Verksamhetsberättelse 2005 med årsredovisningar

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2005 med årsredovisningar

2 RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Idrotten viktig för utvecklingen Mitt första halvår som ordförande, för det är ännu bara ett halvt, har varit hektiskt, inspirerande och mycket roligt. Det har varit en tid med många möten med företrädare för förbund och föreningar, ideella ledare, aktiva idrottsutövare, politiska beslutsfattare, barn, ungdomar och många, många fler. Att bli vald till Riksidrottsförbundets ordförande är det finaste uppdrag och största förtroende man kan få inom svensk idrottsrörelse. För mig bygger ledarskap på samverkan, dialog och att använda all den kunskap som finns runt omkring oss. Därför har mitt uppdrag blivit mycket varierande. Ena dagen är jag på besök hos en liten idrottsförening och nästa träffar jag kanske idrottsministern, ett kommunalråd eller besöker en skola. Jag måste säga att det för mig nu är ännu tydligare än tidigare att idrotten är ett tvärsnitt av samhället. När jag reser runt i landet slår det mig hur mycket idrotten betyder för svenskarna. Nästan alla har en relation till idrott på något sätt. Många kommer fram och vill prata. En del om de senaste VM-prestationerna de följt på TV, andra om hur mycket idrotten betyder för orten där de bor. Man behöver inte vara engagerad som ideell idrottsledare eller aktiv inom idrottsrörelsen för att beröras av idrott och tycka att idrott är viktigt. Och idrotten är viktig för samhällets utveckling. Det ser vi inte minst i de över Handslagsprojekt som pågår inom alla idrotter, i hela landet. Handslaget som under året gått in i 2

3 RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE halvtid, har inte bara öppnat dörrarna för fler utan också inneburit en unik chans att skapa nätverk och synergier både inom idrotten och mellan idrottsrörelsen och andra delar av samhället. Det finns nästan hur många exempel som helst på riktigt lyckade föreningsdrivna Handslagsprojekt. Några av dem besökte jag i Mölndal i november då jag träffade engagerade idrottsledare från ett tiotal idrottsföreningar. En av dem, Kållereds SK är med i ett omfattande projekt i Göteborgsområdet där flera föreningar gemensamt startat en bandyserie för tjejer, vilket ökat intresset för bandy bland tjejer i Göteborg och gjort bandyn till en mer jämställd idrott. Jämställdhet var också en viktig punkt på Riksidrottstämman i maj då idrottens nya jämställdhetsplan beslutades. Det var dags att uppdatera den gamla planen från 1989 för även om mycket har hänt på området under 16 år, finns det en del som återstår att förbättra. Senast 2009 ska till exempel alla förtroendevalda och anställda på alla nivåer inom idrotten utbildas så att de beaktar jämställdhetsperspektivet i sin dagliga verksamhet. Vi har under året haft en hel del idrottsframgångar. För att bara nämna några imponerande prestationer vill jag lyfta fram Tony Rickardsson, Anja Pärsson och Kajsa Berggkvist som totalt dominerade sina respektive grenar under hela säsongen. Att vi också ser en god tillväxt i barnoch ungdomsidrotten är något som ännu starkare får mig att tro på vår sammanhållna svenska idrottsmodell där bredd och elitidrotten ger och tar av varandra. Idrottsstjärnorna inspirerar många barn att vilja börja idrotta. Samtidigt bildar den breda folkrörelseidrotten där alla ska ges möjlighet att vara med, en bred bas där vi plockar våra talanger, våra framtida idrottsstjärnor. Under hösten fick vi tyvärr läsa braskande rubriker om idrottsföreningar som skapade en bild av ett allomfattande idrottsfiffel. Naturligtvis ska idrottsrörelsen liksom alla andra följa de lagar och regler som finns men bilden av att de flesta föreningar fuskar är inte sann, utan är en mediamyt som vi reagerar mot. De allra flesta idrottsledare arbetar helt ideellt och får alltså ingen ersättning alls. Vad som dock är positivt är att idrottens skatteregler under året har granskats av den så kallade idrottsskattekommittén. Deras utredning blir klar i mars 2006 och förhoppningsvis kan jag vid nästa års slut skriva om den förenkling dess förslag har inneburit för idrottsföreningarnas kassörer. En av de viktigaste uppgifterna jag har är att lyssna och skapa dialog både inom idrottsrörelsen och som företrädare utåt. Jag vill fortsätta att intensifiera dialogen under 2006 då det dessutom är valår. Alla förbund och föreningar är lika betydelsefulla inom idrottsrörelsen. De är också de som är närmast verksamheten som mest trovärdigt för fram våra budskap utåt. Inför riksdags- och kommunalval 2006 enades idrottsrörelsen i slutet av året att gemensamt föra fram vårt huvudsakliga budskap: Vi vill ha en långsiktig stabil finansiering och anläggningar till en låg kostnad, så att alla som vill ska kunna idrotta även i framtiden. Innehåll Karin Mattsson Ordförande Riksidrottsförbundet RF:s ordförande 2 Riksidrottschefen 4 Styrelsens berättelse 6 Styrelsen 23 Idrottens organisation 24 RF:s årsredovisning 25 Bosöns årsredovisning 34 DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelses årsredovisning 41 Idrotten i siffror 44 Stipendier och belöningar 54 Svenska världsmästare 56 Representanter i råd och arbetsgrupper 58 3

4 RIKSIDROTTSCHEFEN Alla framgångsrika stjärnor har sina rötter i en idrottsförening, vare sig de kommer från ett stort eller litet förbund. Vi måste vara otåliga och uthålliga Den 9 maj i år slogs de båda nationella kanslierna för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna ihop till ett. Det har varit en utmaning som präglat en stor del av årets verksamhet men det har också varit en mycket spännande resa att planera, förbereda och till slut genomföra i praktiken. Och resan är långt ifrån slut. Vi har nått en fördjupad samverkan mellan RF och SISU Idrottsutbildarna, vi har närmat oss varandra och två kulturer håller på att bli en tredje. Men att slå ihop två personalstyrkor och skapa närmare relationer innebär också friktion. Denna friktion har i de flesta fall lett till kreativitet med goda lösningar som resultat men vi kan inte slå oss till ro, utan sammanslagningen kräver ett ständigt utvecklingstänkande. Syftet med ett gemensamt kansli var att skapa bättre arbetsresultat och högre effektivitet. Redan efter ett drygt halvår kan vi se klara förbättringar till exempel inom kurs- och konferensverksamheten, kommunikation, ekonomihantering och det juridiska området. SISU Idrottsutbildarna har fått egen juridisk kompetens och RF har fått kompetens vad gäller lärandeprocesser. Vi har hittat nya arbetssätt som ska komma idrotten till gagn och 2006 kommer att ge ännu mer. Jag upplever också att vi har ett gott arbetsklimat mycket på grund av vår flexibla och ambitiösa personal som stått pall och arbetat hårt även 4

