Kvalitetsanalys för Pysslingen grundskolor Brevik skola 2012/2013

Transkript

1 Kvalitetsanalys för Pysslingen grundskolor Brevik skola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom ramen för kunskapskrav och krav på systematiskt arbete gällande diskriminering och kränkning. Att analysera resultat av nyckeltal och aktiviteter är därför ett ständigt pågående arbete och en förutsättning för att löpande kunna vidta rätt åtgärder för fortsatt arbete och för en förbättrad kvalitet i verksamheten och därmed i barn och elevers lärande. Utifrån resultat i de fyra perspektiven Kund, Lärande, Medarbetare och Ekonomi görs analyser kontinuerligt. Kvalitetsarbetet dokumenteras i Pysslingens digitala styrkort. Uppföljningen sker utifrån nationella styrdokument och affärsplan lokalt på enheten och tillsammans med ansvarig regionchef. Ur skollag (2010:800) 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Pysslingens grundskolors övergripande utvecklingsområden Lärande Kvalitet i förskola och skola Medarbetare Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete Ekonomi Kvalitet i ekonomisk styrning

2 Brevik förskola och skola Kund Utvecklingsmål - Vi ska bli mer lyhörda för barnens möjlighet att påverka verksamheten. - Vi vässar vår lyhördhet gentemot varje enskilt barn ytterligare. Aktivitet/process - Våra aktiviteter i Synligt lärande kommer att ha att fokus på lyhördhet och delaktighet. - Vi ämnar påbörja ett arbete med elevledda utvecklingssamtal. Kommentar - Nu startar vi upp år 2 av Synligt lärande. Lärande Utvecklingsmål - Läsårets övergripande utvecklingsområde är - Vi utvecklar vår undervisningsskicklighet i samverkan i enlighet med aktuell skolforskning (John Hatties framgångsfaktorer). - För de elever som inte klarar kunskapskraven (1-2 elever per klass) behöver vi fortsatt satsa på specialpedagogisk undervisning och kompetens. Aktivitet/process - Vi arbetar utifrån John Hatties skolforskning Synligt lärande med att kollegialt synliggöra vårt lärande på olika sätt. - Vi ska genom fortbildning utöka vår gemensamma specialpedagogiska kompetens. Kommentar - Nu startar vi upp år 2 av Synligt lärande. Medarbetare Utvecklingsmål - Ur ett medarbetarperspektiv bör vi vikta våra utvecklingsfrågor mer gentemot förskolan. - Vi behöver rekrytera fler förskollärare till Brevik förskola. Aktivitet/process - Vi utökar tiden för förskolans frågor på våra gemensamma möten. - Vi tar emot fler lärarkandidater som ett led i vår rekryteringsplan. Kommentar - Nu startar vi upp år 2 av Synligt lärande.

