär integrerat % Interkommunala elever % Interkommmunal gymnasiesärskola % Komvux, inkl adm, VOC % Särvux Lärcenter % SFI % 574 Uppdragsutbildning Övrigt ofördelat Summa

34 PERSONALBOKSLUT Årsredovisning Värden inom parentes avser föregående år. Personalstat Norra Västmanlands Utbildningsförbund hade totalt 126 (130) anställda. Den största gruppen utgörs av lärare och administration inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen Övrig personal innefattar all icke undervisande personal såsom förbundschef och förbundsövergripande administrativa funktioner, IT, skolhälsovård, bibliotek och vaktmästeri. Förutom antal anställds enligt nedan har vi även ett antal timanställd personal motsvarande ca 3,0 tjänster totalt på året. Antal anställda personer Antal anställda (tillsvidare- och visstidsanställda Undervisning gymnasiet Undervisning vuxenutbildning Övrig personal Totalt Antal årsarbetare Antalet årsarbetare har minskat med tre årsarbetare jämfört med föregående år. Årsarbetare (antal) Undervisning gymnasiet Undervisning vuxenutbildning Undervisning Sfi Övrig personal Totalt Personalkostnaderna utgör den enskilt största delen av förbundets omsättning, kkr. ( kkr.) vilket motsvarar 48 % (47 %)

35 Frånvaro Den totala frånvaron innefattar både egen sjukdom och vård av barn. Inom förbundet utgör denna frånvaro totalt 1,4 % (1,5 %) av den tillgängliga arbetstiden i timmar. Den åldersgrupp som har minst sjukfrånvaro är gruppen 29 år eller yngre. Sjukfrånvaron är hos oss väldigt låg jämfört med andra utbildningsanordnare som ligger betydligt högre. Sjukfrånvaro % Total sjukfrånvarotid 1,4 1,5 1,8 Långtidssjukfrånvaro 28,9 19,8 13,0 Sjukfrånvarotid kvinnor 1,9 1,7 1,9 Sjukfrånvarotid män 0,6 1,2 1,6 Sjukfrånvaro 29 år eller yngre 0 0,9 0,8 Sjukfrånvaro år 1,8 1,6 1,4 Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 1,0 1,5 Åldersfördelning Medelåldern bland förbundets anställda har minskat något till 49,1 år (49,6 år). Medelålder för kvinnor är 48,8 år och för män 49,7 år. Totalt är 51 procent av förbundets anställda över 50 år. 49 procent av förbundets anställda är i åldern år. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Åldersfördelning i procent Män Kvinnor - 32-

36 Sysselsättningsgrad 91 % (92 %) av förbundets arbetstagare är heltidsanställda och är en marginell förändring mot förra året med 1 %. Sysselsättningsgr 9% ad Hel tid 91% Arbetsmiljö och friskvård Förbundschefen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Förbundets målsättning är att vi vill ha en skola dit gymnasieelever, vuxenstuderande och personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och en upplevelse av personlig utveckling. Skydds- och arbetsmiljöronder genomförs minst en gång per termin i samtliga av våra hyrda lokaler. Personalen uppmuntras till fysisk aktivitet. Varje anställd erbjuds att på arbetstid motionera en timme i veckan. Alla anställda har dessutom fri tillgång till Fagerstahallens gym- och simanläggning Jämställdhet Förbundets fördelning mellan könen har förändrats något. Av det totala antalet anställda är 50 män (51 män) och 78 kvinnor (79 kvinnor). Vi har flera medarbetare som ursprungligen kommer från andra länder än norden. När det gäller löner har förbundet en acceptabel fördelning mellan könen. Medellönen för all personal i förbundet var kr ( kr/månad) en ökning med 829 kr eller 2,8 %. Kvinnors medellön kr ( kr/ månad) och mäns medellön kr ( kr/månad). Medellön är ett relativt osäkert mått och bör användas med försiktighet. Samverkan och information I Förbundsrådet, som fungerar som vårt lokala samverkansorgan, behandlas frågor avseende information och förhandling enligt MBL, arbetsmiljöfrågor samt frågor kring gällande kollektivavtal och överenskommelser. Förbundsrådet sammanträder en gång per månad och samtliga fackliga organisationer inom förbundet samt elever från elevrådet är representerade

