DistriktsNytt NR 5 HÖRSELSKADADES DISTRIKT I STOCKHOLMS LÄN

Transkript

1 DistriktsNytt NR 5 HÖRSELSKADADES DISTRIKT I STOCKHOLMS LÄN 2009 Distriktets 40-årsjubileum Privatiseringens decennium Heminstruktörsdag Hörselskadades dag i Järfälla KBT och mindfulness Cia kandiderar till landstinget 1

2 INNEHÅLL 4 DISTRIKTETS 40-ÅRSJUBILEUM 5 HEMINSTRUKTÖRSDAG 6 VUXENDÖVRÅDET 7 ANHÖRIGDAG MED TEMA HJÄLPMEDEL 7 SCDS - SENIOR CANAL DEHISCENCE SYNDROME 8 KBT OCH MINDFULNESS 8 HÖRSELSKADADES DAG I JÄRFÄLLA 9 CIA KANDIDERAR TILL LANDSTINGET 11 INTRESSEFÖRENINGEN ÖVERKÄNSLIGHET FÖR LJUD (ÖFL) 12 TINNITUS: KURS I MINDFULNESS ELLER MEDVETEN NÄRVARO 13 MENIÉREFÖRENINGEN FYLLDE 10 ÅR 15 TEXTAD KULTUR 15 VÄNTETIDER HÖRAPPARATUTPROVNING OMSLAG HYViS fi rade jubileum med hörseltema Foto: Fotograf Joe Sundelin 2 REDAKTION REDAKTÖR: ULLA SAND ANSVARIG UTGIVARE: YVONNE OLSEN REDAKTION: DISTRIKTSNYTT, HÖRSELSKADADES DISTRIKT, BOX , STOCKHOLM. UTKOMMER MED 5 NR/ÅR. Signerade artiklar är författarens åsikt och där så uttryckligen anges, är det organisationens åsikt. MANUSSTOPP 11/1-10 NÄSTA NUMMER BERÄKNAS POSTAS 29/1 ÖVRIGA MANUSSTOPP: 1/3 (POSTAS 26/3), 17/5 (POSTAS 211/6), 16/8 (POSTAS 3/9), 8/11 (POSTAS 3/12). DISTRIKTSNYTT SKICKAS TILL MEDLEMMARNA I DISTRIKTETS LÄNSFÖRENINGAR SAMT 10 EX TILL VARJE LOKAL FÖRENING.

3 PRIVATISERINGENS DECENNIUM Det slår mig att detta nummer av Distriktsnytt markerar slutet på 00-talet, ett decennium har nu gått av det nya seklet. Ett årtionde som inneburit stora förändringar i många avseenden. Omvälvande händelser har medfört att vi ser annorlunda på världen, barriärer har rivits men nya tillkommer ständigt. Ur ett landstingsperspektiv i Stockholm är det ingen tvekan om var det största förändringarna skett: Privatiseringen av verksamheter som lagts på entreprenad. Jag har ingen procentsiffra på hur stor del av landstingets verksamhet som idag ligger i privata händer. Inom kollektivtrafiken är det en mycket hög siffra; inom vården lägre men ändå mycket märkbar. Vem eller vilka ska bedriva hörselvård? Vad gäller hörselvård inklusive hjälpmedel så lever vi (än så länge?) i en blandekonomi. Vi har fått uppleva att både hörapparaterna och hjälpmedel inklusive utprovning har handlats upp; liksom även reparationer. Glädjande nog finns det fortfarande en landstingsdriven hörselklinik med bra resurser för rehabilitering. Om detta finns olika åsikter, jag konstaterar att upphandlingsprocesserna har lett till att det tidigare monopolet i landstingets regi, i praktiken ersatts av en privat motsvarighet. Detta kan inte gagna någon, ska vi ha privata aktörer måste det finnas en reell valmöjlighet för alla, och inte bara för de välbeställda. Verksamheten får inte heller bara handla om utprovning, allas rätt till rehabilitering måste också säkras. Distriktet kommer att diskutera detta och andra förhållanden inom hörselrehabiliteringen i januari. I första hand gäller det att ta sikte på 2011, då gällande avtal med Avesina går ut. Det leder in på det pågående försöket med Fritt Val i bl.a. Stockholms landsting. Den 2 dec hålls ett stort utvärderingsseminarium om projektet med deltagande från både departements- och landstingsnivå. Så kanske vi kan börja det kommande året med lite mer vägledning i den här avgörande frågan. I varje fall hur ansvariga politiker ser på framtiden. Kanske är en auktorisation som i Skåne en bättre väg att gå. Erfarenheterna därifrån är hittills övervägande positiva. John Wayne och hans skjutjärn Man kan inte heller diskutera hörselvårdens organisation utan att samtidigt ta upp avgiftssystemet. Minst lika viktigt som organisationen, är ju hur politikerna utformar de avgifter vi ska betala för att få våra hjälpmedel. En titt ut i landet blir en avskräckande syn, fullständig anarki råder vad gäller avgifterna. Just den dag då detta skrivs har HRF släppt sin årsrapport med fokus på hörselvården: John Wayne bor inte här. Den visar med skrämmande tydlighet den nonchalans och lagtrots som brett ut sig i Sverige, en s.k. pickadoll-politik där man skjuter från höften. Inte mindre än 17 landsting av 21 har avgifter utanför det lagstadgade högkostnadskyddet. Detta system är inte rättvist, och innebär att man bryter mot Hälso- och Sjukvårdslagens regler, så även i vårt landsting. Tittar vi lite längre bakåt i tiden, ca 20 år, är det en stor försämring. Vi har nu den s.k. ordinationsavgiften på 600:- utanför högkostnadsskyddet. En rad hjälpmedel till hemmet som förut tillhandahölls av landstinget inklusive installation, får de allra flesta nu betala ur egen ficka. Nu går vi över till firande i olika former som vi brukar i december, vilket kulminerar i det vi kallar jul GODA HELGER önskar jag er alla, Jan L ordförande HRFs årsrapport finns på 3

