RIMBO VÅTMARK En förstudie på design och förväntad kväveavskiljning
|
|
- Britt-Marie Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 RIMBO VÅTMARK En förstudie på design och förväntad kväveavskiljning Examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik utfört av Maria Jaremalm och Johan Harrström på uppdrag av Norrtälje kommun
3 Disposition Målsättning Våtmark som reningsmetod Våtmarker i Sverige Områdets lämplighet - Topografi - Jordart - Grundvatten Maria Designförslag Slutsats Johan Kväverening Växtlighet Bottenutformning
4 Målsättning med våtmarken Kväverening Rekreation och utbildning Biologisk mångfald
5 Våtmarken som reningsmetod Fördelar: Låga driftskostnader Litet underhåll Naturlig process Stort mervärde i form av naturvärden och PR Nackdelar: Känslig vid etablering Ojämn rening över året Svårkontrollerad
6 Våtmarker i Sverige Våtmark Yta [ha] Teoretisk uppehållstid [dygn] Ytbelastning [mm/dygn] Total-N [mg/l] NH4-N [mg/l] Tot-P [mg/l] BOD 7 [mg/l] N-belastning och reduktion [ton/ha och år] P-belastning och reduktion [kg/ha och år] Oxelösund (1993) Alhagen (1997) Ekeby (1999) Magle (1995) Vagnhärad (2001) 2, Trosa (2003) 5, Rimbo 5, (dim. flöde) 35 (nuvarande) In: 23 Ut: 15 In: 37 Ut: 11 In: 20 ut:15 in: 20 ut:14 in: 22 ut:19 In: 17 Ut: 12 In: 37 Ut: 8,6 In: 5,4 ut:1,9 in: 5,8 ut:3,8 in: 11 ut: 10 In: 0,40 Ut: 0,04 In: 0,37 Ut: 0,12 In: 0,23 ut:0,10 in: 0,15 ut:0,11 in: 1,0 ut: 0,07 In: 21,9 Ut: 3,9 In: 37,9 Ut: 4,8 In: 5,2 ut:4,7 in: 2,4 ut:4,8 in: 7 ut: 2 1,7 0,7 (39%) 1,6 1,1 (70%) 6,3 1,5 (23%) 4,2 1,2 (29%) 4,8 1,1 (24%) (90%) (64%) (54%) (31%) (93%) in: 22 in: 20 in: 0,3 in: 10,3 2,2 30 ut:14 ut:7,5 ut:0,07 ut:1,6 0,9 (42%) 24 (79%) in: 16,7 in: 2,7 in: 0,17 in: 3,7 2,15 22
7 Undersökning av området Gyttjelera, På kommunens kräver mark eventuellt tätning. Nära reningsverket och ån, Nivåskillnad tryckpotential borrhål på 3 bäck: m 0,5 0,9 m Inga stora sprickzoner Plant men belagt med muddermassor Ytterliggare geoteknisk undersökning nödvändig
8 Tre principer Designförslag Djupzoner Undervattensvallar (2 dammar) Verktyg GIS Arcmap 9 Modell - Matlab
9 Verktyg för utvärdering 1. Hydraulisk effektiviet λ = T peak / T nominell T nominell = volym/flöde 2. Integrera intern hydraulik med kemisk kväveomvandling
10 GIS ArcMap 9 Indata till Matlabmodellen: Bottentopografi Friktionsfaktor
11 Matlab modellen x 10 6 Hastighetsvektorer y-koordinat x-koordinat x 10 6 x 10 6 Hastighetsvektorer x 10 6 Hastighetsvektorer y-koordinat y-koordinat x-koordinat x x-koordinat x 10 6
12 Matlab modellen x 106 Partikelbanor Position [m] Position [m] x 10 6
13 Resultat generell studie Undervattensvallar behöver ett vattendjup på minst 1 m. Djupzoner kan vara bra med rätt placering. Speciellt vid kanalbildning
14 Resultat- Platsspecifik design x 106 Partikelbanor Position [m] Position [m] x 10 6 Modell Hydraulisk effektivitet A (grundmodellen) 0,491
15 Resultat- Platsspecifik design A x 10 x 10 Partikelbanor Partikelbanor Position [m] x 10 Position [m] Position [m] Position [m] x 10 Modell A (grundmodellen) B (djupzon i övre delen) Hydraulisk effektivitet 0,491 0,510
16 Resultat- Platsspecifik design A x 10 Partikelbanor Position [m] Position [m] x 10 6 x 10 Partikelbanor B Position [m] Position [m] x 10 Modell Hydraulisk effektivitet A (grundmodellen) B (djupzon i övre delen) C (flera flytväggar i nedre delen) Hela våtmarken Denitrifikationsdelen 0,491 0,563 0,510 0,561 0,601 0,607
17 Resultat- Platsspecifik design A x 10 6 Partikelbanor x 10 trajectory paths Position [m] Position [m] x 10 Partikelbanor B Position [m] position [m] 6 x Position [m] x C position [m] x 10 Modell Hydraulisk effektivitet A (grundmodellen) B (djupzon i övre delen) C (flera flytväggar i nedre delen) D1 (djupzon + flyvägg i nedre delen) D2 (nuvarande flöde) Hela våtmarken Denitrifikationsdelen 0,491 0,563 0,510 0,561 0,601 0,607 0,676 0,743 0,798 0,909
18 Slutsats Designförslag där massbalans av lermassor uppnås
19 Våtmarken som kvävefälla Nitrifikation NH 4 + ΝΟ 2 ΝΟ 3 Syrekrävande Denitrifikation NO 3 - NO 2 - NO (g) N 2 O (g) N 2 (g) Syreinhiberad Sedimentering Växtupptag Denitrifikation Mikrobiell process Var: Sediment, påväxtsamhällen och vattenkolumnen Beroende av Syrefri miljö Kol som elektronacceptor Fästytor för bakterierna Nitrattillförsel
20 Modelluppbyggnad - massbalansmodell Boxmodell, enkel att implementera Box 1 och 2, borttaget kväve Box 3, 5 mm är vattenboxar Box 4, 6 mm. Är sediment där utbyte kan ske dm dt 5 = Q 35 + Q 75 + Q 65 Q 53 Q 51 Q 57 Q 56 Q - representerar flödet mellan boxar, d = avstånd mellan centrum av boxar
21 Utbytesprocesser Advektivt pumputbyte med sedimentet Högre och längre struktur = högre utbyteshastighet H = våghöjd Lambda = våglängd Utbytet med sediment är en viktig parameter för våtmark Processer: advektion, molekylär diffusion, partikulär sedimentation, denitrifikation och advektivt pumputbyte Denitrifikation uppmätt från Ekeby = 3,31 mg N/m 3 & s
22 Slutsatser modellering Överskattar denitrifikation från vattnet. Kan inte visa att våtmarken fungerar Andra utbytesprocesser Vågformad botten inte aktuellt i Rimbo våtmark Sedimentet har stor outnyttjad denitrifikationspotential Vad händer i slamskiktet
23 Våtmark Uppskattning av kväverening N- belastning och reduktion [ton/ha & år] Oxelösund 1,7 0,7 (39%) Alhagen, 1,6 Nynäshamn 1,1 (70%) 6,3 Ekeby Eskilstuna 1,5 (23%) Magle, Hässleholm 4,2 1,2 (29%) Vagnhärad 4,8 1,1 (24%) Trosa 2,2 0,9 (42%) Söderhamn, 8,4 Granskärs våtmark 1,8(20%) Reduktionsbehov Rimbo våtmark 5 ha Vid nuvarande belastning och en sänkning från 16,7 14 mg N/l: 392 kg N/ha & år Vid full belastning (9500 pe): 520 kg N/ha & år Max.värdet 23 mg N/l sänks till 15: 1523 kg N/ha & år
24 Växtlighet Tre uppgifter i Rimbo Främja denitrifikationen Organisk kolkälla Fästyta för bakteriesamhällen Styra hydrauliken Locka fåglar och djur Fröproduktion Skydd Estetiskt värde
25 Växters roll i denitrifikationen Denitrifierande våtmark kräver mycket kol Hög C/N-kvot för kolkälla hela året Väldigt viktigt med etablering, tåliga sorter Ge stora fästytor till bakterier Denitrifikation främst nattetid Fästyta per våtmarksyta viktig parameter Lämpligaste växtslag: Vass tex. kaveldun, jättegröe och rörflen kräver grunda vatten, 0,3-0,6 meter medan bladvass tåligare
26 Rimbo Våtmark Damm I denitrifikations del, grund, tätt beväxt med främst vass Damm II Öppen vattenspegel 1,5-2 m djup med fågelö Tex. Fågeltorn gångbroar mm.