37 Personalinformation sker gemensamt för all personal vid minst fyra tillfällen under läsåret. Här informerar förbundschef, rektorer och ekonomichef om mer övergripande ärenden kring organisationen, verksamheten och ekonomi. Varje program- och ämneslag har regelbundet arbetsplatsträffar med rektorerna. Medarbetar- och lönesamtal genomförs varje år mellan chef och medarbetare. Daglig information som rör personal och verksamhet, samt viktig information gällande till exempel myndighetsutövning återfinns på förbundets intranät och på vår hemsida Personalomsättning och rekrytering Vi har jämförelsevis låg personalomsättning och möjlighet att rekrytera personal varierar kraftigt beroende på yrkeskategori. Rekrytering av ny personal inom teknik och yrkesinriktade program är fortsatt svårt att hitta. Förbundet har tagit ett stort ansvar och erbjudit obehöriga lärare möjlighet att komplettera sin utbildning med behörighetsgivande utbildning genom distansstudier. Behörighet Förbundet strävar efter att erbjuda all personal tillsvidareanställning på heltid. Att förbundet ändå har ett antal visstidsanställda medarbetare beror dels på att det är svårt att förutse antalet kurser som startas för vuxenstuderande, dels Skollagens krav på behörighetsgivande utbildning för tillsvidareanställda lärare. Principen inom förbundet är att en tillsvidaretjänst som lärare aldrig tillsätts med en person utan föreskriven högskoleutbildning. Däremot kan en person som saknar formell kompetens anställas på viss tid under högst ett läsår i de fall där förbundet inte lyckats rekrytera behörig sökande. Inom gymnasieskolan är 98 % (98 %) av samtliga lärare behöriga. Med behöriga lärare avses här personer som antingen har avslutat eller som för närvarande läser behörighetsgivande kompletterande lärarutbildning. Också inom vuxenutbildningen är andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning hög. Här har 100 % (96 %) av lärarna pedagogisk högskoleutbildning. Även inom SFI är den pedagogiska kompetensen hög. Pensionsavgångar Fler medarbetare väljer att fortsätta arbeta efter 65-års ålder och det är därför svårt att förutse framtida pensionsavgångar. Vi har under det gångna året haft fyra medarbetare som fyllt 65 men som valt att fortsätta arbeta. Under den kommande femårsperioden uppnår 21 medarbetare 65 år. Uppnår/uppnått 65 år (antal) Undervisande personal Övrig personal Totalt

38 FÖRBUNDETS LEDNING Årsredovisning Direktion Ordinarie Fagersta Shiro Biranvand (V)2:e vice ordförande Helena Skagerberg (V) Jan Johansson (M) Gustav El Rachidi (S) Norberg Henning Bask (S) Ordförande Ulrica Persson (V) Mattias Björlestrand (C) Skinnskatteberg Staffan Strid (M) Helena Werner (V) 1:e vice ordförande Ersättare Tomas Ulfborg (V) Arja Alatalo (V) Nils-Rune Lundén (KD) Arne Söderström (S) Sten Nordström (S) Åsa Eriksson (S) Henrik Nyström (FP) Heléne Jarno (FP) Lars Andersson (S) Arbetsutskott Ordinarie Henning Bask (S) Shiro Biranvand (V) Helena Werner (V) Gustav El Rachidi (S) Ersättare Ulrica Persson (V) Tomas Ulfborg (V) Lars Andersson (S) Nils-Rune Lundén (KD) Revision Harald Broberg, (ordförande) Skinnskatteberg Christina Pernäng, Fagersta Mikael Enér, Norberg - 35-

