Tilläggsbudget 2015 av överskott/underskott i 2014 års bokslut

Transkript

1 Ärende 8

2 Landstingsdirektörens stab-sek Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(2) Referens Diarienummer Tilläggsbudget 2015 av överskott/underskott i 2014 års bokslut Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige anvisar tilläggsanslag 2015 för driftändamål avseende överskott/underskott i 2014 års bokslut enligt bilaga med sammanlagt kronor. 2. Landstingsfullmäktige anvisar tilläggsanslag 2015 för investeringsändamål avseende överskott/underskott i 2014 års bokslut enligt bilaga med sammanlagt kronor. Landstingsfullmäktige finansierar anslagen under punkt 1 och 2 genom disponering av landstingets eget kapital. Bakgrund Enligt gällande ekonomirutiner har landstingets förvaltningar inkommit med framställningar om tilläggsbudgetering 2015 av vissa överskott/underskott i 2014 års bokslut. Framställningarna har sammanställts i bilaga där det framgår vilka ändamål tilläggsbudgeten avser. Ekonomienheten har lämnat anvisningar till förvaltningarna om regler för tilläggsbudgetering av överskott/underskott. Tilläggsbudget för driftändamål har utfasats under 2012 och Undantag är anslagen för utbildning av förtroendevalda där överskott/underskott även fortsättningsvis överförs från föregående år via tilläggsbudget. För investeringsändamål kan tilläggsanslag beviljas för såväl specificerade (utrustning för röntgen och laboratorier m m) som ospecificerade ändamål om anslag eller del av anslag inte utnyttjats under 2014 och där inköp kommer att ske under De anslag som föreslås tilläggsbudgeteras mellan åren avser i huvudsak specificerade investeringar som beslutats i särskild ordning eller i samband med tidigare landstingsplaner men där inköpen av olika skäl försenats. Här kan nämnas utrustningar vid ny- och ombyggnationer, acceleratorer för strålbehandling, röntgenutrustning, dialysutrustning samt inköp av buss för patientresor. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

3 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(2) Totalt föreslås överskott med 1,1 Mkr på driftbudgeten och med 60,2 Mkr på investeringsbudgeten överföras till 2015 via tilläggsbudget. Gunnar Jonsson Ekonom Bilaga Sammanställning över tilläggsbudget 2015 av överskott/underskott i 2014 års bokslut.

4 Bilaga Sammanställning över tilläggsbudget 2015 av överskott/underskott i 2014 års bokslut Driftanslag Landstingsstyrelsens förslag Tkr Förvaltning/ändamål Centraladministrerad verksamhet Utbildning av förtroendevalda Socialdemokraterna 609,3 Centerpartiet 52,7 Moderaterna 310,9 Folkpartiet 17,0 Vänsterpartiet 72,6 Kristdemokraterna 3,7 Miljöpartiet 39,5 Sverigedemokraterna 4,9 Summa driftanslag 1 110,6 Investeringsanslag Förvaltning/ändamål Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Utrustning för ny- och ombyggnation vid sjukhusen ,7 Röntgenutrustning 9 050,5 Laboratorieutrustning 7 750,8 Dialysutrustning 6 993,0 Accelerator 2 strålbehandling 1 977,5 Reinvestering accelerator 1 strålbehandling 1 326,5 PCI laboratorium 2 552,8 Ambulanser 362,5 Läkemedelsautomater 863,3 Blodcentral DC 1 080,2 Ospecificerade inventarier 5 601,4 Summa för hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,2 Kalmar länstrafik Buss för patientresor Frisken 4 056,0 Landstingsservice Bästa sjukhusmaten: städ- och tvättmaskin, ugnar m m 715,0 Förenklad beställning BS Förråd 500,0 Uppgradering XA 800 LSK 850,0 Investeringar i samband med rivning av hus 10 m fl, LSK 650,0 Investering gällande energi vid Oskarshamns sjukhus 2 500,0 Summa för Landstingsservice 5 215,0 Summa investeringsanslag ,2

5 Ärende 9

6 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(2) Referens Diarienummer Utvärdering och uppföljning av hemsjukvårdsavtalet Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige godkänner Rapport Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet daterad 24 oktober 2014 samt Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län daterad 9 december Landstingsfullmäktige godkänner och undertecknar upprättat förslag till Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län daterat 19 januari 2015, gällande från och med den 1 juli Landstingsfullmäktige godkänner och undertecknar reviderat förslag till Ramavtal läkarmedverkan daterat 19 januari 2015, gällande från och med den 1 juli Landstingsfullmäktige ger Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård i uppdrag att Ansvara för att upprätta en handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatser på lång sikt kring vård- och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan. Ansvara för att en arbetsgrupp snarast tillsätts för att arbeta fram praktiska anvisningar kopplat till förtydliganden kring Hemsjukvårdsavtalet samt för framtida revideringar av praktiska anvisningar. Ansvara för informationsinsatser kring Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i länet och reviderat Ramavtal Läkarmedverkan samt Praktiska anvisningar. Leda och följa upp utvecklingen av hemsjukvårdsavtalet. 5. Landstingsfullmäktige utser landstingsstyrelsens presidium att ingå politiska samverkansgrupp som har att hantera hemsjukvårdsavtalet. Besluten under punkt 1-4 gäller under förutsättning att samtliga parters styrelse och fullmäktigeförsamlingar fattar motsvarande beslut. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

7 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(2) Bakgrund Den 1 januari 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget till kommunerna i länet. Hemsjukvårdsavtalet utvärderades 2010, och redovisades på Landstingsstyrelsen den 14 september 2011, 126. I utvärderingen finns ett antal identifierade förbättringsområden och förslag till förbättringar. Landstingsdirektörens stab och Regionförbundet fick då i uppdrag att starta ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom identifierade områden. Arbetet resulterade i rapporten Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsområdet som blev klar 24 oktober Därefter bildades Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Gruppen har gemensamt arbetat fram förtydliganden och förslag till förbättringar till hemsjukvårdsavtalet. Christina Edward Planeringschef Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Rapport Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet, daterad 24 oktober Rapport Analys avvikelse inom hemsjukvården i Kalmar län, daterad 9 december Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i länet, daterad 19 januari Bilaga 4 Ramavtal läkarmedverkan, daterat den 19 januari Bilaga 5 Bilaga 6 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård, utarbetade av länets kommuner och landstinget, daterade 1 januari Övergripande riktlinjer för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, utarbetade av Regionförbundet och landstinget daterade 15 september 2011.

8 Rapport Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdavtalet

9 2 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning 4 2. Uppdraget 4 3. Metod 6 4. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt 7 boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län 5. Hembesök på annan uppdragsgivare än primärvården 7 6. Svårt sjuka barn som vårdas i hemmet 8 7. Habilitering och hjälpmedel Definition habilitering Ansvar enligt lagstiftning Ansvarsfördelning mellan huvudmännen Kommunens ansvar Landstingets ansvar Bashabilitering Definition Kompetens Specialisthabilitering l Definition Kompetens Konsultation/Handledning Utbildning Specialanpassning Definition Kognitions- och kommunikationshjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Sinnesstimulerande hjälpmedel Kommunikationshjälpmedel 12

10 3 Forts. Innehållsförteckning Sida 9. Ansvarsfördelning mellan huvudmännen avseende personer med psykiatrisk diagnos Övriga förbättringsområden Vårdcentral har blivit hälsocentral och hälsovalsenhet Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp Läkarmedverkan Patientansvarig läkare Vårdplanering BAL-rutiner Nivåindelning Inskrivning i hemsjukvården Hembesök Egenvård-Hemsjukvård Delegering Tvist Ekonomi Överföring av patientärendet inom habilitering och hjälpmedel Förslag till beslut Förtydligande tillägg till Hemsjukvårdsavtalet Ramavtal läkarmedverkan Praktiska anvisningar Samverkans gruppen lnfo1mationsinsatser Bilagor 20

11 4 1. Inledning Den 1 januari 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget till kommunerna i Kalmar län. Övertagandet omfattade hemsjukvård, hembesök, rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. Reformen finansierades genom en skatteväxling och reglerades via "Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län" (avtalet benämns fortsättningsvis hemsjukvårdsavtalet). Verksamhetsövergången skatteväxlades, 106 miljoner överfördes från landstinget till kommunerna. 140 medarbetare berördes och bytte arbetsgivare från landsting till kommun. Hemsjukvårdsavtalet utvärderades 2010 och den utvärderingen resulterade i en rapport maj I utvärderingsrapporten finns ett antal identifierade förbättringsområden och förslag till förbättringar. Sammantaget konstaterades i utvärderingen att överföringen av ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna i Kalmar län har varit och är, enligt professionernas uppfattning, övervägande positiv. I kommunerna och i landstinget anser man att övertagandet av ansvaret för hemsjukvården definitivt var rätt väg att gå. Det ger ökade samordningsmöjligheter, kortare beslutsvägar, möjliggör enklare sätt att skapa ett teamarbete och underlättar hemrehabilitering m.m. Förutsättningarna för en sammanhållen vård i hemmet har därigenom ökat. Utvärderingsgruppen lyfter fram de områden där det finns behov av förbättringsarbete eftersom det fortfarande råder oklarheter i ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Efter drygt 5,5 års erfarenheter av hemsjukvård i kommunal regi i länet finns behov av att se över såväl texten som tillämpningen av hemsjukvårdsavtalet i sin helhet. Förbättringsområderi '.Sjuka barn som vårdas i hemmet Bas- respektive spccia li sthabi literin~ Kognitions- och kommunikationshjälpmedel.ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för personer med psykiatrisk diagnos 2. Uppdraget Primärkommunala Nämnden (PKN) och Landstingsstyrelsen i Kalmar län gav Regionförbundet och Landstingsdirektörens stab i uppdrag att starta ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom identifierade områden En styrgrupp fick i uppdrag att initiera en gemensam och fördjupad utredning utifrån hemsjukvårdsrapporten och tydliggöra hemsjukvårdsavtalet inom ovanstående fyra områden samt tydliggöra hur vi arbetar då uppdrag till kommunens hemsjukvård kommer från annan uppdragsgivare än primärvården.

12 5 I styrgruppen som tillsattes i november 2011 ingick följande personer: Jörgen Olsson, socialchef Västerviks kommun Mona Krispinsson, Regionförbundet Kerstin Björklund, samordnare Kalmar kommun Sofia Barakat, beställarchef Landstinget i Kalmar län Magdalena Edner, utredare Landstinget i Kalmar län Uppdragsbeskrivning från styrgruppen, daterad : Uppdragsbeskrivning förbättringsarbete avseende rehabilitering, habilitering och hjälpmedel och avseende andra områden av betydelse för hemsjukvården Uppdragsgivare Styrgruppen för en gemensam och fördjupad utredning utifrån hemsjukvårdsrapporten. Uppdrag PKN och Landstingsstyrelsen har gett Regionförbundet och Landstingsdirektörens stab i uppdrag att starta ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom identifierade områden (se nedan). Dessutom ska arbetet initiera förbättringsarbete utifrån de förslag till förbättringsområden som redovisats i utvärderingsrapporten. Med tanke på detta ses texten och tillämpningen av bemsjukvårdsavtalet över. Arbetsgruppens uppdrag Andra områden av betydelse för hemsjukvård: gruppen ser över områdena hembesök på uppdrag av annan vårdgivare än primärvården samt sjuka barn som vårdas i hemmet. Rehabilitering, habilitering & hjälpmedel: gruppen ser över områdena basrespektive specialisthabilitering och kognitions- och kommunikationshjälpmedel. I uppdraget ingår även att definiera begreppen bas- respektive specialisthabilitering. Gruppen ska också initiera ÖVIigt förbättringsarbete inom områdena. Viktigt att involvera Landstingsservice och kommunernas hjälpmedelsorganisationer. Gruppen tittar på konsekvenserna för avtalet, även ekonomiskt och jmidiskt. Ett beslutsunderlag ska färdigställas. Gruppen ska i sitt arbete beakta regeringens betänkande om kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55)

13 6 Arbetsgrupp Håkan Ehlin, verksamhetschef Habilitering- och rehabiliteringskliniken Landstinget (ersatt av Ann-Katrin Moldenius-Hermansson, BasenhetschefHabiliteringen norra Kalmar län, Landstinget) Christina Erlandsson, verksamhetschef Hälso- och sjukvård Kalmar kommun Örjan Gunnarsson, ekonom Landstinget Jennie Hagberg, jurist Landstinget Birgitta Hjalmarsson, Verksamhetschef Barnkliniken Landstinget Ewa Ekman, socialchef Borgholms kommun Magnus Levin, ekonom Kalmar kommun Marie Schmid, verksamhetschef Hälso- och sjukvård Västerviks kommun Ann-Katrin Wilhelrnsson, äldresamordnare Landstinget Arbetsgrupp psykiatri Ingela Möller, avdelningschef verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Kalmar kommun Gunnel Rosenberg, enhetschef/ MAS Mönsterås kommun Affe Linden sjukvårdsstrateg Psykiatriförvaltningen landstinget Mats Reihammar avdelningschef Vuxenpsykiatri söder J ennie Hagberg, jurist Landstinget 3. Metod Styrgruppen utsåg en arbetsgrupp med representanter från landstinget och kommunerna i Kalmar län. Det första mötet mellan arbetsgruppen och styrgruppen ägde rum den 9 januari Därefter har arbetsgruppen träffats regelbundet. Birgitta Hjalmarsson och Christina Erlandssson har varit sammankallande för arbetsgruppen. Gruppen har gemensamt fördjupat sig i avtalstextema. När avtalet skrevs var det stort fokus på målgruppen äldre men avtalet omfattar ansvaret för hemsjukvård oavsett ålder och diagnos d.v.s. barn, unga och gamla inom samtliga specialiteter. En översyn av ramavtalet avseende läkarmedverkan har även ingått i arbetet. Regelbundna avstämningar med styrgruppen har genomförts. Information har getts under arbetets gång till socialchefer samt berörda inom hemsjukvården samt PKN. Ekonomiska och juridiska perspektiv har vägts in och lett fram till förslag på förtydligande och tillägg till hemsjukvårdsavtalet. I arbetet har betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) beaktats. Under arbetets gång utsågs även en särskild arbetsgrupp för psykiatrifrågor. Denna grupp inledde arbetet i juni Ingela Möller har varit sammankallande för denna grupp.

14 7 4. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län, vidare benämnt Hemsjukvårdsavtalet, trädde i kraft den 1 januari Hemsjukvårdsavtalet är ett avtal om skatteväxling som innebar en överföring av huvudmannaskap för hemsjukvården. Skatteväxlingen genomfördes utifrån det växlingsunderlag som var för handen år 2007/2008. Avsikten med ett skatteväxlingsavtal är en bestående övergång. Pengar, personal och ansvar är växlat. Avtalstexten är i den bemärkelsen inte föremål för ändring. Utgångspunkten har härvid varit att arbeta fram förtydliganden som tillägg till Hemsjukvårdsavtalet inom områden av betydelse för hemsjukvården. Bilaga Hembesök på annan uppdragsgivare än primärvården En av arbetsgruppens uppgifter har varit att se över området hembesök på uppdrag av annan vårdgivare än primärvården. I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt regleras följande avseende Hembesök: Definition och ansvarsfördelning "Med hembesök avses Inom hälso- och sjukvård öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande 1. Ansvarsfordelning sker enligt Tröskelprincipen. Detta innebär foljande: Landstinget ansvarar for personer som har ett tillfiilligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka. landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar for hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos. Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolknings.foreträde. Kommunen ansvarar for hembesök enligt foljande Inom hembesöken finns ingen åldersgräns. Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp. Kommunen har ansvar for hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Kommunens ansvar.för hembesök gäller hela dygnet. " För att tydliggöra att det kan aktualiseras hembesök från annan uppdragsgivare inom landstinget än primärvården föreslås följande förtydligande tillägg: 1 Socialstyrelsens Info- VU Basinformation Begrepp och termer

15 8 Samtliga av landstingets läkare har rätt att skriva in patienter i hemsjukvården. Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsföreträde. Kommunen kan motta uppdrag om hembesök till kommunens hemsjukvård från annan uppdragsgivare inom landstinget än primärvården. 6. Svårt sjuka barn som vårdas i hemmet Kommunernas ansvar för hemsjukvård omfattar barn oavsett ålder. Det är angeläget att tydliggöra huvudmännens ansvar vad gäller medicinska insatser för barn som vårdas hemma. Enligt hemsjukvårdsavtalet ska kommunerna och landstinget eftersträva goda individuella lösningar och målsättningen är att berörda barn får bästa möjliga vård i hemmet. Enligt utvärderingen som sammanställdes 2011 finns behov av konsultinsatser från barnkliniken samt att P AL(Patientansvarig läkare)-ansvaret också är viktigt att tydliggöra. Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.7 framgår följande: "Ansvarsöverförandet till kommunerna gäller alla åldrar. Således omfattar det kommunala ansvaret för hemsjukvården även barn. För barn med behov av sjukvård i hemmet söks oftast lösningar mellan barnkliniken och barnets föräldrar/anhöriga. Kommunen och landstinget skall även fortsättningsvis eftersträva goda individuella lösningar och gemensam vårdplan skall upprättas. Vid vårdplanering kant.ex. behov av konsultinsatser från Barnkliniken och P AL-ansvaret diskuteras. " I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar för hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att huvudmännens ansvar generellt sett tydliggörs vid vårdp1anering och i enlighet med överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård (BAL-rutiner)2. Se vidare avsnitt 10.6 och Vidare föreslås följande förtydligande tillägg: Kommunernas ansvar för hemsjukvård omfattar barn oavsett ålder och diagnos. Möjlighet till konsultinsatser från Barnkliniken finns för kommunerna. Vem som är behandlande läkare tydliggörs vid vårdplanering. Parterna ska eftersträva följsamhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård (BALrutiner)3. 2 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 3 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

16 9 7. Habilitering och hjälpmedel Av hemsjukvårdsavtalet framgår att kommunerna och landstinget tillsammans fick ett uppdrag att föreslå en modell som innebär att: kommunerna svarar för bashabilitering avseende vuxna oavsett boendefonn och landstinget ansvarar för specialisthabilitering avseende vuxna oavsett boendeform I det uppdraget ingick att definiera begreppen bas- respektive specialisthabilitering. Under 2008 tog en arbetsgrupp med representanter från båda huvudmännen sig an uppdraget och ett första utkast till modell arbetades fram. Arbetet slutfördes inte inom landstingets organisation vflket medförde att uppdraget inte kunde fullföljas. Yrkesverksamma upplever stor otydlighet kring ansvarsgränsema mellan bas- respektive specialisthabilitering. Nedan följer förslag förtydligande tillägg avseende området bas- och specialisthabilitering: 7.1 Definition habilitering Följande definition finns för habilitering enligt regeringens proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade: Med habilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom, genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Habilitering är målinriktade insatser som rorutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Rehabiliteringsinsatser bedrivs på likartat sätt som habilitering, men vänder sig till personer med förvärvad skada eller sjukdom. som inträffat efter 18 års ålder. 7.2 Ansvar enligt lagstiftning Området regleras enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3 b och 18 b. Vidare föreskriver socialstyrelsen SOSFS 2007:10 med ändringsföreskrift SOSFS 2008:20 om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. I alla ärenden där specialisthabilitering kopplas in bör en samordnad individuell plan upprättas (SIP).

17 Ansvarsfordelning mellan huvudmännen Kommunens ansvar 4 Kommunen ansvarar för habilitering på basnivå i såväl ordinärt som särskilt boende samt i bostad med särskild service. Med bashabilitering avses habiliterande insatser som utförs i den dagliga vården och omsorgen. Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gällande personer över 18 år, Landstingets ansvar5 Landstinget ansvarar för de specialiserade habiliteringsinsatserna. Habilitering för barn och ungdomar under 18 år betraktas som en speciaustverksamhet och är därmed landstingets ansvar. Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar 7. 4 Basltabilitering: Definition Bashabilitering innebär att utifrån diagnos och funktionshinder samordna och ge insatser som syftar till att bevara och utveckla hälsa för ett fungerande vardagsliv i boende, arbetsliv och i relationer med andra människor. Insatserna är förebyggande och rådgivande avseende exempelvis kost, hygien, sex och samlevnad. Insatserna omfattar individuell behandling och träning i vardagslivet såväl i hemmet som i daglig verksamhet Kompetens Kommunens personal ska ha allmän kompetens inom habilitering, omvårdnad och beteendevetenskap. Kommunens ansvar är att tillhandahålla arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. 7.5 Specialistltabilitering: Definition Habiliteringens arbete utgår från ett tvärvetenskapligt team exempelvis bestående av arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska. 4 Avsnitt 6.12 Avtal om övertagande av hälso- och sjukvärdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län 5 Avsnitt Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunema i Kalmar län

18 11 Teamet bildar en specialistfunktion som ger förutsättningar för en helhetssyn med medicinsk, social, psykologisk, pedagogisk ocb teknisk kompetens. Teamets uppdrag är att utreda och kartlägga inför diagnos eller att omdiagnosticera. Insatserna omfattar viss individuell behandling som kräver specialistkompetens. Landstinget avgör vilka behandlingsinsatser som ska utföras som specialisthabilite1ing Kompetens Kunskap om utredning, behandling och diagnostisering krävs av de ingående professionerna i specialisthabiliteringen Konsultation/Handledning Specialisthabiliteringen kan vid behov bistå med konsultation/handledning till kommunens personal i individärenden. Det förutsätter att patienten samtycker. För anonym konsultation krävs inte samtycke. Denna konsultation/handledning är kostnadsfri Utbildning Landstingets habilitering ger vid behov utbildning inom de områden där landstinget har specialistkompetens. Kurskostnad tas ut Specialanpassning Definition Hjälpmedel som kräver teambedömning och landstingets specialkompetenser. Här avses avancerade kommunikationshjälpmedel som förskrivs av logoped samt egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 1 6 oavsett boendeform och ålder samt för de patienter som överförs från landstingets barnhabilitering som är födda med olika former av rörelsehinder men inte har utvecklingsstörning. 8. Kognitions- och kommunikationshjälpmedel I arbetsgruppens uppdrag har det även ingått att se över ansvarsfördelning avseende områdena kognitions- och kommunikationshjälpmedel. Under arbetets gång har det framkommit att förskrivningsanvisningar inom områdena kognitions- sinnestimulerande- och kommunikationshjälpmedel behöver förtydligas avseende vad som betraktas som egenvårdsprodukter respektive hjälpmedel. 6 Personkrets 1 = personer med utvecklingsstöming,autism eller autismlik.nande tillstånd, LSS 1 ~-

19 12 Följande förslag till förtydligande och tillägg avseende ansvarsfördelning avseende områdena kognitions- och kommunikationshjälpmedel föreslås: 8.1 Kognitiva hjälpmedel Kommunen ansvarar för kognitiva hjälpmedel. Det innebär att kommunen har det fulla förskrivnings- och kostnadsansvaret. Uppmärksammas behov av kognitiva hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kontaktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från Landstingets sida Sinnesstimulerande hjälpmedel Kommunen ansvarar för sinnestimulerande hjälpmedel (tyngdtäcken, kedjetäcken, boll täcken). Det innebär att kommunen har det fulla förskrivnings- och kostnadsansvaret. Uppmärksammas behov av sinnesstimulerande hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kontaktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från Landstingets sida. 8.2 Kommunikationshjälpmedel Kommunen ansvarar för kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms upp till ett halvt prisbasbelopp. Landstinget ansvarar för kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms över ett halvt prisbasbelopp. Förskrivare från landsting respektive kommun kontaktar sin kontaktperson inom kommun respektive landsting avseende förskrivning och kostnadsövertagande. Om den förskrivningansvarige huvudmannens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från den andra huvudmannens sida. 9. Ansvarsfördelning mellan huvudmännen avseende personer med psykiatrisk diagnos Den särskilda arbetsgruppen för psykiatrifrågor har sett över ansvarsfördelning mellan huvudmännen avseende personer med psykiatrisk diagnos. Kommunens ansvar för hemsjukvård omfattar patienter/brukare oavsett ålder och diagnos. Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.6 Psykiatti framgår följande:

20 13 "Ansvaret för psykiatriska och somatiska omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet överförs till kommunerna. Kommunerna skall i ett tidigt skede involveras i det gemensamma arbetet med att nå en optimal gränsdragning (för den enskilde) mellan psykiatrin/primärvården och kommunen som kan accepteras av båda huvudmännen. " År 2010 infördes i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Socialtjänstlagen krav på att upprätta individuella planer för patienter/brukare som har behov av samordnade insatser från flera huvudmän. Gemensamma rutiner har arbetats fram för arbete med samordnad individuell plan (SIP) och överenskommelse finns me1lan samtliga kommuner och landstinget avseende detta. Följande förtydligande tillägg föreslås: Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.6 Psykiatri framgår följande: "Ansvaret för psykiatriska och somatiska omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet överförs till kommunerna. Kommunerna skall i ett tidigt skede involveras i det gemensamma arbetet med att nå en optimal gränsdragning (för den enskilde) mellan psykiatrin/primärvården och kommunen som kan accepteras av båda huvudmännen. " Vidare regleras i Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 och 1 att kommunens ansvar för hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp och ålder. Ovanstående innebär att samtliga patienter som är i behov av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har - således omfattas även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiatriska som somatiska insatser. Av Hemsjukvårdsavtalet Avsnitt 6.2 hembesök framgår följande: "Landstinget ansvarar för p ersoner som har ett tillfiilligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar för hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos. Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. " Det innebär att personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en av landstingets mottagningar skall erbjudas hembesök. Det kan vara fysiska såväl som psykiska besvär som gör att personen inte kan ta sig till mottagningen. Således omfattar kommunens ansvar även patienter med psykiatrisk diagnos. För att skrivas in i hemsjukvården utifrån en psykiatrisk diagnos krävs en samordnad individuell plan (SIP), där det framgår vem som är ansvarig läkare samt att denne tagit ställning till inskrivning i hemsjukvården. I de fall patienten eller i förekommande fall dennes legale företrädare ej samtycker till SIP kvarstår hälso- och sjukvårdsansvaret hos landstinget. Undantag från krav på SIP görs i de fall patienten vårdas inom öppen psykiatrisk

21 14 tvångsvårdsform då det istället finns lcrav på att det finns en samordnad vårdplan. Av den samordnade vårdplanen skall framgå om patienten skall vara inskriven i hemsjukvården. 10. Övriga förbättringsområden Arbetsgruppen har även haft i uppdrag att initiera övrigt förbättringsarbete. Härvid föreslås följande förslag till förtydligande och tillägg: JO.I Vårdcentral har blivit hälsocentral och ltälsovalsenhet Utvecklingen har gått framåt sedan hemsjukvårdsavtalets tecknande och förändringar har skett. Vårdvalet Hälsoval har införts inom Primärvården/Landstinget i Kalmar län år Vårdcentral har numera ersatts av benämningarna hälsocentral och hälsovalsenhet i och med införande av Hälsoval inom Landstinget i Kalmar län år Med Hälsocentral avses av landstinget driven vårdenhet inom vårdval. Med Hälsovalsenhet avses både av landstinget driven vårdenhet och av privat vårdgivare driven vårdenhet inom vårdval, båda typer av landstinget finansierade Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar för hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp. Det innebär att samtliga patienter som är i bel10v av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har - exempelvis omfattas således även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiattiska som somatiska insatser. Ansvaret för hemsjukvården härvid omfattar således: All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. 7 All planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå och inom specialiserad psykiatrisk nivå, som kan ske med bibehållen patientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. 8 7 Hänvisning till Betänkande Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) s.54 8 Hänvisning till Betänkande Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) s.55