5 RIKSIDROTTSCHEFEN under förändringstiden. Vi är på god väg men det kommer att ta tid innan allt är på plats. Det statliga stödet till idrotten har ökat väsentligt de senaste åren men det allra mesta är öronmärkt, främst till barn- och ungdomsidrotten. Självklart ska idrottsföreningarna ha den största delen av kakan eftersom det är vår bas och det är där den breda idrotten utövas. Alla våra framgångsrika stjärnor har sina rötter i en idrottsförening. Bredd och elit är beroende av varandra och i vår svenska idrottsmodell behöver förbund och föreningar varandra. Specialidrottsförbunden har ansvaret för att utveckla sin idrott. För att kunna blir duktiga på att utveckla, förädla och förbättra idrotten behövs resurser till förbunden. Vi upplever alltså en skev fördelning av resurserna inom idrottsrörelsen, där många förbund känner svårigheter att tillfredställa föreningarnas krav på stöd och utveckling. RF:s stöd till specialidrottsförbunden har i stort legat still sedan 2001 medan föreningarnas statliga stöd till barnoch ungdomsidrotten nästan fördubblats genom ökat lokalt aktivitetsstöd och genom Handslaget. Av totalt nästan 1,5 miljarder kan riksidrottsstyrelsen (RS) fritt ta beslut om endast 70 miljoner kronor. Genom ett betydande tapp från BingoLotto och lägre ränteinkomster har SFbidraget hållits uppe genom att statsanslaget i ökad utsträckning kunnat användas till SF-nivån. Men det har inte varit i tillräcklig utsträckning. För att åstadkomma en mer balanserad fördelning av pengarna, uttalade RF-stämman i maj sitt stöd till riksidrottstyrelsens strävan att öka möjligheterna att självständigt bestämma om fördelning av det statliga stödet. Under hösten har vi med detta uttalande i ryggen fört diskussioner med regeringen om problemet. Vi tror nämligen att de bästa besluten tas av dem som känner till verksamheten bäst. Lika viktigt som det är att den enskilda idrottsföreningen får fatta sina egna beslut på demokratisk väg, lika viktig är det för varje specialidrottsförbund att fatta sina. I vår sammanhållna idrottsfamilj blir det då i förlängningen också avgörande att låta idrottsrörelsens högsta organ, RF-stämman, där alla förbund samlas, få ta sitt ansvar. Det handlar också om att ansvar ger engagemang och det är av engagemang hos aktiva och ideella ledare som idrottsrörelsen drivs framåt. Att vara otålig och samtidigt uthållig är en förutsättning för förändringsarbete. Vi vill nå resultat, samtidigt som vi måste ha tålamod att lyssna in och låta den demokratiska processen ha sin gång. Det är för att idrotten finns som RF och SISU Idrottsutbildarna finns. Vi har under året åstadkommit en intensifierad dialog mellan RF och förbunden. Vi anstränger oss för att lyssna på förbundens behov och genom detta företräda den samlade idrottsrörelsen på bästa sätt. Ett samlat och gemensamt kansli har gjort det lättare för oss att vara ett effektivt och bra stöd till den svenska idrottsrörelsen. Mikael Santoft Riksidrottschef 5

6 STYRELSENS BERÄTTELSE Karin Mattsson valdes till Riksidrottsförbundets ordförande på RF-stämman i maj. Riksidrottsstyrelsens berättelse för verksamhetsåret 2005 När den 84:e RF-stämman inleddes den 20 maj i Västerås skedde det under stark massmedial bevakning. Skälet var att den sittande ordföranden Gunnar Larsson avsagt sig omval och tiden före stämman präglats av en intensiv offentlig debatt mellan två kandidater till posten. När det så småningom kom till omröstning kunde stämman dock enhälligt välja Karin Mattsson till ny ordförande den första kvinnan någonsin som den svenska idrottsrörelsens högsta ledare. RF-stämman hade att ta ställning till ett stort antal motioner, totalt 31. Många handlade om anläggningsfrågor, som uppenbart är ett centralt område för RF:s arbete. Även frågor kring idrottens framtida finansiering togs upp i flera motioner, där riksidrottsstyrelsen (RS) gavs i uppdrag att till nästa stämma presentera ett förslag till strategi. RS presenterade också ett förslag till revidering av idéprogrammet Idrotten vill, som första gången antogs Förslaget godkändes av stämman, samtidigt som styrelsen fick uppdraget att initiera en diskussion om idrottsrörelsens vision och värdegrund för nästa stämma, 2007, att ta ställning till. 6

7 STYRELSENS BERÄTTELSE Idrottslig utveckling Handslaget en framgång Handslaget, idrottsrörelsens stora satsning för att utveckla barn- och ungdomsidrotten har gått in på sitt tredje år. Under de två första åren har nästan föreningar i 67 specialidrottsförbund (SF) och 21 distriktsidrottsförbund (DF) startat verksamheter för att öppna dörrarna för fler, satsa på flickidrotten, hålla tillbaka avgifterna, intensifiera samarbetet med skolan eller delta i kampen mot droger. Bara under det andra året genomfördes projekt i föreningar, som fick stöd med drygt 139 miljoner kr. Det vanligaste området var öppna dörrarna för fler med 38 procent av de fördelade medlen. Av de 200 miljoner kr som Handslaget omfattade under sitt andra år avsattes 37 miljoner till tre typer av speciella insatser: att bygga nya anläggningar eller göra befintliga anläggningar mer tillgängliga, att arbeta med ledarförsörjning samt större, fleråriga projekt. Tolv miljoner kr tilldelades olika anläggningsprojekt. Satsningen har koncentrerats till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, där anläggningsbristen är störst. För att nå bästa möjliga resultat har arbetet bedrivits i nära samverkan mellan de berörda distriktsförbunden, kommunerna, idrottsföreningar och näringslivet, t ex bostadsföretag. Idrottsförbund, kommuner och näringsliv har investerat ytterligare 25 miljoner i projekten. Inom området ledarförsörjning fördelade SISU Idrottsutbildarna via sina distrikt sammanlagt 9,5 miljoner kronor till föreningar för projekt som syftar till att kompetensutveckla, behålla och rekrytera ledare. På nationell nivå har en medveten strävan varit att skapa idrottsövergripande grundläggande ledarutbildningar. Under 2005 utvecklades en sådan gemensam barn- och ungdomsledarutbildning tillsammans med 30 SF. Den kommer att genomföras i samtliga SISU-distrikt under Syftet med de fleråriga projekt RF ger stöd till är att utveckla och pröva nya arbetsformer som ska ge möjlighet till varaktig förändring i föreningarna. Ofta sker satsningarna i samverkan mellan olika förbund och föreningar. Under det andra Handslagsåret fördelades drygt 23 miljoner kr till sådana projekt. Som exempel kan nämnas Bilsportförbundets satsning för att motverka alkohol i trafiken, Winners don t drink and drive och Ishockeyförbundets arbete för att få till stånd sänkta kostnader inom ungdomsishockeyn. Distriktsförbunden har ett särskilt ansvar för Handslagets inriktning att intensifiera samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan. Under det andra året berörde 33 procent av projekten detta område, vilket innebär att lokalt samarbete idrott och skola blivit allt vanligare. För idrottsföreningarnas del handlar det om att nå nya grupper av barn och ungdomar, medan skolorna får hjälp att leva upp till läroplanens krav 7