39 Direktionen är förbundets högsta beslutande och förvaltande organ och har ansvar för utveckling och ekonomi. Ledamöter och ersättare väljs av medlemmarnas fullmäktige för en period om fyra år. Direktionen har i huvudsak följande uppdrag av medlemskommunerna utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för verksamheten samråda med medlemskommunerna i syfte att främja en bra skolgång för regionens ungdomar och vuxna ta initiativ och göra framställningar till medlemskommuner och de statliga myndigheter som erfordras för verksamhetens utveckling tillse att verksamheten inom förbundet bedrivs enligt gällande bestämmelser och av direktionen fastställda planer fastställa budget och ansvara för förbundets ekonomiska förvaltning Direktionen får inom sig utse ett Arbetsutskott där alla medlemskommuner är representerade. Ordföranden skall närmast under direktionen ha uppsikt över förbundets förvaltning, med uppmärksamhet följa och ta initiativ i frågor av betydelse för förbundets verksamhet och ekonomi. Ordföranden ska även främja samverkan mellan förbundet och medlemskommunerna. Förbundschefen skall närmast under direktionen ha ansvar för förbundets förvaltning och ekonomiska intressen och verka för effektivitet i verksamheten och ta erforderliga initiativ i dessa avseenden. Förbundschefen skall även tillse att direktionens ärenden behandlas och beslut verkställs. Denne är även chef för förbundets samtliga anställda. I Delegationsordning för förbundet förtecknas sådana ärenden vari beslutanderätten enligt gällande bestämmelser egentligen ankommer på Direktionen men där man uppdragit åt annan att fatta beslut på direktionens vägnar. Rektor ansvarar som pedagogisk ledare för skolan och har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Förbundet är indelat i olika rektorsområden. Revisorer är tre till antalet och väljs på fyra år av medlemskommunerna

40 ORGANISATIONSSCHEMA, NVU Direktion Förbundschef Verksamhetsservice Rektorsområde 1 gymnasiet Rektorsområde 2 gymnasiet Rektorsområde Vuxenutbildning Bibliotek Ekonomi Programlag Komvux Elevhälsa Administration Ämneslag SFI Skolläkare IT-service Studie/yrkes vägledning Särvux Vaktmästeri Resursteam Lärcentra - 37-

41 ÅRSBOKSBILAGA - 38-

42 INTÄKTER OCH KOSTNADER UNDER 5 ÅR Belopp i kkr. Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Intäkter Statsbidrag/Kommunbidrag Uppdragsutbildning Interkommunal intäkt Övrigt Ränteintäkt Externa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunal/Inackordering Lokalkostnader Avskrivningar/nedskrivningar Övrigt Summa kostnader Årets resultat 1 915* * inkl extraordinära intäkter Medlemsbidrag Pensionsskuldskuldsförändring Utfall per verksamhet Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Gymnasiet Vuxenutbildning Särvux Lärcenter/Högskola SFI Uppdragsutbildning

43 NYCKELTAL Årsredovisning År År År År År Belopp i kkr Övergripande jämförelsetal enhet Medlemskommunernas bidrag/omsättning % Personalkostnader/omsättning % Interkommunala kostnader/omsättning % Lokalkostnader/omsättning % Lokalkostnader/helårsstuderande kr Lokalkostnad/m 2 kr Gymnasieskolan inom NVU Elever st Årsarbetande lärare st Årsarbetande/100 elever st 12,7 11,6 11,1 10,4 9,7 Komvux Heltidsstuderande elever st Grundläggande vuxenutbildning % 25% 24% 22% 22% 46% Gymnasievux % 75% 76% 78% 78% 54% SFI Antal studerande st Sfi, flykting % 60% 55% 58% Sfi, invandrare % 40% 45% 42% - 40-

44 INTERKOMMUNALA KOSTNADER OCH INTÄKTER Belopp i kkr. Hur den interkommunala kostnaden för elever fördelar sig per verksamhet. Inackorderingsbidrag på 693 kkr. tillkommer på interkommunala kostnader nedan. Verksamhet Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Gymnasieelever Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Summa Interkommunala Intäkter Gymnasiet/Gysär/ Vux Elever på fjällutbildning! Fördelning mellan medlemskommunerna Antal elever i % från respektive kommun som har sökt till annan ort. KKommun Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall RFagersta 27% 25% 24% 20% 21% NNorberg 36% 35% 29% 23% 19% Skinnskatteberg 35% 36% 37% 31% 29% - 41-