22 Läkarmedverkan I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.6 står det följande:" För att kommunen ska.il kunna fullgöra sina uppgifter enligt ovan på ett betryggande sätt ska.il primärvården tillhandahålla läkarstöd vid behov. Detta regleras i separat överenskommelse. " Den separata överenskommelsen är "Ramavtal om läkarmedverkan". Det är ett länsövergripande ramavtal vilket skall följas upp av lokala avtal mellan berörda hälsovalsenheter inom Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Avtalet omfattar läkarinsatser inom allmän medicin av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. Av förarbetena till 26 d HSL (prop. 2005/06: 115 s. 179.) framgår att de läkarinsatser som avsätts för enskilda i deras hem medför inte något minskat ansvar för sådana läkarinsatser och andra specialistinsatser som enskilda kan behöva från sjukhusens specialistvård och öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens skall alltså inte ingå i de läkarresurser som landstingen skall avsätta för den kommunala hemvården. 9 Ramavtalet avseende läkarmedverkan har gåtts igenom och ett reviderat förslag till avtal har tagits fram. Se bilaga Patientansvarig läkare I hemsjukvårdsavtalet återfinns begreppet patientansvarig läkare (P AL). Det tidigare lagstadgade PAL-begreppet (f.d. 27 Hälso- och sjukvårdslagen) har upphävts Ett nytt begrepp; ''Fast läkarkontakt" har införts i Hälso- och sjukvårdslagen. Fast läkarkontakt avser endast inom Primärvården. Denna förändring innebär att P AL-begreppet i avtalet numera avser antingen fast läkarkontakt inom primärvården eller behandlande läkare inom specialistvården Vårdplanering I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt st framgår följande: "I samband med en vårdplanering tydliggörs ansvarsfördelningen mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården, vilket regleras i de överrapporteringsrutiner 10 som landstinget och kommunerna kommit överens om. " 9 Förarbete till 26d HSL prop. 2005/06: 115 s Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

23 16 Härvid avses att vid vårdplanering enligt "Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård" 11 (BAL-rutiner) eller vid samordnad individuell plan 12 (SIP) tydliggörs ansvarsfördelningen mellan landstinget i sin helhet och kommunen BAL-rutiner Huvudmännens kostnadsansvar generellt sett tydliggörs vid vårdplanering och enligt överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård 13 (BAL-rutiner). Parterna ska eftersträva följsamhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård. Bilaga Nivåindelning I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt st framgår följande "Inom landstinget finns idag tre nivåer för hemsjukvård i ordinärt boende: 1. Enklare hemsjukvård 2. Basal hemsjukvård 3. Avancerad hemsjukvård" Nivåindelning används inte längre. Det var ett mått på vårdtyngden och förväntades komma att ingå i nationella riktlinjer när avtalet skrevs. Hemsjukvårdsregistreringen kräver således inte längre en fortlöpande validering av nivåindelningen Inskrivning i hemsjukvården Samtliga av landstingets läkare har rätt att skriva in patienter i hemsjukvården Hembesök 11 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 12 Individuell plan regleras i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 kap. 7 Socialtjänstlagen (200 I :453) och 10 Lagen (1 993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 13 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

24 17 I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt regleras Hembesök: Definition och ansvarsfördelning "Med hembesök avses Inom hälso- och sjukvård öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande 14. Ansvarsfordelning sker enligt Tröskelprincipen. Detta innebär följande: Landstinget ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar för hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos. Hembesök skall erbjudas endast de p ersoner som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsforeträde. Kommunen ansvarar for hembesök enligt foljande Inom hembesöken finns ingen åldersgräns. Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Kommunens ansvar för hembesök gäller hela dygnet. " Det innebär att det kan vara somatiska besvär eller psykiska funktionshinder som ligger till grund för att personer inte kan besöka landstingets mottagningsverksamhet. Kommunens ansvar för hembesök gäller oavsett diagnos - således omfattas även personer med psykiska besvär/funktionshinder. JO.JO Egenvård-Hemsjukvård När det gäller vissa hälso- och sjukvårdsåtgärder kan det vara fråga om egenvård. En person kan ha behov av insatser dels i form av hemsjukvård och dels i form av egenvård. Kommunerna kan således ha skyldighet att bistå med insatser utifrån bl.a. hemssjukvårdsavtalet (och hälso- och sjukvårdslagen) och socialtjänstlagen. Regionförbundet (kommunerna) och landstinget har gemensamt antagit "Övergripande riktlinjer för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård". Bilaga 4. En åtgärd kan ha karaktär av egenvård, likväl som hemsjukvård Delegering 14 Socialstyrelsens Info- VU Basinfonnation Begrepp och tenner

25 18 Möjligheterna till delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård regleras i 6 kap. 3 Patientsäkerhetslagen ( 2010:659) samt i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1997:14 om Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Delegering kan ske utifrån förutsättningarna i dessa regleringar. Delegering över huvudmannagränserna kan ske i enlighet med SOSFS 1997: Tvist I hemsjukvårdsavtalet avsnitt 15 regleras följande avseende tvist: "Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser skall lösas genom forhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol.för avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteforhandlingar skall i forsla instans äga rum i Kalmar. " Följande förslag till förtydligande och tillägg förelås: Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser skall i första hand lösas i första hand inom verksamheterna på tjänstemanna/chefsnivå 15 i andra hand i Ledningsgruppen för samverkan 16 i tredje hand i Samverkans gruppen 17 på länsnivå. I andra hand skall tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser lösas genom förhandling partema emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol för avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteförhandlingar skall i första instans äga rum i Kalmar. 11. Ekonomi Skatteväxlingsnivån är baserad på den dåvarande (vid växlingstillfället) faktiska kostnaden för den överförda verksamheten. Den framtida kostnadsutvecklingen bör inte beaktas. 18 Ekonomiska effekter av gränsdragning habilitering och hjälpmedel Landstinget ansvarar inom habilitering för tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar. Här avses egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 1 19 oavsett 15 Socialchef i kommunen och verksamhetschef hos landstinget. 16 Ledningsgrupp för länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 17 Regional politisk grupp med representation från landstinget och kommunerna. 18 Hänvisning till Betänkande kommunaliserad hemsjukvård (SOU :55) s Personkrets 1 = personer med utvecklingsstörning,autism eller autismliknande tillstånd, LSS I.

26 19 boendeform och ålder för de patienter som är födda med olika former av rörelsehinder men inte har utvecklingsstöming: Kostnad som överförs från kommunerna till landstinget: kronor (avser restvärdet på befintliga elrullstolar hos brukare). Landstinget ansvarar för kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms över ett halvt prisbasbelopp. Kostnaden finns redan inom landstinget. Kommunerna ansvarar för samtliga kognitiva hjälpmedel och tyngdtäcken, kedjetäcken och bolltäcken oavsett boendeform: Kostnaden finns redan inom kommunerna. Vissa hjälpmedel inom området är utskrivna från landstinget finns hos brukare, men restvärdet är i stort sett 0. Kommunerna tar över befintliga hjälpmedel hos brukare utan kostnad. Kommunerna ansvarar för kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms under ett halvt prisbasbelopp. Kommunerna har redan kostnader för dessa hjälpmedel och tar över eventuella befintliga hjälpmedel hos brukare utan kostnad. Kommunerna ansvarar för bashabilitering och här övriga hjälpmedel oavsett boendeform. Kostnad som överförs till kommunerna avser ungefär 460 personer i länet med en hjälpmedelskostnad på totalt 2,5 miljoner kronor (avser restvärdet för samtliga A hjälpmedel samt B-hjälpmedel hos brukare). (Detta avser effektuering av tidigare gränsdragning i hemsjukvårdsavtalet som skatteväxlats). 12. Överföring av patientärenden inom habilitering och hjälpmedel Patientärenden inom bashabilitering och hjälpmedel som initierats före överförs från landstingets habilitering till kommunerna successivt under våren Fr.o.m övergår nya ärenden från Barnhabiliteringen till kommunerna samt överrapportering/överlämning av brukare inom basbabilitering. Fr.o.m ska samtliga patienter som är kommunernas ansvar vara överrapporterade/överförda till kommunerna. Överföring avseende egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 1 från kommunerna till landstinget sker successivt under våren Fr.o.m ska samtliga egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 1 som är landstingets ansvar vara överrapporterade/överförda till landstinget.

27 20 Kostnadsövertagande ska ske successivt i samband med överrapportering/ överlämning. 13. Förslag till beslut 13.1 Förtydligande tillägg till Hemsjukvårdsavtalet Upprättat förslag till "Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län" föreslås antas av respektive huvudman Ramavtal läkarmedverkan Reviderat förslag till Ramavtal läkarmedverkan föreslås antas av respektive huvudman Praktiska anvisningar Ledningsgruppen för länssamverkan 20 ges i uppdrag att ansvara för "Praktiska anvisningar avseende sjuksköterskornas ansvarsområde inom hembesök och hemsjukvård'', "Praktiska anvisningar - Rehabilitering och hjälpmedel" samt för att ta fram ''Praktiska anvisningar psykiatri". Praktiska anvisningar avseende habilitering bör inkluderas i "Praktiska anvisningar - Rehabilitering och hjälpmedel". Revidering av anvisningarna ska ske under 2014 efter slutrapport utvärdering av hemsjukvården handlagts. Därefter har Ledningsgruppens för länssamverkan ansvar för att revidera anvisningarna vartannat år eller tidigare vid behov Samverkansgruppen Av hemssjukvårdsavtalet avsnitt 8.1 Samverkansgrupp framgår följande: "Det är kommunernas och landstingets ambition att medverka till att en regional politisk grupp med representation från både landstinget och kommunerna tillsätts for fortsatt samverkan mellan huvudmännen inom vård- och omsorgssektorn i Kalmar län. " Respektive huvudman föreslås att utse politiska representanter till Samverkansgruppen för att tillsätta denna i enlighet med hemsjukvårdsavtalet Informationsinsatser Ledningsgruppen för länssamverkan 21 ges i uppdrag att ansvara för informationsinsatser kring Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län och reviderat Ramavtal Läkarmedverkan samt Praktiska anvisningar. 20 Ledningsgrupp för länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 21 Ledningsgrupp för länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård

28 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilagor Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län Reviderat förslag Ramavtal läkarmedverkan Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Övergripande riktlinjer för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård

29 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Rapport Analys av avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län Leif Benzein, Landstinget Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stina Karlsson, Landstinget Psykiatriförvaltningen Rose- Marie Pettersson, Landstinget Primärvårdsförvaltningen Elisabeth Englund, Oskarshamns kommun MAS Ann- Britt Christensen, Emmaboda och Nybro kommun MAS Gunnel Rosenberg, Mönsterås kommun MAS Camilla Samuelsson, Regionförbundet Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst = och angränsande om råde hälso- och sjukvård i Kalmar län LZl ~::!1~~w ~ fo'::n~ w r.~.;:. ~~~~~R~DS I~~~~!!"'""'" ~ ~ ~~~~go - ~Oskarshamns!Wkommun Västerviks ti Kommun R rc.1l:~ -..!-~~.1'-~''IH l

30 2 Innehållsförteckning 1. Syfte Metod Bakgrund Resultat Inskrivning i hemsj ukvården i Kalmar län Analys- Inskrivning i hemsjukvården i Kalmar län Rutiner Samordnad vård- och omsorgsplanering Cosmic Link Analys - Samordnad vård- och omsorgsplanering och Cosmic Link Förslag till förtydligande tillägg till hemsjukvårdsavtalet utifrån resultat av avvikelseanalys Källiörteckning Rapporter... 8

31 3 1. Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka om vi kan identifiera återkommande avvikande händelser inom hemsjukvården som kan åtgärdas på systemnivå. Avvikelser som kan åtgärdas med förtydligande tillägg till Kalmar läns hemsjukvårdsavtal. 2. Metod Analysgruppen har varit bemannad med tre representanter ifrån landstinget och tre representanter ifrån kommunerna i länet samt sammankallande/ sekreterare ifrån regionförbundet. Huvudmännens representanter har haft i uppdrag att samla in avvikelser ifrån respektive organisationer. Uppföljningen av avvikelser omfattar tiden l november oktober 2014, totalt har 43 avvikelser behandlats. Resultatet ska vara klart till årsskiftet 2014/2015. Metoden för arbetet har varit "Tematisk innehållsanalys " utifrån ett kvalitativt förhållningssätt vilket innebär att avvikelserna har lästs igenom upprepade gånger för att fä en känsla av helheten. I texterna har vi kunnat utröna återkommande teman som givit oss innehållet. De sannolika temana har sammanställts i en resultatdel (Polit & Beck 2012). Analysgruppen har träffats vid fyra tillfällen under hösten och redogjort för de inhämtade avvikelserna för att därefter göra en gemensam analys av materialet. De problemområden som redovisas i rapporten har gemensamt identifierats och analysgruppen är samstämmiga i förbättringsförslagen som anges. En svaghet i analysen är att det framkommit händelser muntligen som ej rapporterats/ dokumenterats enligt rutinerna vilket gör att vi ser att det förekommer ett mörkertal av avvikande händelser kring hemsjukvården i Kalmar län som skulle kunnat ha varit föremål för analysen utifrån båda huvudmännen. Analysgruppen har dock beaktat de muntliga berättelserna då de bekräftat det som identifierats.

32 4 3. Bakgrund Vid överläggningar våren 2014 gällande hemsjukvårdsavtalet i Kalmar län framkom det att det fortsatt kvarstod oklarheter vid vårdövergångarna mellan landstinget och kommunerna länet. Behov identifierades av ytterligare fördjupad samverkan och kontinuerlig dialog mellan huvudmännen där man gemensamt följer utvecklingen och tillsammans arbetar fram lösningar på de utmaningar som en alltmer tekniskt avancerad hemsjukvård kräver. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård behövde därför aktivt arbeta vidare med analys av de avvikelser som uppkommer vid vårdövergångarna för att kunna fastställa vart behoven av tillägg till hemsjukvårdsavtalet föreligger. Målet med analysarbetet är att få kunskap om systemfel som skulle kunna klargöras med förtydligande tillägg till hemsjukvårdsavtalet. Analysgruppen urskiljer att ansvarsfördelningen inom hemsjukvården fungerar väl i Kalmar län utifrån ett patientperspektiv. Vi vill dock poängtera att i denna rapport belyses endast det som identifierats inte fungerar optimalt. Rapporten kan anses vara en delrapport till den tidigare Fördjupade utredningen av forbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet. Vid analys av det inkomna materialet ses att avvikelserna är återkommande och behandlar ungefär samma sakfrågor och representanterna inom analysgruppen identifierar att problemen funnits i flertalet år vid vårdövergångama. 4. Resultat Här nedan redovisas resultatet ifrån de avvikelser som granskats och analyserats i analysgruppens arbete. Resultatet är kategoriserat i teman där varje tema (rubrik) belyser identifierade problem samt under analysavsnitten redovisas möjliga lösningar på densamma. 4.1 Inskrivning i hemsjukvården i Kalmar län När en patient skrivs in i hemsjukvården så får de allra flesta patienter en patientansvarig läkare inom primärvården. Vid överläggningarna av hemsjukvårdsavtalet framkom det dock en oro, främst ifrån kommunerna, i de ärenden där patienten får en ansvarig läkare inom slutenvården. Oron som uttrycktes sades bero på att det förekommer att kommunsjuksköterskorna har svårigheter med att få kontakt med slutenvårdsläkaren. Detta har undersökts vidare av analysgruppen under hösten. Utifrån avvikelserna kan konstateras att kontakten med primärvårdsläkaren fungerar då patienten är överrapporterad av slutenvården enligt rutinen. Det händer dock att detta faller bort och då ligger ansvaret kvar på den läkaren inom slutenvården som ombesörjt utskrivningen. Samverkan saknas till vissa delar mellan slutenvård, primärvård och kommun. Patienter kan skrivas in och ut i hemsjukvården utan att primärvården är meddelad. I ytterst få fall i länet kvarhålls ansvaret för en patient hos en läkare i slutenvården på grund av en mer avancerad diagnos/ behandling/ ålder och då har det uppstått oklarheter när dessa patienter får behov av behandling på olika vårdnivåer. Svårigheter uppkommer när inte den ansvariga slutenvårdsläkaren har överrapporterat om patienten till primärvården som hemsjukvårdspatient. Avvikelser som vidare identifieras av detta är att läkare inom slutenvården ej utför hembesök. Under hösten har analysgruppen diskuterat kring antal pågående ärenden inom hemsj ukvården där en läkare inom slutenvården är patientansvarig och det visar sig inte vara vanligt förekommande men att de oftare är mer komplexa ärenden och ställer krav på att organisationerna samverkar på ett mer intensifierat sätt. Ärenden där

33 5 slutenvårdsläkaren är patientansvarig är således inte vanligen förekommande men det kan uppstå svårigheter för att kunna bedriva en sammanhållen vård mellan huvudmännen när inte primärvårdens läkare känner till hemsjukvårdspatienten. 4.2 Analys - Inskrivning i hemsjukvården i Kalmar län Vid uppföljning av avvikelser framkommer det att det endast är ta ärenden i hemsjukvården som har en patientansvarig läkare inom slutenvården, men att det är dessa ärenden som ofta blir mer komplexa och samverkan ifrån samtliga vårdnivåer behövs för att kvalitetssäkra vården för patienten. Gemensamt för de ärenden där slutenvården behåller patientansvaret för hemsjukvården är att patienterna är svårt sjuka människor som inte alltför sällan också har behov av primärvård. Slutenvården har ett ansvar att se till att primärvården är underrättad och har den information som krävs. Brister ses i kommunikationen mellan sluten- och primärvården avseende hemsjukvårdspatienter. Primärvården har alltid tillgång till journaler o.s.v. i de gemensamma datasystemen vilket inte kommunsjuksköterskan har möjlighet till när denne inte får kontakt med slutenvårdens läkare. I regel finns det en sjuksköterska med Cosmic Link- ansvar på varje hälsocentral inom primärvården. Analysgruppen anser att kommunikationsvägarna är mer användbara om kommunens hemsj ukvård har kontakt med primärvården och primärvården i sin tur har kontakten med slutenvården i gemensamma ärenden. Representanterna ifrån båda huvudmännen uppfattar det som mest gynnsamt att i de ta ärenden där patienten har en läkare med patientansvar inom slutenvården också erhåller en primärvårdskontakt som kommunsjuksköterskan kan kommunicera med. Vid mer avancerade ärenden så krävs särskilt tydliga hemsjukvårdsuppdrag för att vården ska förlöpa utan problem och utav de inkomna avvikelserna så framkommer det att primärvården inte varit kallad av slutenvården eller att kommunen efterfrågat närvaron vid någon vård- och omsorgsplanering. 4.3 Rutiner Samordnad vård- och omsorgsplanering l samband med en vård och omsorgsplanering så tydliggörs ansvarsfördelningen mellan landstinget och den kommunala hälso- och sjukvården. Detta regleras i de överrapporteringsrutiner som landstinget och kommunerna gemensamt kommit överens om. Vid vård- och om sorgsplanering enligt " Överenskomna rutiner avseenden betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård" så kallade BALrutiner eller vid samordnad individuell plan (SIP) så klargörs ansvarsfördelningen mellan landstinget och kommunerna. Följsamhet till ovanstående rutiner visar sig vara viktigt utifrån analys av avvikelserna i länet. Återkommande identifieras att den enskilde kommit hem till sin egen bostad och svårigheter uppstått då vård- och omsorgsplanering ej följts enligt rutinerna. Det vill säga att det inte är klart vad den enskilde ska ha för insatser ifrån hemsjukvården, vilket kan handla om oklara läkemedelsordinationer eller att det inte står klart hur medicinskteknisk utrustning ska användas. Avvikelserna verifierar brister i kompetens gällande vård- och omsorgsplanering samt tillhörande BAL- rutiner. Rutiner för arbetsgången ifrån att avdelningen skickar kallelse tills att de ska avslutas brister ifrån båda huvudmännen. Exempel på detta är att kallelser förblir obesvarade ifrån kommunens hemsjukvård eller att informationen brister mellan avdelningarna på sjukhusen vid förflyttning av patient. Vidare ses att justering av vårdplaner och utskrivning utförs utan att vårdplaneringen kan anses vara klar vilket medför oklarheter när den enskilde kommer åter till bostaden. Det händer vidare att de professioner som ska samverka vid vårdplanering kommunicerar mycket lite med varandra inför utskrivning av patienten vilket leder till att det är svårt att hålla samman vårdkedjan.

34 6 Parallellt som rutiner inte följs så uppmärksammas att patienterna idag blir allt snabbare utskrivna och oklarheter uppkommer. Informationen brister vid överlämnande av patienter mellan huvudmännen. Svårigheter uppstår när inte kommunsjuksköterskan är aktiv under vård- och omsorgsplaneringen vid mer komplicerade ärenden då det är tydligt att det krävs tätare form av samverkan med planering och telefonkontakter för att vården och omsorgen ska fungera på hemmaplan. Oordning ses avseende kommunikationsrutinerna med inskrivningsmeddelande, kallelse och utskrivningsmeddelande. I datasystemet Cosmic Link skickas meddelanden mellan huvudmännen utan att med säkerhet bli besvarade. Det uppmärksammas också att kallelser inte blir bekräftade enligt rutinerna utan sker via textmeddelandefunktionen mellan huvudmännen. Enligt BAL- rutinerna så ska utskrivningsmeddelande skickas till kommunen innan kl dagen före hemgång och här ses oordning då det förekommer att meddelandet kommer samma dag som patienten kommer hem till bostaden. Det är sällan en vårdplan skickas med den enskilde vid utskrivning. Generellt förefaller vårdplanema inte vara ifyllda med infonnation ifrån vård- och omsorgsplaneringen som blir meningsfull för den enskilde. 4.4 Cosmic Link Syftet med Cosmic Link är en sammanhållen ärendehantering där meddelanden skickas och tas emot mellan slutenvården, kommunen och primärvården. Kommunen får tillgång till utvalda delar av patientens vårddokumentation som läkarepikris, omvårdnadsepikris, rehabrapport och läkemedelslista. Viktiga datum och tidpunkter behandlas enligt Betalningsansvarslagen. Kommunerna har tillgång till viss information i Cosmic Link. Här sker missuppfattningar mellan huvudmännens medarbetare då kunskapen är begränsad om vilken information respektive huvudman har tillgång till. Det skiljer sig mellan länets kommuner avseende tekniktillgången. Informationsöverföring sker via fax eller via datasystem och det blir föremål för missförstånd hur informationen ska överföras mellan huvudmännen inom hemsjukvården när det fungerar så olikartat och det finns olika kommunikationsvägar. 4.5 Analys -Samordnad vård- och omsorgsplanering och Cosmic Link Av analysen framkommer det behov av kompetensutvecklingsinsatser avseende vård- och omsorgsplanering samt Samordnad individuell plan. Föijsamhet till rutinerna är viktiga då avvikande händelser minskar när varje del blir behandlad och det förtydligas vem som har ansvaret för vilka insatser efter utskrivning ifrån sjukhuset. Även behov av ökad kompetens avseende att Betalningsansvarslagen inte endast handlar om betalningsansvar utan lika mycket om informationsöverföring. Kontinuerliga kompetensinsatser på området är viktiga även framåt för att upprätthålla följsamheten till rutinerna i ett längre perspektiv. Rutinbeskrivning till BAL- överenskommelse samt de praktiska anvisningarna behöver förklaras och förtydligas ytterligare samt skrivas om enligt de förtydligande tilläggen som utretts till hemsjukvårdsavtalet. Betydande är att rutiner vid in- och utskrivning behöver ses över. Vid analys av avvikelser urskiljs också systemet Cosmic Link för informationsöverföring. Här identifieras behov av uppföljning för att säkerställa att funktionerna används enligt rutinerna då det är tydligt att det är oordning i hur informationsöverföringen sker vilket leder till avvikande händelser. Åtgärder avseende utveckling av Cosmic Link är vidtagna då det finns en formell arbetsgrupp

35 7 så kallad Jnformationsöve1föringsgruppen som har det uppdraget. Denna grupp hade ett första möte Förslag till förtydligande tillägg till hemsjukvårdsavtalet utifrån resultat av avvikelseanalys Att alla patienter vid inskrivning i hemsjukvården har en patientansvarig läkare inom primärvården. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har sina kontakter via patientansvarig primärvårdsläkare. Att intensifiera kompetensutvecklingsinsatser för att stärka kunskapen kring att arbeta med vård och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan inom respektive verksamheter. Att upprätta en handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatser på lång sikt kring vård- och omsorgsplaner och Samordnad individuell plan. Att en arbetsgrupp snarast ska tillsättas för att arbeta fram praktiska anvisningar kopplat till det reviderade Hemsjukvårdsavtalet. Att fortsätta arbeta aktivt med att följa upp avvikelser kopplade till Hemsjukvårdsavtalet och initiera förbättringar utifrån dessa avvikelser. Att Länsgemensam ledning i samverkan får till uppdrag att leda och följa upp utvecklingen med hemsjukvårdsavtalet. Att eventuella oenigheter hanteras av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Förtydligande tillägg enligt överläggning den Att så snart det finns tekniska förutsättningar i hela länet, successivt skapa mobila IT lösningar. Detta innebär att läkarna använder mobila IT verktyg som landstinget tillhandahåller när säker nätverksanslutning finns tillgänglig. (Tillägg till punkt 5 i "Ramavtal för läkarmedverkan" )

36 8 6. Källförteckning Pol it, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence f or nursingpractice. 9. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins Wilde, B., Larsson, G., Larsson, M.,& Starrin, B. 6.1 Rapporter Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet Förtydligande tillägg till avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

37 Datum Ert datum Diarienr: Er beteckning Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet I Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län, vidare benämnt Hemsjukvårdsavtalet, trädde i kraft den 1 januari Detta förtydligande tillägg till Hemsjukvårdsavtalet är utarbetat i samband med utvärderingen av Hemsjukvårdsavtalet 2013 och I., Vårdcentral har blivit hälsocentral och hälsovalsenhet Utvecklingen har gått framåt sedan hemsjukvårdsavtalets tecknande och förändringar har skett. Vårdvalet Hälsoval har införts inom Primärvården/Landstinget i Kalmar län år Vårdcentral har numera ersatts av benämningarna hälsocentral och hälsovalsenhet i och med införande av Hälsoval inom Landstinget i Kalmar län år Med Hälsocentral avses av landstinget driven vårdenhet inom vårdval. Med Hälsovalsenhet avses både av landstinget driven vårdenhet och av privat vårdgivare driven vårdenhet inom vårdval, båda typer av landstinget finansierade. 2. Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar för hemsjuk.vård gäller oavsett diagnosgrupp. Det innebär att samtliga patienter som är i behov av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har- exempelvis omfattas således även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiatriska som somatiska insatser. Ansvaret för hemsjuk.vården omfattar således: All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. 1 1 Hänvisning till Betänkande Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) s.54

38 Datum Ert datum Diarienr: Er beteckning 2 Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet All planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå och inom specialiserad psykiatrisk nivå, som kan ske med bibehållen patientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut Läkarmedverkan I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.6 står det följande: "För att kommunen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt ovan på ett betryggande sätt skall primärvården tillhandahålla läkarstöd vid behov. Detta regleras i separat överenskommelse. " Den separata överenskommelsen är "Ramavtal om läkarmedverkan". Det är ett länsövergripande ramavtal vilket skall följas upp av lokala avtal mellan berörda hälsovalsenheter inom Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Avtalet omfattar läkarinsatser inom allmän medicin av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. Av förarbetena till 26 d HSL (prop. 2005/06: 115 s. 179.) framgår att de läkarinsatser som avsätts ror enskilda i deras hem medför inte något minskat ansvar för sådana läkarinsatser och andra specialistinsatser som enskilda kan behöva från sjukhusens specialistvård och öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens skall alltså inte ingå i de läkarresurser som landstingen skall avsätta för den kommunala hemvården. 3 Reviderad version av Ramavtalet om läkarmedverkan gäller fr.o.m Se bilaga Patientansvarig läkare I hemsjukvårdsavtalet återfinns begreppet patientansvarig läkare (P AL). Det tidigare lagstadgade P AL-begreppet (f.d. 27 Hälso- och sjukvårdslagen) har upphävts Ett nytt begrepp; "Fast läkarkontakt" har införts i Hälso- och sjukvårdslagen. Fast läkarkontakt avser endast Primärvården. Denna förändring innebär att P AL-begreppet i avtalet numera avser antingen fast läkarkontakt inom primärvården eller behandlande läkare inom specialistvården Vid inskrivning i hemsjukvården ska alla patienter ha en patientansvarig läkare inom primärvården. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har sina kontakter via patientansvarig primärvårdsläkare. 5. Vårdplanering I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt st framgår följande: "I samband med en vårdplanering tydliggörs ansvarsfördelningen mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården, vilket regleras i de överrapporteringsrutiner 4 som landstinget och kommunerna kommit överens om. " 2 Hänvisning till Betänkande Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) s.55 3 Förarbete till 26d Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) prop. 2005/06:115 s Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