8 STYRELSENS BERÄTTELSE Ett 50-tal ungdomsinspiratörer deltog på RF-stämman i Västerås, där de följde sina egna förbunds ombud under förhandlingarna. att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. För att ytterligare understödja denna samverkan gav RF i samverkan med Skolidrottsförbundet för andra året i rad ut katalogen Idrott i skolan där 40 SF ger tips på aktiviteter, kurser och litteratur. En satsning av Handslagets omfattning måste naturligtvis följas upp och utvärderas noggrant. Under hösten inbjöds forskare från hela landet att lämna in förslag på forskningsprojekt. Stöd på sammanlagt 5,2 miljoner kronor har delats ut till 22 projekt från tio olika lärosäten. Det är en flora av projekt som täcker in alla fem prioriterade områden inom Handslaget. I april avslutades formellt EU:s särskilda år för utbildning genom idrott (EYES) för svensk del. Över 240 deltagare fick på en konferens ta del av erfarenheter från de svenska projekt som fått stöd under året. Totalt har åtta lokala/regionala projekt och tolv gemenskapsprojekt med svenskt deltagande genomförts inom ramen för EYES. Arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i skolorna sker i nära samverkan med det 2003 inrättade NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom), där RF också är representerat i styrelsen. NCFF har till uppgift att sprida erfarenheter om lärande exempel, forsknings- och utvecklingsprojekt samt verka för ökad sam- 8

9 STYRELSENS BERÄTTELSE verkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer och lokala organisationer. Under vintern 2004/2005 inträffade tragiska dödsfall i samband med idrottsutövning. Samtidigt utfärdade den europeiska hjärtläkarföreningen en rekommendation om hjärtscreening av unga tävlingsidrottare. Mot denna bakgrund tillsatte RS under våren en expertgrupp med uppdrag att lägga fram förslag till rekommendationer för svensk idrott. Gruppens förslag, som antogs av styrelsen i september, går i korthet ut på att RF har ett ansvar för information och utbildning om riskfaktorer kring plötsliga dödsfall i samband med idrott. Alla elitidrottare bör genomgå regelbundna hjärtkontroller. Idrottsrörelsen kan däremot inte ta ansvar för allmän hjärtscreening av barn och ungdomar. Dessa slutsatser fick också ett brett stöd från andra berörda organisationer och myndigheter. Att öka ungdomars delaktighet och inflytande på alla nivåer inom idrottsrörelsen är en högt prioriterad uppgift i den verksamhetsinriktning som antogs på RF-stämman. För RF:s del har det arbetet bedrivits via det av riksidrottsstyrelsen utsedda ungdomsrådet, bestående av ungdomar under 25 år från SF och DF. Det har framför allt skett via projektet Ungdomsinspiratörer, som finansieras med hjälp av gåvor i samband med RF:s hundraårsjubileum och syftar till att få SF och DF att ta fram handlingsplaner för att öka ungdomsinflytandet i de egna förbunden. 20 SF och 10 DF deltar i projektet. Som ett led i arbetet fick ett 50-tal ungdomar bl a möjlighet att delta i Riksidrottsmötet i Västerås och där följa det egna förbundets ombud under förhandlingarna. Ungdomsrådets ledamöter har också under året deltagit i flera av RF:s arbets- och projektgrupper för att där kunna ge ett ungdomsperspektiv på arbetet. Det har skett i t ex samordningsgruppen för Riksidrottsmötet 2005 och referensgruppen för Handslagets speciella insatser. Strävan att öka ungdomsinflytandet finns också på europeisk nivå, där ENGSO Youth arbetar för att påverka de nationella idrottsförbunden. Vid organisationens andra stämma, som hölls i april i Riga, valdes Anders Rönmark in i styrelsen, som representant för RF. De nordiska idrottsförbunden samlas regelbundet för att diskutera och utbyta erfarenheter kring aktuella frågor inom barn- och ungdomsidrotten. I oktober 2005 samlades 150 deltagare från de nordiska länderna på Åland till en fjärde sådan konferens, som hade två teman: tävlingsformer för barn och ungdomar samt ungdomars medbestämmande. Förutom RF deltog representanter från tio olika svenska specialförbund. Intresset för motion ökar I en tid då den fysiska aktivitetens roll för människors hälsa uppmärksammas allt mer är det en viktig uppgift för RF att synliggöra breddidrottens omfattning och betydelse för folkhälsan. Detta markerades också speciellt i den verksamhetsinriktning för den kommande perioden som antogs av RF-stämman. Den årliga studien av svenska folkets tävlings- och motionsvanor som Statistiska Centralbyrån gör på RF:s uppdrag visar att intresset för motionsidrott ökar. Andelen personer mellan 7 och 70 år som motionerar mer än två gånger i veckan har mellan 1998 och 2004 ökat från 37 till 48 procent samtidigt som de fysiskt helt inaktiva minskat från 13 till nio procent. Men mycket återstår att göra, varför en central del av RF:s arbete är att stimulera förbunden att utveckla verksamhetsformer som kan aktivera idag fysiskt inaktiva. Så har t ex tre DF Skåne Värmland och Örebro samt ett SF Triathlon fått stöd för att bedriva projekt inom området. Ett speciellt Breddidrottsforum på Bosön i januari syftade till att ge stimulans och samtidigt möjlighet till erfarenhetsutbyte. Över 200 9

10 STYRELSENS BERÄTTELSE deltagare från förbund, föreningar och andra organisationer deltog. Utvecklingen av fysisk aktivitet på recept (FaR) fortsätter, med idrottsrörelsen som den klart största aktören. RF medverkar i den nationella samrådsgruppen för FaR, där ett nationellt ramverk som praktisk vägledning vid ordination av fysisk aktivitet håller på att tas fram. Under året har också en studie gjorts kring FaR där både DF och aktivitetsledare svarat på en enkät för att belysa erfarenheter och identifiera såväl hinder som utvecklingsmöjligheter. Liksom tidigare har studenter kunna få visst ekonomiskt bidrag till uppsatser inom bredd- och motonsidrott. Även de elektroniska nyhetsbreven med aktualiteter inom folkhälsoområdet har fortsatt att vara mycket uppskattade. Distriktens nätverk kring idrott och folkhälsa har utvecklats under året, med att SISU Idrottsutbildarna också medverkar. Här ges tillfälle att diskutera gemensamma frågor, metoder och projekt. Stöd till elitidrott Svensk elitidrott skördade också under 2005 stora framgångar: Anja Pärsons alpina VM-guld, Tony Rickardssons VM-guld i speedway, Carolina Klüfts och Kajsa Bergqvists segrar i friidrotts-vm samt Annika Sörenstams obestridda 10

11 STYRELSENS BERÄTTELSE tätplats på golfens världsranking är bara några exempel. Att svenska idrottsutövare år efter år lyckas ta, och behålla, dessa positioner i världstoppen är ett gott betyg åt svensk elitverksamhet. RF:s elitidrottsstöd till SF består i första hand av träning, testning och rådgivning inom kompetensområdena idrottsfysiologi, idrottspsykologi och idrottsmedicin. Huvuddelen har skett i samband med de cirka 100 läger och aktiviteter som genomförts på Bosön samt de nära 40 utvecklingsprojekten som drivits i samverkan med SF, regionala elitidrottscentrum, riksidrottsgymnasierna och i många fall också universitet och högskolor. 30 olika SF har utnyttjat möjligheten till kompetensstöd på RF:s elitidrottscentrum (RF-EIC). 25 utvecklingsläger med 15 deltagande SF har genomförts med inslag av idrottspsykologisk utveckling. För första gången har också en idrottspsykologisk grundutbildning erbjudits landslag från fem förbund. Samtidigt har efterfrågan på individuell utveckling inom området ökat. I samverkan med kontrakterade idrottspsykologiska rådgivare från hela landet har 160 landslagsaktiva och förbundskaptener erhållit sådant stöd. Elitaktiva på landslagsnivå erbjuds också möjlighet till rehabilitering på RF-EIC. Sju sjukgymnaster har under året behandlat idrottare från 25 olika förbund. Sex förbund Skidor (alpint), Golf, Basket, Tennis, Orientering och Friidrott har fått speciellt stöd för att utbilda och utveckla det egna medicinska nätverket. Denna form av utvecklingsstöd, framför allt för att förebygga skador, kommer att vara viktig i framtiden. Som ett led i det förebyggande arbetet har en speciell insats gjorts när det gäller de inom idrotten ofta förekommande knäskadorna. Det har skett inom det artrosinformationsprojekt som bedrivs i samverkan mellan RF, SISU Idrottsutbildarna, GIH och Reumatikerförbundet eftersom allvarliga knäskador mångdubblar risken att utveckla artros. En CD, framför allt riktad till ungdomstränare har tagits fram med såväl faktaunderlag som skadeförebyggande övningar. Målet med den idrottsfysiologiska verksamheten, förlagd till RF-EIC på Bosön, är att ge elitaktiva och tränare kunskaper och verktyg för att förstå träningsprocessen och därmed kunna optimera den idrottsliga utvecklingen. En viktig del är tester med efterföljande rådgivning, en del som ökat i omfattning under En rad FoU-projekt har också genomförts i samverkan med olika SF. Ett tredje centralt verksamhetsområde är utbildning för såväl aktiva som tränare, där kurser genomförts för t ex juniorlandslagsspelare i ishockey och tränare från bl a Skid-, Handboll- och Simförbundet. Under 2005 slutfördes det treåriga elittränarprojekt vars syfte bl a varit att ta fram en modell för en idrottsövergripande högre elittränarutbildning. Som resultat av projektet har en samordnare för området tillsatts. En av de första uppgifterna för denna är att finna ett lämpligt utbud för målgruppen samt lämpliga kompetenser för att fortsatt genomföra utbildningsprogram med hög kvalitet, gärna på olika platser i landet. Totalt har ytterligare ett 20-tal utvecklingsprojekt genomförts. Bland annat kan nämnas ett projekt kring vägen till elittränarskapet som kartlägger förbundskapteners utbildning och tränarbakgrund och ett som behandlar tyst kunskap hos några av våra duktigaste friidrottstränare och deras relationer till de aktiva. RF-EIC utgör navet i ett nätverk som omfattar nio regionala elitidrottscentrum med ansvar för stöd till elit- och talangutveckling i sina respektive regioner. Under året har fyra nationella träffar genomförts där olika stödfunktioner och verksamheter diskuterats. Samtidigt är det omöjligt att leva på gamla meriter. RFstämman gav därför riksidrottsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av det samlade elitidrottsstödet. Denna kommer att göras genom elitidrottsrådet, med ambitionen att vara klar under

12 STYRELSENS BERÄTTELSE 12

13 STYRELSENS BERÄTTELSE Riksidrottsgymnasier De 64 riksidrottsgymnasierna i sammanlagt 36 SF fortsätter att utgöra en viktig del av stödsystemet till förbundens elitverksamhet. Hösten 2005 inleddes en ny treårig dimensioneringsperiod, vilket bl a innebar ett nytt dövidrottsgymnasium i Örebro. Under året har också en omfattande utvärdering av den mer strategiska verksamhetsutvecklingen på gymnasierna genomförts. En extern utvärderingsgrupp har bedömt innehållet i den verksamhetsbeskrivning samtliga RIG, under ledning av berört SF, lämnat in. Resultatet visar att arbetet med att strukturera och systematisera verksamheten påbörjats, men att en hel del återstår att göra, främst när det gäller den egna resultatredovisningen och utvärderingen. För att stödja den fortsatta utvecklingen har RF under 2005 besökt 40 gymnasier. Vid besöken har förbättringsarbetet diskuterats utifrån de dokument skolorna själva tagit fram. RF-stämman 2003 beslutade att ge RF i uppdrag att genomföra ett antal pilotprojekt för att hitta vägar att skapa bättre möjligheter och ökad flexibilitet när det gäller att kombinera en elitsatsning med gymnasiestudier. Under 2005 pågick denna försöksverksamhet med fyra SF: Fotboll, Handboll, Ishockey och Golf. De modeller som prövas bygger på ett starkt fokus på individen och hans/hennes möjlighet till optimala tränings- och tävlingsförhållanden. För att dessa modeller ska kunna permanentas krävs dock förändringar i gällande förordningar och föreskrifter. Inom Skolverket genomförs också en översyn inför införandet av den nya gymnasieskolan Under det gångna året har RF fört diskussioner om de konsekvenser detta kan få för RIG-verksamheten, och vid två tillfällen har även träffar genomförts med berörda SF. fem distrikt: Skåne, Småland, Västernorrland, Jämtland- Härjedalen och Västerbotten. Projektet, som drivs i partnerskap med Arbetsgivaralliansen, Trygghetsrådet, HTF, Fastighetsanställdas förbund och SISU Idrottsutbildarna, syftar till att skapa bättre arbetsförhållanden och en tryggare arbetssituation för ensamarbetarna. Varje distrikt arbetar med olika metoder utifrån sina specifika förutsättningar, men med det gemensamma målet att hitta framgångsfaktorer som kan spridas till och appliceras på andra håll i landet. Satsning på föreningskunskap Vid såväl RF:s som SISU Idrottsutbildarnas stämma 2003 gavs organisationerna i uppdrag att göra en satsning kring föreningskunskap och demokratifrågor inom idrottsrörelsen. Utifrån detta uppdrag genomfördes under 2005 ett gemensamt projekt, med speciell inriktning på nya ungdomar och ledare i föreningarna som engagerats som en del av Handslaget. För att inventera behoven på området arrangerades under våren en tematräff med ett drygt 60-tal nyckelpersoner från distrikt och specialförbund. I samband med denna lanserades också ett flera nya utbildningsmaterial kring demokrati och föreningskunskap. Material har även gjorts tillgängligt via SISU Idrottsutbildarnas hemsida. Projektet avslutades i november med en central utbildarutbildning där ett 30-tal representanter från DF och SISU-distrikten deltog. Den kombinerade utbildningen och konferensen syftade till att ge deltagarna ökad kunskap i föreningsjuridik men också möjlighet att utbyta idéer och erfarenheter kring olika utbildningsmodeller och demokratiprocesser. Tanken är att arbetet nu ska fortsätta som ett led i den ordinarie verksamheten. Bosön Bosön har som idrottens utvecklingscentrum siktet inställt på framtiden och utvecklingen av anläggningen (enligt RIM beslut 2001) fortsätter. Ett viktigt steg i det arbetet är byggandet av den nya multihallen som påbörjades under året. Konferensmarknaden har under året varit i nivå med föregående år om än med något lägre omsättning. För idrottskunden utgör Bosön alltjämnt en ledande mötesplats vilket visas av att 60 procent av gästerna kommer från idrotten. Ett antal stora konvent har också genomförts under året. En studie och analys av den framtida energiförsörjningen på Bosön har inletts och förväntas resultera i investeringar i andra energikällor, som på sikt kommer att innebära såväl en bättre miljö inom anläggningen som ekonomiska besparingar. Riksidrottschefen har tillsatt en översyn över verksamhet och de ekonomiska strömmarna för Bosön, resultatet av översynen förväntas bli klart första kvartalet Stöd till ensamarbetare Många av landets idrottsföreningar administreras av ensamarbetare med lönebidrag. För att stärka dessa har RF med stöd från EU startat ett sk EQUAL-projekt 1+1=3 i RF:s ordförande Karin Mattsson tar det första spadtaget på multihallen på Bosön tillsammans med Bo Olsson, vd för byggherren Bygg-Partner samt Rolf Carlsson, ordförande i SISU Idrottsutbildarna. 13

14 STYRELSENS BERÄTTELSE FOU-verksamhet fortsätter att växa En livaktig och kvalificerad idrottsforskning är en förutsättning för att verksamheten ska kunna förbättras och fördjupas. Därför är det glädjande att detta område fortsätter att växa på svenska högskolor och universitet, genom ett ökat antal både verksamma forskare och idrottsrelaterade utbildningar och kurser. Centrum för idrottsforskning (CIF) har uppgiften att initiera, samordna, stödja och informera om idrottsforskning. RF har under 2005 bidragit med 13 MSEK till CIF:s verksamhet. Centrumets resurser har till största delen använts för att stödja idrottsrelaterad forskning samt till tjänster. Under året fördelades drygt 16 MSEK till 98 projekt samtidigt som utbildningsbidrag gavs till 23 doktorander och lön till nio forskningsassistenter på halvtid. RF bedriver också en egen FoU-verksamhet, som omfattar alltifrån rena forskningsuppdrag till utvecklingsarbete och informationsspridning. Inom ramen för denna verksamhet avslutades bl a en brett upplagd föreningsstudie, som uppföljning av den studie som gjordes I samarbete med justitiedepartementet och forskare vid Malmö Högskola har en inventering gjorts av aktuell samhälls- och beteendevetenskaplig doping- och antidopingforskning, som även blivit internationellt uppmärksammad. I slutet av året publicerades en studie om idrottens sociala betydelse, som genomförts i samverkan med BRIS, och en studie om invigningsriter inom idrotten. Ytterligare ett antal projekt pågår och kommer att avrapporteras under De FoU-rapporter RF publicerat har tagits mycket väl emot och använts såväl inom idrottens interna utbildning som av beslutsfattare på olika nivåer och av media. 14

15 STYRELSENS BERÄTTELSE Idrottspolitiskt arbete Fredrik Reinfeldt talar inför en stor publik i Almedalen. Även Idrotten deltog under politikerveckan. En av Riksidrottsförbundets viktigaste uppgifter är att företräda den samlade idrottsrörelsen gentemot politiker, myndigheter och andra beslutsfattare på nationell nivå, liksom i den allmänna debatten. På samma sätt som tidigare år har RF under 2005 haft kontinuerliga kontakter med såväl ansvariga ministrar och tjänstemän på berörda departement som samtliga riksdagspartiers talesmän i idrottsfrågor. Kontakterna har handlat om allt från allmänt informationsutbyte till påverkan i specifika frågor. Traditionsenligt deltog RF också i juli med ett seminarium under den årliga politikerveckan i Almedalen. Seminariet tog upp situationen för de lokala idrottsföreningarna utifrån den aktuella föreningsstudien, en uppföljning av den studie som gjordes Resultatet kopplades till en undersökning av kommunernas idrottsstöd samt det hot mot föreningarnas ekonomi som ett ifrågasättande av den reglerade spelmarknaden innebär. Seminariet var, liksom tidigare år, välbesökt och understöddes också av en debattartikel i Svenska Dagbladet. Skattefrågorna fortsatt aktuella Skattefrågorna fortsätter att vara högaktuella i den idrottspolitiska debatten, inte minst som ett resultat av återkommande medial uppmärksamhet kring olika affärer inom såväl elitidrotten som på tävlingsmässigt lägre nivå. Förhoppningar knöts till att den statliga Idrottsskattekommittén, med representanter från idrottsrörelsen, i december skulle lägga fram förslag som skulle förenkla skattehanteringen för flertalet av landets föreningskassörer. Redan efter sommaren insåg kommittén emellertid att den behövde mer tid och fick därför förlängd utredningstid, till mars Mycket talar dock fortfarande för att de förslag som förbereds syftar till just sådana förenklingar. I 2004 års berättelse nämndes två för idrottsrörelsen viktiga rättsfall, som skulle avgöras under Båda rörde den dåvarande fotbollsföreningen Café Opera/Djursholm och handlade om skatt på intäkter från dels en bingoallians, som föreningen är medlem i, dels försäljning av medierättigheter via Svenska Fotbollförbundet. Regeringsrätten ansåg i det första fallet att bingointäkterna ska anses vara skattebefriade. Detta var ett viktigt beslut eftersom sådana bingoallianser är vanliga inom idrottsrörelsen. När det gäller medierättigheterna undanröjde Regeringsrätten Skatterättsnämndens tidigare beslut med hänvisning till bristande underlag. Den principiella rättsfrågan är därför fortfarande inte avgjord. Under hösten uppmärksammades RF på att Skatteverket, på grundval av ett domslut under våren, i en s k styrsignal hävdat att bl a kommunal uthyrning av idrottsanläggningar och -lokaler till idrottsföreningar ska beläggas med full, dvs 25 procents, moms. Detta beräknades, om det genomfördes, medföra en sammanlagd kostnad för landets föreningar på cirka 470 MSEK. Efter påtryckningar från RF och medial uppmärksamhet drog Skatteverket emellertid tillbaka sin styrsignal med hänvisning till några ännu inte avgjorda rättsfall. Samtidigt sa finansministern både i media och i riksdagen att han var beredd att föreslå en lagändring om Skatteverket stod fast vid sin tolkning. Därmed kan detta hot förmodligen anses vara avvärjt. Under hösten föreslog också den statliga Mervärdesskattesatsutredningen i ett delbetänkande ett slopande av alla reducerade skattesatser, för att i stället sänka den generella momssatsen från 25 till 21,7 procent. För närvarande har bl a resor och boende reducerad moms, varför idrottsrörelsen, som flitigt utnyttjar sådana tjänster, kommer att drabbas av en ordentlig fördyring om förslaget genomförs. Trots det motsatte sig RF i sitt remissyttrande inte förslaget, under förutsättningen att förbund och föreningar kompenseras fullt ut för kostnadsökningen. 15