27 Rimbo Våtmark Damm I denitrifikationsdel, grund, tätt beväxt med främst Bladvass, men även Kaveldun Rörflen Jättegröe
28 Rimbo Våtmark Damm I denitrifikationsdel, grund, tätt beväxt med främst Bladvass, men även Kaveldun Rörflen Jättegröe
29 Rimbo Våtmark Damm I denitrifikations- del, grund, tätt beväxt med främst Bladvass, men även Kaveldun Rörflen Jättegröe
30 Damm II Publik damm med öppet vatten med ö, 1,5 2 m djup kantad av starr, vass och blommande växter Starrväxter, för fåglar Flaskstarr Vasstarr Även tex. Vattenmynta Rimbo Våtmark
31 Damm II Publik damm med öppet vatten med ö, 1,5 2 m djup kantad av starr, vass och blommande växter Starrväxter, för fåglar Flaskstarr Vasstarr Även tex. Vattenmynta Rimbo Våtmark
32 Rimbo Våtmark
33 Slutsats En våtmark i Rimbo kommer, rätt beväxt, att uppnå kvävereningsmålet på 15 mg tot-n/l. Våtmarken blir tillsammans med Kundbysjön, ett trevligt promenadstråk med rikt fågel- och växtliv. Den kan även användas som undervisningslokal för skolelever och allmänhet. Andra alternativ bör undersökas.
34
UPTEC F Examensarbete 20 p Maj Rimbo våtmark. - en förstudie på förväntad kväveavskiljning och lämplig växtlighet.
UPTEC F05 023 Examensarbete 20 p Maj 2005 Rimbo våtmark - en förstudie på förväntad kväveavskiljning och lämplig växtlighet. Johan Harrström Referat Rimbo våtmark - en förstudie på förväntad kväveavskiljning
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merVåtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merTENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 6 oktober 2008 kl 9.00-14.00 Plats: Gimogatan 4, Skrivsal 1 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merFörstudie till våtmark i Rimbo
UPTEC W05 030 Examensarbete 20 p Maj 2005 Förstudie till våtmark i Rimbo Design för optimal hydrologi och kväverening Maria Jaremalm Referat Förstudie till våtmark i Rimbo Design för optimal hydrologi
Läs merAvloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
Läs merReningsresultat, drifterfarenheter och kostnadseffektivitet i svenska våtmarker för spillvattenrening
Reningsresultat, drifterfarenheter och kostnadseffektivitet i svenska våtmarker för spillvattenrening Linda Flyckt Examensarbete utfört vid WRS Uppsala AB 2010 12 16 LITH IFM A EX 10/2377 SE Institutionen
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,
ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 Behandling av lakvatten Själv blandar jag
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merVATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS
Läs merGår igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
Läs merVilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång
Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet
Läs merPassiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod
Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merKemisk fällning av avloppsvatten kan
Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten
Läs merEFTERPOLERING MED VÅTMARK
EFTERPOLERING MED VÅTMARK Hur kan det användas vid Haga reningsverk? INGER-MARIE CARLSEN Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete, miljövetenskap Kurskod: MXA205 Ämne: Miljövetenskap
Läs merDe fyra stora - en jämförelse av reningsresultat i svenska våtmarker för avloppsvattenrening
V A-F O R S K R A P P O R T N r 6 n o v e m b e r 2 0 0 2 De fyra stora - en jämförelse av reningsresultat i svenska våtmarker för avloppsvattenrening Jonas Andersson Sofia Kallner VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk
Läs merMöjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk
Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Referens NJ Granskad av TS, PH Godkänd av TS Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 Nuvarande anläggning...4
Läs merEffektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp
Att mäta är att veta Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp Mattias Osterman, Christian Berner AB Lösningar för att möta nya krav på reningsverk oktober 2014, Elmia 1 Agenda
Läs merProduktionsvåtmark för framställning av biogas
Produktionsvåtmark för framställning av biogas Trelleborgs kommun 2011-03-03 Administrativa uppgifter Beställare Beställarens namn: Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Adress: Rådhuset 231 83 Trelleborg
Läs merLägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Läs merSlutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB
Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merNFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7
Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet, hälsoskydd och miljö i standard SS-EN12566-3:2005+A2:2013 och Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet,
Läs merVarför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?
Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra
Läs merDe fyra stora -en jämförelse av reningsverk i svenska våtmarker för avloppsvattenrening
V A-F O R S K R A P P O R T N r 6 n o v e m b e r 2 0 0 2 De fyra stora -en jämförelse av reningsverk i svenska våtmarker för avloppsvattenrening Jonas Andersson Sofia Kallner VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk
Läs merVägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund
Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk Erika Fröjd, SSAB Oxelösund 2 Utgångsläge befintlig biologisk rening Buffertbassänger 400*2 m3 Blandningsbassäng ca 13 m3 Luftningsbassäng 657
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merAvfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning
Läs merSBR, Effektiv och erfaren
SBR, Effektiv och erfaren S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se och Mark och Vattenteknik, KTH, 100 44 Stockholm 1. Introduktion Kort historik 2. Några invändningar
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Komplettering
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merFörord Joakim Säll
Förord Min LIA har jag tillbringat på Hässleholms reningsverk. Tiden här har varit mycket trevlig och lärorik. Jag har blivit väldigt bra mottagen och fått stort förtroende av arbetskamrater och chefer.
Läs merBIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
Läs merVåtmarker som sedimentationsfällor
Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande
Läs merInförande av kväverening i Örebro
Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och
Läs merStatisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system
TENTAMEN i Vattenreningsteknik W4 Miljö- och Vattenteknik Tid: Tisdag 8 oktober 2002, kl 13.00-18.00 Plats: krivsal Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590. Bengt kommer
Läs merProjektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Läs merCE-Certifierade Minireningsverk
CE-Certifierade Minireningsverk Oberoende utvärderat enligt EN12566-3. Inga mekaniska delar i tanken. Enkelt underhåll, låg driftkostnad. Löpande support via vårt serviceavtal. Ett driftsäkert och naturvänligt
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merNordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum
Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum Mark de Blois H2OLAND AB Bio-P-nätverksträff 9 oktober 2018 H2OLAND Program Bakgrund till aerobt granulärt
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merMILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merTerana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI
Terana GRAF minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Biokemisk hantering av avloppsvatten från hushåll GRAF är ett biokemiskt minireningsverk för hantering av allt avloppsvatten
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merUponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment
Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten 011 Förorenat dagvatten ett växande problem I takt med att antalet hårdgjorda
Läs merModellering och styrning av ett biologiskt reningsverk
Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merKompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten
Läs merMembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening Om membranseparation Slammet avskiljs från det renade vattnet genom att vattnet filtreras genom ett membran med en porstorlek
Läs merMBBR - Nu och i framtiden
MBBR - Nu och i framtiden Seminarium kring skivfilter och rörliga bärare Ryaverket, 29 september 2010 Magnus Christensson Översikt MBBR processen Separation efter MBBR Hybas TM ANITA TM Mox Vad är viktigt
Läs merTYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård
TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merKunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?
Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten? Godecke Blecken SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU
Läs merRAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI
KRISTIANSTADS KOMMUN Detaljplan Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840118000 VA-UTREDNING KARLSKRONA ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 33 Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0)455 31
Läs merResultatrapport StormTac Web
Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/ Avrinningsområde
Läs merTvå presentationer, 29/
Två presentationer, 29/11 2016 1. Markbaserad rening Kunskapsläge 2. Markretention Återkoppling från träff i Kungsbacka 28-29/9 2016 Björn Eriksson, redaktör Avloppsguiden Markbaserad rening Kunskapsläge
Läs merSmittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Läs merModellering och styrning av ett biologiskt reningsverk
Styrning av Biologiska Reningsverk 02/03 1 Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller
Läs merVilka faktorer styr kväveretentionen i anlagda våtmarker?
ilka faktorer styr kväveretentionen i anlagda våtmarker? Resultat från experimentvåtmarker vid Plönninge åtmarkscentrum 8 ontaktpersoner: tefan Weisner, Högskolan i Halmstad, email: stefan.weisner@hh.se
Läs merMagnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall
Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.
Läs merUtveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Läs merSTOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk
MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna
Läs merGrumlighet i Magelungen
Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten
Läs mer6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
Läs merRESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merAmmonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län
Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och
Läs merDagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat
Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merDetaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Läs merOMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK
OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².
Läs merMarkbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun. Hur? Hur? Kriterier. Varför?
Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun Inventering av 217 hushåll om 5 pe Biologiska funktionen hos markbaserad rening Två projektarbeten vid civilingenjörsutbildningen
Läs merÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;
Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning
Läs merMAGLE VÅTMARK Sammanställning av mätdata Foto: Lena Jönsson
MAGLE VÅTMARK 217 Sammanställning av mätdata Foto: Lena Jönsson 21-2-12 Hässleholms Vatten AB Besöksadress N Kringelvägen 42 Fax 41-2 3 13 Hemsida www.hassleholmsvatten.se 21 Hässleholm Tel vxl 41-2 e-post
Läs merPRESENTATION - PETER NILSSON
PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,
Läs merRENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer
Läs merAnammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy
Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med
Läs merTommy Giertz.
D A G V A T T E N 1 Tommy Giertz tommy.giertz@byv.kth.se 2 DAGVATTENLEDNING VATTENLEDNING AVLOPPSRENINGSVERK SJÖ VATTENVERK VATTENTORN SPILLVATTENLEDNING RECIPIENT 3 UTFORMNING OCH TEKNIK 4 Bildyta - Välj
Läs merBDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.
Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Läs merEtt arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.
Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.
Läs merNr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Carl Dahlberg UPPRÄTTAD AV
UPPDRAG Nytt ARV Lidköping UPPDRAGSNUMMER 1335997000 UPPDRAGSLEDARE Carl Dahlberg UPPRÄTTAD AV Carl Dahlberg/Magnus Emauelsson DATUM 2016-05-06 REV. 2016-10-05 PM DIMENSIONERINGSDATA Detta PM är upprättat
Läs merSträngnäs biogasanläggning - påverkan på närliggande vattenmiljöers naturvärde och ekologisk status i Mälaren
Beställare: Strängnäs Biogas AB Munktell Science Park Portgatan 3 633 42 Eskilstuna PM Strängnäs biogasanläggning - påverkan på närliggande vattenmiljöers naturvärde och ekologisk status i Mälaren Elisabeth
Läs merUrsviks Västra Delar, Sundbyberg stad
Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad Dagvattendamm PM Dagvatten Stockholm Beställare: Sundbyberg Stad Structor Mark Stockholm AB Uppdragsansvarig: Tomas Holmquist Structor Mark Stockholm AB, Solnavägen
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs mer