39 3 Darum Diarienr: Er beteckning Ert darum Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet Härvid avses att vid vårdplanering enligt "Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård" 5 (BAL-rutiner) eller vid samordnad individuell plan 6 (SIP) tydliggörs ansvarsfördelningen mellan landstinget i sin helhet och kommunen. Parterna ska intensifiera kompetensutvecklingsinsatser för att stärka kilnskapen kring att arbeta med vård och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan inom respektive verksamheter. Länsgemensam ledning i samverkan 7 ansvarar härvid för att upprätta en handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatser på lång sikt kring vård- och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan. 6. BAL-rutiner Huvudmännens kostnadsansvar generellt sett tydliggörs vid vårdplanering och enligt överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård 8 (BAL-rutiner). Parterna ska eftersträva följsamhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård. 7. Nivåindelning I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt st framgår följande "Inom landstinget finns idag tre nivåer for hemsjukvård i ordinärt boende: 1. Enklare hemsjukvård 2. Basal hemsjukvård 3. Avancerad hemsjukvård" Nivåindelning används inte längre. Det var ett mått på vårdtyngden och förväntades komma att ingå i nationella riktlinjer när avtalet skrevs. Hemsjukvårdsregistreringen kräver således inte längre en fortlöpande validering av nivåindelningen. 8. Inskrivning i hemsjukvården Samtliga av landstingets läkare har rätt att skriva in patienter i hemsjukvården. 5 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 6 Individuell plan regleras i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 kap. 7 Socialtjänstlagen (2001:453) och 10 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 7 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 8 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

40 Datum l-19 Ert datum 4 Diarienr: Er beteckning Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet 9. Hembesök I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt regleras Hembesök Definition och ansvarsfördelning: "Med hembesök avses Inom hälso- och sjukvård öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande 9. Ansvarsfördelning sker enligt Tröskelprincipen. Detta innebär foljande: Landstinget ansvarar for personer som har ett tillfiilligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar for hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos. Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsforeträde. Kommunen ansvarar for hembesök enligt foljande Inom hembesöken finns ingen åldersgräns. Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp. Kommunen har ansvar for hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Kommunens ansvar for hembesök gäller hela dygnet. " Det innebär att det kan vara somatiska besvär eller psykiska funktionshinder som ligger till grund för att personer inte kan besöka landstingets mottagningsverksamhet. Kommunens ansvar för hembesök gäller oavsett diagnos - således omfattas även personer med psykiska besvär/funktionshinder. 9.1 Hembesök på annan uppdragsgivare än primärvården Samtliga av landstingets läkare har rätt att skriva in patienter i hemsjukvården. Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsföreträde. Kommunen kan motta uppdrag om hembesök till kommunens hemsjukvård från annan uppdragsgivare än primärvården inom landstinget. 10. Delegering Möjligheterna till delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård regleras i 6 kap. 3 Patientsäkerhetslagen ( 2010:659) samt i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1997: 14 om Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Delegering kan ske utifrån förutsättningarna i dessa regleringar. Delegering över huvudmannagränserna kan ske i enlighet med SOSFS 1997:14. 9 Socialstyrelsens Info- VU Basinformation Begrepp och termer

41 Datum Ert datum 5 Diarienr: Er beteckning Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet 11. Psykiatri - Ansvarsfördelning mellan huvudmännen avseende personer med psykiatrisk diagnos Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.6 Psykiatri framgår följande: "Ansvaret for psykiatriska och somatiska, omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet överfors till kommunerna. Kommunerna skall i ett tidigt skede involveras i det gemensamma arbetet med att nå en optimal gränsdragning (for den enskilde) mellan psyldatrinlprimärvården och kommunen som kan accepteras av båda huvudmännen. " Vidare regleras i Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 och 1 att kommunens ansvar för hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp och ålder. Ovanstående innebär att samtliga patienter som är i behov av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har - således omfattas även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiatriska som somatiska insatser. Av Hemsjukvårdsavtalet Avsnitt 6.2 hembesök framgår följande: "Landstinget ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar for hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos. Hembesök sknll erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. " Det innebär att personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en av landstingets mottagningar skall erbjudas hembesök. Det kan vara fysiska såväl som psykiska besvär som gör att personen inte kan ta sig till mottagningen. Således omfattar kommunens ansvar även patienter med psykiatrisk diagnos. För att skrivas in i hemsjukvården utifrån en psykiatrisk diagnos krävs en samordnad individuell plan (SIP), där det framgår vem som är ansvarig läkare samt att denne tagit ställning till inskrivning i hemsjukvården. I de fall patienten eller i förekommande fall dennes legale företrädare ej samtycker till SIP kvarstår hälso- och sjukvårdsansvaret hos landstinget. Undantag från krav på SIP görs i de fall patienten vårdas inom öppen psykiatrisk tvångsvårdsform då det istället finns krav på att det finns en samordnad vårdplan. Av den samordnade vårdplanen skall framgå om patienten skall vara inskriven i hemsjukvården.

42 12. Barn - Sjuka barn som vårdas i hemmet Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.7 framgår följande: 6 Datum Diarienr: Er beteckning Ert darum Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet "Ansvarsöverforandet till kommunerna gäller alla åldrar. Således omfattar det kommunala ansvaret för hemsjukvården även barn. För barn med behov av sjukvård i hemmet söks oftast lösningar mellan barnkliniken och barnets föräldrar/anhöriga. Kommunen och landstinget skall även fortsättningsvis eftersträva goda individuella lösningar och gemensam vårdplan skall upprättas. Vid vårdplanering kant.ex. behov av konsultinsatser från Barnkliniken och P AL-ansvaret diskuteras. " I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar för hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att huvudmännens kostnadsansvar generellt sett tydliggörs vid vårdplanering och i enligt överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård (BAL-rutiner) 10. Se vidare avsnitt 10.6 och Vidare föreslås följande förtydligande tillägg: Kommunernas ansvar för hemsjukvård omfattar barn oavsett ålder och diagnos. Möjlighet till konsultinsatser från Barnkliniken finns för kommunerna. Vem som är behandlande läkare tydliggörs vid vårdplanering. Parterna ska eftersträva följsamhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård (BALrutiner) Habilitering och hjälpmedel 13.1 Definition habilitering Följande definition finns för habilitering enligt regeringens proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade: Med habilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom, genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Habilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Rehabiliteringsinsatser bedrivs på likartat sätt som habilitering, men vänder sig till personer med förvärvad skada eller sjukdom som inträffat efter 18 års ålder Ansvar enligt lagstiftning Området regleras enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3 b och 18 b. Vidare föreskriver socialstyrelsen SOSFS 2007: 10 med ändringsföreskrift SOSFS 2008:20 om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. 10 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 11 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

43 Datum Er1 datum 7 Diarienr: Er beteckning Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalel I alla ärenden där Kommunerna och Landstingets habilitering gemensamt är aktörer skall en samordnad individuell plan (SIP) upprättas Ansvarsfördelning mellan huvudmännen Kommunens ansvar 12 Kommunen ansvarar för habilitering på basnivå i såväl ordinärt som särskilt boende samt i bostad med särskild service. Med bashabilitering avses habiliterande insatser som utförs i den dagliga vården och omsorgen. Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gällande personer över 18 år, Landstingets ansvar 13 Landstinget ansvarar för de specialiserade habiliteringsinsatsema. Habilitering för barn och ungdomar under 18 år betraktas som en specialistverksamhet och är därmed landstingets ansvar. Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar Bashabilitering: Definition Bashabilitering innebär att utifrån diagnos och funktionshinder samordna och ge insatser som syftar till att bevara och utveckla hälsa för ett fungerande vardagsliv i boende, arbetsliv och i relationer med andra människor. Insatserna är förebyggande och rådgivande avseende exempelvis kost, hygien, sex och samlevnad. Insatserna omfattar individuell behandling och träning i vardagslivet såväl i hemmet som i daglig verksamhet Kompetens Kommunens personal ska ha allmän kompetens inom habilitering, omvårdnad och beteendevetenskap. Kommunens ansvar är att tillhandahålla arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska Specialisthabilitering: Definition Habiliteringens arbete utgår från ett tvärvetenskapligt team exempelvis bestående av arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska. Teamet bildar en specialistfunktion som ger förutsättningar för en helhetssyn med medicinsk, social, psykologisk, pedagogisk och teknisk kompetens. 12 Avsnitt 6.12 Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län 13 Avsnitt Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

44 8 Datum Diarie nr: Er beteckning Ert datum Förtydligande tillägg till bemsjuvårdsavtalet Teamets uppdrag är att utreda och kartlägga inför diagnos eller att omdiagnosticera. Insatserna omfattar viss individuell behandling som kräver specialistkompetens. Landstinget avgör vilka behandlingsinsatser som ska utföras som specialisthabilitering Kompetens Kunskap om utredning, behandling och diagnostisering krävs av de ingående professionerna i specialisthabiliteringen Konsultation/Handledning Specialisthabiliteringen kan vid behov bistå med konsultation/handledning till kommunens personal i individärenden. Det förutsätter att patienten samtycker. För anonym konsultation krävs inte samtycke. Denna konsultation/handledning är kostnadsfri Utbildning Landstingets habilitering ger vid behov utbildning inom de områden där landstinget har specialistkompetens. Kurskostnad tas ut Specialanpassning Definition Hjälpmedel som kräver teambedömning och landstingets specialkompetenser. Här avses avancerade kommunikationshjälpmedel som förskrivs av logoped samt egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 1 14 oavsett boendeform och ålder samt för de patienter som överförs från landstingets barnhabilitering som är födda med olika former av rörelsehinder men inte har utvecklingsstörning. 14. Kognitions- och kommunikationshjälpmedel 14.1 Kognitiva hjälpmedel Kommunen ansvarar för kognitiva hjälpmedel. Det innebär att kommunen har det fulla förskrivnings- och kostnadsansvaret. Uppmärksammas behov av kognitiva hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kontaktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från Landstingets sida Sinnesstimulerande hjälpmedel Kommunen ansvarar för sinnestimulerande hjälpmedel (tyngdtäcken, kedjetäcken, bolltäcken). Det innebär att kommunen har det fulla förskrivnings- och kostnadsansvaret. Uppmärksarrunas behov av sinnesstimulerande hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kontaktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från Landstingets sida. 14 Personkrets l = personer med utveckjingsstörning,autism eller autismliknande tillstånd, LSS l.

45 Datum Ert datum Diarienr: Er beteckning 9 Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet 14.2 Kommunikationshjälpmedel Kommunen ansvarar för kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms upp till ett halvt prisbasbelopp. Landstinget ansvarar för kommunikationshjälpmede1 med en totalkostnad exkl. moms över ett halvt prisbasbelopp. Förskrivare från landsting respektive kommun kontaktar sin kontaktperson inom kommun respektive landsting avseende förskrivning och kostnadsövertagande. Om den förskrivningansvarige huvudmannens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från den andra huvudmannens sida. 15. Egenvård-Hemsjukvård När det gäller vissa hälso- och sjukvårdsåtgärder kan det vara fråga om egenvård. En person kan ha behov av insatser dels i form av hemsjukvård och dels i form av egenvård. Kommunerna kan således ha skyldighet att bistå med insatser utifrån bl.a. hemssjukvårdsavtalet (och hälso- och sjukvårdslagen) och socialtjänstlagen. Regionförbundet (kommunerna) och landstinget har gemensamt antagit "Övergripande riktlinjer för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård". En åtgärd kan ha karaktär av egenvård, likväl som hemsjukvård. 16. Utveckling Parterna ska fortsätta att arbeta aktivt med att följa upp avvikelser till Hemsjukvårdsavtalet och initiera förbättringar utifrån dessa avvikelser Länsgemensam ledning i samverkan 15 Länsgemensam ledning i samverkan har i uppdrag att leda och följa upp utvecklingen av Hemsjukvårdsavtalet. ansvarar för att en arbetsgrupp tillsätts för att arbeta fram praktiska anvisningar kopplade till Hemsjukvårdsavta1et med förtydligande tillägg. ansvarar för att revidering av anvisningarna sker vartannat år eller tidigare vid behov. ansvarar för informationsinsatser kring Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län och reviderat Ramavtal Läkarmedverkan samt Praktiska anvisningar Samverkansgrupp I enlighet med hemssjukvårdsavtalet avsnitt 8.1 ska det tillsättas en regional politisk grupp med representation från både landstinget och kommunerna för fortsatt samverkan mellan hu- 15 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård

46 10 Datum Diarietv: Ert datum vudmännen inom vård- och omsorgssektorn i Kalmar län. Presidiet för Primärkommunala nämnden och Landstingsstyrelsens presidium utgör tillsammans denna Samverkansgrupp. Er beteckning Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet Hemsjukvårdsavtalet hanteras politiskt av Samverkansgruppen i presidieöverläggningar och presidiekonferenser på länsnivå enligt årsplaneringen för läns gemensam ledning. 17. Tvist Av hemsjukvårdsavtalet avsnitt 15 framgår följande avseende tvist: "Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser skall lösas genom förhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol for avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteförhandlingar skall i första instans äga rum i Kalmar. " I och med bildandet av Ledningsgruppen för samverkan hanteras eventuella oenigheter av Länsgemensam ledning i samverkan och eventuella framtida tvister angående tolkning eller tillämpning av hemsjukvårdsavtalet och ingångna överenskommelser löses enligt följande: Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser skall i första hand lösas 1. inom verksamheterna på tjänstemanna/chefsnivå i Länsgemensam ledning i samverkan i Samverkansgruppen 19 på länsnivå. I andra hand skall tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser lösas genom förhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol för avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteförhandlingar skall i första instans äga rum i Kalmar. 18. Bilagor I Ramavtal läkarmedverkan, daterat Rapport Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet, daterad Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län, daterad Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård, utarbetade av länets kommuner och Landstinget i Kalmar län i samverkan, Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 17 Socialchef i kommunen och verksamhetschef hos landstinget. 18 Ledningsgrupp för länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 19 Regional politisk grupp med representation från landstinget och kommunerna, bestående av Primärkommunala nämndens presidium och Landstingsstyrelsens presidium.

47 Datum Ert datum 11 Diarie nr: Er beteckning Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet 5 Övergripande riktlinjer för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, utarbetade av Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län Giltighet Detta dokument börjar att tillämpas fr.o.m Om detta Förtydligandes bilagor i något avseende skulle vara motstridiga, gäller Förtydligandet i första hand. Detta Förtydligande gäller under förutsättning Att det godkännes av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, samt Att övriga kommuner i Kalmar län, var för sig, ingår samma Förtydligande tillägg med landstinget Detta Förtydligande tillägg är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För kommun För Landstinget i Kalmar län Ort: Datum: Ort: Datum: Underskrift Underskrift Nanmförtydligande Nanmförtydligande

48 1 Datum Diarienr: Er beteckning Ert datum Ramavtal läkarmedverkan I Ramavtal om läkarmedverkan I Samverkansavtal mellan kommunerna och landstinget i Kalmar län angående läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården Detta avtal ersätter tidigare ramavtal om läkarmedverkan daterat Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg enligt 26 d Hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen skall landstinget avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i de verksamheter som avses i 18 första stycket HSL samt i ordinärt boende om en kommun ansvarar för den vården. Enligt lagen skall landstinget och kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan. Den l januari 2008 genomfördes en skatteväxling av ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser upp t o m sjuksköterskenivå (hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering, habilitering och hjälpmedel) i ordinärt boende från landstinget till kommunerna. I samband med att ansvaret för hemsjukvården skatteväxlades över från landstinget till kommunerna upprättades det första ramavtalet för läkarmedverkan daterat Tidigare befintliga lokala avtal mellan vårdcentral och kommun som reglerat läkarmedverkan isärskilda boenden upphörde då att gälla. Målet för läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård skall vara god tillgänglighet, kontinuitet, servicenivå och kompetens. 2. Avtalets omfattning 2.1 Allmänt Detta avtal är ett länsövergripande ramavtal vilket skall följas upp av lokala avtal mellan berörda hälsovalsenheter inom Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Avtalet omfattar läkarinsatser inom allmän medicin av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. De läkarinsatser som avsätts för enskilda i deras hem medför inte något minskat ansvar för sådana läkarinsatser och andra specialistinsatser som enskilda kan behöva från sjukhusens specialistvård och öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild

49 Datum Ert datum 2 Diarienr: Er beteckning Ramavtal läkarmedverkan kompetens skall alltså inte ingå i de läkarresurser som landstingen skall avsätta för den kommunala hemvården. 1 Det länsövergripande avtalet är bilaga nr 4 till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. På lokal nivå undertecknas avtalen inom landstinget av behöriga verksamhetschefer på hälsovalsenhetema inom primärvården och inom kommunerna av socialchef eller motsvarande. Vid inskrivning i hemsjukvården ska alla patienter ha en patientansvarig läkare inom primärvården. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har sina kontakter via patientansvarig primärvårdsläkare. 2.2 Omfattning Läkarmedverkan skall anpassas till behoven hos de patienter som finns i den kommunala hälso- och sjukvården. Landstingets läkares bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av läkarbesök har tolkningsföreträde. Läkarmedverkan kan efter överenskommelse innehålla följande inslag: Planerade hembesök, konsultationer med ansvarig sköterska och direktkontakter vid akuta behov, uppföljning av medicinska behandlingar samt årlig uppföljning av läkemedelsordinationer. Dessa besöks omfattning har sin utgångspunkt i de volymer som finns i gällande avtal för de särskilda boendena. Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare bar kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och f'å ersättning för sina kostnader för det från Iandstinget. 2 Landstinget ersätter kommunen för dessa läkarkostnader motsvarande snittlönen för läkarna i kommunen och enligt samma innehåll som för landstingsanställda läkare. Ansvarig tjänsteman för det lokala avtalet inom kommunen skall kontakta och informera den verksamhetsansvarige på vårdcentral när kommunen anser att landstinget inte uppfyller behovet av läkarinsatser. Om kommunen avser att anlita en annan läkare skall kommunen lämna information om detta till verksamhetsansvarig vid vårdcentralen minst tre veckor innan. Landstinget skall ha rätt att försöka åtgärda behovet av läkarinsatser inom denna tidpunkt. Parterna skall i första hand försöka lösa frågan med omdisponering av resurser för att tillgodose behovet av kontinuitet för patienterna. 3. Tillgänglighet Ansvarig kommunsjuksköterska ska lätt kunna nå aktuell vårdenhet inom landstinget för att få kontakt med ansvarig läkare vid behov, även vid akuta situationer. 4. Kontinuitet Grundprincipen är det fria valet av läkare för patientens del. I de lokala avtalen preciseras läkaransvaret på individnivå. Vid läkarbrist eftersträvas att kontinuiteten för hemsjukvårdspatienter har en hög prioritet. 1 Förarbete till 26d HSL prop. 2005/06: 115 s d Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

50 Datum En datum Diarieru: Er beteckning 3 Ramavtal läkarmedverkan 5. Informationsöverföring och dokumentation lnformationsöverföring vid in- och utskrivning från sluten vård skall ske enligt de fastställda rutinerna för utskrivningsklara patienter. Aktuell, väsentlig medicinsk information enligt SOSFS 2005:27 4 kap 3 skall medfölja vid utskrivning. Vid utskrivningen skall framgå vem som är patientansvarig läkare och en justerad vårdplan skall vara upprättad före utskrivningen. Kommunen ansvarar för att datorer tillhandahålls på samtliga särskilda boenden. Landstinget ansvarar för att landstingets datajoumalsystem finns tillgängligt i kommunens datorer för berörda läkare. När det finns tekniska lösningar i hela länet ska successivt mobila IT-lösningar skapas. Det innebär att läkarna använder mobila IT-verktyg som landstinget tillhandahåller när säker nätverksanslutning finns tillgänglig. 6. Samverkan Samverkan mellan aktörer skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet, med vårdtagarens behov i fokus. I vårdplaneringar "Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård" 3 (BAL-rutiner) eller vid samordnad individuell plan 4 (SIP) skall alla berörda aktörer delta. 7. Uppföljning av bebandlingsinsatser - läkemedelsgeoomgåogar Läkemedelsgenorngångar skall ske minst 1 gång/år. Patientansvarig sköterska ansvarar för planeringen. 8. Avvikelser Avvikelser i vård och omsorg som berör Patientsäkerhetslagen (2010:654) och SOSFS 2011 :9 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete skall rapporteras. Avvikelserna följs upp kontinuerligt för att förebygga liknande situationer och för att förbättra vården. 9. Fortbildning, råd och stöd I samband med konsultation och vårdplanering kan utbildningsinsatser samt råd och stöd rörande enskilda patientärenden ges av ansvarig läkare eller av annan profession med erforderlig kompetens. 3 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 4 IndividueU plan regleras i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 kap. 7 Socialtjänstlagen (2001 :453) och 10 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

51 Datum Ert datum 4 Diarie nr: Er beteckning Ramavtal läkarmedverkan Behov av fortbildningsinsats styrs av verksamhetens behov, men kan aktualiseras även utifrån behov som landstingets läkare/andra kompetenser upptäcker. Huvudmännen bör eftersträva att bjuda in varandras personal på gemensamma fortbildningsaktiviteter för att stärka teamutvecklingen och öka samverkan. Respektive huvudman står för kostnader för sin personal. 10. Uppföljning av avtalet Det länsövergripande ramavtalet skall följas upp kontinuerligt och utvärderas vartannat år. Ansvarig för utvärdering är Läns gemensam ledning i samverkan 5 Revidering får inte ske utan att utvärdering skett. Revidering kan dock vid behov påkallas av Länsgemensam ledning i samverkan, som även ansvarar för revidering av ramavtalet. De lokala avtalen utvärderas varje år i lokala samverkansforum. Ansvaret för uppföljning av de lokala avtalen skall regleras i de lokala avtalen. 11. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i gällande avtal kan endast göras genom en skriftlig handling undertecknad av behörig företrädare för landstinget och berörd kommun. 12. Uppsägning Det länsövergripande ramavtalet kan sägas upp av var och en av parterna för sig. Uppsägningstiden är ett (1) år. Uppsägningstiden för de lokala avtalen är sex (6) månader. 13. Tvister Eventuella framtida tvister mellan parterna angående läkarinsatser i kommunens vård och omsorg ska lösas i första hand inom verksamheterna på tjänstemanna/chefsnivå 6 i andra hand i Läns gemensam ledning i samverkan 7 i tredje hand i Samverkansgruppen 8 på länsnivå. 5 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 6 Socialchef i kommunen och verksamhetschefhos landstinget. 7 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 8 Regional politisk gxupp med representation från landstinget och kommunerna, bestående av Primärkommunala nämndens presidium och Landstingsstyrelsens presidium.

52 5 Datum Diarienr: Er beteckning Ert datum Ramavtal läkarmedverkan 14. Giltighet Detta avtal gäller fr.o.m Detta avtal gäller under förutsättning Att det godkännes av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, samt Att övriga kommuner i Kalmar län, var för sig, ingår samma avtal med landstinget Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För kommun För Landstinget i Kalmar län Ort: Datum: Ort: Datum: Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande

53 R F. ( ; I () N F () IUH : :'\' j) E T I!... \I '.~ '\~ I. \?\! ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSV ARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN OCH UTSKRIVNING I SLUTENVÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen och fastställda av Styrgruppen Cosmic LINK Gäller från och med

54 Innehållsförteckning: lnkdning 3 Huvudprinc~er 3 Somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård och psylåabisk vård 10 4 Aktuellsuuation 4 lnskrivningsmeddelande 10 a S Kalklse till samordnad vård- och omsorgsplanering 10 c 6 Uukrivningmieddelande loe~ Kommunens betalningsansvar 11 8 lla ~II Avvikelsehantuin.g ~12 Bilagor: Fax-blanketter: Aktuell situation Checklista för vårdplanerlngsmiite på sjukhus Avvikelsehantering 2

55 Inledning Betalningsansvarslagen 1990:1404 (Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård), kom till som en del av Ädelreformen. Syftet med lagen var att komma tillrätta med det ökande antal personer som fanns kvar inom akutsjukvården trots att de inte längre behövde sjukhusets kompetens. En arl>etsgrupp, bestående av företrädare för landstingets slutenvård, primärvård och övrig öppen vård samt kommunerna, har utarl>etat en lokal anpassning avseende betalningsansvarslagen i Kalmar län. Revidering har skett hösten 2011 i samband med införande av Cosmic LINK. Denna revidering har skett med hänsyn till SOSFS 2005 :27 (Socialstyrelsens föreskrifter om samverlcan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård). Arbetsgruppen har valt att använda benämningen HSamordnad vårdplan". Rutiner och benämningar har anpassats till Cosmic LINK Överenskommelsen bygger på ett gemensamt arbete mellan Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i syfte att underlätta, stödja och påskynda utvecklingen i kommuner och landsting av samarbetet kring medicinskt flirdigbehandjade patient.er. UtgAngspunkter bar varit: Den enskildes rätt till trygghet, delaktighet och inflytande när vård. omsorg och stöd planeras och genomförs. Kommunernas och landstingets gemensamma ansvar för en god vard, omsorg och stöd och att övergången mellan ojika vårdgivare sker utan onödiga olägenheter. Huvudprinciper Lagen förutsätter att patienten skrivs ut och överförs från sluten vård så snart han/hon är utskrivningsklar utan att tidpunkten för betalningsansvaret inväntas. Resursbrist får aldrig vara ett skal för huvudmannen att inte ta sin del av ansvaret ror vård, omsorg och stöd till patienten. 3

56 Somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård och psykiatrisk vård 10 "En kommun har betalningsansvar flir patienter vid enheter fljr somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård eller psykiatrisk vård inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprlittad. En patient lir utskrivningsklar om han eller hon av den behandlande läkaren inte längre bedlims behljva vård vid en enhet inom landstingets slutna. hlilso- och sjukvdrd". En vårdplan skall vara upprättad för att kommunens betalningsansvar för en utskrivningsklar patient ska inträda. Paragrafen omfattar, fflrutom utskrivningsklara patienter i somatisk akutsjukvård och geriatrisk vård, även utskrivningsklara patienter i sluten psykiatrisk vård. Det ankommer på den behandlande läkaren att avgöra om en patient är utskrivningsklar. Eftersom en patient som bedöms vara utskrivnings.klar kan vara i behov av fortsatta insatser inom landstingets öppenvård är det nödvändigt att slutenvårdens läkare vid sin bedljmning tar hllnsyn till vilka resurser som finns i ljppen.vdrden. Aktuell situation Aktuell situation är fortfarande en pappersblankett. Detta moment är inte lagreglerat men utgör ett väsentligt hjälpmedel i kontakterna mellan kommun och landsting och ska uppfattas som en lokal överenskommelse som ska följa med i kontakten mellan kommun och landsting. Dessa uppgifter ger infonnation om den enskildes status före sjukhusbesöket och beskriver vad som föranlett besöket på sjukhuset En väl ifylld "Aktuell situation" underlättar arbetet och de fortsatta kontakterna mellan kommun och landsting. För att "Aktuell situation" ska bli det viktiga instrument i samarbetet som är önskvärt så krävs att rätt person ansvarar för uppdatering etc. I kommunerna är det kontaktmannen för respektive omsorgstagare som bör ha detta uppdrag - kontaktmannen är den som bäst känner till den enskildes situation. Enhetschef ansvarar för att kontakånannen är väl införstådd i vikten av att dessa uppgifter ständigt är helt uppdaterade. I kommunens hälso- och sjukvardsverksamhet är det distriktssköterska/sjuksköterska som lämnar information avseende hälsooch sjukvardsinsatser under" Aktuell situation". 4