3 Ekonomi Vi ska säkerställa att alla resurser används på bästa sätt. Det är ett ständigt arbete att pröva och ompröva vår organisation och våra aktiviteter så att måluppfyllelse och kvalitet nås. Kvalitet i perspektiven Kund, Lärande och Medarbetare är en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling. Det är allas ansvar och det är därför viktigt att samtliga medarbetare är involverade i detta arbete. Analys Kvalitetsredovisning Brevik skola läsåret Definition Kvalitetsredovisning är en samlad redovisning och analys av skolans resultat och utifrån resultaten väljer vi åtgärder för vidare skolutveckling och förbättring. Föräldraenkät Pysslingen NKI (nöjdkundindex) Svarsfrekvensen för förskolan, förskoleklassen och grundskolan är sammantaget 86 % totalt har 361 av 419 tillfrågade svarat (82 % i förskolan 71 av 86 föräldrar, och 83 % i skolan 197 av 237 föräldrar, samt 97 % av våra mellanstadieelever 93 av 96 elever). Våra föräldrar i Brevik förskola och skola är överlag nöjda och mycket nöjda men det finns också frågeställningar att arbeta vidare med. Det sammanlagda resultatet för Brevik förskola och skola för nöjdhet, rekommendation och trivsel är 91 % (nöjdhet 85 %, rekommendation 92 %, trivsel 96 %). Ett resultat som vi har anledning att vara mycket stolta över, det går nog att påstå att vi har fått ett i särklass gott resultat! Uppdelat enligt följande: Nöjdhet (NKI) Brevik 83 % (Pysslingen 73) - Brevik 59 av 71 nöjda (-12) Rekommendation 93 % (Pysslingen 83) - Brevik 66 av 71 rekommenderar (-5) Trivselgrad 97 % (Pysslingen 91) - Brevik 69 av 71 trivs (-2) Sammantaget Brevik förskola 91 % (Pysslingen förskolor 82) - Brevik 65 av 71 förskolan (-6) (åk F-6) Nöjdhet (NKI) Brevik 86 % (Pysslingen 69) Brevik 169 av 197 nöjda (-28) Rekommendation 92 % (Pysslingen 75) - Brevik 181 av 197 rekommenderar (-16) Trivselgrad 95 % (Pysslingen 85) - Brevik 187 av 197 trivs (-10) Sammantaget Brevik skola 91 % (Pysslingen skolor 76) - Brevik 179 av 197 skolan (-18) Eleverna (åk 4-6) Nöjdhet (NKI) Brevik 86 % (Pysslingen 65) Brevik 80 av 93 nöjda (-13) Rekommendation 92 % (Pysslingen 67) Brevik 86 av 93 rekommenderar (-7) Trivselgrad 97 % (Pysslingen 79) Brevik 90 av 93 trivs (-3) Sammantaget Brevik elever 92 % (Pysslingen elever 70) Brevik 86 av 93 elever (-7) Nöjdhet (NKI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: 1. Om du tänker på din/ditt barns förskola/skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den? Skala: Inte alls nöjd - I högsta grad nöjd 2. Är din/ditt barns förskola/skola lika bra som du hoppades att den skulle vara?

4 Skala: Inte alls så bra som jag hoppades - Bättre än jag hoppades 3. Tänk dig en perfekt förskola/skola. Hur nära en sådan förskola/skola är ditt barns förskola/skola? Skala: Mycket långt ifrån - Mycket nära Kommentar när man jämför de tre bedömningsområdena med varandra (nöjdhet, rekommendation och trivsel) framgår det tydligt att NKI (nöjdhetsfrågan) inte når lika höga värden som rekommendation och trivsel (och detta gäller för samtliga enkäter; föräldrar, elever, medarbetare på enskild verksamhetsnivå och övergripande Pysslingen) och jag tror att fråga 3 perfektfrågan sticker ut och generellt ger ett lägre resultat - Tänk dig en perfekt förskola/skola/arbetsplats. Hur nära en sådan förskola/skola/arbetsplats är er förskola/skola? Differens Brevik skola jämfört med Pysslingen i frågorna gällande nöjdhet, rekommendation och trivsel, samtliga resultat är högre än Pysslingens. +10 % nöjdhet +10 % rekommendation +6 % trivsel - lägst skillnad Brevik jämfört med Pysslingen är trivsel i förskolan +17 % nöjdhet +17 % rekommendation +10 % trivsel Eleverna +21 % nöjdhet +25 % rekommendation - störst skillnad Brevik jämfört med Pysslingen är rekommendation +18 % trivsel Bäst och sämst medeltal Bäst 9,1 av 10 (Pysslingen 8,7) Mitt barn känner