16 STYRELSENS BERÄTTELSE Internationella evenemang RF-stämman i maj 2005, ställde sig i ett uttalande bakom en svensk ansökan om att få arrangera vinter-os 2014 i Östersund. Detta dock under förutsättning att den då ännu inte presenterade samhällsekonomiska analysen gav ett positivt resultat. I början av sommaren visade det sig emellertid att regeringen inte ansåg sig kunna ge några garantier för att kostnaderna för en sådan ansökan inte skulle drabba det övriga statsstödet till idrotten. I denna situation togs beslutet att inte gå vidare med ansökningsprocessen. Detta beslut aktualiserar frågan om bred samverkan för att få stora internationella evenemang till Sverige. Den under 2004 bildade samrådsgruppen har arbetat vidare under året med deltagande från SHR, Svensk Turism, Turistrådet, Svenskt Näringsliv, Ishockeyförbundet, Simförbundet och Jämtland-Härjedalens IF. Det finns en samsyn kring behovet av en nationell strategi, som utgår från att detta inte bara är en idrottspolitisk utan lika mycket en näringspolitisk fråga. Områden som berörts är t ex verifiering av en utvärderingsmodell och framtagande av en riskkapitalmodell. Internt inom idrottsrörelsen har arbetet inriktats på kompetensutveckling för SF och DF. Fyra seminarier kring olika teman med anknytning till internationella evenemang har genomförts. Detta arbete kommer att fördjupas framöver. Antidoping Dopingmissbruket inom idrotten fortsätter att vara ett kvantitativt ganska litet men trovärdighetsmässigt stort problem för idrottsrörelsen. Under 2005 togs drygt prov i Sverige, så gott som alla utan förvarning. Av dessa var endast ett tiotal, dvs ca 0,3 procent, positiva. Samtidigt finns hos många uppfattningen kvar att alla elitidrottare dopar sig. Utifrån denna paradox har det attitydpåverkande arbete som inleddes med projektet Rena vinnare fortsatt, sedan hösten 2005 i form av Vaccinera klubben mot doping. Syftet är att öka kunskapen om doping på föreningsnivå och få föreningarna att anta en väl förankrad antidopingpolicy. Vaccinera klubben har lanserats bl a via antidopingsidorna på nätet, som fortsätter att tillhöra de mest besökta på www. rf.se. Internet har också använts för att administrera den vistelserapportering som elitidrottare numera är tvungna att göra. Systemet, som utvecklats i samarbete med Antidoping Norge och n3sport AS, är världsledande och ger också möjlighet till rapportering och påminnelser via SMS. När RF sommaren 2004 anslöt sig till världsantidopingkoden, fick detta konsekvenser även för det svenska regelverket. Bland annat har de nya reglerna för dispenser utgjort en kännbar belastning för organisationen, där runt olika dispensansökningar handlagts och prövats av medicinska experter. Även andra justeringar av olika föreskrifter har gjorts i dialog med såväl juridisk och medicinsk expertis som SF. Det internationella samarbetet på antidopingområdet har fördjupats under året, framför allt med WADA. Ett uttryck för detta var det internationella symposium kring gendoping, det andra i ordningen, som genomfördes i november, också i samverkan med Karolinska Institutet. Det framkom där att det samarbete mellan WADA och ledande internationella forskare inom gentekniken, som inleddes för tre år sedan, nu börjat bära frukt. Samtidigt som metoder tas fram för genbehandling av olika sjukdomar utvecklas också metoder för att avslöja om genteknik används för icke legitima syften, som t ex gendoping. I symposiet deltog ett 60-tal av världens främsta genforskare och det besöktes även av HM Drottningen och IOK:s ordförande Jaques Rogge. Inom ramen för ANADO (Association of National Anti-Doping Organisations) har RF 16

17 STYRELSENS BERÄTTELSE verkat för ett ökat samarbete ifråga om dopingkontroller, för att på sikt globalt kunna genomföra fler dopingprov till lägre kostnad. Även nationellt fortsätter samverkan med andra berörda parter, bl a regeringens arbetsgrupp mot doping, Folkhälsoinstitutet och Dopingjouren. Totalt sett kan konstateras att det svenska antidopingarbetet fortsätter att hålla hög internationell nivå, vilket bekräftas av att verksamheten i februari fick en förnyad ISO-certifiering, som även omfattar världsantidopingkoden och dess obligatoriska standarder. Via väl fungerande avvikelsehantering, interna revisioner samt korrigerande och förebyggande åtgärder utgör kvalitetsledningssystemet en motor för ständiga förbättringar av verksamheten. Idrottsungdomar mår bättre Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Denna skrivning, som finns kvar i den reviderade version av idéprogrammet Idrotten vill som antogs på RFstämman i maj, anger att idrottsrörelsen strävar efter att ge sina medlemmar mer än det rent idrottsliga. Att leva upp till denna ambition är en viktig fråga för rörelsens trovärdighet och kräver en ständig vaksamhet kring de sociala aspekterna av idrottens vardagsverksamhet. En studie kring idrottens sociala betydelse, som RF i samarbete med BRIS under året givit Temo i uppdrag att göra, visade att medlemskapet i en idrottsförening har en klar positiv påverkan på hur ungdomar mår. De idrottsaktiva ungdomarna hade generellt en mer positiv syn på tillvaron och 17

18 18

19 STYRELSENS BERÄTTELSE ett större socialt nätverk än sina icke idrottande jämnåriga. Dessa resultat bekräftades dessutom av en motsvarande studie gjord av Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag. Samtidigt visade studierna också att det ändå förekommer negativa inslag, t ex i form av mobbning och trakasserier, även om det är relativt sällsynt. För att öka idrottsledarnas medvetenhet kring de sociala aspekterna av ledarskapet har ett nytt utbildningsmaterial tagits fram, i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Inom ramen för Handslaget inleddes också under hösten en speciell satsning på att förstärka det målområde som rör kampen mot droger. Våld i samband med idrottsevenemang är en bestående trovärdighetsfråga, främst i de stora lagidrotterna. Riksidrottsförbundet och berörda SF, inte minst Fotbollförbundet, har tillsammans med olika myndigheter gjort ett mycket stort arbete för att öka säkerheten kring evenemangen och verka för en god supporterkultur. Under året infördes också lagen om tillträdesförbud, som innebär att idrottsorganisationer hos allmän åklagare kan ansöka om att en viss person ska ges tillträdesförbud till idrottsevenemang. Den nya lagen räcker dock inte för att få bukt på fenomenet som sådant då mycket av våldet äger rum utanför arenorna och idrottsrörelsens direkta ansvarsområde. Ny jämställdhetsplan Jämställdhet är en förutsättning för en framgångsrik idrottsutveckling för såväl kvinnor och män som pojkar och flickor. Jämställdhet mellan könen är inte bara ett viktigt demokratiskt krav utan främjar också effektivitet och utveckling för både organisationer och individer. Vid Riksidrottsmötet antog såväl RF-stämman som SISUstämman en ny jämställdhetsplan för idrottsrörelsen. Ett syfte med planen är att stimulera och stödja SF, DF och SISU-distrikt att ta fram egna jämställdhetsplaner i linje med den gemensamma. Det övergripande målet i den nya jämställdhetsplanen är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på idrottsrörelsen alla nivåer och områden. Kvinnor och män ska vara representerande med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. Vidare ska alla tränare, ledare, förtroendevalda och anställda utbildas i grundläggande jämställdhetskunskap så att de beaktar detta perspektiv i sin dagliga verksamhet. Policy för säker trafik Varje dag transporteras hundratusentals idrottsaktiva i alla åldrar till och från träning och tävling till fots, med cykel, bil eller kollektiva transportmedel. Det är viktigt att dessa transporter sker på ett så säkert och miljövänligt sätt som möjligt. Som ett led i denna strävan antog RF-stämman en policy för trafiksäkra och miljöanpassade transporter inom idrotten. Policyn är tänkt som ett stöd till SF, DF, SDF och föreningar i deras arbete. Ett mål är att få förbund och föreningar att, i samverkan med kommuner och polismyndigheter, kartlägga trafikmiljön till, från och runt idrottsanläggningar. RF samverkar också i ett nätverk tillsammans med Vägverket, NTF, bussbranschen och biluthyrningsbranschen för att göra transporterna kring idrottsaktiviteter säkrare och mer miljöanpassade och dessutom hålla kostnaderna nere. Nytt riksidrottsmuseum När regeringen under RF:s jubileumsår lovade att stödja återetableringen av ett riksidrottsmuseum ökade förhoppningarna om att äntligen kunna återskapa detta centrum för svensk idrottshistoria. Efter ett intensivt sökande lyckades den av RS tillsatta arbetsgruppen under våren också hitta lämpliga lokaler i anslutning till Tekniska museet i Stockholm. Den faktiska etableringsfasen inleddes i november i och med att en verksamhetsledare tillträdde sin tjänst. Museet, som beräknas kunna öppna för allmänheten i början av 2007, kommer att vara lokaliserat i en av flygelbyggnaderna intill Tekniska museet och kommer att delas med Polismuseet. Därmed skapas möjligheter till ett givande samarbete mellan de tre museerna, som var för sig, men än mer tillsammans har en stor besökspotential. 19

20 STYRELSENS BERÄTTELSE Under 2005 gjorde kommunerna rekordstora investeringar i idrottsanläggningar. Finansiering Det statliga stödet till idrotten fortsatte att öka under Framför allt berodde det på ytterligare 100 MSEK till Handslagssatsningen, men dessutom ökade också vinstdelningen från Svenska Spel med 47 MSEK. Däremot låg det ordinarie statsanslaget på nytt kvar på samma nivå. Eftersom både pengarna från Handslaget och de resurser som tillförs idrotten från Svenska Spels vinst är specialdestinerade till den lokala barn- och ungdomsverksamheten har lokala idrottsföreningar med en bred sådan verksamhet fortsatt varit vinnare, speciellt om de också haft ambition att satsa på utvecklingsprojekt inom Handslagets ram. Samtidigt har det faktum att huvuddelen av det statliga stödet varit öronmärkt gjort att RF haft mycket begränsade möjligheter att öka stödet till förbunden, trots RF-stämmans uttalade önskan om ett förstärkt SF-bidrag. Detta drabbar naturligtvis framför allt mindre förbund som på grund av sämre möjligheter på sponsormarknaden är starkt beroende av det statliga stödet. RF försökte även under det gångna året påverka regeringen för att utvidga ramarna för SF-stödet, och lyckades också i viss mån. Då Folkspels utdelning till medlemsorganisationerna, på grund av BingoLottos fortsatta tillbakagång, samtidigt helt upphörde blev den sammanlagda effekten för förbunden inte särskilt stor. Även den låga räntenivån bidrog till att minska RF:s egna marginaler under året. Positiva signaler från kommunerna När Riksidrottsförbundet 2004 lät genomföra en enkätundersökning bland landets kommuner om deras stöd till idrotten blev resultatet mycket illavarslande. Fyra av tio kommuner uppgav att de antingen hade sänkt eller planerade att sänka stödet. Då en uppföljning gjordes våren 2005 var signalerna dock betydligt mer positiva. 21 procent av kommunerna hade ökat sitt stöd medan endast åtta procent sänkt det. Även investeringar i idrottsanläggningar låg på rekordhög nivå, totalt handlar det om 1,8 miljarder kr. Förändringen kan delvis förklaras av en förbättrad kommunal ekonomi, men säkerligen också av den idrottspolitiska debatt som 2004 års undersökning gav upphov till. Spel och lotterier Intäkterna från spel och lotterier har alltid varit en viktig del av idrottsrörelsens finansiering. I och med att en allt större del av det statliga stödet kommer från Svenska Spels överskott har denna betydelse dessutom ökat väsentligt. Dessa intäkter bygger i stor utsträckning på existensen av en starkt reglerad spelmarknad. RF har därför fortsatt agera aktivt till försvar för denna reglering. Riksidrottstyrelsen har under året återkommande behandlat frågan angående stöd till folkrörelsernas eget spelbolag, Folkspel. Diskussioner har bland annat förts med SF:s och DF:s företrädare om att fortsätta prioritera försäljningen av Bingolotter, som trots en nedgång, fortfarande ger ett stort stöd till den lokala idrotten. Spelfrågan är inte bara en nationell fråga utan har stark koppling till EU och då inte minst dess förslag till nytt s k tjänstedirektiv, som syftar till att underlätta för handel med tjänster inom unionen. RF har på olika sätt, såväl på egen hand som tillsammans med andra, framför allt nordiska, idrottsförbund agerat för att få ett uttryckligt undantag för lotterier och spel i direktivet. Det nordiska idrottsmötet i Norge liksom ENGSO:s generalförsamling i Riga antog exempelvis kraftfulla uttalanden för en fortsatt möjlighet för EU:s medlemsnationer att reglera sina respektive spelmarknader. Under våren besökte RF:s dåvarande ordförande Gunnar Larsson Bryssel för att driva frågan. Europaparlamentet uttryckte också under året en inriktning i linje med idrottsrörelsens synpunkter. 20