57 Inskrivningsmeddelande 10 a "När en patient skrivs in i landstingets slutna hälso- och sjukvård eller så snart det därefter bedöms finnas ett behov av det, skall den behandlande!lik.aren vid den enhet dtir patienten vistas genom ett inskrivningsmeddelande underrätta berörda enheter i den öppna vården eller omsorgen om att patienten efter att ha skrivits ut kan komma att behljva - kommunens socialtjllnst eller hälso- och sjukvård, eller landstingets primlirvård, öppna psyki.atriska vård eller annan öppenwlrd. 1 ' Läkaren ska, redan vid inskrivningen eller senare, om behov uppstår, i ett inskrivningsmeddelande underrätta de enheter som kan bli aktuella för hjälpinsatser sedan patienten skrivits ut Syftet med ett inskrivningsmeddelande är att underrätta om att en viss individ kan komma att vara i behov av fortsatta insatser. De uppgifter som kan förekomma i ett sådant meddelande är endast namn, personnummer och adress. Det finns fördelar med att på ett tidigt stadium underrätta kommunen, landstingets primärvärd, landstingets öppna psykiatriska vård eller annan öppen vård om att en patient kan komma att behöva insatser efter utskrivningen. Insatser från hälso- och sjukvardeo bygger på att den enskilde accepterar de erbjudanden om olika insatser som kan ges. Att patientens autonomi och integritet respekteras är grundläggande tor vard och omsorg. Vid inskrivningen på sjukhus är en del patienter ur st.and att ta ställning till om uppgifter om dem får överföras till öppcnvarden eller omsorgen och det kan vara svårt att ta reda på patientens inställning på annat sätt. Uppgifter om personnummer får enligt 22 Personuppgiftslagen (PUL) behandlas utan samtycke bara när det är klart motiverat med hänsyn till något beaktansvärt skäl t.ex. ändamålet med behandlingen eller vikten av en sälca identifiering. En förutsättning för att infonnation får överföras och kontakt tas med andra vårdgivare för en samordnad vårdplanering är att patienten begärt, eller bedöms ha behov av, insatser från kommunen eller annan vårdgivare. Patienten eller dess företrädare ska ha samtyckt till att uppgifter om honom eller henne lämnas ut. Sammanfattningsvis kan konstateras att infonnationsöverföring endast får ske i de fall det är nödvändigt med hän.syn till vårdbehovet och med respekt för patienten. Att översända inskrivningsmeddelande innebllr inte att en vdrdplanering inletts. 5

58 Vårdplan 10 b "En vård.plan skall upprättas för en patient som efter an ha skrivits ut från en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård av den behandlande läkaren bedöms behöva - kommunens socialtjlinst eller hälso- och sjukvllrd, eller - landstingets primilrvård, öppna psykiatrisk wlrd eller annan öppenvård. " När den behandlande läkaren inom den slutna hälso- och sjukvården bedömer att en patient kan behöva vård, rehabilitering och/ eller omsorg även efter sjukhusvistelsen, skall en vårdplan upprättas. Kan en vårdplanering inte genomföras p.g.a. att patienten inte vill delta. skrivs patienten ut när läkaren bedömer att han eller hon är utskrivningsklar. I en sådan situation blir kommunen inte betalningsansvarig. Kallelse till samordnad vårdplanering 10 c "Skall en vårtlplan uppr/jttas enligt 10 b skall den behandlande läkaren kalla till en vård.planering. Vårdplaneringen slujll påbörjas senast dagen efter det att kallelsen mottagits. En vårdplan ska utfonnas i samarbete mellanföretrlidareför berijrda enheter vid - kommunens socialtjiinst eller hälso- och sjukvård, eller - landstingets primilrvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Patienten eller hans eller /Jennes närstående bor delta i wlrd planeringen. " Så fort en bedömning görs att en patient efter utslai.vning från slutenvården kan behöva insatser fran kommunen och/eller insatser från landstingets primärvard, öppna psykiatrisk vård eller annan öppenvård skall en vårdplanering inledas. Den behandlande läkaren vid sjukhuset är ansvarig för att kallelse till vårdplanering sker. Kallelsen ska kvitteras av kommunen inom 24 timmar. När kvitteringen är gjord betraktas vårdplaneringen som påborjad. Grundläggande för all vard och omsorg är att den sker i samråd med patienten och att patientens autonomi och integritet respekteras. llilso och sjukvård bygger på förutsättningen att den enskilde själv avgör om han eller hon vill acceptera de erbjudanden om olika insatser som ges. Bistånd enligt SOL och/eller LSS förutsätter att den enskilde själv eller genom en ställfl>reträdare ansökt om detta. 6

59 Tidpunkten när kommunen mottagit kallelsen är avgörande för beräkningen av när betalningsansvaret ska börja gälla. Kallelse rill vårdplanering ska vara kommunen tillhanda före kl vardagar för att denna dag ska räknas. Den enskildes behov av insatser avgör vilka yrkeskategorier som behöver delta i planeringen. V årdplan 10 d., En vårdplan skall innemlla uppgifter om det bedömda behove.t av insatser enligt 10 d samt uppgifter om vilken enhet som är ansvarig för respektive insats. En vårdplan lir upprättad n/ir tkn ha.r justerats av ftjretrlltlare för de ansvariga enheterna. " Med vårdplanering avses en samordnad planering av de insatser som kan vara aktuella inom kommunen och/eller landstinget efter sjukhusvistelsen. Värdplanen ska så allsidigt som möjligt belysa patientens behov av insatser från kommunent primärvården, den öppna psykiatriska vården eller annan öppenvård efter utskrivningen. Som stöd for vårdplaneringen har en checklista utarbetats, se bilaga. Patientens delaktighet och inflytande ska tillgodoses vid virdplaneringen och eventuella närståendes situation beaktas. Om behov föreligger ska former och tidpunkt för uppföljning av planen fastställas. Samordnad vardplanering kan tas fram pl olika sitt Det ät viktigt att betona att fysisk närvaro av samtliga berörda vid samma tillfälle inte alltid är nödvändigt. En samordnad vårdplan är upprättad när samtliga kallade i Cosmic LINK har dokumenterat och signerat. I Cosmic LINK likställs signering med just:ering. Detta ska ske utan dröjsmål. Begreppet justering regleras i tryckfrihetsförordningen och innebär här bekräftelse på att vårdplanen har färdigställts och att partema är överens om planeringen. Handlingen övergår då från att ha varit ett material för samråd till att bli en allmän handling (men ej offentlig). I vårdplanen ska alla planerade insatser och vilka som är ansvariga för dessa framgå på ett enkelt och tydligt sätt. Vid utskrivningen får patienten med sig hem ett utskrivet exemplar av vårdplanen. Om en vårdplan har upprättats för en uts.krivningsklar patient men dennes tillstånd förändras så att den behandlande läkaren bedömer att 7

60 patienten inte längre är utskrivningsklar, skall läkaren dokumentera detta i patientjournalen och meddela berörda enheter. Om förändringen är så stor att vårdplanen påverkas, skall en ny vardplan upprättas. (Citat 7 SOSFS) Utskrivningsmeddelande 10 e "Senast dagenföre det att en patient bertiknas skrivas ut från den slutna hlilso- och sjukvården skall den behandlande liikaren vid den enhet dlir patienten vistas genom ett utskrivningsmeddelande underrätta ansvariga enheter enligt J 0 d. " Utskrivningsmeddelandet ska innehålla uppgift angående utskrivningsklar dvs. läkarens bedömning att patienten inte längre är behov av den slutna hälso-och sjukvården samt datum för planerad utskrivningsdag. Utskrivningsmeddelandet skickas till dem som har justerat vård.planen, senast dagen före utskrivningen.(se SOSFS 2005:27, kap 3 8). Kommunens betalningsansvar 11 "Kommer inte ett landsting och en kommun överens om en annan. tidpunkt inträder kommunens betalningsansvar dagen efter det att en patient lir utskrivn.ingsklar och en vårdplan är upprättad. För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vdrden lntrll.der betalningsansvaret tidigast fem vardagar, lördag. midsommarqfton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till wlrdplaneringen. Fiir en patient i den psykiatriska vården intriider betalningsansvaret tidigast trettio vardagar, llirdag. midsommarafton, julafton och nydrsafton oräknade, efter att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen. " Som huvudregel gäller att patienten skrivs ut och flyttar från slutenvården så snart hon/han är utskrlvningsklar utan att invänta tidpunkt för betalningsansvaret Datum för kallelse i Cosmic LINK till samordnad vårdplanering gäller som bevis på att kommunen mottagit kallelse. Kommer inte kommun och landsting överens om annat så gäller följande: Betalningsansvaret inträder vardagen efter att patienten är utskrivningsklar, under förutsättning au en vårdplan är upprättad och justerad dock tidigast 8

61 o 5:e vardagen efter det att kallelse till vårdplanering skickats (gäller somatisk vård) o 30:e vardagen efter det att kallelse till vårdplanering skickats (gäller psykiatrisk vård) Observera att lördagar, söndagar, helgdagar, samt midsommarafton, julafton och nyårsafton i denna period inte ska riiknas in. Kallelse till vårdplanering ska vara kommunen tillhanda OJre kl vardagar för att denna dag ska rlikn.as. Utskrivningsmeddelande ska vara kommunen tillhanda fl!re Id vardagen före, för att dagen "utskrivningsklar" ska räknas. Om patienten lämnar sjukhuset den dag betalningsansvaret inträder debiteras den dagen. 9

62 ,, Exempel 1 Exempel för somatisk vård Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On Kallelse Utskrivnings Utslcr klar Utskrivn kl 13 meddelande kl 12 Karens 1 Karens 2 Karens 3 Karens4 Karens5 Bet dae: 1 Exempe12 Må TI On To Fr Lö Sö Må Ti On Kallelse Utskrivnings Utskrldar Utslaivn kl 13 meddelande kl 12 Karens 1 Karens 2 Karens3 K.arens4 Karens S Bet dag 1 Betdag2 Exempel 3 observera klockslaget Må n On To Fr Lö Sö Må Ti On Kallelse Utskrivnings Utslcrklar Utskrivn kl15 meddelande kl 12 Karens 1 Karens 2 Karens3 Karens4 Karens5 Bet dae: 1 Exempel 4 observera klockslaget MA Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On Kallelse Utskrivnings Utskrklar Ut&krivn Id 13 meddelande klar Id 16 Karens I Karens2 ~ns3 Karcns4 KarcnsS Bet dag 1 Exempel 5 observera klockslaget Må 1i On To Fr Lö Sö Må n On Kallelse Utskrivnings Utskrldar Utslaivn kl 13 meddelande klar kl 16 Karens 1 Karens 2 Karens 3 Karens4 Karens 5 lnrcd bet Exemplet fl>rutsätter att inga '1lelger'' infaller i perioden. 10

63 11 a "Medverkar inte en kommun vid upprättandet av en vårdplan inträder kommunens betalningsansvar liru:m enligt 11 om den utskrivningsklara patienten stannar kvar inom landstingets slutna hlilso- och sjukvård. Kan de insatser som landstinget ansvarar för enligt 10 d inte utföras intrlider inte något betalningsansvar fijr kommunen... Beror det på kommunen att en vårdplan inte blir upprättad, inträder ändå kommunens betalningsansvar oavsett skälet till att kommunen inte medverkat till att en vårdplan kunnat upprättas. Exempel på sådana situationer kan vara att kommunen inte anser sig ha tid att delta i en vårdplanering eller att ansvarig tjänsteman är frånvarande. Beror det på landstinget att de insatser som landstinget ansvarar för enligt vardplanen inte kan utföras blir däremot kommunen inte betalningsansvarig. Betalningsansvaret ligger då kvar på landstinget. 12 "Ersättning för vård av utskrivningsldara patienter skall lämnas med belopp som motsvarar den omvårdnad som patientenfår pli enheten. Beloppen skall motsvara genomsnittet i ri"bt och räknas om årligen me.d hlinsyn till skatteunderlagets utveckling i riket. Första styc~ giiller inte om ett landsting och en kommun kommer IJverens om annan ersllttning fljr utskrivningsklara patienter. Sådan sllrslålt överenskommen erslittning får dock inte understiga dm genomsnittliga kostnaden fljr omvårdnaden om patienter vid enhet ftir geriatrisk vård. Regeringen faststllller drligen de belopp som avses iftirsta och andra sryckena." 13 "Etl landsting och en kommun kan gemensamt bestlimma att kommunen ska.il ha betalningsansvar liven för andra utskrivningsklara patienter lin som avses i JO ftirsta stycket och för sjukhusanknuten hemsjukvård. Landstinget och kommunen bestämmer gemensamt de förutsättnin.gar som skall gälla för ett sådant betalningsansvar. " 15 "Sekretess hindrar inte att ett landsting till en kommun lllmnar uppgift om namn, personnummer och folkbokföringsadress för patienter som avses i JO a och patienter ftjr vilka kommunen har betalningsansvar för. " 11

64 Undantag Snabba ärenden Erfarenheten har visat att en del ärenden som aktualiseras på sjukhuset avser patienter som kan &lcrivas ut mycket snabbt och med oförändrat insatsbehov efter utskrivningen. I dessa situationer behövs ingen vårdplanering om slutenvårdens fijreträdare, patienten och kommunens-och öppenvårdens företrlidare (i berörda fall) lir överens om det. När avdelningen bedömer att en sädan situation föreligger är det lämpligt att skriva i kommentaren till 0 lnskrivningsmeddelande" till kommunen "Snabbt ärende''. kort beskrivning samt vilka yrkeskategorier som ska kontakta avdelningen snarast Genom denna kontakt kan avdelningen och kommunens företrädare komma överens om att använda detta tillvägagångssätt om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Om man inte är överens blir det den ursprungliga processen med kallelse, vårdplanering etcetera. A vvikelsebantering For att kontinuerligt förbättra kvaliten i informationsöverföringen mellan kommun och landsting krävs en fungerande avvikelserapportering. Enligt SOSFS 2002:4, 7 kap l ska hälso- och sjukvlrdspersonal rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsälceiheten till den som hos vårdgivaren svarar för avvikelsehantcringen. I 2 anges att vårdgivaren ska följa upp avvikelsen. Hantering av avvikelser, som gäller informationsöverföring enligt BAL. sker enligt gemensamt upprättade rutiner. 12

65 - Landstinget i Kalmar Län REGIONFöRBUNDET I XALMAR LAN 1 övergripande riktlinjer mr bedömning av om en hilso- och sjukvlrdsåtgird kan utföras som egenvlrd Ny RJreskrift från Socialstyrelsen> Bedömning av om en hllso- och sjukvardsatgird kan utföras som egenvlrd, SOSFS 2009:6, samt Socialstyrelsens meddelande blad. juni 2009 och S.KL:s Cirkulir 09:71 Egenvlrd. Enligt RJreskriften ska huvudminnen isr bli.so- och sjukvlrden och socialtjlnsten tillsammans slkerstllla att övergripande riktlinjer fbr samverkan i samband med egenvlrd utarbetas (SOSFS 2009:6, 3:e kap 1). F~ljandc övergripande riktlinjer för samverkan har utarbetats av en arbetsgrupp med representamer från Landstinget i Kalmar lin och representanter fran linets kommuner. övergripande riktlirtjer gl)ler fran I och tillsvidare men ska flsjjas upp en glng per Ar och revideras om behov mreligger alternativt bara datmas med nytt giltighctsdatwn. Stlllningstagande till revidering initieras ömsesidigt mejjan Landstinget odl Regionförbundet. Uppdrag ges till arbetsgruppen att följa egcnvarden och Arligen vid behov revidera rikliqjcma. Primlrlcommunala nlmndcn har haft dessa övergripande riktlinjer för beaktande och rekommenderar en flsljsamhet ftln linets tolv kommuner. Landstingsstyrelsen har tagit del av underlaget och beslutade om en flsljsamhet till övergripande riktlinjer. Kahnar den/~/o 2011 Kalmar den /Si "T".--~ elsson ~ qudirekt& RegionflSrblDldet Kalmarlln Missiv_Riktliqjer ~r cgenvird

66 Reviderat RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING AV OM EN HÅLSO OCH SJUKV ÅRDSÅTGÄRD KAN UTFÖRAS SOM EGENVÅRD LANDSTINGET I KALMAR LÄN OCH LÄNETS KOMMUNER Inledning. Enligt föreskriften "Bedömning av om en hllso- och sjukvlrdsinsats kan utf<sras som ogenvlrd" SOSFS 2009:6 ska huvudminnen för bllso- och sjukvliden och socialtjlnsten tillsammans slkerstllla att övergripande mtiner for samverkan i samband med egenvird utarbetas. Rutinerna ska ingå i det ledningssystem som ska finnas enligt Soc.ialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12). Följande riktlinjer för samverkan har med ledning av Socialstyrelsens meddelandeblad. juni 2009 och SKL:s cirkulär 09:71 utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från landstinget i Kalmar län och Jinets kommuner. Dessa riktliruer ersl1tt8r tidigare riktlinjer från ()5-23. Syfte Syftet med att bedöma en!tgird som egenvard ska bidra till att stirka patientens autonomi, integritet och delaktighet i vlrden av sin egen hllsa. Syfte med dokumentet lr att ge vlgledning mmr bedömning om en hälso- och sjukvlrdsltglrd kan utföras som egenvlrd. Rutinerna ska underlätta tilllmpningcn av Socialstyrelsens föreskrift och s! lingt möjligt undvika oenighet mellan huwdmlnnen nlr det glller egenvlrd. Definition av hllso-oeh sjakvard Hllso- och sjukvard lr Atgirder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.(sosfs 2009:6) Om det krlvs att Atglrden utftsrs av legitimerad personal eller@rutsitt.er mer omfattande instruktion/utbildning/ handledd trilling av legitimerad personal betraldas åtgärden som hllso- och sjukvard. Vissa hälso och sjukvardsuppgifter kan delegeras enl SOSFS 1997:14. Definition av egenvlrd Som egenvlrd riknas de uppgifter som legitimerad personal nonnalt sett bedömer att patient eller nlrst.aende sjllva kan utflsra efter en enklare instruktion. EgenvArd är inte bllso- och sjukvård. (SOSFS 2009:6) Egenvård kan bedömas på oh1ca vardnivåer oavsett huvudman; PrimlrvArdsnivå (kommun/landsting) SpecialistvArdsnivå RegionvhdsnivA Nationell nivå

67 Revid~rat 110 Il 7 Gränsdragning mellan hälso- och sjukvård och egenvlrd Grlnsen mellan hälso- och sjukvlrdsuppgifter och egenvård kan inte anges generellt utan är beroende av omstindighetema i varje enskilt fall. Vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter. som kan uttaras av den enskilde sjllv efter en enklare instruktio~ kan bedömas som egenvard. Fömtslttning är att uppgifterna kan utföras pl ett sikert sitt. o Om den enskilde vlljer att överlåta dessa uppgifter till en niirstående eller ansöker om hjlllp hos kommunen lr dessa uppgifter fortfarande att betrakta som egcnvard. I de fall personal behöver sllrskild utbildning för att utmra uppgiften bör denna bedömas som hllso- och sjukvard. En insats kan vara egenv!rdsuppgift vissa delar av dygnet och hllso- och sjukvård andra delar. F.n Atglrd kan bedömas som egenvård till exempel dl fisrlldrar utför uppgiften men hälso- och sjukvård dl den utmrs i skolan eller av personal i hemmet. Bedtimning av egenvlrd i öppenvlrd Bedömning av egenvard görs vid besök pa specialistmottagning, primtirvhd, rehabilitering, habilitering samt kommunal hemsjukvhd, rehabilitering och babiliterlng. Den individuella bedomningen görs av behandlande legitimerade yrltesutövare inom sina respektive ansvarsområden. I bed~mningen ska hänsyn tas till den enskildes hela livssituation. Bedömningen, att åtglrden kan betraktas som egenvlrd; lr hllso- och sjukvård och görs under eget yrkesansvar enl. Patientslkerhetslagen kap 6 2. I de fall da det Kr uppenbart obehövligt att göra en bedömning om egenvård bchgvcr detta inte heller dokumenteras i personens journal. Om den enskilde bedöms ftirstl nlr och hur uppgiften om egenvlrd s1ca uttbras men behöver praktisk hjllp ska den behandllulde legitimerade yrbsuttsvaien samrada med den eller de nlrstaende som kan hjllpa personen. Den enskilde ska iven fl information om att han/hon kan ansöka om bistand for praktisk hjllp ftan kommunen. Nlrstiende till vuxna har ingen skyldighet att utföra egenvlrdsinsatsa'. Likemedelshantering som egenvlrd. Det lr bara i de fall den enskilde sjllv kan ansvara för sina llkemedel som detta kan bedömas som egenvård. Den som förskriver llkemedel skall vid förskrivningstilltlllet göra bedomningen om den Jtjllp som den enskilde eventuellt behöver kan bedömas som egenvard. Detta avser dl om patienten behöver viss praktisk 1'jälp. Den praktiska bjllpen kan vara allt ifran att öppna ftirpackningar till att stoppa likemedel i munnen pa villkor att detta sker på patientens initiativ. Dl en person har nedsatt kognftlv förmlga och inte sj!lv ftsrstlr, inte kan instruera eller ansvara for sina llkemedel, ocla llkemedelshantcringen därmr sköts av personal, bedoms detta enl SOSFS 2001: 1 som hilso- och sjukvhd. Om en närstaende/förillder hjllper till med likemedelshanteringen lcan ltgärden bedömas som egenvard i hemmet men bedöms som hllsooch sjukvard vid till exempel korttids- ejier vlxelvird hos kommwien. ÖVriga insatser övriga insatser kan efter riskanalys bedömas som egenvlrd vid nedsatt kognitiv fönnlga Bedömning vid utskrivning frln sluten vlrd Inom den slutna vhden görs ocksl bedömningar om egenvard. EgenvArden ska tidigt identifieras i samband med den samordnade vård- och omsorgsplaneringen och dokumenteras i vhdplanen. (SOSFS 2005:27) Ansvaret för bedömning av egcnvard, informationfmwuktion, planering och 2

68 Reviderat uppffiljning åvilar ansvarig läkare. Krävs viss sjukvardsutbildning, mer omfattande instruktion eljer handledd trining rlknas uppgiften till hllso- och sjukvård. EgenvArd barn Föräldrar har ansvar flsr att hjälpa sina barn med egenvarden. En bedömning mlste göras utifrin förlldramas förutsättningar att klara av att utfflra egenvården p! ett slkert sitt. Skolan har ett ansvar för att hjilpa elever med egenvard. En bedömning g~rs av skolans fisnrtslttningar att klara av uppdraget. Bedömningen görs i samråd med skolan. Riskanal11 En hllso- och sjukvardsåtglrd tär inte bedömas som egcnvlrd, om analysen visar att det föreligger en risk för att personen skadas. Risk far skada vid egenvlrd Om den enskilde skadas eller riskerar au skadas miste den personal som gjort bedömningen informeras för att kunna göra en omprtivning. Om den enskilde skadas, löper risk for skada eller sjukdom pl gnmd av bed6mningen av egenvird ska detta anmllas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Om den enskilde skadas vid utförandet av egenvard görs ansvarsbedömningen utifran skadestands- och straffiiittsliga regler i de fall ut:mrande görs av annan In den enskilde. Checldista för egenvårdsbedömning. EgenvArdsbedömningen ska innehllla: Beskrivning av ltglrd Vem som ska utftsra uppgiften, den enskilde sjllv eller någon 8JUlan. Hur infonnation/instruktion till nlrstlendelkommuncns peisod8) kommer att ske Vilka risker med egenvarden som ska uppmlrksammas Vilka ltgirder som ska vidtas och vem som ska kontaktas vid förlndring av den enskildes situation eller risk för skada Hur, när orji av vem uppfbijning av egenvln:len ska göras Egenvlrdsintyg skrivs endast dl patienten kommer att ans6kb om hjilp fran kommunal personal. Den vardgivare som gör egenvardsbedomningcn har ansvar ftsr att utföra uppgiften till dess bistlnd har beviljats och k-0mmunal personal eller annan utförare bar instruerats. Dokumentation Bcdömnin& rlskanalys och utförare av egenvlrden ska dolannenteras i patientjoumalen. Uppföljning av åtgft.rden samt vem som ska kontaktas vid tbrindring av hllsotillstånd ska planeras och dokumenteras. Den enskilde ska få en kopia på planeringen av egcnvarden. 3

69 Reviderat CHECKLISTA fl>r bedömning av egenvård efter sjukhusvistelse eller bes6k i öppenvlrd pa specialistmottagning, i primärvård, rehabilitering och habilitering samt inom kommunal hemsjukvlrd, rehabilitering och habilitering Vid utskrivning efter sjukhusvistelse görs bedömningen av egenvard av ansvarig llkare vid den samordnade vard- och omsorgsplaneringen. Planeringen dokumenteras i den samordnade vard- och omsorgsplanen samt i journal. Den enskilde flr en kopia av den samordnade vlrd- och omsorgsplanen. o Vid besök i öppenvård pa specialistmottagning, i primirvårct rehabilitering, habilitering och i kommunal hemsjukvard, rehabilltcrin& habilitering gör den behandlande legitimerade personalen en individuell bedömning i varje enskih fall i samråd med patienten. De enskilde miste ha kognitiva f?srutslttningar att kunna ta ställning till om uppgiften kan bedömas som egenvård Den enskilde måste sjllv kunna ta ställning till vem som ska utföra uppgiften. den enskilde själv, närstlende eller kommunal personal. e Vid nedsatt kognitiv fönnåga bedöms alltid Jäkemedelshantering som bllso- och sjukvard. Om en närstående hjllper till med Wccmedelshanteringen bn itglrden bedömas som egenvård i hemmet men bedöms som hlllso- och sjukvard vid korttids- eller vlxelvård hos kommunen. Andra insatser In Wcemedelshantering kan efter riskbedömning bedömas som egenvård vid nedsatt kognitiv förmåga Legitimerad personal infonnerar/instruerar den enskilde eller annan som ska utföra egenvirdsuppgiften. o Egenvlrdsbedömningen dokumenteras i patientjournalen: 1. Beskrivning av ltglrd 2. Vem som ska utrsra ltgärdcn, den enskilde själv eller med hjllp av nlgon annan 3. Hur information/instruktion till narstående/kommunens personal kommer att ske 4. ljti:fnhi riskanalysen bes1criva de risker med egenvlrden som ska uppmlrbammas 5. Vilka ltglrder som ska vidtas och vem som ska kontaktas vid tqrlndring av den enskildes situation eller risk för skada 6. Hur> när och av vem uppfisljning av egenvlrden ska göras Legitimerad personal kont.aktar vid behov socialtjänsten fflr planering och ev. instruktion. o Egenvårdsintyg IRmnas till den enskilde f'or att vid behov lämnas till kommunens socialtjfinst inior ansökan om hjllp ftån kommunen. o Den vlrdglvare som gör egenvårdsbedamningen har ansvar för att utmra uppgiften till dess bistlnd har beviljats och kommunal personal eller annan utförare har instruerats. 4

70 Reviderat l FLÖDESSCHEMA FÖR BEDÖMNING OCH PLANERING AV EGENV ÅRD Hälso och sjukvardspersonalens bedömning av egenvård. I bedamningen ingår en analys om det toreligger risk för personen att skadas vid cgenvard. Om det lir uppenbarligen obehövligt g6rs ingen planering i enlighet med SOSFS 2009:6 ' Beslut om egenvlrd '. Beslut om hllso- och sjukvård Personen utrsr sjlllv,. Personen behöver praktisk hjllp Hälso-och sjukvlrden ansvarar fljr insatsen, Personen far hjllp av nirst:ående eller söker bistlnd hos socialtjänsten, SoL insats Insatsen kan efter samråd med komnnmen delegeras till hcmtjlnstpersonal euer personlig assistent s

71 Reviderat Arbetsgruppen bestar av: Gunvor Adolfsson PrimlrvlrdsfiSrvaltningen AffeLinden Psykiatritbrvaltningen Ann-Kristin Kempe PrimärvArds.fflrvaJtningen Elisabeth Ericsson H!lso- och sjukvårdsförvaltningen Elisabeth Wennerström H!lso- och sjukvardsförvaltningen Leif Bell7.Cin Hlllso- oeh sjukvårdsfiirvaltningen Lena Engström Johnsson Hälso- och sjukvardsftsrvaltningen Ann-Katrin St:Ahl Borgholms kommun Birgitta Alexandersson Vimmerby kommun Avvikelser och problemstlllningar skickas ftsr diskussion i arbetsgruppen till Birgitta Alexandersson, birgitta.alexandersson@vimmerby.sc 6

72 Ärende 10

73 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(3) Landstingsfullmäktige Redovisning av förstudier avseende nya lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, Folktandvården i Vimmerby och landstingets verksamheter i Emmaboda Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Emmaboda kommun genomföra programarbete och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Folktandvårdsförvaltningen genomföra nybyggnation, enligt framtaget förslag, på fastigheten Svanen 3 i Vimmerby. Landstingsfullmäktige anvisar 19 Mkr för genomförande av nybyggnation på fastigheten Svanen 3 i Vimmerby. 3. Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni Bakgrund Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården, inte minst inom specialistspsykiatrin, ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. På uppdrag av landstingsfullmäktige har Landstingsservice genomfört behovsanalyser och förstudier avseende nya lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, folktandvården i Vimmerby och landstingets verksamheter i Emmaboda. Hälsocenter i Emmaboda I november 2013 beslutade landstingsfullmäktige att förstudie avseende en nybyggnad skulle genomföras avseende lokaler för en sammanhållen lands- Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

74 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(3) tingsverksamhet i Emmaboda. Förstudien har genomförts av Landstingsservice, Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen, Hälso-och sjukvårdsförvaltningen och Emmaboda kommun. Visionen är att skapa ett hälsocenter, modernt och samtida, där mötet mellan människor sker i en hälsofrämjande miljö och utforma flexibla och funktionella lokaler som motsvarar landstingets mål om att bedriva modern och patientcentrerad, väl sammanhållen och samordnad vård. Hälsocentrets lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet. Lokalerna ska vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med generalitet, flexibilitet samt hållbarhet som ledord. I framtaget förslag ingår lokaler för hälsocentral, öppenvårdspsykiatri, familjecentral, folktandvård och distriktsrehabilitering. Folktandvården i Vimmerby Tandvårdsförvaltningen gav 2007 Landstingsservice i uppdrag att ta fram förslag på nya lokaler i Vimmerby. Uppstart av en fördjupad förstudie avvaktades för att invänta resultatet av öppenvårdspsykiatrins placering inom fastigheten Svanen 3. I genomförd förstudie har två alternativ studerats, ombyggnad av del av hus 02 eller riva denna del och ersätta med en ny byggnad på samma plats. Ur ett långsiktigt drifts- och förvaltningsperspektiv överväger fördelarna med en nyproduktion. För att motsvara uppsatta projektmål är bedömningen att en ombyggnad inte är ett alternativ. Specialistpsykiatrin i Kalmar I november 2012 gav landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att slutföra påbörjad förstudie och ta fram underlag för inriktningsbeslut för specialistpsykiatrins lokaler i Kalmar. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har bedrivits länsövergripande. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med möjlighet att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikerns patienter. Den genomförda förstudien har analyserat och prövat projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen.