sig trygg i förskolan Sämst 7,5 av 10 (Pysslingen 7,2) - Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i förskolan Bäst 9,1 av 10 (Pysslingen 8,4) Personalen på skolan bemöter mig på ett professionellt sätt Sämst 7,6 av 10 (Pysslingen 6,9) Mitt barn har möjlighet att påverka undervisningen Eleverna Bäst 9,4 av 10 (Pysslingen 8,1) Mina föräldrar och lärarna hjälps åt för att jag ska lyckas Sämst 8,4 av 10 (Pysslingen 6,7) Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Värt att notera är att resultat över 7,0 anses vara ett gott resultat och alla våra sämst-värden ligger över 7,0 Svarsalternativen är enligt följande 1-4 rött 5-6 gult 7-10 grönt Andra styrkor är: Personalen på skolan bemöter mig på ett professionellt sätt (8,9) Mitt barns pedagoger gör så att han/hon får lust att lära sig mer (8,9) Mitt barn får varierad och näringsriktig mat i förskolan (8,9) Mitt barn får varierad och näringsriktig mat i skolan (9,1) Mitt barn känner sig trygg i skolan (9,0) och fritidshemmet samverkar kring mitt barns utveckling och lärande (8,9) Eleverna Jag känner mig trygg i skolan (9,4) Det är en stimulerande lärmiljö i min skola (9,2)

5 De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt (9,2) Sammanfattning och åtgärd Det går att dra följande slutsats att våra föräldrar i Brevik förskola är mer nöjda än vad föräldrarna är i Pysslingens förskolor i stort men också att kvalitén i Pysslingens förskolor överlag är gott. Därefter kan vi se att våra föräldrar i Brevik skola är betydligt mer nöjda än vad föräldrarna är bland Pysslingens skolor. Värt att notera är att nöjdheten brukar sjunka i takt med att barnen blir äldre, kanske för att det ställs andra krav men säkert också för att barnen vistas i en större och mer komplex miljö. Ett riktigt gott betyg är det att vår skola håller en hög standard, en lika god standard som vår förskola har. Det riktigt intressanta i vår enkät är våra elevers nöjdhet, här sticker vi ut rejält, skillnaden mellan våra elevers nöjdhet och Pysslingens elever i stort, är betydande. Bäst-omdömet ovan är ett viktigt resultat för oss, att det starkaste kortet är tryggheten i förskolan, att vi har ett professionellt bemötande i skolan och att våra elever upplever att vi samverkar om deras bästa! Det vi behöver satsa på är att bli mer lyhörda för barnens möjlighet att påverka verksamheten i förskolan och skolan samt fortsatt arbeta med arbetsro (även om det är värt att också notera att sämst-siffrorna är klart godkända med mellan 7,5 8,4 av 10 möjliga). Den lägsta siffran i elevenkäten, arbetsro 8,4, är i sammanhanget en bra siffra (Pysslingen 6,7) och det är inte ett problemområde för oss, däremot alltid utvecklingsbart och en fråga vi är mycket måna om - arbetsro ska råda för ett gott lärande! Medarbetarenkät Pysslingen NMI (nöjdmedarbetarindex) Svarsfrekvensen är 93 % (39 och 42 tillfrågade har svarat, nyanställda, vikarier och långtidsfrånvarande deltar ej). Vi har ett gott och mycket gott resultat på medarbetarenkäten och några frågor att arbeta vidare med. Det sammanlagda resultatet för Brevik förskola och skolas medarbetare för nöjdhet, attraktivitet, engagemang och ledning är 87 % (nöjdhet 84, engagemang 89, attraktivitet 86 och ledarskap 87). Uppdelat enligt följande: Nöjdhet (NKI) 78 % (Pysslingen 71) - Brevik 8 av 11 nöjda (-3) Engagemang 83 % (Pysslingen 87) - Brevik 9 av 11 engagemang (-2) Attraktivitet 78 % (Pysslingen 78) - Brevik 8 av 11 attraktivitet (-3) Ledarindex 80 % (Pysslingen 74) - Brevik 9 av 11 ledning (-2) Sammantaget förskolas medarbetare 80 % (Pysslingen förskolor 77) - 9 av 11 (-2) Nöjdhet (NKI) 90 % (Pysslingen 71) - Brevik 25 av 28 nöjda (-3) Engagemang 95 % (Pysslingen 87) - Brevik 27 av 28 engagemang (-1) Attraktivitet 94 % (Pysslingen 78) - Brevik av 26 av 28 attraktivitet (-2) Ledarindex 94 % (Pysslingen 74) - Brevik