4 DISTRIKTETS 40-ÅRSJUBILEUM Distriktet firade sitt 40-årsjubileum den 30 september med en föreläsningseftermiddag på Nürnberghuset. Dessutom bjöds på tårtbuffé som smakade utmärkt. Distriktsordförande Jan Lamby inledde med att nämna lite om vad som skett under de 40 år som gått. En del av bakgrunden till att distriktet bildades är att storlandstinget bildades när Stockholms stad och län gick samman och tog över ansvaret för bl a sjukvård och kollektivtrafik. En förändring som skett är att en del av hörselvården började upphandlas för 10 år sedan och utförs av privata entreprenörer. Positivt är att kontakten med landstingets förvaltning och ansvariga för upphandlingar blivit allt bättre. Via läns-hso ingår vi numera i en samverkansmodell där distriktet bl a har representanter i samverkansråd med SL. En annan samverkan som tillkommit är ordförandeträffar med andra döv- och hörselorganisationer i länet där t ex tolkfrågor är ett gemensamt område att bevaka och samarbeta kring. Helge Rask-Andersen, professor Akad sjukhuset Uppsala NanoEar Det är ett stort intresse kring forskning inom Nano. Exempelvis gör man försök att målrikta medicin till de celler som ska ha, istället för att medicinen går ut i kroppen.. Ett exempel kan vara att reumatiker och diabetiker tar sin medicin via nässpray istället för nålstick. Ett annat problem som skulle kunna lösas är att en miljon barn som dör pga utebliven vaccination då ingen kan ge sprutor eller smutsig utrustning istället kan få vaccinet i form av nässpray. Man har idag provat att ge läkemedel till celler i örat t ex mot tinnitus. För att få läkemedel in i snäckan för läkning kan man utanför snäckan lägga en svamp innehållande läkemedlet, så det rinner in i snäckan. Experimentellt, än så länge, kan nervceller återbildas. Eftersom Europas befolkning som är 65 år eller äldre kommer att öka med 65% år 2020, måste man satsa mer på forskning inom hörselområdet. Nanoteknologin är viktig för vetenskap och teknologi. Exempelvis kan nämnas att NASA Helge Rask-Andersen Arne Leijon Sten Hellström 4 är intresserad av forskningen då de behöver bättre hållfasta rymdfarkoster. Nanomedicin ger ett bättre behandlingssystem - lägga in en kanal i ett implantat för att få in läkemedel i innerörat - när det gäller CI gå genom runda fönstret och därmed inte behöva borra och förstöra kvarvarande hörsel - genterapi, att tillföra rätt cell medicin. För den som vill läsa mer: Arne Leijon, professor Tekn högskolan Buller ny hörteknik? Finns det hörapparater som hjälper i buller? På 70-talet gjorde hörapparaten det värre i bullrig miljö, idag har det blivit bättre - men problemet är inte löst! Metoder för signalförbättring - Med 3 mickar i apparaten, en rakt fram som är mest känslig och 2 åt sidorna som är okänsliga. Nackdelen med detta system är att det känsligt för vind. - Bullerundertryckning kan göras genom att man har en mikrofon i hörapparaten som känner till olika typer av ljud. Arne Leijon tror att i framtiden kommer en hörapparat som har massor av funktioner allt-i-ett dvs mobil, mick nära mun, mp3, trådlöst! Olika metoder för förbättringar kan vara - tystare asfalt - fler mikrofoner - statiskt bullerreducering - trådlöst För den som vill veta mer: Sten Hellström, verksamhetschef SLL Hörselvårdens framtid Tidig diagnostik bör göras på barn innan 3 månader, för att då kunna stimulera i den riktning man vill. Tester har visat att de som fått CI tidigt presterar bättre än de som fått vid 2-års ålder eller senare. Dock behövs bättre metoder för diagnostik. Det börjar komma vetenskapliga bevis för att tidig hörapparatanpassning ger bättre möjligheter att utveckla tal och språk än om de sätts in senare. Man måste sträva efter bättre diagnostik för vuxna med hör-

5 selnedsättning, särskilt vid anpassning av hörselhjälpmedel. Idag litar man alltför mycket på audiogrammet som egentligen är en ganska grov metod. Den tekniska utvecklingen av hörapparat, CI och benförankrad hörapparat kommer att fortsätta. Den tekniska audiologin måste stärkas igen! Politikerna kanske tror att det tekniska är löst? Framtiden kommer att innebära att forskningen på biologiska metoder utvecklas som hur man reparerar innerörat och inom genetiken för att få vetskap om orsak till skadan. Hur man behandlar hörselskador kommer också att utvecklas. Tidigare trodde man att hörselskydd skulle minska antalet hörselskador, i framtiden kommer biologiska preparat som tas som bullerprofylax inför t ex en konsert för att skydda hörseln. Idag finns flera aktörer inom hörselvården, landstinget och privata alternativ. En utveckling som nog inte kan hejdas och kanske inte ska hejdas. Sten Hellström tror att det skulle vara bra med konkurrens inom den privata sektorn, åtminstone några fler. Dock ska den landstingsdrivna hörselvården fortsätta representera den samlade hörselvården där tvärprofessionella arbetsteam möter barn och vuxna med olika grad av hörselskada. Hörselvården i landstingets regi kommer att vara den som ser funktionsbortfallet ur ett helhetsperspektiv. Det medicinska och pedagogiska-psykosociala måste hållas ihop. När man ser vilka finansiella problem som finns i landet är det troligt, enligt Sten, att det blir regionala kompetenscentra även när det gäller hörselvård. Hörselvården kommer att få ändrade roller, exempelvis kommer audionomerna att ta över den pedagogiska rollen. Audionomutbildningen kommer därmed att förändras. Stora krav ställs på uppföljning och kvalitetssäkring när hörselvården sprids på många aktörer. I oktober startar i Stockholm ett regionalt kvalitetsregister för hörapparatanpassning. Patienter som registrerats hos Avesina och Hörsel- och Balanskliniken kommer att inrapporteras. Brukare som fått hörapparat kommer efter 3 månader att få ge synpunkter genom en enkät som sedan analyseras. Uppföljning görs av Hörselbron, samarbetsplattformen som består av KTH, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och näringslivet i Stockholmsregionen. Sten Hellström avslutade med att konstatera att det är viktigt att politiker och beslutsfattare förstår att alla hörselproblem inte är lösta bara för att man får en hörapparat. Ulla Sand Heminstruktörer och HRFare samlades för information HEMINSTRUKTÖRSDAG 19 heminstruktörer och 8 HRF-are kom till Rosenlund torsdagsförmiddagen den 5 november. På plats fanns även representanter för Avesina, Hörteknik och Möllerströms Medical (MedEl cochleaimplantat). Ambitionen var främst att återuppta de regelbundna kontakterna mellan HRF och heminstruktörerna. Dagen började med kaffe och smörgås samt välkomsthälsning av vår distriktsordförande Jan Lamby. Därefter presenterade undertecknad distriktets och de lokala föreningarnas verksamhet samt berättade lite om HRF i stort, vårt intressepolitiska arbete och den kommande ljudkampanjen. Därefter fick Anna Eriksson från Hörteknik ordet och berättade om verksamheten på Gävlegatan. HRF hörteknik är helägt dotterbolag till riksförbundet och tillhandahåller det mesta från batterier till kommunikationssystem. Grupper får gärna boka tid för besök och testning av olika tekniska hörselhjälpmedel. Efter en liten bensträckare blev det Avesinas tur att presentera sig. Verksamheten har utökats med ytterligare mottagning i Stockholm (Kungsholmen) och därmed har köerna minskat. Förutom arbetet med basal hörselrehabilitering satsar man också på utbildning av bland annat heminstruktörer. Man erbjöd de närvarande att på plats anmäla sig till nästa utbildningstillfälle. Anders Wedholm från Möllerströms berättade om cochleaimplantat, vad det är och hur det fungerar. Heminstruktörer har tidigare arbetat enbart med hörapparater men nu börjar ljudprocessorer dyka upp här och var varför en viss grundläggande information kan vara bra. Så blev det dags för en längre paus med mingel och prat vid utställningsborden. Den sista timmen ägnades åt dels distriktets policydokument som behöver uppdateras, dels åt 5