75 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(3) Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ för inplacering av nybyggnation utretts och resulterat i ett förordat förslag på sjukhusområdets sydvästra del. Christer Holmgren Förvaltningschef Irene Brodell Basenhetschef Bilagor 1. Förstudie nya Psykiatrilokaler i Kalmar daterad den 30 april Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby. 3. Förstudie Hälsocenter i Emmaboda daterad den 14 april 2015.

76 Nya psykiatrilokaler i Kalmar Förstudie

77 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Projektmål Bakgrund psykiatrin Nulägesbeskrivning Mål och syften med förstudien Tidigare tagna beslut Risker 13 Förutsättningar 2.1 Omgivningar Grönstruktur Projekt i omgivande områden Sjukhusområdet Trafik och angöring Teknisk försörjning Invändiga flöden Säkerhet Placering av förordat förslag Begränsningar Befintlig parkering 29 Förslag 3.1 Process utformning Förordat förslag Samband med sjukhuset Försörjning Teknisk försörjning Verksamhet och inre samband Rumstyper Ytor 42 Parkering 4.1 Parkeringsbehov Nya markparkeringar 43 Lokalprogram 5.1 Samband 44 Följdprojekt 6.1 Följdprojekt och provisorier under byggtiden 46 Omvärld 7.1 Föreläsning och workshop Studiebesök 47 Ekonomi 8.1 Kalkyler 48 Tidplan 9.1 Huvudtidplan 49 Källhänvisning 10.1 Texter Bilder / foton 50 Bilaga 1 Förteckning över verksamhetsbeskrivningar Bilaga 2 Övriga framtagna förslag Bilaga 3 Psykiatriförvaltningen: Utlåtande om placering av ny byggnation Bilaga 4 SWOT Bilaga 5 Parkering 2 NYPS Kalmar, , Förstudie

78 Förstudien har genomförts av Landstinget i Kalmar län och Tengbom har anlitats som konsulter. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Medarbetare; Iréne Brodell, Fastighetschef Torbjörn Bergström, Projektledare Gun Lindblad, Funktionsplanerare Peter Koffed, Funktionsplanerare Mikael Gustafsson, Projektledare, konsult Roller Styrgrupp Projektledningsgrupp - projektets beslutande organ - bereder inför styrgrupp Styrgrupp Christer Holmgren, förvaltningschef, LTS Florence Eddyson Hägg, psykiatridirektör, Psykiatriförvaltningen Iréne Brodell, fastighetschef, LTS (adjungerande) Marianne Wigforss, projektledare, Psykiatriförvaltningen (adjungerande) Torbjörn Bergström, projektledare, LTS (föredragande) Mats Eriksson, projektchef, LTS Projektledningsgrupp Marianne Wigforss, Psykiatriförvaltningen Torbjörn Bergström, LTS Gun Lindblad, LTS Peter Koffed, LTS Mikael Gustafsson, Ingenjörsfirman M Gustafsson Konsultgrupp - arbetar fram fysiska lösningar, konsekvensbeskrivning / omfattning, sammansättning varierar genom projektets olika skeden Konsultgrupp Christine Hammarling, uppdragsansvarig arkitekt, Tengbom Gertrud Sjöström, handläggande arkitekt, Tengbom Helen Steckel, handläggande inredningsarkitekt, Tengbom Marie Nilodahl, medverkande arkitekt, Tengbom Nils-Olof Ljunggren, medverkande arkitekt, Tengbom Gärda Sjöholm, medverkande arkitekt, Tengbom Ulf Löfgren, medverkande inredningsarkitekt, Tengbom Magnus Juhlin, medverkande planeringsarkitekt, Tengbom Catarina Holdar, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom Malin Ingemarsdotter, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom NYPS Kalmar, , Förstudie 3

79 Sammanfattning Psykiatriförvaltningen utgör en specialistfunktion. Inom den specialiserade psykiatrin utreds, behandlas och rehabiliteras människor med svåra psykiska besvär och sjukdomar. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med större möjligheter att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Det strukturerade kvalitets- och metodutvecklingsarbete som pågått under flera år inom Psykiatriförvaltningen ställer nya krav på kompetens och bemanning, men också på att lokaler ska vara funktionella och anpassade till ett professionellt bemötande av patientgruppen. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikens patienter. Samlokalisering inom sjukhusets område är därför en framgångsfaktor och innebär en nödvändig utveckling för att kunna erbjuda alla patientgrupper god vård. Genom att samla och samordna psykiatrins olika delar uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både kompetensmässigt vid vård och behandling, men också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Geografisk närhet ger bättre förutsättningar för arbetssätt som understödjer samarbetet runt patienten, där patienten blir alltmer aktivt involverad i sin egen vård och behandling. De nya lokalerna måste vara flexibla nog att möta en metodutveckling som kan innebära förändringar både i verksamhet och i vårdprocess. Effektivare vårdprocesser förväntas också ge positiva ekonomiska effekter. Utformningen av lokaler speglar på många sätt hur man ser på de människor som ska vistas där. Lokalerna ska upplevas som välkomnande och trygga, signalera öppenhet och vara väl anpassade för den verksamhet som ska bedrivas där. Moderniseringen av länets psykiatrilokaler är en viktig del i arbetet med att förmedla en ljusare bild av psykiatrin och att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. I hälso- och sjukvårdens omhändertagandet av barn och unga involveras ofta flera aktörer. Många gånger samverkar olika specialiteter, till exempel BUP, barnmedicin och habilitering. Med syfte att stärka barnperspektivet eftersträvas därför närhet mellan dessa berörda specialistenheter. För medarbetaren är funktionella lokaler en viktig arbetsmiljöfaktor. Tillsammans med strukturerade satsningar på kompetens- och metodutveckling innebär satsningen på nya lokaler att Psykiatriförvaltningen har goda förutsättningar att framstå som en attraktiv arbetsplats även i rekryteringssammanhang. Sammanfattningsvis är de förväntade vinsterna med ny- och ombyggnad av lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar län att: förbättra patientmiljöer effektivisera vårdprocesser öka trygghet och säkerhet möjliggöra mer jämlik vård förbättra arbetsmiljöer bättre nyttja ekonomiska resurser bidra till en positiv bild av psykiatri 4 NYPS Kalmar, , Förstudie

80 Sammanfattning Förordat förslag Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ för inplacering av nybyggnation för psykiatrin i Kalmar utretts och resulterat i ett förordat förslag (benämt B1 i Underlag förstudie ) på sjukhusområdets sydvästra del. Övriga studerade alternativ är samlade i bilaga 2 till denna rapport. Tomtutredningar har med beaktande av möjligheter och begränsningar på norra och södra delen av fastigheten redovisats inkluderande verksamheternas organisation och inplacering. Förslaget i denna rapport är förordat av Landstingsservice och Psykiatriförvaltningen tillsammans och baseras bl.a. på följande motiv till förordat förslag: All psykiatri samlad, inkl. BUP. Egen identitet för psykiatrin med eget hus. Inbyggda gårdar och större möjlighet att skapa bra utemiljöer för patienterna. Byggnaden placeras på befintlig parkering som en förlängning mot väster av området för de kliniska byggnaderna. Byggnadsformen möjliggör flexibel lokalutformning och ger god orienterbarhet. Placeringen medger närhet till huvudentrén, parkeringen samt huvudstråket, det vill säga inte på baksidan och psykiatrin blir en naturlig del av sjukhuset. Byggnaden har ingen insyn eller skuggning från omgivande byggnader. Byggnadens placering medger framtida ut- och ombyggnadsmöjligheter av närområdet. De fysiska begränsningarna är av betydligt mindre omfattning jämfört med de övriga studerade alternativen. I söder har man utsikt mot kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader. Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset sker både utvändigt och genom en förbindelsegång som ansluter norr om apoteket. NYPS Kalmar, , Förstudie 5

81 Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att genomföra fördjupade förstudier och ta fram inriktningsbeslut för psykiatrins lokaler i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Tidigare delrapporter har visat att förutsättningar för ny-/om- och tillbyggnad i Västervik och Oskarshamn kräver mer omfattande utredning än vad som är fallet i Kalmar samt vid tidigare utredning angående Vimmerby. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har under 2013, 2014 och 2015 bedrivits parallellt på samtliga orter. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården, inte minst inom specialistpsykiatrin, ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningens analysarbete har resulterat i några viktiga ståndpunkter; För att kunna erbjuda och upprätthålla psykiatrisk specialistkompetens är det nödvändigt att geografiskt samla och samordna den specialiserade psykiatrin med såväl öppen- som slutenvård samt barn- och ungdomspsykiatrin. Specialistpsykiatrins verksamheter bör vara lokaliserade i nära anslutning till övrig hälso- och sjukvård. Detta dokument är förstudien för nya psykiatrilokaler i Kalmar. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att ge Landstingsservice i uppdrag: Att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram ett underlag för genomförandebeslut NYPS Kalmar, , Förstudie

82 Bakgrund 1.2 Projektmål Projektmål Projektet ska skapa attraktiva, välkomnande miljöer och ändamålsenliga lokaler med höga arkitektoniska värden. Vård- och stödproceser ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. De nya lokalerna ska, så långt möjligt, utformas med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. NYPS Kalmar, , Förstudie 7

83 Bakgrund 1.3 Bakgrund psykiatrin Psykiatriförvaltningens uppdrag är att dygnet runt tillgodose behovet av specialiserad psykiatrisk hälsooch sjukvård för befolkningen. Syftet med verksamheten är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt att minska dödligheten i psykisk sjukdom hos patienter. Patienterna ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud, med akuta och planerade insatser i öppenoch slutenvård i en verksamhet som kännetecknas av hög kvalité, god tillgänglighet och ett gott patientbemötande. Öppenvården tar emot psykiskt sjuka patienter och erbjuder psykiatrisk utredning, bedömning och behandling. Arbetet sker i nära samverkan med patient, närstående och ibland samverkande parter som kommun och brukarorganisation. Om en patient bedöms ha så svåra symptom att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller är farlig för sig själv eller andra kan den bästa åtgärden vara att erbjuda inläggning på en vårdavdelning. Att patienter i största möjliga mån ska vara delaktiga i sin egen behandling och vårdplanering i samverkan med närstående är idag självklart. Verksamhetens övergripande mål och vision Psykiatriförvaltningens vision och mål är att vara en specialistpsykiatri i framkant. Verksamheten ska ge länets befolkning tillgång till specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik, behandling och vård av hög kvalité och med god tillgänglighet, där välkomnande miljöer är en del av det goda bemötande som ska prägla vården. Ett uttalat mål är också att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Verksamhetens mål En förutsättning för att uppnå det övergripande verksamhetsmålet är funktionella lokaler, väl anpassade för att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård, i miljöer där god och läkande patientmiljö går hand i hand med god arbetsmiljö. Psykiatrins nya lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet, med en genomtänkt och omsorgsfullt utformad miljö som stödjer patienternas tillfrisknande och personalens arbete. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med hållbarhet, flexibilitet, generalitet och säkerhet som ledord. Vi vill bygga lokaler för framtidens psykiatri; genom att samordna den psykiatriska vården genom ett närmande till övrig hälso- och sjukvård genom att skapa välkomnande och goda vårdmiljöer Vi vill bygga med fokus på hållbarhet; med byggnader som har låg energiförbrukning och låga underhålls- och driftskostnader med hållbara material som åldras vackert med flexibla lösningar där byggnader kan användas under lång tid och för olika ändamål genom samordning så att resurser utnyttjas effektivt Vi vill bygga med omsorg om miljön; genom att förena god patientmiljö och bra arbetsmiljö genom att ha ett miljömässigt hållbart tänkande i alla led genom att bygga med minsta möjliga negativa miljöpåverkan Vi vill bygga säkra miljöer; där både patienter och personal känner sig trygga där atmosfären signalerar lugn och tillit utan synliga säkerhetsanordningar 8 NYPS Kalmar, , Förstudie

84 Bakgrund Att lokalerna ska vara utformade med utgångspunkt i aktuell forskning om läkande vårdmiljöer är en självklarhet liksom att höga krav ska ställas på miljö och hållbarhet när det gäller såväl materialval som den estetiska utformningen. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistkompetens inom psykiatrin är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin, såväl öppen- som slutenvård för både vuxna och barn/ ungdomar. Samlokalisering med övrig hälso- och sjukvård är en framgångsfaktor och nödvändig utveckling för möjligheten att ge psykiatrins patienter adekvat vård. Inom psykiatrin vårdas allt fler svårt sjuka patienter med samtidiga somatiska diagnoser. Patienter med psykiatriska diagnoser har fler undvikbara vårddagar i den somatiska vården än övriga patientgrupper. Denna patientgrupp har också kortare livslängd samt ofta sämre livsvillkor och levnadsvanor. Verksamhetens effektmål Önskade och förväntade effekter med nya och funktionellt anpassade lokaler; ökad patientsäkerhet kortare beslutsvägar med tydligare och enklare övergångar i vården färre antal inläggningar och kortare vårdtider färre akuta besök minskat antal tvångsåtgärder minskat antal självskadeincidenter minskat antal hot- och våldsincidenter färre sjukskrivningsdagar för personalen Minskat antal incidenter inom psykiatrivården har verifierats när Östra sjukhuset i Göteborg fick en förbättrad psykiatribyggnad. Antalet bältesläggningar av patienterna minskade med 44 procent, och antalet tvångsinjektioner minskade med 21 procent. Ett lokalmässigt närmande till somatiken möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatriska som somatiska patienter. NYPS Kalmar, , Förstudie 9

85 Bakgrund 1.4 Nulägesbeskrivning Verksamhet Verksamheten omfattar både öppenvård och heldygnsvård och är indelad i tre verksamhetsområden; Allmänpsykiatri vuxna Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Antal anställda är ca 590. Allmänpsykiatri vuxna Verksamheten består av tre basenheter, Vuxenpsykiatri söder, Vuxenpsykiatri mitt och Vuxenpsykiatri norr. Vuxenpsykiatri söder Upptagningsområdet har ca invånare fördelat på sex kommuner; Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Mörbylånga, Borgholm Centralort Kalmar, mindre öppenvårdsenhet i Nybro Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Kalmar Akutmottagning i Kalmar Heldygnsvård i Kalmar med 37 vårdplatser fördelade på 4 avdelningar Antal anställda ca 220 Vuxenpsykiatri mitt Upptagningsområdet har ca invånare i tre kommuner; Oskarshamn, Mönsterås och Högsby Centralort Oskarshamn Öppenvårds- och rehabiliteringsenhet Antal anställda ca 40 Vuxenpsykiatri norr Upptagningsområdet har ca invånare i tre kommuner; Västervik, Vimmerby, Hultsfred Centralort Västervik med öppenvårdsmottagning även i Vimmerby Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Västervik och Vimmerby Akutmottagning i Västervik Heldygnsvård i Västervik med 35 vårdplatser fördelade på 3 avdelningar Antal anställda ca 140 Barn- och ungdomspsykiatri Verksamheten är länsövergripande och från och med 2014 uppdelad på två enheter, BUP och Ätstörning Antal anställda ca 130 BUP Upptagningsområde är hela länet med ca invånare, varav ca är under 18 år Länsövergripande öppenvårdsverksamhet på tre orter; Kalmar, Oskarshamn och Västervik samt en filialmottagning i Vimmerby Heldygnsvård i Kalmar med 4 vårdplatser Ätstörning Ålders- och länsövergripande ätstörningsverksamhet, AnorexiBulimiCenter, med en mottagning i Kalmar och en mottagning i Västervik Rättspsykiatri Verksamheten är länstäckande och består av en basenhet fördelad på två vårdenheter. Rättspsykiatrisk verksamhet finns enbart i Västervik En vårdavdelning med 10 platser finns på sjukhusområdet i Västervik En utslussningsenhet med 10 vårdplatser är förlagd i utkanten av Västervik Antal anställda ca 50 Funktioner och arbetsprocesser Framgår av lokala verksamhetsbeskrivningar, se bilaga NYPS Kalmar, , Förstudie

86 Bakgrund Organisation Bemanning Psykiatriförvaltningen Gemensamt Allmänpsykiatri vuxna Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Gemensamt Vuxenpsykiatri Söder Vuxenpsykiatri Norr Vuxenpsykiatri Mitt BUP Ätstörning Rättspsykiatri antal anställda omräknat till heltid Kalmar vuxenpsykiatri ätstörningsenhet BUP Oskarshamn vuxenpsykiatri BUP Västervik vuxenpsykiatri rättspsykiatri ätstörningsenhet 4 4 BUP Vimmerby vuxenpsykiatri BUP 5 5 Nybro vuxenpsykiatri Totalt Verksamhetsdata 2014 Avser tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda december Tillkommer timanställda, 123 personer december NYPS Kalmar, , Förstudie 11

87 Bakgrund Verksamhet Öppenvård - antal... Heldygnsvård - antal... besök patienter vårddagar** patienter vårdplatser*** avdelningar Kalmar vuxenpsykiatri BUP ätstörningsenhet Oskarshamn vuxenpsykiatri BUP Västervik vuxenpsykiatri rättspsykiatri ätstörningsenhet* BUP Vimmerby vuxenpsykiatri BUP Nybro vuxenpsykiatri Totalt Verksamhetsdata 2014 * Verksamhet startade sent 2014 ** Vårddagar 2014 exkl. permissioner *** Rättspsykiatrin har under 2014 minskat antal vårdplatser från 24 till NYPS Kalmar, , Förstudie

88 Bakgrund 1.5 Mål och syften med förstudien 1.6 Tidigare tagna beslut 1.7 Risker Att i ett tidigt skede analysera och pröva projektspecifika lösningar på de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten har av Landstingsfullmäktige fått ett utredningsuppdrag, nr 10/5; Uppdrag att redovisa en utredning kring psykiatrins fastighetsbehov för att hitta möjligheter till bättre utnyttjande av landstingets egna lokaler och minska behovet av externt förhyrda lokaler. Vid Landstingsstyrelsens sammanträde lämnades en delrapport avseende utredningsuppdraget. Landstingsfastigheter fick då ett fortsatt uppdrag som bland annat innebär att ta fram en lokalförsörjningsplan för psykiatrin. Ytterligare en delrapport lades fram för Landstingsstyrelsen Från politikerhåll framfördes då önskemål om fördjupade verksamhetsanalyser från psykiatrins sida. Riskhanteringen bedrivs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. Riskhanteringen kommer att bedrivas i fyra steg i kommande skeden enligt nedan; 1. Riskidentifiering Riskidentifiering har påbörjats i denna förstudie i enlighet med den mall som Landstingsservice vid Landstinget i Kalmar har för förstudien. Här har identifierats 10 olika punkter som därefter har riskbedömts. Det kan under projektets kommande skeden uppkomma fler riskpunkter som ska komplettera listan och bedömas vidare i processen. 2. Riskbedömning De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens och graderats i risktal beroende på konsekvenserna av risken. 3. Riskbemötande Varje risk som har identifierats kommer att föreslås åtgärder i nästa skede i projektet. 4. Riskstyrning Bedömningen är att det inte finns någon högre risknivå än normalt i denna typ av projekt. NYPS Kalmar, , Förstudie 13

89 Förutsättningar 2.1 Omgivningar Området ligger i utkanten av Kalmar vilket märks tydligt bland annat när man ser på bebyggelsens förhållande till gatan. Husen här har inte ett direkt förhållande till gatan utan är placerade en bit ifrån gatan, ofta med en grön zon emellan. Bebyggelsen i omgivningarna är från olika tidsåldrar och har olika karaktär. Områdena norr och öster om sjukhusområdet är till stora delar från 40- och 50-talet och av förstads- eller villastadskaraktär. Dessa områden har ett öppet bebyggelsemönster och upplevs ha en rik växtlighet. Norr om sjukhusområdet ligger ett område med punkthus i park byggda huvudsakligen på 60- och 70-talen. I denna riktning ligger också ett institutionsområde som bland annat rymmer delar av psykiatrins nuvarande lokaler. Detta är ett område som är en institutionsmiljö med friliggande byggnader omgivna av mycket grönska. Angränsande till sjukhusområdet i söder ligger ett koloniområde vilket med sin småskalighet utgör en stark kontrast till sjukhusets stora volymer. Väster om lasarettet vidtar naturmark som tillsammans med angränsande holmar och vatten utgör ett vackert naturområde. De gator som omger sjukhusområdet är alla påtagligt gröna i sin karaktär. Detta skapas med alléplanteringar och gröna zoner mellan hus och gata. Inte någonstans i omgivningen har bebyggelsen direkt kontakt med gatan, utan separeras från denna med hjälp av träd, buskar och gräsytor. Länssjukhuset upptar hela kv. Kungsljuset. De äldsta delarna uppfördes 1934 och har sedan dess efterhand byggts ut. I kv. Vallmon ligger bl.a. den psykiatriska heldygnsvården för barn och vuxna. Sjukhusområdet är uppdelat i två delar, åtskilda av Ståthållaregatan. 14 NYPS Kalmar, , Förstudie

90 Förutsättningar Förstad Institutionsmiljö, Kv. Vallmon Hus i park Park Förstad Ståthållaregatan Institutionsmiljö Sjukhusområdet Kv. Kungsljuset Placering av förordat förslag Villastad Natur Koloniområde N NYPS Kalmar, , Förstudie 15

91 Förutsättningar 2.2 Grönstruktur Inom sjukhusområdet tas marken till övervägande del upp av byggnader eller hårdgjorda ytor. Inom området finns sparad naturmark med stora tallar norr och söder om Sinnenas trädgård (mellan hus 13, 21 och försörjningskvarteret). Fin naturmark finns även sydväst om hus 40. Denna naturmark har en tydlig koppling till tallskogen sydväst om sjukhusområdet (Tegelviken). Mot Lasarettsvägen söder om hus 19 och 48 finns sparade stora ekar och tallar. Stora fristående tallar finns även i västra delen av sjukhusområdet. Kring sjukhusbyggnaderna finns en del mindre träd såsom oxel, rönn, körsbär och unga lindar. Kring entréer och sittplatser finns buskar och perenner. I övrigt finns några enstaka solitära stora träd inom sjukhusområdet. I nordost är det sparsamt med vegetation. Kring hus 18 finns relativt ung vegetation, främst buskar och perenner. Denna vegetation är inte så värdefull att särskild hänsyn behöver tas. I tomtgräns eller strax utanför, mot Ståthållaregatan finns några stora lindar samt en rad mycket stora almar. Almarna är hårt beskurna. Längs Stensbergsvägen finns också stora almar och lindar som inte är beskurna. Dessa träd skapar tillsammans med de stora ekarna mot Stensbergsparken ett fint grönt gaturum. De stora träden, även de som beskurits, är mycket värdefulla för gaturummet (Ståthållaregatan). Vid en exploatering måste de hanteras med stor försiktighet. Expertråd bör inhämtas beträffande de stora almarna, det är lite osäkert om de kommer att klara en exploatering. Norr om Ståthållaregatan ligger Ståthållarparken med nyrenoverade planteringar. Hus 01 och 02 ligger i vad som kan betraktas som en klassisk park med stora träd i gräsytor. Arterna är varierade och här finns bok, kastanj, tall, oxel, hassel, ask, lind m.m. Vidare västerut finns en fin naturmark. Norr om hus 44 finns en stenmur och här får man en fin inblick i hur landskapet sett ut innan sjukhuset byggdes ut. Sjukhusområdet som helhet befinner sig i gröna omgivningar: mer parklika i östra delen och mer naturlika i västra delen. Enligt rapporten Grönstrukturen i Kalmar från 2010, är det önskvärt att naturområdet Tegelviken utvecklas och förbättras framför allt genom att öka tillgängligheten till området. Söder om sjukhusområdet utvecklas Skyttisparken till en ny grannskapspark. 16 NYPS Kalmar, , Förstudie

92 Förutsättningar N Placering av förordat förslag NYPS Kalmar, , Förstudie 17

93 Förutsättningar 2.3 Projekt i omgivande områden Norr om sjukhusområdet, på andra sidan Ståthållareparken i kvarteret Konvaljen, kommer ett högt bostadshus att byggas. En ny detaljplan har antagits och vunnit laga kraft och nu projekterar Kalmarhem för att uppföra ett 15 våningar högt hus med 84 lägenheter. Byggstart är planerad till Omedelbart söder om sjukhusområdet föreslås 200 nya parkeringsplatser i markparkering för att komplettera och avlasta de parkeringar som finns inom sjukhusområdet. Dessutom planeras för en större bostadsexploatering där Kalmarhem har för avsikt att bygga ca 142 nya lägenheter. 78 av dessa placeras i ett 13 våningar högt hus närmast Lasarettsvägen, medan resterande 64 lägenheter ryms i fyra stycken fyravåningshus som placeras invid en bågformad lokalgata. Denna detaljplan kommer enligt kommunen troligen att antas av kommunfullmäktige under andra kvartalet Konvaljen N 18 NYPS Kalmar, , Förstudie

94 Förutsättningar 2.4 Sjukhusområdet Sjukhusområdet började byggas på 1930-talet och består av byggnader med stor variation. Byggnader för sjukhusvård är främst koncentrerade i områdets östra del. Här är bebyggelsen tät och med en mängd olika former och hushöjder. Byggnaderna uppfördes i rött tegel, ett material som fortfarande idag är det dominerande. Efter hand har hus rivits och ersatts av modernare byggnader med större yta för att möta det ökande behovet av vård Även om tegel är det dominerande materialet kan man avläsa tidernas olika arkitektur i formspråk och materialhantering. Orienteringen i området är lite svår då strukturen är komplex och tät, detta trots att utblickar finns från förbindelsegångar och trapphus I nordväst är all försörjning samlad i separata byggnader vilka är förbundna med övriga sjukhuset genom kulvertar. Detta gör att de flesta transporter är koncentrerade till en avgränsad del. I sydvästra delen finns en del äldre bebyggelse av småskalig karaktär samt en stor markparkering. Framtagande av lokalstrategiplan ska påbörjas = Befintliga byggnader = Befintliga byggnader som rivs N NYPS Kalmar, , Förstudie 19