21 STYRELSENS BERÄTTELSE Internationellt arbete Idrotten är en i högsta grad internationell företeelse. Därför sätts också mycket av verksamhetens ramar på internationella nivån, i olika internationella organisationer. Det är ett skäl till att den svenska idrottsrörelsen, enligt sina gemensamma riktlinjer, strävar efter ett ökat inflytande i dessa organisationer. Som stöd till SF i detta arbete avsätter RF årligen medel i form av stimulansbidrag. Under 2005 fördelades drygt 1,9 MSEK. För RF:s egen del kanaliseras det internationella samarbetet bl a genom ENGSO (European Non-Governmental Sports Organisation), bestående av de idrottsliga paraplyorganisationerna i 40 europeiska länder, under ordförandeskap av RF:s tidigare generalsekreterare Bengt Sevelius. I april hölls dess trettonde generalförsamling i Riga med svenskt deltagande. En annan viktig del är kontakterna med de nordiska riksidrottsförbunden och olympiska kommittéerna. Det nordiska samarbetet organiseras sedan många år tillbaka genom Nordisk Faelleskommitté och dess årliga möten. Det gångna året stod Norges idrottsförbund och olympiska kommitté som värd inte bara för det nordiska idrottsmötet utan också för Team Norden, som fokuserar på utbildning av nordiska ungdomsledare. Idrottsmötet behandlade bl a det framtida samarbetet och finansieringsfrågor. EU fortsätter att vara ett viktigt forum för det idrottspolitiska arbetet. Det flesta trodde att den rollen skulle förstärkas i och med att en ny konstitution för unionen för första gången uttryckligen skulle nämna idrotten i en av artiklarna. Men i och med att flera medlemsstater efter folkomröstningar sa nej till konstitutionen avstannade utvecklingen. Samtidigt har EU-kommissionen Bengt Sevelius omarbetat sina kontakter med idrottsrörelsen så att man nu i första hand talar med europeiska förbund. RF har i samverkan med ENGSO verkat för att återupprätta kontakten mellan kommissionen och de nationella förbunden. Som ett sätt att både öka kontakterna mellan svensk idrott och Bryssel och öka kunskapen om EU inom idrottsrörelsen har RF under 2005 startat ett projekt inom ramen för det s k Leonardoprogrammet. Fem praktikanter har under året praktiserat på den tyska EU-byrån i Bryssel, där de haft varierande uppgifter. Allt från ren lobbyverksamhet till insamling av information för vidarebefordran till svenska idrottsförbund. Praktikanterna har också ägnat mycket tid åt att bygga nätverk inom EU-organisationen för svensk idrotts räkning. Under 2006 kommer ytterligare en praktikant att föra arbetet vidare. 21

22 STYRELSENS BERÄTTELSE Administration Under 2004 beslutade Riksidrottsstyrelsen att slå samman RF:s och SISU Idrottsutbildarnas centrala kanslier till ett gemensamt riksidrottskansli under en gemensam riksidrottschef. Denna process slutfördes under våren 2005 och det samlade kansliet skapades formellt den 9 maj. Sammanslagningen syftar till att öka de centrala organisationernas förmåga att serva idrottsrörelsen, framför allt medlemsförbunden. Kvaliteten och effektiviteten ska öka samtidigt som kontaktvägarna förenklas. Konkret innebar sammanslagningen en ny central kansliorganisation bestående av fem avdelningar: Staben, Idrottsservice, Kommunikation och samhällskontakter, Idrottsutveckling samt Uppdrag och utveckling. Formellt behåller samtliga medarbetare sin tidigare arbetsgivare, men arbetar med uppgifter från både RF och SISU Idrottsutbildarna. Intensifierad dialog inom idrotten Dialogerna med medlemsförbunden har fortsatt under året. Efter kanslisammanslagningen mellan RF och SISU Idrottsutbildarna har samtalen även börjat omfatta utbildningsfrågor. Från och med hösten 2005 har dialogerna utgått från varje SF:s beskrivning av den egna verksamheten med möjligheter, svårigheter och framtidsfrågor. Denna inriktning kommer att bestå även under år 2006 även om jämställdhetsfrågor och frågor om det ideella ledarskapet kommer att prioriteras. Mötestillfällena ska också vara ett sätt att få SF:s åsikter och synpunkter på kansliets arbete, avseende både innehåll och utförande. Även en konferens för alla SFordföranden arrangerades i december. Under senhösten har försöksverksamheten i projektet Alternativt SF-stöd startat. Projektets syfte är att inom ramen för Riksidrottens kansli, skapa ett gemensamt SFkansli för små förbund. Målet är att minimera kostnaden för administration för att på så sätt tillföra idrottsverksamheten mera pengar. Tre förbund, Isseglarförbundet, Landhockeyförbundet och Ringetteförbundet ingår i försöksverksamheten som planeras pågå i två år. En konsekvens av det sammanslagna kansliet på central nivå är att dialogen med distriktsidrottsförbunden har setts över. Dialogen med distrikten är en viktig del av arbetet med att öka tydligheten, samordningen och sammanhållningen inom och mellan RF och DF men även mellan SISU-riks och dess distrikt. DF företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kommuner, myndigheter och andra organisationer. I denna företrädarroll är det viktigt att DF sänder samma budskap som RF gör nationellt. Dialogen med distriktsidrottsförbunden sker på flera olika plan. I oktober arrangerade RF och SISU Idrottsutbildarna gemensamt en distriktsledningskonferens på Bosön för ordförande och chefer i DF och SISU-distrikt med syftet att planera verksamheten för den kommande tvåårsperioden samt göra en ansvarsfördelning mellan RF/SISU och distrikten. Under året har RF och SISU Idrottsutbildarna dessutom samlat alla distriktschefer under sammanlagt sex dagar varav vid ett tillfälle tillsammans med SF:s generalsekreterare. Hälften av alla distriktschefer är numera chefer för både DF och SISU-distriktet. Därför är alla dessa träffar numera gemensamma för RF och SISU Idrottsutbildarna och planering sker även i samverkan med representanter för distriktscheferna. Innehållet i chefsträffarna har gemensamt utarbetats och består av kompetensutveckling, gemensamma verksamhetsfrågor, strategiska och långsiktiga frågor samt aktuella frågor. Ett viktigt och återkommande ämne under året har varit idrottspolitiskt arbete och opinionsbildning, bl a med sikte på den kommande valrörelsen 2006, samt Handslaget. RF och SISU Idrottsutbildarna har var för sig tidigare gjort besök i distrikten utifrån olika utgångspunkter och med olika intervall. Men från hösten 2005 sker dessa besök gemensamt och cheferna för både DF och SISU deltar när representanter för RF och SISU kommer på besök. Under hösten 2005 gjordes fem gemensamma distriktsbesök varav tre i distrikt med gemensam chef. Med de fem DF-besök som RF genomförde under våren har totalt tio distrikt besökts under året. Ett annat sätt att fördjupa samspelet med DF är att ta vara på den kompetens som finns inom olika områden i distrikten. Det kan innebära att medarbetare från DF både medverkar i projekt- och arbetsgrupper och arbetar på uppdrag av RF. Exempel på sådana uppdrag under 2005 var medverkan i Handslaget och utvecklingsinsatser inom området elitidrottutbildning. Svenskidrott online utvecklas Svenskidrott online idrottsrörelsens gemensamma ITsystem fortsatte att utvecklas under Ett flertal nya applikationer togs i drift, främst ett nytt system för arrangemang som flera idrottsförbund börjat använda. Förbättringar av LOK-stödsrapporteringen gjordes löpande, liksom system för hantering av Handslagsmedel. Flera SF började också sköta sin licenshantering via Klubben online, föreningarnas anslutning till systemet, och ett allt större antal föreningar har, efter kampanjer från SF, börjat använda de möjligheter systemet ger. Här kan som exempel nämnas Ridsportförbundet som under året beslutade använda Klubben online som bas för prenumeration på sin nya tidning, vilket från april till november resulterade i registrering av drygt medlemmar. Verksamhetsåret 2005 präglades i övrigt av diskussioner med n3sport A/S kring ett nytt avtal för utveckling av Svenskidrott online. Den stora förändringen under 2005 var annars byte av driftsmiljö. Ny utrustning med betydligt större kapacitet införskaffades. Utrustningen placerades genom överenskommelse med Folkspel hos en ny gemensam operatör vilket resulterade i förbättrad övervakning och driftsekonomi. 22