6 behovet av utbildning för heminstruktörer. Alla tre utställarna var intresserade av att bidra med utbildningsinsatser. Det blev många diskussioner och förslag från riksförbundets äldreutbildning lyftes också fram i sammanhanget. Många påtalade också behovet av heminstruktörer och det katastrofala i att man på vissa håll tar bort dessa tjänster. Man efterlyser någon sorts examen eller certifiering för att höja yrkets status. Avslutningsvis bildades en liten arbetsgrupp som tillsammans med distriktets ombudsman ska arbeta vidare med de förslag som lämnades och enligt önskemål beslutades också om ett nytt möte under våren Webbadresser: Agneta Österman HÖRSELINFORMATÖRER KAN BOKAS! Distriktet har fyra informatörer som kan medverka med sina kunskaper och erfarenheter på alla slags möten för att öka förståelsen och kunskapen om hörselfrågor. De informerar även gärna i sjukhusens rehabiliteringsgrupper. Via distriktskansliet kan du kostnadsfritt boka en informatör, kontakta kansliet tel , fax eller kansli@ hrf-sthlmsdistrikt.org för att boka. Här är våra informatörer: Uno Svensson Yvonne Olsen Lena Nilsson Olof Karlsson VUXENDÖVRÅDET Här kommer litet nytt från vad vi i vuxendövrådet arbetat med under hösten. Nu är delningen av tolkcentralen genomförd. Från och med 1 november är alla tolkar privatiserade i 39 privata bolag. De är ordnade i rangordning och tolkcentralen kommer boka dem i den ordningen. Det finns för få vuxendövtolkar, men tolkcentralen kommer i första hand att boka de utbildade tolkarna. Tolkcentralen vill också ha besked om tolkningen inte utförs till belåtenhet. Vi kommer senare att få info om vart vi ska vända oss. Vi hoppas på utbildning av fler tolkar, men har inget besked att ge nu. Tolkcentralen på ny adress Från 1 december finns tolkcentralens beställardel på Norrtulls sjukhus Besöksadress: Norrtullsgatan14, Norra infarten, port H Stockholm. Öppettider: må-fre kl Taltel , texttel , fax , bildtel tc.stockholm@sip.nu tolkcentralen@sll.se Hemsida Textkvot på Stadsteatern Under 2010 kommer Stadsteatern att införa en kvot för hörselskadade och döva till textade föreställningar. Man kan beställa biljetter på tre sätt: ringa Kundtjänst , kundtjanst@ stadsteatern.stockholm.se eller besöka biljettkassan. På frågan varför Rapport ibland är dåligt textad blev svaret från Magnus Rönnlid på SVT att han inte visste om det. Men bad om exempel så han kan kolla upp, kontakta Ingrid Bengtsson om dag och tid (se nedan) så sänds meddelandet till honom.frågan om varför direkttextade program inte textas vid repriser blev svaret att de har inte den tekniken än. På frågan om varför inget meddelande noteras vid tekniskt fel blev svaret att oftast försöker teknikerna rätta till felet först och går det inte så lägger de in meddelande. När SVT.Play var nytt på Internet så textades en del av de svenska programmen där. Numera textas det inte beroende på att utvecklingen inte är klar för att texta programmen. Vi får se tiden an när de kan göra det. Kontakt med Jan-Olof Bergold på Riksförbundet angående textning av svenska program i bl.a. TV3, TV6 och TV8 så kommer det nästa år direktiv från EU angående textning av program på bl a svenska i de kommersiella kanalerna.. Hoppas det ger resultat. Tidigare besked från TV 3 var att det var under utredning, troligen en ekonomisk fråga. Kontakta mig gärna på ingrid.bengtsson@bredband.net, texttel eller via föc och begär så försöker jag ge svar eller undersöker frågor. Ingrid Bengtsson 6

7 ANHÖRIGDAG MED TEMA HJÄLPMEDEL Den 10 oktober deltog Hörselskadades Distrikt i Stockholms län tillsammans med Stockholmsföreningen på den så kallade Anhörigdagen i Stockholms stadshus. I den pampiga Gyllene Salen hölls själva utställningen där ett ganska stort antal aktörer visade upp sig. Huvudtemat var hjälpmedel av olika slag, men ett flertal organisationer var också på plats för att informera om sin verksamhet. Dagen innehöll mängder av seminarier för besökarna och tidvis var det ganska tomt i vid utställarborden. Mitt på dagen serverades smörgås och kaffe i Gyllene Salen och då blev det plötsligt fullt med folk som gick runt och pratade och frågade. Den katastrofala ljudmiljön blev påtaglig. Tio meter i takhöjd, guldväggar och marmorgolv är inte det bästa! Gyllene Salen ligger en våning ovanför den mer välkända Blå Hallen (där nobelfestligheterna äger rum). De seminarier och underhållningspunkter som ägde rum där nere ekade upp till våningen ovanför, men det visade sig att slingan fungerade perfekt om man försökte lyssna ute på balkongen. Dagen blev trots detta givande och vi delade ut en hel del informationsmaterial om distriktets och föreningens verksamhet. Då vi delade bord med några av länets heminstruktörer blev det också bra diskussioner med dem kring utbildningsbehov och samverkan med lokala HRF-föreningar. En bra dag på det hela taget, men kvar på bordet när vi gick lämnade vi en sån där tappa-lapp från HRF om den dåliga ljudmiljön. Agneta Österman SCDS - SENIOR CANAL DEHISCENCE SYNDROME Jag har fått diagnosen SCDS, Senior Canal Dehiscense Syndrome. Det kallas också Takfönster i Sverige. Det är ett hål eller rubbning på balansorganet. Jag har klarat mig ganska bra med min hörselnedsättning tills för några år sedan, när jag märkte att jag inte längre hörde lika bra på mitt så kallade bra öra. Hörselproven visade inte någon större förändring. Men efter det kom ett fruktansvärt pulserande hjärtljud i mitt huvud/öronen. Det var mycket värre än min vanliga tinnitus. Jag gick till neurologer och öron-näsa-halsspecialister men ingen kunde ge mig svar. Stressen ledde till daglig huvudvärk och migrän, dessutom depression och isolering. Jag kunde inte längre arbeta och är sedan snart 2 år heltidssjukskriven. Efter det pulserande hjärtljudet kom andra, mer besvärande symptom, värst var ljudet/känsla i huvudet/öronen för varje fotsteg jag tog och tar. Fotstegen gör ont och kan liknas med att man hoppa ner från en höjd vid varje steg. Jag älska att promenera, och har tidigare gått med gå stavar, men det blir dubbelt upp med smällen i huvud/öronen. Nu de sista månaderna har jag också blivit mycket mer känslig för ljud. Det kan vara många olika ljud. Balansen har också rubbats. Dessutom har min uppfattning av ljud blivit mycket sämre, allt låter förvrängt och min egen röst låter fruktansvärt. Ni som har lock i örat har en liten aning om hur det kan låta. Jag hör de flesta kroppsljud, kliar jag mig på benet så låter det i huvudet. Jag hör ögonen röra sig, muskler, ben och leder när jag rör på mig eller när jag sitter tyst, när jag äter, andning osv. Isolering blir en följd av detta, jag orka inte träffa mer än en eller två förstående personer åt gången och även då kan jag bli riktigt trött efteråt. Jag har tur som känner så många underbara hörselskadade människor, och har nu börjat på TSS-kurs (Tecken som stöd) igen. Det kan underlätta väldigt mycket för mig. När jag fick min diagnos för snart ett år sedan var det en jättelättnad. Mest för att jag nu kunde berätta för folk om syndromet och inte känna mig som en som kanske var inte riktig klok och dessutom lat och inte ville arbeta. Jag har fått många tveksamma blickar både från husläkare och andra. Skönt att jag nu kunde informera och lämna över faktamaterial till dem. Jag tror att det måste finnas en hel del människor som inte fått diagnosen ännu och måste lida mycket av detta. Min öronnäsa-halsläkare var för en tid sedan på en utbildning om SCDS. Innan dess visste han och hans kollegor inget om det och kunde inte hjälpa mig. Det är inte mer än år sedan SCDS upptäcktes i USA. Där opererar de och lappar hålet på balansorganet. Jag har hittat en film på Youtube SCDS- The musicain who heard too much och är nu medlem i Jag har fått mycket gensvar från det sistnämnda. Sue 7