95 Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 20 Länkbyggnad i en våning mellan byggnad 21 och 13 samt huvudförbindelse till försörjningscentral. Innehåller även teknikstråk i tak. Byggnaden är från Byggnad 21 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller apotek inkl. varumottagning. Byggnad 26 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller verkstäder och fastighetsdrift. 20 NYPS Kalmar, , Förstudie

96 Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 30 Tegel och putsbyggnad från Innehåller reservkraftsförsörjning. Byggnad 48 Tegelbyggnad från 2000 med en oregelbunden planform. Delar av byggnaden är i åtta våningar med burspråk samt markerad betong i fasad och delar i två våningar med fönsterband. Byggnaden inrymmer vårdavdelningar samt mottagningar i de nedre våningsplanen. NYPS Kalmar, , Förstudie 21

97 Förutsättningar 2.5 Trafik och angöring Länssjukhuset har patienter från hela Kalmar län och många kommer med bil. Huvuddelen av sjukhusets bilburna besökare kommer norrifrån via Stensbergsvägen alternativt från nordväst via Ståthållaregatan. Sjukhusområdets norra del är oftast det första man möter. Huvudentrén och akutentrén ligger i söder. Här finns en angöringszon samt anvisad plats för taxi. En entré finns även i byggnad 18 med infart från Ståthållaregatan i sjukhusområdets nordöstra hörn. Tillgängligheten till denna entré är av stor vikt även framgent. I anslutning finns här dessutom ambulansintag till förlossningsavdelningen och barnakuten samt räddningsväg till hus 18. Detta är samtliga funktioner som inte får påverkas av en eventuell nybyggnation i närområdet. Huvudparkeringen, för både besökare och personal, ligger i sjukhusområdets sydvästra del i närheten till huvudentrén. På övriga sjukhusområdet finns ett stort antal mindre parkeringsplatser, generellt med hög beläggning. Dessa platser används troligen mest av vana sjukhusbesökare som vet vart de ska. Sjukhuset har god tillgång till kollektivtrafik genom att både stadsbussar och regionala bussar har hållplatser vid sjukhusets huvudentré och på Stensbergsvägen i anslutning till korsningen med Ståthållaregatan. Hållplatser finns också på Lasarettsvägen och Ståthållaregatan i områdets nordvästra del. Cyklister kommer huvudsakligen till sjukhuset via cykelbanan längs Ståthållaregatan eller längs Stensbergsvägen norrifrån. Huvuddelen av cykelparkeringarna finns på norra sidan av sjukhusområdet vilket är den närmsta vägen in i sjukhuset för flertalet av de som cyklar. Det finns även cykelparkeringar i anslutning till huvudentrén och akutentrén på sjukhusområdets södra sida. N 22 NYPS Kalmar, , Förstudie

98 Förutsättningar 2.6 Teknisk försörjning Inom sjukhusområdet finns möjligheter att ansluta nybyggnationen till tappvatten, spillvatten, dagvatten, medicinska gaser, teknisk luft och reservkraft till befintliga försörjningssystem. N El Nuvarande elförsörjning medger ej inkoppling av nybyggnationen. Nytt HSP-ställverk med transformator samt nytt LSP-ställverk måste byggas i den nya byggnaden. Värme De nya byggnaderna inom sjukhusområdet försörjs idag med fjärrvärme. Nybyggnationen kan anslutas detta. Kyla Anslutning av nybyggnationen kan ske till sjukhusets kylsystem. Planerat ställverk hus 35 Nytt ställverk. Kommer att byggas inom snar framtid. NYPS Kalmar, , Förstudie 23

99 Förutsättningar 2.7 Invändiga flöden En flytt av psykiatrin till sjukhusområdet gör att man får en annan närhet till sjukhusets övriga funktioner och möjlighet till ett utökat och bättre samarbete. N Plan 1, kulvertplan I dagsläget försörjs hela sjukhuset från den i väster belägna försörjningscentralen. Gods, mat och avfall transporteras till och från sjukhusets alla delar genom ett kulvertsystem på plan 1. Även patienttransporter sker huvudsakligen på detta plan. Plan 2, entréplan På plan 2 kan patienter och besökande invändigt ta sig från huvudentré och parkeringsplatser till många av sjukhusets avdelningar. 24 NYPS Kalmar, , Förstudie

100 Förutsättningar 2.8 Säkerhet N I begreppet säkerhet avses säkerhet för patienter, personal, besökande, externa medaktörer och samhället i övrigt i samband med psykiatrisk vård. Arbetet med säkerhet innebär både säkerhet genom samarbete mellan olika yrkeskategorier och verksamheter, rutiner, kommunikation och utvärderingar samt teknisk säkerhet dvs att nybyggnationen ska klara de högt ställda tekniska krav som finns för psykiatri. Socialstyrelsens föreskrifter, SOFS 2006:9 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning och Arbetsmiljöverkets regler AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön ska ligga till grund för arbetet. Lokalerna ska vara säkra både för patienter och personal samtidigt som de har en god vårdmiljö. Miljön ska utformas så att byggnadsdelar eller inredning inte kan tas loss eller användas för självskada eller skada annan person. Lokalerna ska bidra till att ge god överblick. Slutenvårdsavdelningarna bör enkelt kunna avdelas i mindre enheter. I det fortsatta arbetet behöver ett säkerhetsprogram för psykiatrin tas fram. Plan 4 Ett plan där i huvudsak personalen rör sig mellan olika verksamheter. Viktiga målpunkter för psykiatrin är bla anestesi (där ECT utförs), hjärtstopp och intensivvård, vilka nås här. NYPS Kalmar, , Förstudie 25

101 Förutsättningar 2.9 Placering av förordat förslag Område för ny psykiatri Området för nya lokaler åt psykiatrin ligger inom sjukhusområdet på parkeringen väster om apoteket. Förordat förslag Det sydvästra området har en tydlig närhet till huvudentrén. Här bygger man på en del av befintlig parkering och området har inte så många fysiska begränsningar i form av befintliga byggnader i sin närhet. Området begränsas i norr av försörjningscentralen samt en byggnad för reservkraft. I öster finns entréer från parkeringsområdet samt apoteket. I söder, på andra sidan Lasarettsvägen, medges utblickar mot ett område med kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader. I väster är det befintlig markparkering och längre bort äldre mindre byggnader. Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset sker dels utvändigt till övriga entréer mot väster och dels genom en förbindelsegång som ansluter norr om apoteket. Områden för parkering För att täcka parkeringsbehovet som uppstår genom byggnation för psykiatrin föreslås ny markparkering. I väster utökas befintlig markparkering med ca 270 platser genom rivning av Gudmundsgården. I norr tillskapas ca 160 nya platser efter rivning av byggnad 04, 06 och 07 samt flyttning av byggnad NYPS Kalmar, , Förstudie

102 Förutsättningar Gällande detaljplan Detaljplanen från 1978 som gäller för sjukhusområdet anger markanvändningen allmänt ändamål och högsta tillåtna byggnadshöjd till +38 meter. I anslutning till nordöstra delen av sjukhusområdet finns mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, i princip mellan befintliga byggnader och omgivande gator. Längs i princip hela gränsen mot Ståthållaregatan och Stensbergsvägen råder utfartsförbud, även där den befintliga infarten till hus 18 finns idag vilken alltså är planstridig. N I sjukhusområdets nordöstra del är prickmarkens utbredning i huvudsak anpassad till befintlig bebyggelse. Det finns inte någon generell reglering av förgårdsmark inom sjukhusområdet eller något stadsbyggnadsmässigt motiv till att ha ett visst avstånd mellan bebyggelsen och gatan. Ett antal byggnader, hus 10, 17 och 44, ligger helt eller delvis på prickmark. Förordat förslag, på parkeringsplatsen i söder, påverkas inte av någon prickmark eller utfartsförbud. Detaljplanen anger här endast markanvändningen till allmänt ändamål och högsta tillåtna byggnadshöjd till +38 meter. Illustration av detaljplan NYPS Kalmar, , Förstudie 27

103 Förutsättningar 2.10 Begränsningar Förutom de ev. begränsningar som finns i detaljplanen finns ett antal styrande faktorer att ta hänsyn till: N Infarten till främst byggnad 18 (förlossning, barnakut) måste bibehållas. Byggnad 03, ställverket, är viktig för sjukhusområdets elförsörjning och ska i dagsläget ha kvar sin placering. Infarten och angöringen vid hus 20 och 21 måste även framöver fungera. Befintliga entréer till hus 20 och 21 ska fungera även framöver. Byggnad 30 som innehåller reservkraft måste fortsatt vara lätt tillgänglig och ha fungerande angöring. De parkeringsplatser som tas i anspråk för ny bebyggelse måste kunna ersättas på annan plats inom sjukhusområdet. Telekiosk utmed Stensbergsvägen måste beaktas vid rivning och nybyggnation av parkeringsplatser etc. Illustation av begränsningar 28 NYPS Kalmar, , Förstudie

104 Förutsättningar Antal p-platser per område (ungefärliga siffror) 2.11 Befintlig parkering Parkeringen på sjukhusområdet är markparkering och huvuddelen av antalet platser är koncentrerad till en stor yta i sydväst. De flesta parkeringar för besökande är avgiftsbelagda och för att parkera på personalplatser krävs tillstånd. 66 = 429 inkl. reserv = 697 st = 87 st = 1213 st N På sjukhusområdet finns idag parkeringsplatser, till detta kommer 87 platser vid nuvarande psykiatribyggnader i kvarteret norr om sjukhusområdet vid Ståthållaregatan och ca 40 platser i reserv söder om Lasarettsvägen. Totalt platser. Siffrorna på ritningen till höger är räknade befintliga platser hösten Handikapplatser ingår och är ej särredovisade. Parkeringarna inom sjukhusområdets norra del är utspridda på en mängd mindre parkeringar Inom sjukhusområdets sydvästra del, vid Lasarettsvägen, finns merparten, ca 70%, av bef. parkeringar i området Parkeringsplatserna är uppdelade i personalparkering och besöksparkering och har handikapplatser utplacerade i området främst vid entréer NYPS Kalmar, , Förstudie 29

105 Förslag 3.1 Process utformning Process Öppet engagerat och kunnigt! är Landstingets gemensamma värdegrund. Identiteten hos verksamheten, olika kärnvärden, värdeord i projektet och övergripande programpunkter beskriver tillsammans visionen. Med det som utgångspunkt har en byggnadsstruktur för nya lokaler till Kalmar psykiatri vuxit fram. Arbetsprocessen kan sammanfattas med följande tre steg. Förarbete Utgångsläget är allt det förarbete som verksamheten har levererat. Förutsättningar Styrande parametrar såsom befintliga förutsättningar (sjukhusområdets byggnader, infrastuktur och topografi, väderstreck -/ljusförhållanden), verksamhetens sambandskrav, logistik och organisation. Fysisk form Arkitektens syntes översatt i fysisk form; sammanställd nettoarea omvandlad till en total bruttoarea med hjälp av nyckeltal. Ytorna insatta på tomten med olika alternativa utformningar för att hitta den bästa lösningen avseende skala, optimala flöden/samband och god arkitektur som svarar upp mot de uppställda målen: bättre patientmiljö effektivare vårdprocesser ökad säkerhet förbättrad ekonomi psykiatrin blir en del av den övriga sjukhusvården avdramatisering/attitydförändring bidra till en positiv bild av psykiatrin likvärdig vård Förslagen är exempel på byggnadsutformning som är organiserad i tre nivåer: 1. flöden inom varje avdelning ger en layout sammansatt av olika rumsfunktioner 2. samband mellan avdelningar/verksamhet hur inplacering sker horisontellt och vertikalt 3. kommunikationer mot befintlig sjukhusstruktur kritiska samband, viktiga och nära i form av kulvertförbindelse, korridorstråk, access till befintligt entréplan och målpunkter (hissar) Generalitet Huskropparna är generellt utformade för att kunna hysa vårdavdelningar, mottagningar och administration (ej utrustningsintensiva behandlingslokaler). Vårdrummet Rummets utformning är en väsentlig parameter för planlayouterna då det är ett rum med stor upprepningseffekt. Rummet innehåller också alla tänkbara myndighets-, hygien- och tillgänglighetskrav mm som måste studeras i detalj. Rumsutformningen är av stor betydelse för framgångsrik behandling och lika viktig som att jämföra investering i komplex/ avancerad utrustning för den somatiska vården. Forskningsrön från studier i evidencebaserad design är också tillvaratagna. Vårdrummen är orienterade med fri utsikt. 30 NYPS Kalmar, , Förstudie

106 Förslag 3.2 Förordat förslag Förstudien redovisar förordat förslag. Andra framtagna alternativ finns redovisade i bilaga 2. Förslaget innebär en samlad byggnadsvolym för all psykiatri inkl BUP, utformad runt två inre ljusgårdar. Byggnaden placeras på befintlig parkering, som en förlängning mot väster av området för de kliniska byggnaderna. Byggnaden kopplas ihop med övriga sjukhuset genom en förbindelsegång som ansluts mot byggnad 20. N Vuxenpsyk. + BUP = Nybyggnation NYPS Kalmar, , Förstudie 31

107 Förslag Förslaget består av en nybyggnad sammansatt av två huskroppar, a och b, placerade på sydvästra delen av sjukhusområdet orienterad mot Lasarettsvägen. Byggnadsdel a består av 7 våningsplan ovan mark och b av 5 våningsplan. Alla verksamheter i byggnaden får en gemensam entré vänd mot det gångstråk som idag går mellan parkeringen och ansluter till sjukhusets södra kommunikationstråk (inomhus). Byggnaden tar en del av nuvarande parkering i anspråk. Nya platser kan återskapas på olika sätt, vilket redovisas i separat parkeringskapitel. Området utgör i sin helhet en zon som innebär fri utsikt åt flera väderstreck. I öster tar den sammanhängande resliga sjukhusstrukturen vid. Slagskuggor från andra byggnader är därför obefintliga. Läget betyder att ingen insyn från andra vårdavdelningar eller mottagningar föreligger. Nybyggnadens närmaste markområde västerut förutsätts planeras som en grönzon med en distans till närmaste parkering på ca 25m. Förslaget består av två volymer/trianglar, sammansatta som en åtta i sin form, och orienterade kring varsin innergård. Vårdavdelningar och mottagningar kan i den sammanflätade formen växa och krympa över tiden genom att lokalerna fysiskt hänger ihop över hörn. Flexibiliteten för användning av lokalerna har ingen begränsning av någon byggnadsgräns. Trianglarna är uppbyggda med enkelkorridorer som alla mynnar i dagsljust belyst rum/korridorslut, vilket gör lokalerna mycket lättorienterade. Korridorstråk bryts av med rum som öppnas mot innergården. Innergårdarna är uterum (ej klimatiserade) som transporterar in ljus till korridor, rum längs fasad och in till hisshallen. Hisshallen är placerad i byggnadens centrum jämte ett cirkulärt huvudtrapphus som har takljus. Denna dagljusbelysta vertikala kommunikation stärker ytterligare orienteringen och förenklar för alla att hitta i huset. Vårdavdelningarna i huset kan brytas ner till flera mindre enheter vilket bidrar till både minimering av smittspridning och ökad säkerhet vid behov inom avdelningen. På samma sätt kan mottagningsenheterna avgränsas efter behov och storlek. a b Akut Elevation från Lasarettsvägen Entré 32 NYPS Kalmar, , Förstudie

108 Förslag Situationsplan förordat förslag = Befintliga byggnader = Nya byggnader = Förbindelsegång = Gröna ytor, träd = Kulvert = Angöringsyta & handikapparkering Skala 1: (m) N Ambulans Akut Entré Gående b A A 48 Sektion Verksamhetsfördelning i plan och sektion Plan 8 Plan 7 Plan 6 Plan 5 Plan 4 Plan 3 Entréplan Källarplan ÖV. BUP SLV. SLV. SLV. ADM. PIVA + AKUT Outgrävt TRAPPA /HISS / FOAJÉ GEM. BUP ÖV. BUP ÖV. ÖV. ÖV. GEM. ENTRÉ / REC. TEK. / GEM. ÖV. ÖV. ÖV. ABC BER. / GEM. Outgrävt a Återskapande av tallhedsskog på kulle Entré Angöringszon Armerat gräs Enhetlig markbeläggning Cyklar Sektion A-A = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler Lasarettsvägen NYPS Kalmar, , Förstudie 33

109 Förslag Balkong Utblickar Gemensam zon För hisshall och huvudtrapphus i byggnadens centrum och för delade funktioner/(korskoppling av verksamhet) B A Vårdavdelning Yttre zon - Patientrum samt dagrum är orienterade på utsidan av huskroppen. Inre zon - Gemensamma rum som stödfunktioner, matrum mm är vända mot den kringbyggda innergården medan dagrum ligger i direkt kontakt mot en gemensam balkong. Gård Gård Mottagning Mellan mottagning och vårdavdelning finns ingen fast fysisk gräns. Verksamheterna kan krympa och växa över tid efter behov. Balkong Utblickar = Patientrum = Stödfunktioner / gem lokaler = Kombination av ovanstående = Trapphus = Hiss = Rec./uppsikt för pers. 34 NYPS Kalmar, , Förstudie

110 Förslag Kulvert till hus 20 Plan 1 Kulvert till hus 48 Plan 3 Plan 7 Akut Ambulans Gående Gård Entré Plan 2 Förbindelsegång till hus 20 Utblickar Typplan Plan 4-6 Plan 8 = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Plan 1 Våningsplanet innehåller omklädningsrum för personalen, samt fläktrum och övriga teknikutrymmen. Via kulvertförbindelse till centrala målpunkter i övriga sjukhuset och med möjlighet till två alternativa kulvertstråk säkerställs redundansen. Plan 2 - Entréplan Byggnaden välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar psykiatri att gå in i en gemensam entré. Den öppnar sig mot söder och sjukhusets entrégata Lasarettsvägen. I entréplanet finns en reception närmast innanför vindfånget som i sin tur mynnar i en generös kombinerad foajé/entréhall. Till höger ligger caféet och till vänster ett stort konferensrum. Bortom receptionen finns förvaltningsrättens lokaler, brukarexpedition och ett bibliotek i anslutning till innergården. De gemensamma faciliteter som är placerade här bidrar till att skapa ett publikt plan. Centralt placerad, i ett ljusschakt, finns en rund trappa som svarar för den vertikala kommunikationen i huset och intill ligger hissarna. Med byggnadens båda innergårdar i kontakt med kommunikationsstråk, hissar och trappa tydliggörs orienteringen i huset. Övriga verksamheter placerade på marknivå utgörs dels av akut- och PIVA-enheterna dels av beroendemottagningen. Akutentré för gående och ambulans är placerad i nordvästra hörnet med infart via parkeringens norra bilväg. Plan 3 Gemensamma funktioner, administration och ABCmottagningen är placerade på plan 3. NYPS Kalmar, , Förstudie Plan 4-5, typplan Planen innehåller en vårdavdelning i husdel a och mottagningar i husdel b för vuxenpsykiatri. Plan 6, typplan Planet innehåller en vårdavdelning i husdel a och mottagningar i husdel b för barnpsykiatri. Plan 7 På plan 7 samsas öppenvårdsmottagningar för vuxenpsykiatri och barnpsykiatri med separata väntrum. Ytan omfattar endast husdel a i sin helhet. Plan 8 Överst i huset är den gemensamma personalmatsalen placerad med access till en stor takterass i sydvästläge, samt några övriga verksamhetsgemensamma utrymmen. 35

111 Förslag 3.3 Samband med sjukhuset I förslaget får psykiatrin sin egen identitet genom en nybyggnad formad som ett kvarter, med samlad entré på ett publikt plan, och med invändig access till sjukhusets norra kommunikationsstråk. Detta ansluter till hela strukturen och mynnar i den sjukhusgemensamma huvudentrén. Transporter av varor och avfall sker genom anslutningar till befintligt kulvertsystem på plan 1 så att separata flöden erhålls för gods och persontrafik. Mindre gods och läkemedel skickas via rörpost. Sjukhuset har ett befintligt rörpostsystem. Sängtransport är inte så vanlig inom psykiatrin. Om behov finns kan denna ske på plan 1 då man inte gärna vill blanda sängtransporter med besökande. 3.4 Försörjning Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar även i den nya byggnaden. Gods, tvätt, medicin och mat levereras via kulvert till en leveranspunkt i det nya huset och vidare ut på avdelningar och mottagningar på ett för psykiatrisk vård säkert sätt. 3.5 Teknisk försörjning Teknisk försörjning av nybyggnationen har förutsatts att lösas enligt nedan. El Nytt HSP-ställverk (med redundans) för matning av den nya byggnaden samt lågspännings-ställverk. Uppbyggnad lika som ex. hus 19 med VL (viktig last), ÖL (övrig last) och MVL (mycket viktig last) med UPS matning. Värme Byggnaden inkopplas till befintligt värmeledningsnät från Hus 22/20. Tappvatten/kallt/varmt Byggnaden ansluts till befintligt vattennät i Hus 22/20. UPS Central UPS (avbrottsfri kraft) med nödkraftscentraler installeras för nödbelysning, IT, nödutgångsbelysning, larm mm. Kyla Kylanläggning bör installeras inom byggnaden. Detta för att man ska kunna upprätthålla ett godtagbart inomhusklimat, dels för att täcka andra kylbehov som kan tänkas uppkomma. Rörpost Bör utredas vidare. IT Utförs enligt IT förvaltningens riktlinjer. Brand/säkerhet Automatiskt brandlarm och sprinkler ska installeras. Utalarmering sker över Länssjukhusets huvudcentral i hus 26. Larm Kallelsesystem och tekniska säkerhetsanordningar kommer att projekteras. 36 NYPS Kalmar, , Förstudie

112 Förslag 3.6 Verksamhet och inre samband Generellt Vårdavdelningskoncept Målsättningen har varit att definiera en funktionell vårdrumsmodul, baserad på evidence avseende utformning och gestaltning. Modulen utgör ett enpatientrum med avsevärd betydelse för behandlingen inom psykiatrin och med hög grad av upprepningseffekt vilket har stor påverkan på layouten. Modulerna kan uppdelas i grupper om 6-8 patienter. Inom en av dessa grupper kan ytterligare en mindre modul, om två patientrum inklusive ett dagrum, stängas av mot övriga avdelningen. Vårdrummen kompletteras med de stödfunktioner och särskilda behov som verksamheten inom psykiatri ger uttryck för. Förslaget ska även kunna anpassas för annan somatisk vård. Nybyggnationen är i sin helhet utformad som en vårdbyggnad och inte förberedd för behandlings- och utrustningsintensiva verksamheter. Säkerhetsaspekter rörande person-, personal- och patientsäkerhet som är specifika för den psykiatriska vården kommer att påverka allt från planlösning till tekniska system och detaljlösningar. Försörjning Läkemedelsförvaring med plats för beredning ska finnas på varje våningsplan. Logistik Utrymmen för mottagning av gods, mat samt för utgående material och disk placeras i samband med vårdavdelningarnas entréer för att transportpersonal inte ska behöva ha access in på avdelningarna. Miljörum samordnas i ett gemensamt rum med placering intill hissarna då behovet av fraktioner som ska sorteras är stort. Generellt Generella avdelningar plan 4-6 Vårdavdelningarnas patientrum ligger orienterade längs den yttre filen av huskroppen (a) med utsikt mot grönområde i väster och norr/söder. Bortom markparkering i väster tar naturmark med skogspartier vid som också finns i blickfånget eftersom vårdrummen är placerade 3 och 4 våningsplan över mark. Centralt på en yta som förenar byggnad a och b är säng och transporthiss lokaliserad. Dessa ansluter till plan 1 och förbinds på denna nivå med befintligt kulvertsystem i sjukhuset som har access till sjukhusets centrala försörjningsstation. Vårdavdelningen är formad som en triangel och i dess bas löper en korridor längs en innergård på ena sidan, samt med kontakt till hiss och trapphall på motstående sida. Det skapar öppenhet, transporterar in dagsljus och underlättar orienteringen inom avdelningen. Innegården kan nås av patienter utan medföljande personal, via huvudtrapphus eller hiss. NYPS Kalmar, , Förstudie 37

113 Förslag Möten, samtal och samvaro Två dagrum är fördelade på varsin sida om en generös balkong/terrass i mitten av vårdavdelningen och med utblick mot det öppna landskapet. Matrummet som kan delas upp på två ligger med utblick mot innergården. Arbetsplatser på avdelningen är koncentrerade till avdelningsstationen och personaldagrum är beläget i avdelningens gräns mot öppenvården så att det kan samnyttjas från båda sidor. Plats för närståendes övernattningsrum finns på det övre halva våningsplanet jämte personalens jourrum. Personalutrymmen Pausrum för personal lokaliseras där avdelningen och mottagning möts för att i så stor utsträckning som möjligt kunna samnyttjas och på så sätt även utgöra mötesplats mellan klinikerna. På översta våningen ligger den gemensamma personalmatsalen för hela huset med access till en stor terrass i söderläge. Utsikt och utevistelse Båda vårdavdelningarnas två ben har fri utsikt mot iordningsställd naturmark och ingen insyn från intilliggande vårdbyggnader föreligger. Innergårdarna i huskropparnas mitt är ej klimatiserade och transporterar in dagsljus till rum orienterade längs gårdens fasad, samt möjliggör visuell kontakt inom avdelningen över gårdsrummet. Gårdarna kommer i övrigt att behandlas och utformas som ett rum behagligt att vistas i och titta ner på, gärna i samspel med konstnärlig utsmyckning. 38 NYPS Kalmar, , Förstudie

114 Trapphus Förslag Inzoomning vårdavdelning/mottagning plan 4-6 Balkong Dagrum Dagrum Matrum Matrum Hiss Hiss Hiss Väntrum Hiss Trappa Trapphus Väntrum Skala 1: (m) Trapphus Balkong = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss = Glasparti = Visuell kontakt NYPS Kalmar, , Förstudie 39

115 Förslag 3.7 Rumstyper Vårdrumsexempel Förslaget bygger på enpatientrum där varje vårdrum ska ha egen RWC med dusch. Den psykiatriska vårdens behov skiljer sig från den somatiska i vissa delar och uttrycker sig bl a i att vårdrummet utformas med anpassad inredning och, så långt det är möjligt, undvikande av dolda utrymmen där patienter kan gömma sig. Samtidigt behövs ett hörn för sängens huvudända för att inge en trygghetskänsla när sängen placeras längs med vägg. Ytan för vårdrum och hygienrum är en sammanslagning av myndighetskrav, arbetsmiljökrav och tillgänglighetskrav kring de programskrivna funktionerna. Vårdrummet har i sin helhet tillvaratagit de forskningsrön som är resultatet av studier inom evidensbaserad design och omsatt dem i fysiska lösningar. Det kommer att vidareutvecklas för att svara upp till psykiatriverksamhetens specifika behov och krav. Hygienrum Grunda garderober Vårdrum Vårdrum 1 pers - 18,0kvm Hygienrum - 5,6kvm Läshörna Tvättställ för personalen Möjlighet att placera sängen längs vägg eller ut från vägg Vinklade väggar som ger personalen möjlighet till överblick A-modell\Exempelrum.rvt NYPS Kalmar, , Förstudie

116 Förslag Exempel på expeditioner och grupp- samtalsrum Exempel visar rumsutformningar med två olika rumsdjup. Dessa kan kombineras utifrån verksamhetens önskemål och behov. Exempel på expedition för 8+1 personer Utrymmet kan delas i två delar med 4 platser i varje. Här finns tyst rum för enskilda samtal, mediarum för kopiering och expedition för en person. Plats för avdelande vägg Samtal 8 pers 21,6 kvm Expedition/samtal 2-3 besökare 12,7kvm Expedition 1 pers 9,7kvm Flerpersonsexpedition SKALA 1: METER Exp 1 pers Media Tyst PRELIMINÄRHANDLING Samtal 6 pers 16,4 kvm Expedition/samtal 2-3 besökare 9,6vm Expedition 1 pers 7,3kvm Flerpersonsexpedition 8+1 pers Total yta - 59,4kvm BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN <Ritningsstatus> NYPS Kalmar, , Förstudie <Projektnamn> <Fastighetsbeteckning> 41