av 26 av 28 ledning (-2) Sammantaget Brevik skolas medarbetare 93 % (Pysslingen skolor 77) - 26 av 28 (-2) Bäst och sämst - medeltal Bäst 8,8 av 10 (Pysslingen 9,4) Mitt arbete är viktigt och meningsfullt Sämst 6,9 av 10 (Pysslingen 6,3) Sambandet mellan lön och prestation Bäst 10 av 10 (Pysslingen 9,0) Vi bemöter elever och föräldrar på ett professionellt sätt Sämst 7,8 av 10 (Pysslingen 6,7) Jag kan påverka min arbetstakt Svarsalternativen är enligt följande 1-4 rött 5-6 gult 7-10 grönt nöjd och mycket nöjd Andra styrkor är: Jag är delaktig vid planering av verksamheten (8,7)

6 Totalt sett har jag förtroende för min närmaste chef (8,6) Jag är nöjd med min arbetsplats (8,5) Mitt arbete är viktigt och meningsfullt (9,9) Jag anstränger mig för att nå goda resultat (9,8) Totalt sett har jag förtroende för min närmaste chef (9,7) Sammanfattning och åtgärd Det går att dra följande slutsats att medarbetarna i Brevik förskola är något mer nöjda än vad medarbetarna är i genomsnitt bland Pysslingens förskolor med undantag för området engagemang där resultatet är gott med 83 % men här ligger Pysslingens snitt högre med 87 %. Gäller frågorna - jag har stimulerande arbetsuppgifter, jag tar tillvara på möjligheter att lära i arbetet, jag ser vanligtvis fram emot att gå till arbetet, jag anstränger mig för att nå goda resultat inom mitt ansvarsområde, jag upplever mitt arbete som viktigt och meningsfullt, jag anser att min kompetens tas tillvara på min arbetsplats. Samtidigt är 83 % för engagemang det högsta resultatet för Brevik förskolas medarbetare så det är svårt att dra någon närmare slutsats. Det vill säga i jämförelse med de andra frågeställningarna är Brevik förskolans medarbetare mest nöjda med sitt engagemang men differensen gällande övriga frågeområden jämfört med Pysslingen är större till vår förmån, nöjdhet (+7 %), attraktivitet (lika) och ledning (+6 %). Den stora skillnaden i medarbetarenkäten är också här på skolsidan. Brevik skolas medarbetare är betydligt mer nöjda än snittet bland Pysslingens skolor (Breviks 93 % jämfört med Pysslingens 77 %). Det går också att utläsa att Brevik skolas pedagoger är mer nöjda än Brevik förskolas pedagoger, skolan ligger på ett svar på i snitt 93 % och Brevik förskolas pedagoger har ett snitt på 80 %. Rimligt är att anta att det är Brevik skola som dragit den största fördelen av verksamhetsutvecklingen och att jämfört med andra verksamheter är det skolan som utvecklats mest och upplevs som lyckosam av skolpedagoger. Det ligger i linje med vår ambition när vi startade Brevik skola svensk förskola är suverän på många sätt och behovet av förändring är inte lika påtaglig, däremot finns en hel del att utveckla i svensk grundskola och den chansen har vi tagit i och med att vi har lanserat en ny pedagogmodell med vår Breviksmodell och som resultat får vi en stark enkät med siffror som nog i sammanhanget får anses vara sensationella. I ljuset av detta går det att förstå varför skolans resultat ligger högre än förskolans. Men det stämmer också till eftertanke när det gäller vilka frågor vi ska satsa på framöver, där till exempel jag som ledare kan vikta intresset mer åt förskolans utveckling. Frågeställningen är dock ett dilemma, min ståndpunkt är och har varit att inte göra någon åtskillnad mellan förskolan och skolan, att bygga en stark gemensam kultur, en lärandekultur, och se verksamheten som en från 1-12 år. Frågor vi behöver satsa på är - att bli mer tydliga med sambandet mellan lön och prestation (6,9 av 10, Pysslingen 6,3) samt fundera vidare kring frågor om arbetstakt (7,8 av 10, Pysslingen 6,7). Ett utvecklingsområde svensk skola har generellt är behovet av minskad administration och vi kan äntligen börja skönja ett samförstånd i frågan på övergripande nivå. Vi ser fram emot ett större fokus kring undervisningsfrågor och ett mindre fokus