8 KBT OCH MINDFULNESS Under kvällen den 28 oktober fick vi tillfälle att lyssna på Peter Engmark, leg. kiropraktor och kognitiv beteendeterapeut, när han berättade om KBT och Mindfulness- framgångsrik väg för smärtbehandling. HÖRSELSKADADES DAG I JÄRFÄLLA Liksom de senaste åren hade Järfällaföreningen planerat hörseltest och teknikutställning, numera i HSO:s nya lokaler på Kopparvägen 17 i Kallhäll. Tillströmningen var som vanligt stor. Ett 20-tal personer fick chansen att prova hörseln hos audionom Ching Huang, Jakan Hörsel. Av dessa hade en handfull så dålig hörsel att de rekommenderades att gå vidare för att skaffa hörapparat. Övriga hörde mer eller mindre dåligt och uppmanades att hålla koll på hörseln i fortsättningen. Tillströmningen var så stor att vi på slutet fick säga nej till flera som önskat delta i hörseltestet. Uno Svensson från Huddingeföreningen deltog med HRF:s teknikutställning som var mycket uppskattad. Föreningen bjöd på kaffe med dopp och skraplotter såldes till föreningens fromma. Många av dagens besökare var glatt överraskade av att finna en lokal förening där de bor och sade 8 Peter berättade på ett personligt och lätt förståligt sätt om vad KBT och mindfullness är och var det kommer ifrån. Mindfullness, eller som det heter på svenska, medveten närvaro, kommer ursprungligen från buddismen och är en fler Peter Engmark tusenårig lära. Det handlar om att få perspektiv på livet och att utmana gamla tankemönster med hjälp av beteendeterapi. Det är en teknik att styra sin uppmärksamhet med avsikt, i ögonblicket, nuet, och utan värdering. Vi bör vara medvetna om att vi lever med NAT - negativa automatiska tankar, de är snabba, spontana tankar som en bio i huvudet och bildar vårt mentala landskap. Tankefällor är selektiv uppmärksamhet, förhastade slutsatser, övergeneralisering, önsketänkande, personalisering, allt eller intet-tänkande, känslotänkande (svart-vitt) och etiketter. - Vi måste våga släppa gamla livsmönster, men rädsla handlar ofta om att vi inte vågar möta det nya jaget. Medveten närvaro är en viktig nyckel till ett bättre liv, säger Peter Engmark, som har stor egen erfarenhet av att det han pratar om faktiskt fungerar. Han har tagit makten över både smärta och rädsla. Han berättade om sju attityder som man jobbar med i mindfulness: * Nybörjarsinne * Tålamod * Tillit * Att inte döma * Acceptans - tillåta * Låt gå - släpp det, gå vidare * Inte sträva * Prestation - Doing Acceptans, till exempel, innebär att du bekräftar din tinnitus, dina sömnproblem, din ångest, att lägga ner kampen. Det är början till läkningen. Det är inte lätt men det går, med envishet och övning. Vi behöver lära oss att lyssna på kroppen och att lära oss att inte stressa i onödan. Vi behöver också känna tilltro till vår egen förmåga, för vi klarar mer än vi tror och kroppen har en fantastisk läkningsförmåga. Att leva i nuet är att känna dofterna när man lagar mat, att se grönsakernas färgnyanser, känna smakerna, tänka på hur det känns att skära löken. Tänk på det nästa gång du lagar mat och du har gjort en övning i medveten närvaro. Svårare än så behöver det inte vara. Vill du veta mer, gå gärna in på Marie Nordstrand, Tinnitusföreningen Uno Svensson sig vara intresserade av att bli medlemmar. Hittills har 2 nya anmält sig. Vår medlemssekreterare, Sören Arvetun övertog listan på dem som fått hörseln testad och skickar som vanligt forts sid 9

9 ut information om vår förening, så förhoppningsvis får vi ännu fler nya medlemmar. Tack alla som var med och jobbade! Järnvägar, blommor och karneval! Lördagen den 29 augusti i strålande sol samlades en busslast medlemmar i HRF Järfälla för en tur bland Upplands sevärdheter. Resan började med Alunda där vi besökte Modelljärnvägen. Alla blev som barn på nytt när vi dels fick höra berättelsen om hur anläggningen kommit till, dels fick chans att själva köra tåg med hjälp av knappar och vred. Utställningen bestod av flera olika anläggningar små miniatyrstäder, med hus, berg och natur. Hus, gator och tåg hade belysning som kunde tändas o släckas, mycket tjusigt och naturtroget. Efter tågvisningen och kaffe kunde de som ville vandra runt i den trädgårdsanläggning med kända och okända växter som finns på baksidan. Gården har tidigare varit handelsträdgård och man säljer fortfarande sommarblommor. Så styrde vi kosan vidare mot Österbybruk med dess vackra Herrgård, där vi fick avnjuta lunch i herrgårdsmiljö. Mätta och belåtna kunde vi sedan vandra runt i Österbybruk och bl a titta på marknad med försäljning av blommor, konsthantverk, sylter, inläggningar och andra delikatesser. Dagens sista anhalt blev Gimo, där man har karneval på bruksgatan på 20-dag Knut varje år sedan hundra år ungefär, men med anor från tidigare århundraden. Man klär ut sig i fantastiska hemmagjorda dräkter och frossar i hemska masker. Maskerna sparas och visas upp på Knutmassomuséet. Utställningen finns uppe på vinden med spännande spökbelysning. Vi var nu glada att åter sätta oss i bussen för hemresa efter en dag full av spännande upplevelser. Då vi alla hör mer eller mindre dåligt hade vi som vanligt med den slingväska som vår förening fått Järfälla kommun att köpa in och som finns att låna vid behov. Tack alla trevliga människor som var med och tack Gull Leander för att du ordnat allt! Inga Hägerbring, HRF Järfälla Upplands-Bro HRF HYVIS Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län HRF är en partipolitisk obunden organisation, så nedanstående intervju ska inte ses som partipropaganda utan visa att det finns hörselskadade som både vill och kan arbeta politiskt. Cia kandiderar till landstinget När jag upptäcker att en av mina gamla HiSUS-ungdomar Cia Bentele kandiderar till landstinget blir jag nyfiken! Hur kommer det sig att en hörselskadad tvåbarnsmamma beslutat sig för att satsa på politik? Vi möts en fredagsmorgon på Rosenlund, Cia har just följt sina barn till skolan. Cia berättar att hon är 34 år och bor med sin sambo i Sigtuna. Barnen från det tidigare äktenskapet, 7 och 9 år, bor växelvis hos mamma och pappa. Cia är barndomshörselskadad samt har en neurologisk skada. Politisk intresserad har Cia varit länge, och för 7 år sedan gick hon med i Folkpartiet och ville att de skulle lyfta fram handikappfrågor. Men hon kände ingen respons på detta. För två år sedan kom hon i kontakt med en moderat riksdagsman, och vid samtal kring handikappolitik kände hon att hon fick respons på sina synpunkter. I maj 2010 går hon ut socialhögskolans socionomutbildning med inriktning på äldre och funktionshindrade. Lärarna där har uppmuntrat henne att som socionom satsa på handikappolitik. Förra hösten praktiserade Cia som LSS-handläggare på ett socialkontor och fick då se hur verkligheten såg ut. Hon blev chockad det stämde inte riktigt med studielitteraturen! Handledaren var mycket bra och de diskuterade mycket handikappolitik. Detta medförde att hon skrev massor av förslag på vad som måste ändras till Moderaterna som hon numera valt att tillhöra politiskt. Här fick hon nu kontakt med Daniel Snällman som kandiderar till riksdagen med fokus på handikappolitik. Han uppmanade Cia att kandidera både till riksdag och landsting, men hon har valt att satsa på landstinget och kommunalvalet i Sigtuna. Frågor Cia driver Det framkommer i vårt samtal att de stora frågorna Cia vill driva är attityd och bemötande. Hon säger att det är oerhört viktigt att öka kunskapen om funktionshinder bland vårdpersonal. Dels har hon upplevt okunskapen om funktionshinder bland vårdpersonal genom att ha jobbat inom vården och dels att själv blivit dåligt bemött främst inom vård och omsorg. forts sid 10 9

10 Jag påpekar att Moderaterna kanske inte är det parti som genom åren figurerat främst på barrikaderna när det gäller handikappolitik. Nej, säger Cia, exempelvis har Folkpartiet ett stort och digert handikappolitiskt program och därför gick jag med där för att driva frågorna men fick inget gehör. När jag senare kom i kontakt med Moderaterna visade det sig att de knappt hade något handikappolitiskt program. Här känner jag att det finns massor att göra, och jag får respons för mina idéer. Cia tycker att rent generellt gömmer de politiska partierna handikappolitiken. Självklart använder Cia hörselslinga på sina möten. Kanske behövs fler funktionshindrade i alla politiska partier både på kommunal, landstings- och riksdagsnivå..? Ulla Sand HYVIS FYLLDE 10 ÅR Och det gjordes med besked på Solnadals värdshus med drygt 70 gäster. Ordförande Ulla Thelander hälsade välkommen till kvällen med en enkelt konstaterade att vi HYViSar ju faktiskt både åldersmässigt och rent praktiskt befann oss mellan vaggan och graven (Karolinska sjukhusets BB på ena sidan av värdshuset, och Norra kyrkogården på den andra...!). En god middag avnjöts och följdes av hörselunderhållning. Alla bjöds bl a på en helt sagolik teckentolkning av Lyckliga gatan genomförd av en tss-elev som trots en-två lektioner ville genomföra tolkningen - alla attribut i rummet användes inklusive kropp och mimik! Dagen till ära var det ju faktiskt även Hörselskadades dag. Kvällen avrundades med ett regält gung på dansgolvet. Tack till alla som kom och gjorde kvällen lyckad! Se foton på NATTKNAPPEN Nu finns ett telefonnummer man kan ringa om man är ute och går på helgkvällar/nätter och vill ha sällskap i luren medan man går. Man talar om var man är och var man ska, och har linjen öppen medan man går och skulle något hända så ser personen i andra änden, som följer dig på en karta, att du får omedelbar hjälp. Knappa in numret i din mobil! NATTKNAPPEN, POLISENS JOURTELEFON Polisen svarar på frågan om tjänsten även gäller sms för att underlätta för hörselskadade/döva att kunna ta del av Nattknappen: I dagsläget finns tyvärr ingen möjlighet att ha kontakt med Nattknappen via sms eller liknande. Tanken finns med oss och vi hoppas kunna vidareutveckla Nattknappen med bland annat denna funktion i framtiden. HYVIS PUBKVÄLLAR på Shamrock, Folkungagatan 102 (T-bana Medborgarplatsen nära korsningen Renstiernas gata) Torsdagar kl 18-20: 7 jan, 4 febr, 4 mars, 1 apr, 3 maj Kom och ta en öl, cola eller kanske ät en bit. Vi sitter i Whisky-rummet eller vid bord intill. SHIBA-TRÄFFAR (Svenska hörselskadade med invandrarbakgrund) I nästa nummer av DistriktsNytt (i slutet av januari) kommer information om vårens träffar. PROJEKTET SLUT I nästa DistriktsNytt kommer en resumé av slutrapporten av HYViS Arvsfondsprojekt Hörselskadad med invandrarbakgrund - bli delaktiga! som nu håller på färdigställas. DART MED HÖRSELSKADADE? Finns intresse att bilda en dart-grupp för hörselskadade? Kontakta tel , ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.org Många sanlades på HYViS jubileum. 10 Foto: Joe Sundelin HYViS-medlem! Anmäl dig till HYViS e-postlista för att få snabb information av allehanda slag. ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.org

11 INTRESSEFÖRENINGEN ÖVERKÄNSLIGHET FÖR LJUD (ÖFL) I STOCKHOLMS LÄN DETTA FUNGERADE FÖR MIG! Nu är jag i gång med mitt berättande igen! Känner att jag vill dela med mig av min kamp i arbetet med min ljudöverkänslighet och berätta att den faktiskt har blivit lindrigare. Kanske mina berättelser går in i varandra. Det är nog lite baktanke med det. Jag började med brusbehandling våren 2007 om jag inte minns helt fel! Efter att ha läst inlägg på Tinnituswebben så vågade jag tala om för min audionom att detta vill jag prova. Jag har hört att det ska fungera. Hon var skeptisk och sa till mig: Du har inte tinnitus. För enligt henne hjälper bara brusbehandling mot tinnitus. Jag är glad att jag kämpade vidare och talade om att jag vill prova. Hon sade då att det är opraktiskt med brusapparater och att jag troligen skulle känna mig dum då jag hade dom på mig. Jag minns inte ordagrant, men det var undermeningen. Jag är glad att jag stod på mig! Jag fick en månad på mig att låna hem brusapparaterna och prova. Efter den månaden skulle jag avgöra om jag vill fortsätta med brusbehandlingen och då få köpa brusapparaterna av landstinget där jag då bodde. Tyvärr finns det landsting där man får betala hela kostnaden för apparaterna. Det är tragiskt men sant. Men jag valde att fortsätta med brusbehandlingen. Behandlingen har kostat många tårar och ljudsmärta. Jag kallade mina brusapparater för tortyrredskap och tidvis tyckte jag att dom hörde hemma på soptippen. Men jag valde smärta och att stå ut. Jag valde situationer där jag inte tänkte på dom. Exempelvis cykelturer eller då jag satt vid datorn. Så det fanns stunder då jag inte upplevde det som tortyr. Jag kan nämna att via landstinget hade jag analoga brusapparater. Sen via en fristående försöksgrupp som ingick i en studie, fick jag möjlighet att prova digitala brusapparater. Personligen föredrar jag dom digitala! Men dom analoga brusapparaterna har även hjälpt mig. Så min önskan är att fler får möjligheten att prova analoga och digitala brusapparater. För jag tror det är olika från person till person vad som passar. För mig fungerade en kombination! Jag är glad i dagens läge att jag vågade prova och inte gav upp! Fia COCHLEA IMPLANTATFÖRENINGEN Medlemsmötet hölls den 28 oktober på distriktets kansli. Där presenterades förslag till program för våren Styrelsen arbetar fram programmet vid sammanträde i december. De viktigaste punkterna är årsmöte i mars, eventuellt en konferens i vår, vårfest i maj och det kan bli fler aktiviteter som ännu inte är framtagna. Samarbete med andra föreningar kommer också ske framöver. Insamlingen till vårt fadderbarn i Georgien är nu avslutad, men vi tar tacksamt emot bidrag till henne som kan sättas in på CI-föreningens plusgiro Gå gärna in på vår hemsida där vi lägger in nyheter. Medlemsblad kommer också skickas ut oftast tillsammans med Distriktsnytt. Förändringar vid tolkbeställning och textade TV-program se under Vuxendövrådet! Har du frågor kontakta Agneta Österman på , txt , mobil (tal eller sms) eller agneta. osterman@hrf-sthlmsdistrikt.org Under hösten har ett antal medlemmar hört av sig och undrat varför de inte längre får material, om deras medlemskap fungerar och liknande. Vi följer givetvis upp varje ärende för sig men har samtidigt konstaterat att det finns en hel del problem med medlemsregistret som riksförbundet numera sköter centralt åt alla föreningar. Vi gör alla utskick utifrån de medlemslistor förbundet skickar till oss och har svårt att själva se om det är något fel. Kontakta gärna medlemsregistret direkt vid förfrågan så får ni kanske snabbare svar på , medlemsregistret@hrf.se eller HRFs växel , txt Låt oss hoppas problemet är övergående. Vi önskar alla medlemmar god jul och gott nytt år och hoppas på god anslutning till våra program. Väl mött! På uppdrag av styrelsen Ingrid Bengtsson JULAVSLUTNING TSS-klubben inbjuder Ci-föreningens medlemmar till julavslutning torsdagen den 17 december kl. 17 samlingssalen Blekingegatan 28 A. Julbord och program pris 100 kr/person. Anmälan snarast till kansliet telsvar eller kansli@hrfstockholm.se 11

12 TINNITUSFÖRENINGEN Bilagor medföljer till medlemmar i Tinnitusföreningen. KURS I MINDFULNESS ELLER MEDVETEN NÄRVARO Fyra gånger: 27/1, 10/2, 24/2 och 17/3 Plats: Tideliusgatan 12, 9 tr (Rosenlund) Tid: Kostnad: 150 kr, betalas vid kursstart Ledare: Marie Nordstrand, tel , e-post: nordstrandmarie@hotmail.com Anmälan görs senast den 11 januari till Marie per telefon eller e-post Begränsat antal deltagare. PRESENTATION AV EVA Jag är glad att jag blev tillfrågad att skriva några rader i vår tidning. Mitt namn är Eva Liberg och jag sitter som ersättare i styrelsen. För 10 år sedan fick jag något som jag inte visste vad det var, eller aldrig hört talas om: ett fläktljud i örat som aldrig tystnade. Nu, 10 år senare, har jag helt andra värden och värderingar. Jag har lärt mig att tänka positivt och genom att sätta ett frö av hopp i mina medsystrar och bröder på Tinnituskamraternas träffar så får jag glädje. Det är en styrka att få träffa andra i samma situation. Det blir en god vänskap. Jag ser fram emot nya träffar och att delta i ett berikande styrelsesamarbete. Hur du än mår, ge aldrig upp! Det finns alltid en sol bakom molnen. Kom till Tinnituskamraterna! Det kan förändra dig och ge en ny gemenskap. Gå med i en förening eller börja med en hobby, eller ett starkt intresse som gör att du kan fokusera på det och glömma dina problem. Låt inte tinnitusen styra ditt liv! Det är du som ska styra det! Eva Liberg 12 TINNITUSFÖRENINGEN HAR EGET KLOTTERPLANK Tinnitusföreningens årsmöte 10/ kl Tideliusgatan 12,9 tr Rosenlund Smörgåstårta serveras mellan Sedvanliga årsmötesfrågor behandlas. Motioner ska vara kansliet tillhanda senast 26/1. Program: Efter årsmötet informerar Olof Kalrsson om hörselrehabilitering och Uno Svensson visar hörseltekniska hjälpmedel. Varmt välkommen! Tematräff Den 23 september besökte dipl. aromaterapeut Ingrid Jonsson Tinnitusföreningens temadag och informerade om aromaterapi. Vi fick också göra praktiska övningar och när vi skildes fick varje deltagare en liten burk med aromakräm att ta med sig hem och att njuta av. Ordförandehälsning Nyhet! Tinnitusföreningen har nu fått ett eget forum där vi kan diskutera våra frågor. Adressen är org/tinnitus/smf. Välkommen att registrera dig som medlem där och dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter om allt som berör tinnitus. Styrelsen Ingrid Jonsson Startpunkten för all kunskap är upplevelsen av problem! (professor Torsten Husén) Dessa kloka ord citerades av Olof Karlsson från distriktets Informatörsgrupp vid vårt föreningsmöte den 4 november. Olofs anförande om hörsel och -hjälpmedel var mycket intressant och givande. Vi beslöt på sittande fot att inbjuda Olof till vårt årsmöte den 10 mars, då förstärkt med vår egen vice ordförande Uno Svensson som också ingår i Informatörsgruppen. Detta för att ge fler möjligheten att ta del av den fina informationen. Missa inte den chansen är ett råd jag vill ge! Föreningsmötet gick smidigt med stadgeenliga frågor, bl.a. forts sid 13

13 gicks ekonomin igenom och verksamhetsplaneringen för Mötet leddes raskt av kanslichef Jan-Olov von Wowern som också informerade om det fortsatta arbetet att optimera föreningens hemsida. Nytt på senhösten är föreningens nya klotterplank där man kan dryfta tinnitusfrågor. Vi hoppas att du registrerar dig så träffas vi även på planket. Hösten hittills har varit varm och vacker men nu börjar snöplasket och det stora mörkret. Allhelgonahelgen tänder vi levande ljus och lyktor som gör kyrkogårdarna obeskrivligt vackra och stämningsfulla. Sen är det snart första advent med den underbara Hosianna i alla kyrkor och sist men inte minst vår egen sedvanliga julsamling med glögg och pepparkakor den 2 december. Jag hoppas vi ses då och fär ett par sköna timmar tillsammans. Om inte fär vi passa på att önska er alla en God Jul och Gott Nytt År! Ingrid och övriga styrelsen Styrelsen besökte Hammarby Sjöstad Lördagen den 3 oktober var Tinnitusstyrelsen inbjuden till Gunnel Hertéus, kassör i föreningen, som bor i Hammarby Sjöstad. Efter en trevlig rundvandring i Sjöstaden guidad av Gunnels make, inmundigade vi en fantastisk lunch. Ett varmt tack till Gunnel med make för en trevlig teambuildnings-lördag! MENIÈREFÖRENINGEN Bilagor medföljer till medlemmar i Menièreföreningen. TISDAGSTRÄFFAR VÅREN 2010 Tid: kl februari, 23 mars, 20 april Plats: Tideliusgatan 12, 9 tr (Rosenlund) En droppe droppad i livets älv har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: hjälp till att hålla de andra oppe! (Tage Danielsson) Varmt välkommen till våra Tisdagsträffar där vi delar med oss av våra erfarenheter om menières sjukdom! Om man är i samma situation, är det lättare att förstå hur det känns att drabbas. Ingen föranmälan behövs. Vi bjuder på fika och oss själva. Jubileumsseminarium MENIEREFÖRENINGEN FIRADE 10 ÅR Ordförande Yvonne Olsen öppnade seminariedagen tisdagen den 6 oktober med att hälsa de 32 deltagarna välkomna. Redan 1993 startades en intressegrupp för Tinnitus/Yrsel där Yvonne Olsen och Lena Nilsson var med från starten. Tidigare hade yrselfrågor varit integrerade i Intressegruppen för Tinnitus delades intressegruppen i två länsföreningar: Tinnitusföreningen och Menièreföreningen. Första föreläsare var docent överläkare Ulla Friberg från Uppsala Akademiska Sjukhus som föreläste om Modern menièrebehandling. Ulla gick igenom de olika kriterier som gäller för att fastställa en rätt diagnos och beskrev de olika faser som fi nns när det gäller sjukdomen. Diagnos minst 2 yrselanfall på minst 20 minuter hörselnedsättning dokumenterad med hörselprov tinnitus (tinnitusvägning) tryckkänsla (går ej att mäta) Ytterligare symptom: Godartad lägesyrsel hos 60% av patienterna (kristallsjuka Droppattacker (kan komma under hela förloppet) Bashörseln är den som först försvinner enligt gjorda diagram Vad beror Menière på? Det fi nns inget tydligt svar på, bara olika teorier. Infektion Ärftlighet 13% Bullerskada forts sid 14 13

14 Fel på blodcirkulation Öronoperation Öroninfektioner som barn Samband med migrän Idag vet man vilken kromosom som är boven, nämligen nr 12, och genomsnittsåldern för insjuknande är ca 47 år, även att sjukdomen har stora stressfaktorer. Mental stress kan påverka. Behandlingstrappan och mediciner som föreskrivs idag: information vätskedrivande (saltrestriktion, fi nns ingen evidens, ingen påverkan på hörsel och tinnitus. De vätskedrivande medel som ordineras är Esidrex och Salures kombinerat med kalium. Effekten kommer gradvis med full effekt efter dagar. Ändrar jonbalansen i innerörat) Betaserc (vidgar blodkärlen och ökar blodcirkulationen i innerörat, dämpar yrselcentra i hjärnan) mältat havre (stimulerar kroppens egen produktion av antisekretorisk faktor) sjösjukemedel Karbamid Meniette, MeniQ Xalaton IT kortison IT En nyhet när det gäller saltrestriktion var att det inte fi nns något belägg för att vi skulle må dåligt av att salt. Vätskedrivande= fungerar bättre mot yrsel, men inte ätas hur länge som helst Betaserc= dämpar yrselcentrat i hjärnan och vidgar blodkärlen Mältat Havre= stimulerar kroppen Antideprisiva medel= Zoloft vid behov Meniett = dyr apparat som kräver ett dräneringsrör MeniQ= billigare variant av Menietten och inget dräneringsrör Gentamycin= injektioner 1-3 st Xalatan= injektioner, patienter med grönstarr får detta som ögondroppar Kortison = injektioner Saccusdränering = börjar frångås mindre bra resultat Coclainplantat = visat sig vara bra för Menierepatienter därför att det är svårt att ge hörapparater som passar p g a den fl ukturerade hörseln. Ulla visade därefter olika diagram över olika forskningsre- Doc övl Ulla Friberg föreläser sultat. Föreläsningen avslutades med en frågestund. Yvonne avtackade med blommor och present. Marianne Morin från HRF överraskade med att uppvakta föreningen med ett presentkort och blommor, vilket vi tacksamt tog emot och uppskattade. Nästa föreläsare var Gerhard Böhme från Vidarkliniken som skulle ge oss en inblick i antroposofi sk fi losofi och medicin samt omvårdnad. Vi fick ta del av lite historik och att läran uppstod i Europa under 1920-talet. År 1985 invigdes Vidarkliniken i Järna där man idag till stor del ombesörjer vård för landstingspatienter inom bestämda sjukdomar. Det finns en eftersträvan att ge ett individuellt program och att samma läkare sköter patienten under hela sin vistelse på behandlingshemmet. Behandlingstiden brukar vara 2-3 veckor. Antroposofisk medicin är ett komplement till traditionell medicin. Läkarna som arbetar med dessa patienter är utbildade traditionellt och sedan vidareutbildad med den antroposofiska läran, detta innebär att de har kunskap om båda medicinerna. Antroposofiska läkemedel är både örtmediciner och homeopatiska preparat. Man lägger stor vikt vid naturmaterial och helheten med vilsamma färger och former. Kosten är ekologisk och kravodlad, man har olika dieter, nästan bara vegetariska. Behandlingen Leg sjuksköterska Gerhard Böhme ger Lena Nilsson handmassage forts sid 15 14

15 består av bl.a. av oljebad med tillsatser av örter. Man ordinerar massage som en läkare på 1920-talet lagt grunden till: rytmisk massage som stimulerar kroppen, man använder konstterapi, sångterapi och rörelseeurytmi. Lena anmälde sig som frivillig till handmassage med lavendelolja. Gerhard avslutade med en frågestund. Yvonne avtackade med blommor Yvonne avslutade detta Jubileumsseminarium med att berätta föreningens vision om att göra en videofilm med ett Menièreanfall och upplyste även att våra tisdagsträffar kommer att hållas under våren Alla uppmanades att registrera sig på vårt klotterplank, Hjärtetack till alla som var med och fi rade våra 10 år. Lena Nilsson, Meinéreföreningen Meniéreföreningens årsmöte 9/ kl på Tideliusgatan 12,9 tr Rosenlund Smörgåstårta serveras mellan Sedvanliga årsmötesfrågor behandlas. Motioner ska vara kansliet tillhanda senast 26/1. KLOTTERPLANKET Du som är intresserad av Morbus Menière, eller själv har öronutlöst yrsel, titta gärna in på vårt klotterplank. Där kan du ventilera dina tankar och funderingar om sjukdomen, ställa frågor och ge tips. Adressen är STOCKHOLMS STADSTEATER Från 2010 finns en särskild kvot med biljetter till Stadsteaterns textade föreställningar. Hörselskadade och döva kan boka biljetter till dessa via eller tel (tel tis-fre 12-17, lö-sö 12-16). I VÄNTAN PÅ GODOT 11/12 kl 18.00, 17/12 kl ÄNKEMAN JARL 19/12 kl 19.00, 16/1 kl 19.00, 25/2 kl PUNTILA/ MATTI 20/12 kl 19.00, 12/1 kl 18.00, 2/2 kl BRÖDERNA LEJONHJÄRTA 15/1 kl 18.00, 31/1 kl 12.00, 27/2 kl LÄRARE FÖR LIVET 20/4 kl 19.00, 2/5 kl SOMMARNATTENS LEENDE 28/3 kl 19.00, 17/4 kl 19.00, 24/4 kl HAMLET 4/2 kl 18.00, 23/2 kl 19.00, 16/3 kl (släpps 2/12), 16/4 kl (släpps 2/12). DROTTNING KRISTINA 20/5 kl (släpps 2/12), 3/6 kl TEXTAD KULTUR (släpps 2/12) DE TRE MUSKETÖRERNA 24/4 KL (släpps 4/12), 18/5 kl (släpps 2/12), 2/6 kl SISTA DANSEN 31/1 kl 18.00, 17/4 kl FÖDELSEDAGSKALASET 21/4 kl (släpps 2/12) VÄNTETIDER FÖR UTPROVNING AV HÖRAPPARAT Uppgifter hämtade på Internet ( därefter allmänhet, Utprovning av hörapparat ). Siffrorna anger antal veckor 15

16 PROGRAMÖVERSIKT JANUARI TORSD 7 KL HYVIS PUBKVÄLL (SID 10) FEBRUARI TORSD 4 KL HYVIS PUBKVÄLL TORSD 4 KL TINNITUSFÖRENINGEN ÅRSMÖTE (SID 12) TISD 9 KL MENIÉRE TISDAGSTRÄFF (SID 13) TORSD 11 KL ÖFL ÅRSMÖTE TORSD 25 KL HYVIS ÅRSMÖTE MARS ONSD 3 KL MENIÉREFÖRENINGEN ÅRSMÖTE (SID 15) TORSD 4 KL HYVIS PUBKVÄLL LÖRD 20 CI-FÖRENINGEN ÅRSMÖTE TISD 23 KL MENIÉRE TISDAGSTRÄFF (SID 13) APRIL TORSD 1 KL HYVIS PUBKVÄLL TISD 20 KL MENIÉRE TISDAGSTRÄFF (SID 13) DISTRIKTSKANSLIET ÖPPETTID LUNCHSTÄNGT BESÖKSADRESS: TIDELIUSGATAN 12, 9TR STOCKHOLM POSTADRESS: BOX , STOCKHOLM TELEFON EXPEDITION: TELTID KL , TORSD , TXT FAX kansli@hrf-sthlmsdistrikt.org EXP/HUSMOR ISABELLA NORDFORS , TXT kansli@hrf-sthlmsdistrikt.org MAJ TORSD 3 KL HYVIS PUBKVÄLL KANSLICHEF JAN-OLOV VON WOWERN , TXT janolov.vonwowern@hrf-sthlmsdistrikt.org KANSLIET STÄNGT PGA PERSONALMÖTE TORSDAGAR KL STÄNGT TORSDAG 17 DECEMBER. JULSTÄNGT FRÅN 21 DECEMBER OCH ÖPPNAR IGEN 11 JANUARI. DISTRIKTSNYTT VIA E-POST? DET SOM KRÄVS ÄR ATT MAN HAR ACROBAT READER INSTALLERAD PÅ SIN HÅRDDISK (KAN LADDAS NER GRATIS FRÅN acrobat/readstep2.html). VILL DU HA TIDNINGEN VIA E-POST, MEDDELA DET TILL ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.org OMBUDSMAN SEIJA BEXAR , TXT TELTID: TISD-ONSD seija.bexar@hrf-sthlmsdistrikt.org OMBUDSMAN 50% AGNETA ÖSTERMAN (Vikarie För Berit Hagström) , agneta.osterman@hrf-sthlmsdistrikt.org OMBUDSMAN ULLA SAND , TXT se expedition ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.org 16