117 Förslag 3.8 Ytor Ytan för byggnaderna har en uppskattad BTA fördelat på våningar enligt redovisad tabell. Därutöver tillkommer yta för förbindelser. Förslaget utgår ifrån verksamhetens utrymmesredovisning. Förordat förslag Vuxenpsyk. + BUP Byggnadsyta under mark Kulvert Plan Summa Vuxenpsyk. + BUP Byggnadsyta ovan mark Förbindelsegångar Plan Plan Plan Plan Plan Plan Plan Summa Totalt BTA* * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. 42 NYPS Kalmar, , Förstudie

118 Parkering 4.1 Parkeringsbehov Parkeringsbehovet som redovisas är endast det behov som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området samt av de platser som försvinner genom nybyggnation av lokaler för psykiatrin. b c d Antal parkeringar som försvinner pga. nybyggnation 240 Antal parkeringar som försvinner i kv. Vallmon 90 Tillkommande behov av parkeringar* 100 Totalt antal parkeringar som behövs tillskapas pga nybyggnation av psykiatrin 430 * Verksamheter från centrum som flyttar in. e a 4.2 Nya markparkeringar Parkeringsförslag För att klara parkeringsbehovet föreslås ny markparkering både i sydväst på platsen för nuvarande Gudmundsgården samt i norr på hus 04, 06 samt 07:s plats. Ytterligare ny parkering (förutom behovet i och med byggnation av psykiatrin) kan skapas i väster (område e). Antal nya parkeringar för att täcka behov i och med byggnation av psykiatrin Antal parkeringar Varav antal parkeringar som tillskapas* Området är tillgängligt år a b c d Totalt * Antal parkeringar minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. NYPS Kalmar, , Förstudie Möjliga ytterligare parkeringar Området är Nya parkeringar tillgängligt år e Totalt

119 Lokalprogram Verksamhetens krav och önskemål 5.1 Samband Entré Gemensam entré för samtliga verksamheters personal och för brukare samt samarbetspartners. I entrén ska det finnas bemannad information/reception för att kunna hänvisa besökare vidare till respektive enhet. Inre samband Placeringen av de olika verksamheterna utgår från de funktionella kraven och utifrån samverkansmöten mellan verksamheterna. Akutmottagning med ambulanshall samt PIVA ska placeras i markplan. För BUP är det viktigt att kunna samverka mellan öppen- och slutenvård och de bör därför vara placerade nära varandra. Även nära slutenvård vuxenpsykiatri för samverkan vid traumasituationer. Öppenvårdsmottagningarna ska vara placerade med direktkontakt till entrén, utom Anorexi-, bulimicentrummottagningen som kan förläggas längre in i byggnaden. Mottagningarna ska ha egna receptioner med väntrum. Slutenvårdsavdelningarna ska ligga nära varandra för att kunna underlätta samnyttjandet av personal, resurser och gemensamma utrymmen. Slutenvårdsavdelningarna ska ha direktkontakt med utemiljön. Gemensamma lokaler Större gemensamma utrymmen såsom föreläsningssal, konferensrum, förvaltningsrättsmöten, bibliotek, reception/information, café ska ge naturliga mötesplatser och stödja verksamhetens behov. Personalomklädning Omklädningsrum för personalen ska finnas i kulvertplan med plats för förvaring av rena personalkläder. Kulvertförbindelse Kulvertförbindelse till övriga sjukvårdsverksamheter är ett krav. I dagsläget kommer allt gods och post till gemensam godsmottagning på sjukhuset. Planeringen är att den gemensamma godsmottagningen även ska serva nya psykiatrihuset. Försörjning Sjukhusets principer för försörjning ska gälla även i den nya byggnaden. Gods, tvätt, sopor, medicin och mat levereras via kulvert till en leveranspunkt i det nya huset och vidare ut till avdelningarna och mottagningar på ett säkert sätt. Landstinget i Kalmar län använder förrådssystemet Just in time. Rörpost ska finnas tillgängligt. 44 NYPS Kalmar, , Förstudie

120 Lokalprogram Psykiatriverksamhetens sambandsdiagram Reception / information Café Bibliotek Förvaltningsrätt BUP ÖPV mott BUP SLV Godsmottagning Omklädning Personal Föreläsningssal Mötesplatser Entré ÖPV mottagningar vuxen, flera Vuxenpsyk avdelningar ABC mott (BUP) Konferensrum PIVA Psykakut / ambulans Utbildningsenhet Admin lokaler Övernattningsrum / jour NYPS Kalmar, , Förstudie 45

121 Följdprojekt 6.1 Följdprojekt och provisorier under byggtiden För förordat förslag gäller följande följdprojekt och provisorier: Ny kulvertanslutning till Hus 48 anordnas för kommunikations- och teknisk försörjning. Ny kulvertanslutning och överbyggnadsanslutning till Hus 20 för kommunikations- och teknisk försörjning. Elförsörjning till ny byggnad med nytt HSP-ställverk från hus 35 friliggande byggnad. Komplettering med högspänningsställverk och transformator i den nya byggnaden för försörjning av nya psykiatribyggnaden. Anslutning till byggnad 20/22 för teknisk försörjning Omflyttning av befintliga elkablar (10 kv) och dagoch spillvatten-ledningar i marken. Ny skorsten till reservkraftsbyggnaden hus 30 för att få bort avgaserna. Ersättningsparkering för befintlig parkering som tas i anspråk för nybyggnationen samt för det parkeringsbehov som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området. Provisorisk tillträdesväg under byggtiden till byggnad 21. Provisorier för befintlig teknisk försörjning under byggtiden. Provisorisk parkering måste lösas under byggtiden. 46 NYPS Kalmar, , Förstudie

122 Omvärld 7.1 Föreläsning och workshop Planeringen av nya lokaler är samordnad med pågående verksamhets- och metodutveckling i Psykiatriförvaltningen. Arbetet med planering och utformning av nya psykiatrilokaler sker på bred front, med uttalat mål att patientens och verksamhetens behov ska vara styrande. Som en viktig del i förberedelsearbetet ingår att aktivt ta del av det som sker i omvärlden inom psykiatrins område. Gemensamma arbetsdagar och workshops; I mars 2013 genomfördes en inledande informationsoch inspirationsdag med ett hundratal deltagare; medarbetare, chefer, fackliga företrädare, ett antal patienter samt representanter från fastighetssidan och från annan vårdverksamhet. Dagen innehöll dels information och föredrag och dels grupparbeten kring vård- och verksamhetsfrågor. Gruppdiskussionerna genererade många intressanta tankar att ta med i det fortsatta arbetet. Material från dagen finns på Landstingets intranät. I början av 2014 arrangerades ännu en heldag under rubriken Hur möter vi framtiden inom den specialiserade psykiatrin? Dagen samlade ett 70-tal medarbetare och chefer från Psykiatriförvaltningen. Föredrag och dialoger med inbjudna föreläsare varvades med gruppdiskussioner runt några i förväg fastställda frågeställningar med fokus på framtida verksamhet och vårdinnehåll. 7.2 Studiebesök Studieresor och studiebesök är viktiga komponenter i omvärldsanalysen. Flera studiebesök har genomförts på orter där psykiatrin har byggt eller planerar att bygga nytt. Verksamhetsföreträdare har då fått möjlighet att träffa andra verksamhetsföreträdare, fått deras syn på hur verksamhetens krav och önskemål har beaktats i byggprocessen, vad som blivit bra och mindre bra med valda lösningar och dessutom fått möjlighet att se resultatet i form av färdiga lokaler. Studiebesök utförda inom psykiatrins byggprojekt av verksamheterna och funktionsplanerare. Exempel på verksamheter som besökts: Halmstad Uppsala Göteborg Helsingborg Karlstad Ronneby Lund Mariehamn, Åland Bildexempel från besökta psykiatrilokaler Uppsala, Nya Psykiatrins Hus, Tengbom Mariehamn, Åland, Tengbom NYPS Kalmar, , Förstudie 47

123 Ekonomi 8.1 Kalkyler För byggnationen av nya psykiatrilokaler i Kalmar har framtagits en kostnadsbedömning utifrån föreliggande förstudie. Kostnadsbedömningen är framtagen utifrån erfarenhetsbedömningar av liknande byggprojekt och med anpassning till detta projekts specifika förutsättningar. Nybyggnation Följdprojekt och provisorier* Utrustning Konstnärlig utsmyckning Total miljoner 72,5 miljoner 40,0 miljoner 7,0 miljoner 823,3 miljoner exkl. moms * Inkl. det parkeringsbehov som psykiatriprojektet skapar. 48 NYPS Kalmar, , Förstudie

124 Tidplan 9.1 Huvudtidplan NYPS, Huvudtidplan Rev År VIMMERBY - Förstudie - Program - Projektering - Byggproduktion Månad J F M A M J J A SOND J FM A M J J A SOND J FM A M J J A SOND J FM A M J J A SOND J FM A M J J A SOND J FM A M J J A SOND J FM A M J J A SOND J FM A M J J A SOND J FM A M J J A SOND Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Verkställighetsbeslut KALMAR - Behovsanalys - Förstudie - Program Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Verkställighetsbeslut - Projektering - Byggproduktion OSKARSHAMN - Behovsanalys - Förstudie - Program Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Verkställighetsbeslut - Projektering - Byggproduktion VÄSTERVIK - Behovsanalys - Förstudie - Program Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Verkställighetsbeslut - Projektering - Byggproduktion Upphandling Partnering NYPS Kalmar, , Förstudie 49

125 Källhänvisning 10.1 Texter 10.2 Bilder / foton Som underlag till förstudien har följande dokument används: Specialistpsykiatrin i Kalmar län Inriktningsdokument till grund för det fortsatta arbetet med en lokalförsörjningsplan, MISSIV Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län, datum saknas Kaspar Hammarling Sten Jansin Ulf Celander Tengbom Åke E:son Lindman BEHOVSANALYSRAPPORT NYA PSYKIATRILOKALER FÖR SPECIALISTPSYKIATRIN I KALMAR LÄN NYPS, Landstingets verksamhetshandbok, förstudie, Utrymmesredovisning för Kalmar psykiatri söder, från PTSen, Verksamhetens workshop ang nya psykiatrilokaler, Studiebesök utförda inom psykiatrins byggprojekt av verksamheterna och funktionsplanerare, sammanställning Grönstrukturen i Kalmar, antagen Parkeringslexikon, Carl-Henrik Henriksson, Ljungförlagen, NYPS Kalmar, , Förstudie

126 Bilaga 1 Förteckning över verksamhetsbeskrivningar VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, AnorexiBulimiCenter, VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, BUP akutavdelning, VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, BUP öppenvård, VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, vuxenpsykiatri söder, VERKSAMHETSBESKRIVNING PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN, Verksamhetsbeskrivningarna finns hos psykiatriförvaltningen NYPS Kalmar, , Förstudie 1-1

127 Bilaga 2 Övriga framtagna förslag 1 Introduktion Förutsättningar Scenario A Scenario A Scenario B Ytor Framtida expansion Tömning och rivning av befintliga byggnader Följdprojekt och provisorier under byggtiden Kalkyler NYPS Kalmar, , Förstudie

128 Bilaga 2 1 Introduktion I Underlag förstudie har olika lägen studerats för nybyggnation av psykiatrins lokaler inom sjukhusområdet i Kalmar (redovisade i denna bilaga). Utgångsläget för identifieringen av bra placeringar inom sjukhusområdet har utgjorts av verksamhetens uppställda mål, behov och krav. Detta har prövats mot befintliga förutsättningar såsom bestämmelser i detaljplan, trafiksituation, områdets topografi, kommunikationer och access till sjukhusfunktioner viktiga för psykiatrin samt omgivande byggnaders påverkan. Totalt fyra stycken scenarier har studerats. Två scenarier placerade på nordöstra delen och ett scenario på sydvästra delen samt ett scenario med kombinerad placering på båda delarna av sjukhusområdet. Förutsättningar för att samlokalisera de tre barnspecialiteterna BUP, Barnklinik och barnhabilitering har också prövats under förstudien. SWOT-analys är genomförd för samtliga scenarier och redovisade i bilaga 4. På följande sidor i bilagan redovisas varje scenariers utformning (exkl. förordat scenario). NYPS Kalmar, , Förstudie 2-2

129 Bilaga 2 2 Förutsättningar Omgivande byggnader Norra delen Byggnad 02 Tegelbyggnad från 1960 med tio våningar. Byggnaden är ombyggd 2003 och uppvisar en stor fasad utan nämnvärd variation samt glasfasad vid trapphus. Byggnaden innehåller idag administration samt mottagningar. Byggnad 03 Ställverk och transformatorstation från år Stationen förser en stor del av sjukhuset med ström och har därför stor betydelse. Byggnaden är i en våning och ligger i anslutning till kulvert över mark. Byggnad 16 Tegelbyggnad från 1993 i tre våningar. Markerad betong i fasad över fönster. Glasade trapphus. Byggnaden innehåller avdelningar för öron, näsa och hals samt infektionsklinik. 2-3 NYPS Kalmar, , Förstudie

130 Bilaga 2 Omgivande byggnader Norra delen Byggnad 18 Tegelbyggnad från 2000 i nio våningar med fönsterband samt markerad betong i fasad över fönster. Glasade trapphus. De nedre våningarna har betong mellan fönsterbanden. Byggnaden innehåller barnsjukvård, förlossning, gynekologi samt kirurgi. Byggnad 81 Skyway mellan byggnad 02 och 18 i aluminium. Byggd år NYPS Kalmar, , Förstudie 2-4

131 Bilaga 2 3 Scenario A1 Förslaget innebär nya byggnader i 4 6 våningar norr om byggnad 02 och 18 längs Ståthållaregatan. Närhet till byggnad 18 ger möjlighet att placera BUP:s mottagning och slutenvård med invändig förbindelse till barnsomatiken. Entré, gemensamma lokaler och vuxenpsykiatri placeras i hus A-C längs Ståthållaregatan väster om hus D. Område A för psykiatri i nordost ligger med utsikt mot Ståthållareparken, en klassisk park med stora träd i gräsytor och längs Ståthållaregatan som har några stora lindar samt en rad mycket stora almar. Kring hus 18 finns relativt ung vegetation, främst buskar och perenner som kan utvecklas till en utemiljö i och omkring hus D. Förslaget består av tre separata volymer som var och en formas kring en gård. Huskropparna för vuxenpsykiatri är sinsemellan sammanbyggda med en länkbyggnad, hus B. Det gemensamma planet, plan 3, kopplar även ihop hus D via en skyway över infarten till förlossning mm. De tre huskropparna som är uppbyggda med enkelkorridorer och orienterade kring en mindre utegård ger ljusa och lättorienterade lokaler. Varje avdelning kan skiljas i minst två delar som medger indelning i småskaliga enheter men bidrar också till minimering av smittspridning. Expansionsmöjlighet Elevation från Ståthållaregatan Expansionsmöjlighet D C B A Entré Akut Entré 2-5 NYPS Kalmar, , Förstudie

132 Bilaga 2 Ståthållaregatan Nuvarande infart flyttas D A Entré Ny rondell Entré C Akut A B A Återskapande av tallhedsskog på kulle Situationsplan Skala 1:1000 N = Befintliga byggnader = Nya byggnader = Kulvert = Skyway (m) = Ny länk = Gröna ytor, träd = Angöringsyta & handikapparkering NYPS Kalmar, , Förstudie 2-6

133 Bilaga 2 Plan 1 Källarplan med kulvertförbindelse till centrala målpunkter i övriga sjukhuset och med två alternativa kulvertstråk till mottagningsbyggnaderna för gods, vilket säkerställer redundansen. Planet innehåller även utrymmen för personalomklädning och teknik. Plan 2 - Entréplan Byggnadens entréplan välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar psykiatri att gå in i en gemensam entré. Innanför entrén möter en reception för hela anläggningen, brukarexpedition, förvaltningsrätt och ett café. Inkommande kulvert Plan 1 Inkommande kulvert Ny kulvert till hus 18 Entré Gård = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Plan 5 Planet har i princip samma utformning som plan 4 för byggnad A-C. På planet ligger också ABC- och beroendemottagningen, samt akut- och PIVA-enheten. Akuten i markplan ger en bra access till ett mindre ambulansintag i nära anslutning till Ståthållaregatan. Hus D har en vårdavdelning med patientrummen orienterade mot söder. Ingång Från entréplanet leds besökaren vidare antingen via det centrala hisspaketet upp i anläggningen eller vidare in i det övriga sjukhusets allmänna korridorstråk. skötsel gård Gård Entré Plan 2, entréplan Foajé Gård Akut Ambulansintag Akut gående Plan 6 Mottagning för vuxna. Expansionsmöjlighet Plan 3 Innehåller gemensamma funktioner såsom administration, gemensam personalmatsal, konferenslokaler, och utbildning. Foajéytorna kombineras med en förbindelse, vilken leder besökare och personal vidare via skywayen till BUP:s mottagningar i hus D. Plan 3 Plan 5 Balkong Plan 4 Planet består av två generellt utformade huskroppar med länk (B) mellan. Byggnad A innehåller en vårdavdelning och byggnad C en mottagning. Öppenvården har även lokaler i den sammanbindande länkbyggnaden, hus B. I hus D ligger BUP:s mottagning. Expansionsmöjlighet Balkong 2-7 Plan 4 Plan 6 NYPS Kalmar, , Förstudie

134 Bilaga 2 4 Scenario A2 Förslaget innebär att lokaler för vuxenpsykiatrin utförs som byggnad A-C i scenario A1. För barnsjukvården strävar ledningen för de olika barnenheterna efter att ha en sammanhållen barnverksamhet för BUP, barnsomatiken samt habiliteringen. För att möjliggöra detta föreslås en ny byggnad, ett barnhus i nordost i närhet till barnsomatikens nuvarande lokaler i byggnad 18, plan 2. Förslaget innebär en nybyggnation i 4 våningar över mark i vilken all öppenvård för barn inklusive habiliteringen inryms. Byggnaden ges en kvartersform som skapar en sluten gård med möjlighet till utevistelse. Patienter och besökande till barnmottagningarna kommer genom en gemensam entré med en bemannad reception. Dessa avdelningar har ett stort personflöde. Byggnaden förbinds med heldygnsvårdens avdelningar genom en intern förbindelse i markplan samt kulvert i källaren. Heldygnsvård för barnpsykiatrin och barnsomatiken samt barnakuten placeras i byggnad 18. Området har utsikt över Ståthållareparken samt almar i gränsen mot gatan vilket ger gröna utblickar. Elevation från Ståthållaregatan BARNHUSET Akut Expansionsmöjlighet C B A Entré NYPS Kalmar, , Förstudie 2-8

135 Bilaga 2 Ståthållaregatan Stensbergsvägen BARNHUSET A A Ny rondell A Entré B C Akut Entré barn Cyklar Pergola, grill 03 Akutentré barn 16 Återskapande av tallhedsskog på kulle 02 Entré allmän 18 Situationsplan Skala 1: (m) N = Befintliga byggnader = Ombyggnad i bef. byggnad = Nya byggnader = Ny länk = Gröna ytor, träd = Kulvert = Angöringsyta & handikapparkering 2-9 NYPS Kalmar, , Förstudie

136 Bilaga 2 Plan 1, källarplan Plan 2, entréplan Plan 3-5 Ny kulvert till hus C (gäller A2) Ny kulvert till hus 18 Barn akut Entré barn Gård Ny förbindelsegång = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Entré Plan 1 Källarplan med kulvertförbindelse till byggnad 18 och sedan vidare till övriga sjukhusets kulvertsystem. Planet innehåller förutom teknikutrymmen omklädningsrum för personalen. Plan 2 - Entréplan Nybyggnadsdelen får en gemensam ljus entré för alla som ska besöka barnsjukvården. Här planeras en bemannad reception samt möjlighet att sitta ner för besökarna. På markplanet placeras skola och lekterapi vilket ger möjlighet till spontan vistelse ute. Övriga planet består av personalgemensamma lokaler och expeditioner. Den centrala placeringen gör att man förutom övrig öppenvård i barnhuset även genom en förbindelsegång kan nå all heldygnsvård för barn i byggnad 18. Byggnad 18 byggs om för att anpassas till verksamhetens funktioner. Placeringen av akuten bibehålls och den utökas för att klara det ökade behovet samt BUPs akutpatienter. Dagvården placeras i norra delen. Barnsomatiken och BUP heldygnsvård placeras i de två östra delarna med patientnära administration mellan. Patienterna kommer till lokalerna via den gemensamma entrén i barnhuset. Plan 3 Planet inrymmer lokaler för habiliteringen. Plan 4 En del av våningsplanet inhyser barnsomatikens öppenvård. Resterande del av planet innehåller BUP öppenvård. Plan 5 BUP öppenvård har här huvuddelen av sina lokaler. NYPS Kalmar, , Förstudie 2-10

137 Bilaga 2 5 Scenario B2 Förslaget innebär att lokaler för BUP utförs tillsammans med lokaler för barnsomatiken och habiliteringen enligt scenario A2. För vuxenpsykiatrin tillskapas en nybyggnad sammansatt av två huskroppar, a och b, placerade på sydvästra delen av sjukhusområdet orienterad mot Lasarettsvägen (samma placering som för förordat förslag). A består av 5 ½ våningsplan ovan mark och b av 4 våningsplan. Alla verksamheter i byggnaden får en gemensam entré vänd mot det gångstråk som idag går mellan parkeringen och sjukhusets södra kommunikationstråk (inomhus) mot huvudentrén. Området utgör i sin helhet en zon som innebär fri utsikt åt flera väderstreck. I öster tar den sammanhängande resliga sjukhusstrukturen vid. Slagskuggor från andra byggnader är därför obefintlig. Läget betyder att ingen insyn från andra vårdavdelningar eller mottagningar föreligger. Nybyggnadens närmaste markområde västerut förutsätts planeras som en grönzon med en distans till närmaste parkering på ca 25m. Förslaget består av två volymer/trianglar, sammansatta som en åtta i sin form, och orienterade kring varsin innergård. Vårdavdelningar och mottagningar kan i den sammanflätade formen växa och krympa över tiden genom att lokalerna fysiskt hänger ihop över hörn. Trianglarna är uppbyggda med enkelkorridorer som alla mynnar i dagsljust belyst rum/korridorslut, vilket gör lokalerna mycket lättorienterade. Korridorstråk bryts av med rum som öppnas mot innergården. Innergårdarna är uterum (ej klimatiserade) som transporterar in ljus till korridor, rum längs fasad och in till hisshallen. Hisshallen är placerad i byggnadens centrum, en gemensam zon, jämte ett cirkulärt huvudtrapphus som har takljus. Denna dagljusbelysta vertikala kommunikation stärker ytterligare orienteringen och förenklar för alla att hitta i huset. Vårdavdelningarna i huset kan brytas ner till flera mindre enheter vilket bidrar till både minimering av smittspridning och ökad säkerhet vid behov inom avdelningen. På samma sätt kan mottagningsenheterna avgränsas efter behov och storlek. a b Akut Elevation från Lasarettsvägen Entré 2-11 NYPS Kalmar, , Förstudie

138 Barnhuset Bilaga Vuxenpsyk. 21 Ambulans Akut Entré Gående 48 b a Situationsplan scenario B2 = Befintliga byggnader = Nya byggnader = Förbindelsegång = Gröna ytor, träd = Kulvert = Angöringsyta & handikapparkering Återskapande av tallhedsskog på kulle Entré Angöringszon Armerat gräs Enhetlig markbeläggning Cyklar Skala 1:1000 N Lasarettsvägen NYPS Kalmar, , Förstudie 2-12

139 Bilaga 2 Kulvert till hus 20 Plan 1 Kulvert till hus 48 Plan 3 Plan 6 Akut Ambulans Gående Gård Entré Plan 2 Förbindelsegång till hus 20 Typplan Plan 4-5 Plan 7 = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Plan 1 Källarplan med kulvertförbindelse som dockar direkt till (50 m distans) huvudkommunikation med närhet till servicekvarteren och vidare bort i övriga sjukhusets lokaler. Våningsplanet innehåller även utrymmen för personalomklädning och teknik. Plan 2 - Entréplan Byggnaden välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar vuxenpsykiatri att gå in i en gemensam entré. Den öppnar sig mot söder och sjukhusets entrégata Lasarettsvägen. I entréplanet finns en reception närmast innanför vindfånget som i sin tur mynnar i en generös kombinerad foajé/entréhall. Till höger ligger caféet och till vänster ett stort konferensrum. Bortom receptionen finns förvaltningsrättens lokaler, brukarexpedition 2-13 och ett bibliotek i anslutning till innergården. De gemensamma faciliteter som är placerade här bidrar till att skapa ett publikt plan. Centralt placerad, i ett ljusschakt, finns en rund trappa som svarar för den vertikala kommunikationen i huset och intill ligger hissarna. Med byggnadens båda innergårdar i kontakt med kommunikationsstråk, hissar och trappa tydliggörs orienteringen i huset. Övriga verksamheter placerade på marknivå utgörs dels av akut- och PIVA-enheterna dels av beroendemottagningen. Akutentré för gående och ambulans är placerad i nordvästra hörnet med infart via parkeringens norra bilväg. NYPS Kalmar, , Förstudie Plan 3 Gemensamma funktioner, administration och ABCmottagningen är placerade på plan 3. Plan 4-5, typplan Planet innehåller en vårdavdelning i husdel a och en mottagning i husdel b. Fördelningen mellan verksamheterna på planet motiveras av att vårdavdelningens patienter ska ha tillgång till balkonger i fördelaktiga väderstreck och fri utsikt mot naturen. Plan 6 Öppenvårdsmottagning och gemensamma lokaler är placerade på plan 6. Plan 7 Den gemensamma matsalen för personal är placerad på plan 7 med access till en stor takterass.

140 Bilaga 2 6 Ytor Ytan för byggnaderna har en uppskattad BTA fördelat på våningar enligt redovisad tabell. Därutöver tillkommer yta för förbindelser. Förslaget utgår ifrån verksamhetens utrymmesredovisning. Alternativ A1 innebär nybyggnation för barn- och vuxenpsykiatri tillsammans. I alternativ A2 och B2 har en geografisk delning skett mellan vuxenpsykiatri och barnpsykiatri. Vuxenpsykiatrin redovisas med två olika placeringar. BUP samlas tillsammans med habiliteringen i en nybyggnation i sjukhusområdets nordöstra del intill nuvarande barnsomatiken i byggnad 18. Verksamheterna kopplas ihop genom en markförbindelse. För att få en fungerande barnenhet innebär förslaget även ombyggnation i byggnad 18 plan 2. Scenario A1 Vuxenpsyk. + BUP Byggnadsyta under mark Kulvert Plan Summa Vuxenpsyk. + BUP Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Plan Plan Plan Plan Plan Summa Totalt BTA* * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. Scenario A2 Vuxenpsyk. Byggnadsyta under mark Kulvert Plan Summa Vuxenpsyk. Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Plan Plan Plan Plan Plan Summa BUP + HAB + barnsomatiken Byggnadsyta under mark Kulvert Plan Summa BUP + HAB + barnsomatiken Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Plan Plan 2 omb. hus Plan Plan Plan Summa Totalt BTA* ** 500 * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. ** = Varav ombyggnad 2500 kvm och ökad nybyggnadsarea ca 2000 kvm beroende på i förslagen A2 och B2 tillkommande verksamheter. NYPS Kalmar, , Förstudie Scenario B2 Vuxenpsyk. BUP + HAB + barnsomatiken Byggnadsyta under mark Byggnadsyta under mark 2-14 Kulvert Plan Summa Vuxenpsyk. Kulvert Plan Summa BUP + HAB + barnsomatiken Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Plan Plan 2 omb. hus 18 Byggnadsyta ovan mark 2500 Plan Plan Plan Förbindelse-gångar Plan Plan Plan Plan Plan Plan Summa Summa Totalt BTA* ** 600 * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. ** = Varav ombyggnad 2500 kvm och ökad nybyggnadsarea ca 2000 kvm beroende på i förslagen A2 och B2 tillkommande verksamheter.

