Anders Peterson, ITN. Gästföreläsning/TNSL16, den 2 feb 2017 Kollektivtrafik

Transkript

1 Anders Peterson, ITN Gästföreläsning/TNSL16, den 2 feb 2017 Kollektivtrafik

2 2 Agenda Vad är kollektivtrafik och varför har vi det? Vilka typer av linjebunden kollektivtrafik finns i svenska städer? Vad kännetecknar bra kollektivtrafik? Vad påverkar efterfrågan på kollektivtrafik? Linjenätets uppbyggnad. Hållplatser. Modern kollektivtrafik.

3 Introduktion till kollektivtrafik 3

4 Vad är kollektivtrafik? 4 I förväg organiserad, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. (SIKA, idag Trafikanalys)

5 Några samhällsmotiv för kollektivtrafik: 5 Tillfredsställande transportförsörjning vård/omsorg skola/arbete inköp/service kultur/fritid Miljö/Energi avgaser buller yteffektivitet Effektivitet/Kapacitet yteffektivitet Trafiksäkerhet färre olyckor, olyckor sker oftast på väg till/från hållplats Hemmamarknad för industri Scania Volvo Bombardier Jämställdhet mellan olika socioekonomiska grupper fördelningspolitiska effekter

6 Olikheter map skillnader i mobilitet för olika samhällsgrupper 6 Ålder: barn, ungdomar, vuxna, äldre Kön: kvinnor, män Utbildningsnivå: hög, låg Inkomstnivå: hög, låg Handikapp: handikappad, fullt frisk Boendetyp: hyreshus, bostadsrätt, villaägare Geografi: landsbygd, stad Sysselsättning: förvärvsarbete, studier, arbetslös

7 7 Regionförstoring Skapa pendlingsmöjligheter och regional tillväxt med kollektivtrafik

8 Kollektivtrafikens olika marknader 8 Lokala resor Arbets-, skol-, fritids-, services och tjänsteresor Dagliga/Icke dagliga Upp till en mil 30 min Regionala Arbets-, skol-, fritids-, services och tjänsteresor Dagliga/Icke dagliga Upp till tio mil 60 min Interregionala Fritids- och tjänsteresor Icke dagliga Över tio mil Över 60 min

9 9 Antal påstigningar i kollektivtrafiken per invånare under 2014

10 Kollektivtrafikresor i olika svenska städer 10 Ortstorlek Antal orter med Antal resor per (tusentals invånare) stadsbusstrafik invånare och år < 10 ca 10 medel 10, median medel 17, median medel 69, median medel 86, median 88

11 Kön och färdsätt, RVU

12 Reslängd och kön Daglig reslängd, inrikes resor 12 km/dygn Daglig reslängd (inrikes resor) Befolkningen år, Sverige år 2005/06 Män Kvinnor ålder

13 Ålder och kollektivtrafik Andelar av alla (del-) resor, Sverige % år år år år SAMTLIGA

14 Säsongsvariation Exempel från Stockholms län 14

15 Dygnsvariation Påstigningar per timme, genomsnitt för riket 15

16 Dygnsvariation Alla resor i Sverige (RVU 2014) 16

17 Ökat eller minskat kollektivresande i framtiden? 17 Äldre människor kommer att ha bil. Yngre människor har ej körkort. Koncentration till högskoleorter Högst kollektivtrafikresande i stora städer Utglesat boende, reslängden ökar Långpendling/distansarbete Värderingsförändringar

18 Vilken linjebunden typ av trafik finns i svenska städer? 18

19 Typer av linjebunden kollektivtrafik i städer 19 Stomlinjer, 3 15 min Raka, turtäta, snabba linjer Viktiga stråk Tunnelbana, spårvagn Lokallinjer, min Vanliga linjer Övriga stråk Nästan alltid buss Servicelinjer, min Krokiga linjer, ibland flexibla Heltäckande Fordon med förhöjd servicenivå Lågtrafiklinjer, min Krokigare linjer Ersätter flera linjer Nattbuss Industriturer, Speciella linjer Strategiska målpunkter Oftast endast enstaka turer Nästan alltid buss

20 Stom- och lokallinjer i Gävle 20

21 Servicelinje i Eskilstuna 21

22 Industriturer i Norrköping 22

23 23 Vad kännetecknar bra kollektivtrafik?

24 Kollektivtrafikbarometern: Faktorer man tycker är viktigast Enkelhet 2. Pålitlighet 3. Lyhördhet 4. Snabbhet

25 Kollektivtrafikbarometern: Faktorer man är mest nöjd med Trygghet 2. Rent och snyggt i fordonen 3. Lätt att köpa biljett och kort 4. Nära till hållplatser och stationer 5. Förarnas och personalens uppträdande

26 Kollektivtrafikbarometern: Faktorer man är mest missnöjd med Information vid förseningar och stopp 2. Lyhördhet för synpunkter 3. Avgångstiderna passar behoven 4. Prisvärdhet jämfört med bil 5. Information vid förändringar av tidtabeller och linjer

27 Produktfördelar 27

28 Olika resekomponenter värderas olika 28 Resekomponent Relativ vikt Åktid med sittplats 1 Åktid stående 1,5 5 Gångtid 2 5 Väntetid vid hållplats 1 10 Bytestid 2 4 Förseningstid 9 19 Varianter med straff för byte, straff för stående etc.

29 Vad påverkar efterfrågan på kollektivtrafik? 29

30 Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av 30 Reslängd inom tätort, in till tätort, mellan tätort, mellan regioner Bilinnehav körkort, flera bilar i hushållet... Socioekonomiska faktorer inkomst, utbildning, bostadstyp Standard på alternativa färdmedel turtäthet, gångavstånd, byten Kostnaden för att resa taxesystem, alternativkostnad

31 Kollektivtrafikandelen beror på relativa reshastigheten mot bil 31

32 Tillgång till parkeringsplats 32

33 33 Vilka erfarenheter finns av prissänkningar? Ökar resandet Stora sänkningar har liten effekt på bilresandet Lockar nya resenärer som blir kvar när priset höjs Vissa grupper är mycket priskänsliga

34 Linjenätets uppbyggnad 34

35 Linjenäten ca år Norrköping/ Linköping 35 Nkpg Lkpg Invånare Yta 40 km² 55 km² Linjelängd 66 km 120 km Produktion 2,7 milj 4,2 milj vagnkm vagnkm Antal fordon Antal resor 8,3 milj 7,8 milj Täckningsgrad 68 % 56 %

36 Linköpings 36 linjenät 2007 Ljungberg, A. (2007) Lokal kollektivtrafik på samhällseknomisk grundval.

37 Förslag på uträtat linjenät 37 Ljungberg, A. (2007) Lokal kollektivtrafik på samhällseknomisk grundval.

38 Linköpings linjenät

39 Matningsprinciper 39 Inifrån Samma gångavstånd till hållplats Stor skillnad i linjelängd. Utifrån

40 Klockaretorpet, Norrköping: Exempel på inifrånmatning 40 Invånarantal ca Kollektivstråk rakt genom området. Tre hållplatser.

41 Skäggetorp, Linköping: Exempel på utifrånmatning 41 Invånarantal ca Kollektivstråk runt området, med skaft in till centrum. Elva hållplatser.

42 Linjetyper för kollektivtrafik 42 Exempel!

43 Splittrade 43 genomgående linjer: Örebro

44 Koncentrerad trafik Hög turtäthet Bra framkomlighet Stor efterfrågan Ej flexibla lösningar Differentierat linjenät 44 Yttäckande trafik Lägre turtäthet Korta gångavstånd Lägre efterfrågan Flexibla lösningar Samordning, möjlig övergång är viktigt. All kollektivtrafik ska vara tillgänglig för alla sedan 2010.

45 Snabbare kollektivtrafik 45 Förläng hållplatsavstånd Effektivisera hållplatsstopp Förenklad biljetthantering På- och avstigning i samtliga dörrar Ge signalprioritet Kollektivkörfält Trafik på egen bana Ta bort cirkulationsplats

46 Hållplatser 46

47 47 Lämpligt hållplatsavstånd?

48 Hållplatsavstånd Medelhastighet 48

49 Hållplatsavstånd 49

50 Hållplatsens placering: Vanlig men dålig lösning 50

51 Hållplatser för funktionshindrade 51 Synskadade Kontrastmarkering Ledstråk Rörelsehindrade (och äldre) Jämn beläggning Räcken Information från rullstol Sittmöjligheter Hörselskadade Högtalarutrop kompletteras med digitala skyltar Förståndshandikappade Nummer och namn kompletteras med symboler Allergiker Information även på utsidan av väderskydd

52 Hållplatsinformation 52 Hållplatsinformation ska vara tydlig och enkel att förstå korrekt relevant Bör innehålla en karta över närområdet Realtidsinformation är bra

53 Klackhållplats 53 Bussen kan köra rakt in till hållplatsens kant. Väntande resenärer får ökat utrymme. Man får gott om plats för vindskydd. Man undviker att bilar parkeras inom hållplatsområdet. Dämpar trafikrytmen och ökar trafiksäkerheten, då övrig trafik måste vänta när bussen gör uppehåll.

54 Typer av hållplatser 54

55 Bytes-hållplatser 55 Lamellterminal Resecentrum Norrköping Resecentrum Linköping Ö-terminal Tunnelbaneuppgång Observera vänstertrafik! Dockningsterminal Resecentrum Mjölby Resecentrum Hallsberg

56 Modern kollektivtrafik 56

57 Trender 57 Snabbare kollektivtrafik Rakare linjer Färre stopp Högre prioritet Egen körbana Flexibla lösningar Hög servicenivå Anropsstyrd kollektivtrafik

58 Anropsstyrd kollektivtrafik 58 Exempel från Västerviks kommun (nytt system från dec 2012).

59 Light Rail Lätta Spår 59 Spårväg på egen banvall så långt som möjligt. i blandtrafik i besvärliga passager. blir billigare än tunnelbana. ska vara snabbare än buss/konventionell spårväg. exempel: Tvärbanan, Stockholm. Spårväg till Ringdansen, Norrköping. LUAS, Dublin (bilden)

60 Duospårväg ( tram-train ) Interaktion järnväg/spårväg 60 Börjar som spårvagn inne i staden. Fortsätter som lokaltåg utanför staden. Fordon med tvåströmsutförande. Anpassade för både högt och lågt insteg. Exempel: Karlsruhe ( Karlsruhe-modellen ), Saarbahn. Har diskuterats för Östergötland.

61 BRT Bus Rapid Transit Tänk spårväg kör buss 61

62 Vad utmärker BRT? 62 Samplanering med bebyggelse Ombyggnad av gångvägar Räta linjedragningar Hållplatsavstånd m > 25 km/h i stadskärnor, > 30 km/h utanför Egna bussvägar, tunnlar, crossovers Fysiskt ej tillgängligt för biltrafik Järnvägsprioritet ( idiotgrönt ) Separata fordon, alternativa drivmedel Turtäthet < 8 min Station med förvisering Stark identitet Hög tillförlitlighet (rättidighet) Realtidsinformation Inga tvära kurvor, mjuk acceleration

63 Balktrafik 63 Schwebebahn, Wuppertal Monorail, Sydney

64 Spårtaxi 64

65