kring dokumentation. För förskolans del är nog det mest aktuella utvecklingsområdet ett än större fokus på lärande, en lärande förskola, här finns en intressant utvecklingsfråga att ta sig an, en utveckling vi på Brevik förskola har påbörjat och vi kan se fram emot ett spännande utvecklingsarbete. Vi ska också njuta och fira att det sammanlagda resultatet för Brevik förskola och skola för nöjdhet, rekommendation och trivsel är 92 % (elever) och 91 % (föräldrar) och det sammanlagda resultatet för Brevik förskola och skolas medarbetare för nöjdhet, attraktivitet, engagemang och ledning är 87 % (medarbetare). Ett enastående resultat! Varmt tack alla elever, föräldrar och medarbetare vårt arbete och detta gensvar gav oss kvalitetspriset 2013, hur kul som helst! Ämnesprov/nationellt prov åk 3 och åk 6 Brevik skola våren 2013 Åk 3 resultat 100 % godkända i svenska Åk 3 resultat 95 % godkända i matematik Åk 6 resultat 94 % godkända i svenska Åk 6 resultat 94 % godkända i matematik Åk 6 resultat 100 % godkända i engelska Åk 6 resultat 88 % godkända i SO historia

7 Åk 6 resultat 94 % godkända i NO biologi Det går bra för våra elever. För de elever som inte klarar kunskapskraven behöver vi fortsatt satsa på specialpedagogisk undervisning, gärna med specialpedagogisk kompetens i respektive lag. Vi ska också arbeta vidare med vår lärandekultur - formativ bedömning, individstöd, undervisningskultur, förhållningssätt, förväntan och resursfördelning. Lärandeindex Brevik förskola I slutet av mars inspekterades Brevik förskola med utgångspunkt från lärarindex inom frågeområdena värdegrund, språk, lek och naturvetenskap och vi fick ett gott resultat i stort och ett utvecklingsområde. Särskilt våra småbarnsavdelningar fick ett mycket gott omdöme. I Brevik förskola är vi skickliga på mycket lärande, omhändertagande, struktur, tydlighet, omtanke, vänlighet men vi kan vässa vår lyhördhet gentemot varje enskilt barn ytterligare. Att i de finstilta situationerna bli än mer lyhörda för varje individ ett spännande utvecklingsområde på hög nivå och en frågeställning för oss att titta närmare på. Årets utvecklingstema Vi har under året arbetat med vårt övergripande utvecklingstema Synligt lärande. Ett arbete som fortlöper på flera års sikt där fokus är utveckling och kvalitetsäkring av vår undervisningsnära verksamhet. Vi utvecklar vår undervisningsskicklighet i samverkan. Tyresö kommuns kvalitetspris Under läsåret har vi förärats Tyresö kommuns kvalitetspris en stor ära och en fantastisk känsla. Varmt tack Tyresö kommun och stort GRATTIS till oss på Brevik förskola och skola! Vi ska njuta och fira och fortsätta att arbeta för en välfungerande förskola och skola! Medarbetare Antalet anställda pedagoger i Brevik förskola och skola är drygt 50 personal (förskollärare, barnskötare, grundskollärare, praktiskt/est lärare, specialpedagog, fritidspedagog, fritidsledare, kock, köksbiträde, vaktmästare, skolsekreterare, skolsköterska, rektor). Därtill har vi anställda medarbetare på viss tid, skolpsykolog och skolläkare. Samtliga klasslärare i Brevik skola är utbildade grundskollärare (inriktning årskurs 1-3, 1-7 och 4-9). Våra lärare med 1-3 behörighet undervisar på lågstadiet, våra åk 1-7 lärare undervisar på låg eller mellan och vår 4-9 lärare undervisar på mellanstadiet. Vi organiserar oss för kompletterande ämneskombinationer på årskursklassnivå. Vi har en förskollärare per förskoleavdelning samt till övervägande del utbildade pedagoger i förskolan och på fritids. I Brevik förskola strävar vi efter att ha två förskollärare och en barnskötare per avdelning. I takt med att vi får vakanta tjänster i förskolan söker vi utbildade förskollärare. Rekrytering Intresset för att arbeta i Brevik skola är fortsatt stort. Till hösten 2013 har vi rekryterat en ny förskollärare till vår nya förskoleavdelning, två nya grundskollärare till lågstadiet samt en vikarierande idrottslärare. Vår personalomsättning är normalt låg och måttlig, några pedagoger är barnlediga. Vi har ett viktigt arbete när vi tar emot nya medarbetare där vi vill delge vår kulturella grund, vårt förhållningssätt och vårt arbetssätt men också bereda plats för våra nya kollegors tankar och idéer kring skolutveckling. Frisknärvaro

8 Vi har en frisknärvaro runt %. I perioder har vi haft en ökad korttidsfrånvaro och vi behöver arbeta för en än högre frisknärvaro. För första gången har vi haft långtidsfrånvaro, dock ej av arbetsrelaterad karaktär. Vi fortsätter vår satsning med friskvårdsbidrag och vi arbetar kontinuerligt för en hög trivselfaktor. Barn/elever och organisation Vi har förskola (1-5 år), förskoleklass samt grundskola (åk 1-6) med 320 barn, i snitt 17-grupper i förskolan och 20-grupper i skolan, till hösten 2013 har vi 340 barn och elever. Vi skulle behöva ta emot fler skolbarn och på några års sikt kan vi få bekymmer med anledning av att våra nuvarande lågstadieklasser är väl små. Detta kommer, som det ser ut, att bli vår största utmaning i takt med att vi nu går in i ett nytt hyressystem baserat på antalet inskrivna barn/elever. Vi har efterfrågan på förskoleplatser och tar emot drygt 80 barn i förskolan. Vi är organiserade i åldershomogena grupper och vi arbetar med årskursklasser i skolan. I stora drag bor knappt 40 barn per årskull i vårt upptagningsområde och för att kunna bereda plats till alla skolbarn oavsett efterfrågan organiserar vi oss i årskursklasser. Årskursklass är en bra organisatorisk lösning med många pedagogiska fördelar. En årskursklass är en klass som arbetar med olika gruppindelningar utifrån behov (stor grupp, halvgrupp, liten grupp), anpassat till elevgruppen och undervisningstillfället. De största pedagogiska vinsterna med årskursklass är att vi får ut de bästa möjliga sammansatta undervisningsgrupperna, kompletterande lärarlag och grupper som kan variera och ändras vartefter. Till en årskursklass knyts ett arbetslag med motsvarande personaltäthet som vid en traditionell klassindelning. Det är avgörande att vi lyckas rekrytera fler elever till vårt lågstadium för att kunna fortsätta att arbeta med vår nuvarande modell med åldershomogena klasser. Breviksmodellen Sedan skolans start 2007 har vi arbetat med en modell som vi kallar Breviksmodellen, ett nytt sätt att organisera skola, fritids och lärande. Modellens främsta del är att vi kan anpassa våra elevgruppers storlek utifrån lärandets behov och situation. Vi arbetar med årskursklasser och utgår från en halvklassorganisation och kan gruppera oss i små grupper och stora grupper utifrån behov och tillfälle. Till exempel en matematiklektion kan med fördel ske i en liten grupp och en högläsningsstund kan fungera bra i en stor grupp. Vi kan också ha enskild undervisning vid behov med vår Breviksmodell utan att skapa nya resurser. En väl sammansatt årskursklass har drygt 40 elever med drygt 20 barn per halvklass. Till årskursklassen knyts ett arbetslag om 4 pedagoger (ca 3,5 tjänst) och vi strävar efter att laget ska bestå av 3 grundskollärare och 1 fritidspedagog alternativt fritidsledare. Grunden i Breviksmodellen är att vi byter ut en fritidspedagogtjänst mot en grundskollärartjänst för att få en lag om 3+1 (istället för standard 2+2). Vi kompetenshöjer vår skola med vår modell och får en högre grundskollärartäthet än standard. För att modellen ska fungera har alla pedagoger i Brevik skola ett heldagsuppdrag (alla arbetar med undervisning och fritids) men det är också utifrån tanken att grundskollärare som lär känna sina elever under den mer fria tiden på fritids också kommer att kunna erbjuda ett bättre lärande under skoltid, mer individanpassat. Vi säkerställer också de krav som finns på ämnesbehörighet med vår Breviksmodell. Samtliga grundskollärare i Brevik skola har semestertjänst, och terminsloven nyttjas framförallt till skolutvecklingsarbete. En viktig fördel med modellen är att vi får en bättre fungerande fritidsverksamhet med våra årskursklasser, barnen är kvar i samma lokal med samma pedagoger. En Breviksmodell-lärare har inte en traditionell lärartjänst med viss tid för undervisning och viss tid för planering per dag, utan förfogar tillsammans med sina kollegor all tid gemensamt. Arbetslaget beslutar under ledning av lagchefen (en av pedagogerna i laget) hur den gemensamma tiden ska användas från tid till annan (tiden är oreglerad). Till exempel när lärare A undervisar röd grupp, kan lärare B planera under skoltid och lärare C undervisa blå grupp. När samtliga lärare undervisar kan en 40-grupp delas in i tre små elevgrupper eller två lärare undervisar var sin halvklass och den tredje läraren undervisar några enstaka barn som behöver extra support vid tillfället. Fritidspedagogen går främst in i de

9 undervisningsgrupper och undervisningssituationer där det är bra att vara två pedagoger på plats samtidigt, fritidspedagogen kan också undervisa i enlighet med den utbildning man har till exempel i praktiskt/estetiska ämnen. Efter 6 år med Breviksmodellen (som har utvecklats från en form när vi var enparallella till dagens modell där vi till stor del är tvåparallella) tycker vi att vi har en modell som ger oss riktigt bra förutsättningar att arbeta i enlighet med vårt uppdrag och vi får en ökad måluppfyllelse. Vi ska fortsätta att arbeta i enlighet med vår Breviksmodell och här är det viktigt med ett gott internlärande och att vi värnar om våra grundvärden samt utvecklar vår modell varefter nya frågor står i fokus. Barn i behov av särskilt stöd Vi har en i stora drag väl fungerande stödverksamhet i Brevik skola och en väl fungerande samlad elevhälsa. Vårt uppdrag är att alltid och ständig prioritera barn i behov av extra insatser. Vi ska fortsätta att utveckla vår arbetsmodell med en samlad elevhälsa. LUS läsutvecklingsschema Sedan några år arbetar vi med LUS som ett led att övergripande och på individnivå kunna följa läsutvecklingen på skolan. Vårt mål för årskurs 1 är att alla barn i Brevik skola ska kunna läsa en åldersadekvat text när vårterminens närmar sig sitt slut. Läsning är vårt mest prioriterade område. Vi ska fortsatt utveckla vår gemensamma tolkning av läsbedömning och resultat för att säkerställa materialet. Vi riktar våra resurser för att kunna stödja läsinlärningen fullt ut. Systematiskt kvalitetsarbete Vi ska fortsätta att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete med tonvikt på undervisningsnära verksamhet. Vi fortsätter med vårt utvecklingstema synligt lärande på alla nivåer i organsationen, i linje med aktuell skolforskning. Föräldrakontakt Under året har vi fördjupat oss i temat - föräldrasamverkan som gynnar barnet och lärandet. Vi har samtalat kring hur man håller intressanta föräldramöten, hur man håller svåra samtal, varför det är viktigt att utveckla föräldrasamverkan, varför det är en fördel att försöka komma överens, möjligheten till samförstånd, bemötande och kommunikationsvägar. I Brevik skola är vi mycket måna om goda föräldrarelationer för barnens bästa. Vi ska fortsätta att utveckla vår kompetens i frågan om hur vi kan arbeta för goda föräldrarelationer för barnens bästa. Alla som arbetar i Brevik skola har i uppdrag att verka för en nära och utvecklande föräldrasamverkan med tolerans och integritet som honnörsord. Synpunktshantering och anmälningar De synpunkter som har kommit oss till del har vi hanterat, i övrigt inget anmärkningsvärt. Vi fortsätter vårt arbete med hög transperens och att intressera oss för aktuella frågeställningar som kommer oss till del samt bjuda in till samtal och delaktighet. Det som gäller är en hög grad av lyhördhet och professionalism.

10 Årlig plan för likabehandling Vi har arbetat enligt plan. Vår främsta inriktning för att arbeta främjande är att satsa på barn/elevgruppens utveckling med tonvikt på gott kamratskap och arbetsro. Grupp Tillsammans (vår antimobbinggrupp) har sammankallats vid några tillfällen under läsåret för att bistå i elevärenden. Vi ska ta fram en ny årlig plan för likabehandling i Brevik förskola och skola. Till grund för detta har vi bland annat vår årliga elevenkät. Nya styrdokument Vi har under året satt oss in i våra nya styrdokument och ska fortsätta arbeta utifrån ett fördjupat kunnande i förskolans och skolans styrdokument. Vi kommer under året att arbeta med ett fördjupat kunnande kring våra nya styrdokument, bland annat med ett fortsatt fokus på bedömningsfrågor. Årets utvecklingsämne är matematik i linje med den nationella satsningen på utökad undervisningstid i matematik på lågstadiet. Ledning Det är intressant att fundera kring dilemmat ledning och lyhördhet. Att både kunna leda, i meningen visa vägen och lyssna, i meningen höra efter var vägen går eller kan gå - är att gå en spännande balansgång. Ibland blir det övervikt åt något håll och här gäller det att bygga en organisation där alla kan delta i balansgången och bistå med justeringar under resans gång. I en frisk organisation finns många ledare och det är min ambition att vi alla ska kunna leda oss själva och varandra. Att fortsätta skapa utrymme i organisationen för den här typen av viktiga frågor som i mångt och mycket påverkar trivsel, delaktighet och framgång. Framgångsfaktorer Nu är vårt gemensamma uppdrag att fortsätta utveckla Brevik förskola och skola utifrån aktuella framgångsfaktorer med mottot att vi är framtidens skola nu! Med följande som grund ska vi ta oss an nästa läsår: Ett lyhört lärande! Vi ska arbeta med det som i skolforskningen har visat sig vara framgångsfaktorer, utifrån vår modell - några få satsningar i taget och se till att de blir lyckosamma! Vi ska veta vad vi gör och varför. Vi ska ta reda på om det leder till önskat resultat. Vi ska ta reda på om det finns bättre vägar att gå. Vi ska vara pålästa och nyfikna. Vi ska uppmuntra varandra och vara varandras bästa critical friends. Vi ska våga pröva och pröva igen. Vi ska arbeta med nuläge och nytt läge. Vi ska sikta högt och tro på framgång. Vi ska erbjuda det bästa möjliga! Personligen tror jag att vägen till framgång hänger tätt samman med samtal, att vi har ett ständigt pågående samtal med varandra. Att vi prövar och tänker, får insikt och förståelse - det tror jag är framgångsrikt. Brevik skola Pysslingen framtidens skola nu!