141 Bilaga 2 7 Framtida expansion 9 Följdprojekt och provisorier under byggtiden En framtida expansion är möjlig genom att bygga på alla byggnader med ett våningsplan. 8 Tömning och rivning av befintliga byggnader Rivning av byggnad 08 måste utföras om alternativ A2 eller B2 väljes. Byggnaden är i dåligt skick både byggnadstekniskt och energimässigt och dessutom ej ändamålsenlig för verksamheten. Flyttning av verksamheter i byggnad 02 måste ske i alternativ A1 och A2. Befintlig verksamhet på del av entréplan i byggnad 02 måste flyttas för att möjliggöra kommunikation mellan sjukhuset och de nya lokalerna. Nuvarande verksamhet i berörda byggnader enligt ovan beräknas att kunna överflyttas till lokaler inom sjukhusområdet. För alternativ A1 gäller följande följdprojekt och provisorier: Ny kulvertanslutning till mellan BUP och hus 18 för kommunikations- och teknisk försörjning. Anpassning av motbyggnad av hus 03 (HSPcentralen) och ombyggnation av kulvert mot Hus 13 för kommunikations- och teknisk försörjning. Ombyggnad av kulvert och entréplan i Hus 02 samt ombyggnation inne i hus 02 för att anordna kommunikation mellan nya byggnaden och huvudentrén mm. Elförsörjning till ny byggnad med nytt HSP-ställverk i hus 35. Komplettering med lågspänningsställverk och transformator i byggnad 03 för försörjning av nya psykiatribyggnaden. Befintlig parkering måste utvidgas eller flyttas. Provisorisk infart till Hus 02 och 18 under byggtiden. För att lösa tillträde för entré till byggnad 02 och byggnad 18 under byggtiden måste det anordnas en provisorisk tillfartsväg från Stensbergsvägen, mellan befintlig byggnad 07 och byggnad 08. Byggnad 18 har idag akutintag för både Barnakuten och BB. Flytt av nuvarande busshållplats utmed Ståthållaregatan. Befintlig busshållplats utmed gatan måste flyttas permanent eller tillfälligt. Befintlig teknisk försörjning i kulvertar och i mark kommer att behöva omläggas provisoriskt under byggtiden. Provisorisk parkering måste lösas under byggtiden. För alternativ A2 gäller följande följdprojekt och provisorier: Förutom det som har uppräknats gällande för alternativ A1 enligt ovan tillkommer följande; Ombyggnad av barnklinikmottagning och barnavdelning i Hus 18 plan 2. För alternativ B2 gäller följande följdprojekt och provisorier: Förutom det som har uppräknats gällande för alternativ B1 (förordat förslag) tillkommer följande för den separata delningen mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Ny kulvertanslutning och ovanjord anslutning mellan BUP och Barnklinik-mottagningen och Barnavdelningen i hus 18. Komplettering med lågspänningsställverk och transformator i byggnad 03 för försörjningen. Rivning av byggnad 08. Befintlig parkering måste utvidgas eller flyttas vid hus 18. Omläggningar och provisorier teknisk försörjning i samband med byggnationen. Ombyggnad av barnklinikmottagning och barnavdelning i Hus 18 plan NYPS Kalmar, , Förstudie

142 Bilaga 2 10 Kalkyler För byggnationen av nya psykiatrilokaler i Kalmar har framtagits en kostnadsbedömning utifrån föreliggande förstudie. Kostnadsbedömningen är framtagen utifrån erfarenhetsbedömningar av liknande byggprojekt och med anpassning till detta projekts specifika förutsättningar. Kostnadsbedömningen har uppdelats på nedanstående alternativ som har presenterats i denna förstudie. Följande poster är inte beaktade i bedömd kostnad enligt ovan och ingår ej i kostnadsbedömningen: Ersättningslokaler för verksamheten i nuvarande byggnad 04. Kostnader for ersättningslokaler för den del av verksamheten som måste flyttas från entréplan i byggnad 02. Alternativ A1 Nybyggnation Följdprojekt och provisorier* Utrustning Konstnärlig utsmyckning Total 710,7 miljoner 99,5 miljoner 40,0 miljoner 7,1 miljoner 857,3 miljoner exkl. moms Alternativ B2 Nybyggnation Följdprojekt och provisorier* Utrustning Konstnärlig utsmyckning Total 845,2 miljoner 150,1 miljoner 40,0 miljoner 8,4 miljoner 1043,7 miljoner exkl. moms Alternativ A2 Nybyggnation Följdprojekt och provisorier* Utrustning Konstnärlig utsmyckning Total 821,1 miljoner 161,6 miljoner 40,0 miljoner 8,2 miljoner 1030,9 miljoner exkl. moms * Inkl. det parkeringsbehov som psykiatriprojektet skapar. NYPS Kalmar, , Förstudie 2-16

143 Bilaga 3 Psykiatriförvaltningen: Utlåtande om placering av ny byggnation Psykiatriförvaltningen Utlåtande om placering av ny byggnation Förstudie NYPS-K Nya Psykiatrilokaler Kalmar Bakgrund Vid Psykiatriförvaltningens ledningsgruppsmöte presenterade Psykiatriprojektets huvudansvarige arkitekt Christine Hammarling det pågående arbetet med förstudien för Kalmar. Fyra alternativa placeringar av nybyggnation finns i den förstudie som ska utgöra underlag för beslut i Landstingsfullmäktige Utlåtande över placering av specialistpsykiatrins nya lokaler i Kalmar Vid Psykiatriförvaltningens ledningsgruppsmöte enades ledningsgruppen om att förorda ett av förslagen. Av de fyra förslag som presenteras i förstudien anser berörda verksamheter att nybyggnation för specialistpsykiatrin i Kalmar ska ske enligt förstudiens förslag B1. Förslaget innebär att en ny byggnad för all specialistpsykiatri i Kalmar placeras på sjukhusområdets sydvästra del, orienterad mot Lasarettsvägen. Motivation till förordad placering återfinns på följande sidor. Beslutsdatum Beslutat av Florence Eddyson Hägg, Psykiatridirektör Niklas Ankarberg, Verksamhetschef Vuxenpsykiatri söder Bo Lundin, Verksamhetschef Barn- och ungdomspsykiatrin NYPS Kalmar, , Förstudie 3-1

144 Bilaga 3 Motiv till förordad placering enligt alternativ B1, generellt; All specialistpsykiatri i Kalmar samlas i ett Psykiatrihus Egen identitet för psykiatrin med eget hus som ändå blir en naturlig del av sjukhuset Stora möjligheter till flexibla lösningar inom byggnaden Naturlig kommunikation till övriga sjukhuset både inomhus och utomhus Psykiatrihusets publika entré placeras i stråket mellan huvudparkering och sjukhusets huvudentré Närhet till sjukhusets huvudentré och till huvudparkeringen Inbyggda gårdar och möjlighet att skapa bra utemiljöer för patienterna Ingen insyn från omgivande byggnader Ingen skuggning från höga byggnader i närheten Placering och utformning av byggnad medger framtida ut- och ombyggnad Placering längs Ståthållaregatan (alternativ A), nackdelar jämfört med alternativ B; Uppdelning i flera huskroppar minskar flexibiliteten Placeringen begränsar eventuell framtida expansion Inklämt läge mellan vägar och befintliga byggnader Begränsningar i utemiljön Höga byggnader som skuggar Svårt begränsa insyn från befintliga byggnader Långt till sjukhusets huvudentré Långt till sjukhusets huvudparkering Placering längs Ståthållaregatan (alternativ A), fördelar jämfört med alternativ B; Närhet till Barnklinik Speciella synpunkter - BUP; Parallellt med förstudien har också förutsättningar för att samordna och eventuellt samlokalisera de tre barnspecialiteterna BUP, Barnklinik och Barnhabilitering utretts. Samtliga berörda chefer inom de tre specialiteterna har under utredningsarbetet sett nya möjligheter och framhållit de många fördelar som skulle uppstå med att samla barnspecialistkompetenser inom sjukhusområdet. Inte minst ur patientens synvinkel skulle fördelarna vara många. Arbetsgruppen för Barnspecialisthuset har också varit enig i att framhålla de många fördelarna med ett separat Barnhus. BUP har uttryckt önskemål om närhet till både barnhabilitering, barnklinik och vuxenpsykiatri. Verksamheten har därför förespråkat ett Barnhus, men med närhet även till vuxenpsykiatrin, eftersom BUPs slutenvård också behöver finnas nära vuxenpsykiatrins slutenvård. För specialistpsykiatrin som helhet överväger fördelarna med att förlägga en ny byggnation på sjukhusområdets sydvästra del. Följande aspekter har varit avgörande när BUP också beslutat att förorda placering av verksamheten enligt alternativ B1. Patientsäkerheten inom slutenvården. Närhet mellan BUPs slutenvård och vuxenpsykiatrins slutenvård är ett krav AnorexiBulimiCenter är organiserad under förvaltningsområde BUP. Eftersom verksamheten är åldersövergripande behöver man vara lokaliserad med närhet till både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin Samordning och samband inom BUP förutsätter att deras olika verksamheter är lokalmässigt samlade Önskemål om en mer samordnad verksamhet mellan barnspecialiteterna kvarstår. Ett starkt önskemål från BUPs sida är att barnhabiliteringens verksamhet placeras i nära anslutning till BUPs lokaler. Separat Barnhus enligt Alternativ A2 resp B2, kommentarer; I och med att alternativ B1 förordas för placering av ny psykiatribyggnad måste tankarna om att samlokalisera barnspecialiteterna tills vidare läggas på is. Huvudargument för respektive emot en samlokalisering har varit; Fördel; Stärkt barnperspektiv med samordning och samlokalisering av BUP, Barnklinik och Barnhabilitering Nackdel; Barnklinikens nuvarande byggnad är svår att anpassa för anslutning av ny byggnad. En ombyggnation skulle generera stora kostnader för lokalanpassningar NYPS Kalmar, , Förstudie 3-2

145 Bilaga 4 BILAGA 3 SWOT SWOT-ANALYS 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K Utskriftsdatum MG/BG (5) SWOT-ANALYS NYPS-K av förstudien för psykiatrin i Kalmar ALTERNATIV A1 STYRKOR HOT 1. Framskjuten placering av byggnaden vilken gör den lätt tillgänglig. 2. Utemiljö på inbyggda innergårdar. 3. Utblickar från patientrum mot parken. 4. Byggnationen nedbruten i flera byggnadskroppar ger småskalighet och en indelning kopplad till verksamheten. 5. Öppenvårdsmottagningarna och slutenvård kan lokaliseras på samma våningsplan. 6. Egen entré till verksamheten ger ett trevligt välkomnande. 7. Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. 8. BUP:s läge orienterat med närhet till barnsomatiken. 9. Närheten till busshållplats. 10. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. 11. Expansionsutrymme möjliggör framtida placering av Barnhabilitering i samma hus som BUP 12. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. 1. Risk finns att vi inte får riva byggnad 05 p.g.a. byggnadsantikvariska synpunkter från myndigheterna. SVAGHETER 1. Placering av byggnaden ger begränsningar i utemiljön. 2. Placering av byggnaden ger högre kostnad p.g.a. att det genererar fler följdprojekt jmf alt B1. 3. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande parkeringsytor i stor utsträckning. 4. Nya lokalytor kräver utökade parkeringsbehov vilket ej kan tillgodoses avseende närparkeringen. 5. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en mer samlad byggnadskropp. 6. Långt mellan sjukhusets huvudparkering, sjukhusets huvudentré och verksamhetsens entré. 7. Begränsningar från omgivande byggnader, vägar infarter och kraftförsörjningsbyggnader. 8. Framtida tillbyggnadsmöjligheter för somatiken är begränsad. 9. Nuvarande infart från Ståthållaregatan måste flyttas i läge. 10. Bef. kulvertsystem måste byggas om och utökas. MÖJLIGHETER 1. Nytt parkeringshus/parkeringsdäck kan lösa parkeringsbehovet. 2. Takterrasser kan byggas på taket för att förbättra utemiljön och öka de gröna ytorna. 3. Möjlighet att lägga på barnhabiliteringen ovanpå BUP. NYPS Kalmar, , Förstudie 4-1

146 BILAGA 3 SWOT-ANALYS Bilaga :070\SWOTANALYS NYPS-K Utskriftsdatum MG/BG (5) ALTERNATIV A2 STYRKOR HOT 1. Framskjuten placering av byggnaden vilken gör den lätt tillgänglig. 2. Utemiljö på innergårdarna som är inbyggd. 3. Utblickar från patientrum mot parken. 4. Byggnationen nedbruten i flera byggnadskroppar ger småskalighet och en indelning kopplad till verksamheten. 5. Öppenvårdsmottagningarna och slutenvård blir på samma våningsplan. 6. Egen entré till verksamheten ger ett trevligt välkomnande. 7. Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. 8. Närheten till busshållplats. 9. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. 10. Stärkt barnperspektiv genom att BUP, Barnhabiliteringen och Barnsomatiken samlokaliseras. 11. Skyway över infartsvägen försvinner, vilket innebär att befintlig infart kan vara kvar. 12. Effektivare lokalutnyttjande med flera gemensamma ytor och lokaler 13. Egen entré till barnverksamheten ger ett trevligt välkomnande. 14. Samlad heldygnsvård resp. öppenvård för barn. 15. Ger en tydligare avslutning av hörnet Ståthållaregatan - Stensbergsvägen och stärker upp sjukhusområdets gestaltning. 16. Koppling/närhet till övriga sjukhusområdet genom accesspunkt i varje byggnad (vuxen/bup) 17. Rivning av hus 08 medför utökning av grönområdet och ökar dagsljusinsläppet i hus Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. 1. Risk finns att vi inte får riva byggnad 05 p.g.a. byggnads-antikvariska synpunkter från myndigheterna. 2. Projektet blir mer omfattande med Barnhuset, vilket kan påverka att beslutet ej kan tas beroende på det ekonomiska åtagandet blir stort. 3. Blir en omfattande ombyggnad i hus 18 som påverkar befintlig verksamhet. SVAGHETER 1. Placering av byggnaden ger begränsningar i utemiljön. 2. Placering av byggnaden ger högre kostnad p.g.a. att det genererar många följdprojekt. 3. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande parkeringsytor i stor utsträckning. 4. Nya lokalytor kräver utökade parkeringsbehov vilket ej kan tillgodoses med placeringen av byggnaden avseende närparkering. 5. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en mer samlad byggnadskropp. 6. Långt mellan sjukhusets huvudparkering, sjukhusets huvudentré och verksamhetsens entré. 7. Begränsningar från omgivande byggnader, vägar infarter och kraftförsörjningsbyggnader. 8. Kravet på ändamålsenliga lokaler genererar omfattande ombyggnader i hus Invändig förbindelse ovan mark saknas mellan BUP och vuxenpsykiatrin. 10. Delning av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. 11. Säkerhetsaspekterna kräver byggnadstekniska anpassningar i ombyggnad av bef. lokaler 12. Insyn från bef. byggnader i nybyggnader och skuggas av höga hus. 13. Placering av byggnader genererar rivning av hus Framtida tillbyggnadsmöjligheter för somatiken är begränsad. 15. Uppdelningen barn/vuxen i olika huskroppar försvårar samband mellan avdelningar och ger krångliga kommunikationer som också ger sämre flexibilitet. MÖJLIGHETER 1. Nytt parkeringshus/parkeringsdäck kan lösa parkeringsbehovet. 2. Takterrasser kan byggas på taket för att förbättra utemiljön och öka de gröna ytorna. NYPS Kalmar, , Förstudie 4-2

147 Bilaga 4BILAGA 3 SWOT-ANALYS 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K Utskriftsdatum MG/BG (5) ALTERNATIV B1 FÖRESLAGET ALTERNATIV STYRKOR 1. Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. 2. Andelen följdprojekt färre än alt. A1 3. Lättorienterat i byggnaden 4. Bra generalitet och flexibilitet inom husets väggar och en samlad huskropp. 5. Centralt placerat trapp- och hisshus med dagsljus som binder ihop de båda huskropparna. 6. Central placering i naturlig förlängning av sjukhusets entré och sjukhusets framsida. 7. Gemensam egen entré till all psykiatriverksamhet. 8. En vårdavdelning och en öppenvårdsavdelning på samma plan vilket speglar vuxenpsykiatrins verksamhetens modell för framtida arbetssätt. 9. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. 10. En solitär byggnad med egen identitet och stark arkitektonisk form ger tydlighet 11. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. 12. Inbyggda gårdar 13. Ingen insyn från intilliggande byggnader 14. Läget, mindre begränsande faktorer i omgivningen, tillgänglig yta för nybyggnation är god 15. Närparkering möjliggörs 16. Sammanhängande byggnadskroppar ger ökad flexibilitet mellan olika verksamhetsgränser och effektiviserar vårdprocesserna 17. Skuggas inte av intilliggande byggnader 18. Takterrass möjlig 19. Terrass o balkong i söder/västläge 20. Utemiljö kan tillskapas med ny planering närmast huset 21. Vackra utblickar mot grönområde/koloniområde i syd och väst SVAGHETER HOT 1. Avståndet till barnsomatiken. 2. Befintlig byggnad 30 (reservkraft) samt inlastningen till hus 21 utgör två begränsande parametrar genom sina placeringar inom området 3. Ytparkering försvinner och annan parkering måste skapas inom sjukhusområdet. 4. Längre avstånd från sjukhusets huvudentré till psykiatrin. 1. Alternativet tar fler parkeringsplatser i anspråk för byggnationen MÖJLIGHETER 1. Möjliggör vidare expansion på nuvarande parkeringsplats, genom bygga P-hus. 2. Placeringen tar inte ytor i anspråk vilket medför möjligheter för expansion av somatisk verksamhet i norra delen av kvarteret. 4-3 NYPS Kalmar, , Förstudie

148 BILAGA 3 SWOT-ANALYS 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K Utskriftsdatum MG/BG (5) Bilaga 4 ALTERNATIV B2 STYRKOR 1. Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. 2. Andelen följdprojekt färre än alt. A1 3. Lättorienterat i byggnaden 4. Bra generalitet och flexibilitet inom husets väggar och en samlad huskropp. 5. Centralt placerat trapp- och hisshus med dagsljus som binder ihop de båda huskropparna. 6. Central placering i naturlig förlängning av sjukhusets entré och sjukhusets framsida. 7. En vårdavdelning och en öppenvårdsavdelning på samma plan vilket speglar vuxenpsykiatrins verksamhetens modell för framtida arbetssätt. 8. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. 9. En solitär byggnad med egen identitet och stark arkitektonisk form ger tydlighet 10. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. 11. Inbyggda gårdar 12. Ingen insyn från intilliggande byggnader 13. Läget, mindre begränsande faktorer i omgivningen, tillgänglig yta för nybyggnation är god 14. Närparkering möjliggörs 15. Sammanhängande byggnadskroppar ger ökad flexibilitet mellan olika verksamhetsgränser och effektiviserar vårdprocesserna 16. Skuggas inte av intilliggande byggnader 17. Takterrass möjlig 18. Terrass o balkong i söder/västläge 19. Utemiljö kan tillskapas med ny planering närmast huset 20. Vackra utblickar mot grönområde/koloniområde i syd och väst STYRKOR 21. Stärkt barnperspektiv genom att BUP, Barnhabiliteringen och Barnsomatiken samlokaliseras. 22. BUP, Barnhab och Barnsomatiken knyts samman genom inre förbindelse till hus Effektivare lokalutnyttjande med flera gemensamma ytor och lokaler 24. Egen entré till barnverksamheten ger ett trevligt välkomnande. 25. Samlad heldygnsvård resp. öppenvård för barn 26. Skapar ett psykiatrins hus för vuxenpsykiatrin på ett tydligt och tilltalande sätt. 27. Barnhuset ger en tydligare avslutning av hörnet Ståthållaregatan Stensbergsvägen tillsammans med vuxenpsykatrin, vilket stärker upp sjukhusområdets gestaltning i sin helhet. 28. Rivning av hus 08 för Barnhuset medför utökning av grönområdet och ökar dagsljusinsläppet i hus Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. NYPS Kalmar, , Förstudie 4-4

149 Bilaga 4 BILAGA 3 SWOT-ANALYS 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K Utskriftsdatum MG/BG (5) SVAGHETER 1. Uppdelning i olika byggnadskroppar 2. Befintlig byggnad 30 (reservkraft) samt inlastningen till hus 21 utgör två begränsande parametrar genom sina placeringar inom området 3. Ytparkering försvinner och annan parkering måste skapas inom sjukhusområdet. 4. Längre avstånd från sjukhusets huvudentré till vuxenpsykiatrin. 5. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande parkeringsytor i utsträckning.för Barnhuset. 6. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en mer samlad byggnadskropp. 7. Kravet på ändamålsenliga lokaler genererar omfattande ombyggnader i hus 18 för Barnhuset. 8. Delning av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. 9. Säkerhetsaspekterna kräver byggnadstekniska anpassningar i ombyggnad av bef. lokaler för Barn. 10. Insyn från bef. byggnader i nybyggnader och skuggas av höga hus för Barn. 11. Placering av Barnhuset genererar rivning av hus 08. HOT 1. Alternativet tar fler parkeringsplatser i anspråk för byggnationen MÖJLIGHETER 1. Möjliggör vidare expansion på nuvarande parkeringsplats, genom bygga P- hus. 2. Placeringen tar inte ytor i anspråk vilket medför möjligheter för expansion av somatisk verksamhet i norra delen av kvarteret. 4-5 NYPS Kalmar, , Förstudie

150 Bilaga 5 Parkering på sjukhusområdet För att tillgodose behovet av parkering har olika alternativa förslag studerats. Förutom i förstudien redovisat förslag har följande scenarier studerats. Förslagen har inte kopplats till de olika alternativen av nybyggnation och kostnader för att skapa parkeringsplatser som ersätter ianspråktagna parkeringsplatser har ej medtagits i förstudien. I en separat tabell redovisas hur många nya parkeringsplatser som erfordras vid de olika förslagen för nybyggnation av psykiatrilokaler. Förslagen utgörs av tre typer av parkering, som har provats i olika kombinationer beroende på disponibel mark och behovet av parkeringsplatser: Parkeringsdäck. Utförs som ett däck på ca 1,5 m över omgivande mark kombinerat med en nedre del utförd som en nedgrävd markparkering ca 1,5 m under mark. Den nedgrävda ytan förses med markbeläggning utan betongplatta och omges med antingen släntar eller stödmurar. Däcket förses med korta ramper. Denna typ av parkering har en kostnad per bilplats som är betydligt högre än markparkering, men lägre än ett parkeringshus. Parkeringshus. Den dyraste formen av parkering. Den ger också mindre flexibilitet då den utgör ett större fastighetskapital och är svårare att bygga till. Fördelen är att använd yta kan minimeras och behovet av p-platser täckas med tillräckligt antal våningar, vilket ger stor flexibilitet i planeringen. Exempel på principutformning parkeringsdäck Slänt el. stödmur Markbeläggning utan btg-platta Markparkering. Om markytan finns är det det mest ekonomiska alternativet och ger också en flexibilitet för framtida byggnation. Uppdelning i personalparkering och besökande har inte gjorts. Handikapplatser kommer att lösas i samband med entréer till de nya byggnaderna. De visade förslagen är endast skisser för bedömning av hur behovet av nya parkeringsplatser kan lösas och vilka konsekvenser det får. NYPS Kalmar, , Förstudie 5-1

151 Bilaga 5 A1 Parkeringsbehov vid olika scenarion Parkeringsbehovet som redovisas är endast det behov som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området samt av de platser som försvinner genom nybyggnation av lokaler för psykiatrin. A2 Antal parkeringar som försvinner pga. nybyggnation enligt illustrationer Antal parkeringar som försvinner i kv. Vallmon Tillkommande behov av parkeringar* Totalt antal parkeringar som behövs tillskapas pga nybyggnation av psykiatrin * Verksamheter från centrum som flyttar in. ** Förordat förslag A1 A2 B1** B B1 B2 Exempel på fasadutformning P-hus 5-2 NYPS Kalmar, , Förstudie

152 Bilaga 5 Scenario P1 Förslaget innebär att en del av befintlig markparkering i sydväst byggs om till p-däck i två plan och med access via korta ramper. P1 Parkeringsförslag Antal parkeringar i p-däck Varav antal parkeringar som tillskapas* P Totalt * Antal parkeringar i p-däck minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. NYPS Kalmar, , Förstudie 5-3

153 Bilaga 5 Scenario P2 Scenariet omfattar parkeringshus i sydväst och markparkering i norr. P2 c d Förslaget innebär att ett nytt parkeringshus i tre plan byggs i sydväst. Antalet plan kan ökas för att ge fler platser. b I norr föreslås markparkering på hus 04 samt hus 06:s plats samt framför hus 07. Vid rivning av hus 07 kan 40 p-platser till skapas (streckad yta vid d). Ett parkeringshus ger de största kostnaderna per ny parkeringsplats. a Parkeringsförslag Antal parkeringar i p-hus resp. markparkering (per/plan) Varav antal parkeringar som tillskapas* P2 - a 450 (150) 350 P2 - b P2 - c P2 - d Totalt * Antal parkeringar i p-hus / markparkering minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. 5-4 NYPS Kalmar, , Förstudie

154 Bilaga 5 Scenario P3 Scenariet omfattar parkeringsdäck i 2 plan i sydväst och i norr. Förslaget innebär att en del av befintlig markparkering i sydväst byggs om till p-däck i två plan. I norr föreslås ett parkeringsdäck (b), i två plan, på hus 06:s plats. P3 b Förslagets fördel är att parkeringsdäck med öppen eller nedgrävd botten utan betongplatta ger jämfört med parkeringshus en lägre kostnad per parkeringsplats. a Parkeringsförslag Antal parkeringar i p-däck (per/plan) Varav antal parkeringar som tillskapas* P3 - a 300 (150) 200 P3 - b 110 (55) 90 Totalt 410 (205) 290 * Antal parkeringar i p-däck minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. NYPS Kalmar, , Förstudie 5-5

155 Bilaga 5 Scenario P4 Scenariet omfattar en markparkering bakom nuvarande ambulansstation. P4 Förslaget har främst en inriktning att vara ett förslag för personalparkering eller långtidsparkering för patienter. Parkeringen utförs som en asfalterad yta på ca m 2 varav m 2 är infart till parkeringen. Parkeringen medger en parkering för 500 bilar. Förslagets fördel är en markparkering på en yta som idag inte brukas för någon permanent verksamhet och till en låg kostnad. Parkeringsförslag Antal parkeringar i markparkering Varav antal parkeringar som tillskapas* P Totalt * Antal parkeringar i markparkering minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. 5-6 NYPS Kalmar, , Förstudie

156 Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby Landstinget i Kalmar län 1 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

157 Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby Innehåll Innehåll... 2 Organisation... 3 Ärendets beredning... 3 Uppföljning... 3 Projektorganisation... 3 Sammanfattning Bakgrund Uppdrag, direktiv Projektmål Bakgrund Folktandvården Nulägesbeskrivning Verksamhetens mål Tidigare tagna beslut Risker Förslag Gemensamma utrymmen Försörjning Teknisk försörjning Utrymmesredovisning Ekonomi Tidplan... 8 Bilagor... 8 Landstinget i Kalmar län 2 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

158 Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby Organisation Ärendets beredning Ärendet har beretts av Landstingsservice i samverkan med Folktandvårdsförvaltningen. Utsedda verksamhetsföreträdare har deltagit i arbetet med framtagande av Avdelningsfunktionsprogram (AFP) och Rumsfunktionsprogram (RFP). Regelbundna möten har hållits mellan byggprojektledare, funktionsplanerare och verksamhetsföreträdare. Projektrelaterad information har kontinuerligt delgivits klinikchefen under förstudien. Uppföljning Rapportering sker regelbundet, enligt intervall bestämda i projektplan. Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget sker i samband med ordinarie delårs- och årsbokslut. Projektorganisation Landstinget i Kalmar län 3 (8) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten