Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för två 24 kv-ledningar ÖL1 och ÖL22 i Torslanda, Göteborgs kommun, Västra Götalands län Ansökan om nätkoncession för linje enligt Ellagen Ellevio AB

2 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT HX Författare Uppdragsnamn Pöyry Sweden AB Koncession befintliga ledningar Torslanda Beställare Ellevio AB Granskad av Godkänd av Delgivning Antal sidor Antal bilagor 25 6 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för två 24 kv-ledningar ÖL1 och ÖL22 i Torslanda, Göteborgs kommun, Västra Götalands län SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår som bilaga i Ellevio AB ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för två 24 kv-ledningar ÖL1 och ÖL22 i Torslanda, Göteborgs kommun, Västra Götalands län. Ledningens utförande Kraftledningarna består av två parallella luftledningar som går mellan Torslanda, 4 km nordost om Hjuvik, och Hjuvik. Sträckan är ca 4 km varav ca 3 km luftledning och knappt 1 km kabel. Alternativ Den befintliga ledningen utgör idag elförsörjningen till boende i Öckerö kommun väster om Hjuvik. En utebliven koncession skulle innebära att elleveranserna inte kan upprätthållas. Alternativa sträckningar och utformningar anses medföra betydligt större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträcka och utformning. Den befintliga sträckningen bedöms vara den som medför minst markintrång och minst påverkan på omgivningarna. Att ersätta luftledningen med en markkabel bedöms inte realistiskt vare sig utifrån de intressen som skall beaktas och bevaras eller ur ekonomisk synvinkel, bland annat eftersom en sådan lösning skulle kräva omfattande sprängningsarbeten. Genomfört samråd Samråd har genomförts skriftligt genom brev/mail med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborg kommun, Försvarsmakten, Göteborg energi, Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Skogsstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Trafikverket samt fastighetsägare som berörs av ledningssträckningen. Allmänheten har informerats via tidningsannons i Göteborgsposten den 17 mars 2016 Länsstyrelsen anser inte att ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Planförhållanden Ledningarna är i överensstämmelse med gällande översikts- och detaljplaner. Det pågår en planering för att ändra planerna och så småningom bredda väg 155, utmed vilken ledningarna går under en del av sträckningen. Ledningarna går som en markkabel söder om vägen medan breddningen i huvudsak planeras norr om vägen. Ellevio planerar att deltaga i framtida samråd om planerna.

3 Bedömning av konsekvenser för människor och miljön De närliggande natura 2000 området och naturreservatet bedöms inte påverkas av ledningarna. I övrigt finns inga naturvärden som är skyddade eller som har högre värden i ledningarnas närhet. Det finns sex kulturmiljöobjekt i eller intill befintlig ledningsgata. Genom att anlita entreprenörer vilka är väl förtrogna med drift och underhåll av ledningar kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. Landskapsbilden påverkas inte i någon högre grad av ledningarna, delvis för att de funnits länge och kan betraktas som att de hör till omgivningarna och delvis för att området ligger i nära anslutning till områden där ledningar är en del av infrastrukturen. Magnetfältet beräknas ligga maximalt på 0,58 µt för luftledningar. Närmaste bostadshus ligger ca 16 m från ledningen och här beräknas magnetfältet ligga på 0,14 µt. Längs markkablarna beräknas magnetfältet uppgå till 0,2 µt rakt ovanför ledningarna. Konsekvenserna för omgivningen bedöms således som mycket små eller obefintliga. Kraftledningen kan inte anses påverka befintliga planer eller strida mot nationellt regionalt eller lokalt uppsatta miljömål. Sammantaget bedöms de befintliga 24 kv-ledningarna ÖL1 och ÖL22, vilken koncessionen berör, endast medföra inga, ringa eller små konsekvenser för människor och miljön.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Inledning Syfte Gällande lagstiftning Dispenser Ellevios miljöarbete ALTERNATIV Nollalternativ Alternativa sträckningar och utformningar SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samråd Beslut om betydande miljöpåverkan BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIV Ledningens sträckning Översiktlig landskapsbeskrivning Ledningens utförande Markbehov Nuvarande och framtida underhåll PLANFÖRHÅLLANDE GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplan Detaljplan FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Landskapsbild Riksintressen, Natura 2000 och naturreservat Natur- och kulturmiljö Miljökvalitetsnormer Friluftsliv HÄLSA OCH SÄKERHET Elektromagnetiska fält Säkerhet Ljudeffekter JÄMFÖRELSE MED ALTERNATIV, MILJÖMÅL OCH ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Jämförelse med alternativ Jämförelse med miljömål Jämförelse med allmänna hänsynsregler SAMLAD MILJÖBEDÖMNING LITTERATUR Bilagor: Bilaga M1: Översiktskarta Bilaga M2: Samrådsredogörelse Bilaga M3: Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga M4: Karta - Skyddade områden Bilaga M5: Magnetfältsberäkning Bilaga M6: Miljömål

5 1 BAKGRUND 1.1 Inledning Ellevio AB (nedan kallat Ellevio) äger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet samt svarar för nätens drift, underhåll och förnyelse inom sina verksamhetsområden. För att bygga och förvalta elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession för linje (även kallad linjekoncession). Ansökan prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillståndet som erhålls gäller numera i regel tillsvidare. Ellevio har för avsikt att lämna in en ansöka om förlängning av linjekoncession för två befintliga parallella 24 kv-ledningar (ÖL1 och ÖL22) mellan Österöd och Hjuvik i Göteborgs kommun, Västra Götalands län, då befintlig linjekoncession för dessa två ledningar löper ut. Den del av ledningarna som utgår från ZT16 Torslanda och leder fram till Österöd omfattas inte av denna koncession. De ansökta ledningarnas totala längd är ca 4 km, varav ca 3 km luftledning och knappt 1 km markkabel. Ledningarna går som luftledning från Österöd (A) till Sörgård (B), se Figur 1. Vid Sörgård övergår luftledningarna till markkablar. Markkabelsträckan går fram till kopplingsstation ÖT11 Hjuvik. Luftledningssträckan för ÖL1 byggdes 1964 och för ÖL , medan markkabelsträckan byggdes Ledningarna används för matning av el till Ellevios område för nätkoncession i Öckerö kommun. Pöyry Sweden AB har fått i uppdrag att bistå Ellevio med ansökan av linjekoncession. 1.2 Syfte En ansökan om nätkoncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade, eller som i detta fall, befintliga verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 4 av 25

6 Figur 1: Lokalisering av ansökt sträckning för ledningarna ÖL1 och ÖL22, luftledning Österöd-Sörgård, markkabel Sörgård-Hjuvik. 1.3 Gällande lagstiftning Koncession För att uppföra och använda elektriska starkströmsledningar krävs linjekoncession enligt Ellagen (1997:857). Ellagen (1997:857) ställer krav på att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska ingå i ansökan om nätkoncession. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl.a. krav på att den som vill bygga eller bibehålla en ledning ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet ska beröra verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedd miljöpåverkan. Ansökan inklusive MKB prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ut ansökan på remiss till berörda myndigheter och andra sakägare, så som de fastighetsägare som 5 av 25

7 berörs av ledningssträckningen. Efter att eventuella yttranden inkommit från myndigheter och andra sakägare beslutar Energimarknadsinspektionen om nätkoncession för linje kan beviljas eller inte. Om någon instans motsätter sig ärendet, hanteras ett överklagande av mark- och miljödomstolen. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar, inte transformatorstationer. Ansökan inklusive MKB lämnas till Ei som prövar om linjekoncession kan medges. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) Miljöbalken (1998:808) Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap. Bestämmelser om fornminnen. Kulturmiljöförordningen (1988:1188) Gällande tillstånd Ellevio äger och nyttjar ledningarna ÖL1 och ÖL22 från Österöd till Hjuvik som sedan vidarematas av Ellevio till Hönö i Öckerö kommun. Ellevio innehar nätkoncession för linje för de två befintliga ledningarna, som gäller till och med Ledningarna är belägna inom Göteborg Energi Nät AB (anl. nr. 446ER) områdeskoncession. Rätten att bibehålla ledningarna över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätter Underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningarnas underhåll. Underhållet måste utföras så att det är förenligt med lagstiftning gällande skydd av natur- och kulturmiljö. Enligt 12 kapitlet 6 Miljöbalken ska en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken anmälas för samråd hos den myndighet som utövar tillsynen om den kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Lämpliga skyddsåtgärder föreslås och i samråd med tillsynsmyndigheten fastställs hur specifika naturvärden ska skyddas. Egenkontroll krävs enligt Miljöbalkens 26 kapitel 19. Det innebär att åtgärder ska planeras och kontrolleras för att förebygga negativ miljöpåverkan. Den som vidtar en åtgärd är alltid skyldig att ta sådan hänsyn att skador och olägenheter inte uppkommer för människors hälsa eller miljön. Kulturmiljölagen 2 kapitlet 6 anger att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Enligt 2 kapitlet 10 ska den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt Miljöbalken, innehåller bestämmelser om skydd för vissa angivna biotoper, för vilka länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen får vidta 6 av 25

8 de åtgärder som behövs för att vårda de angivna biotoperna. I de fall underhållsröjningen berör sådana biotoper ska samråd ske med berörd länsstyrelse respektive Skogsstyrelsen inför underhållsröjningen. 1.4 Dispenser Anmälningar och dispenser kan krävas vid till exempel åtgärder som kräver grävning och upplägg av massor utanför arbetsområdet eller åtgärder i vattenskyddsområden. Inga särskilda tillstånd, anmälningar eller dispenser enligt miljöbalken förutses behövas under drift och för underhåll av den aktuella sträckningen av den befintliga ledningen då den t.ex. inte berör några områden som erhållit skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken (t.ex. Natura 2000-områden, strandskydd), artskyddsförordningen eller annan skyddslagstiftning. 1.5 Ellevios miljöarbete Ellevio AB har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO Ellevio har utarbetat en policy för hållbar utveckling med målsättningen att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor. Därför vill Ellevio vara föregångare och: vara ledande i att bekämpa klimatförändringen, utnyttja naturens resurser på ett ansvarsfullt sätt och förbättra arbetssäkerheten. arbeta aktivt tillsammans med Ellevios intressenter för att kontinuerligt förbättra sin ekonomiska, sociala och miljömässiga prestanda. stå för affärsetik och integritet på en hög nivå, omsorg om miljön och respekt för mänskliga rättigheter tillsammans med alla sina affärspartner, oberoende var Ellevio verkar. noggrant följa lagar och föreskrifter i all verksamhet. Ellevios engagemang för hållbar utveckling beskrivs närmare i Ellevios uppförandekod och gemensamma styrande principer. Ellevio omvandlar principerna till handling genom att fastställa utvecklingsmål för Ellevios agenda för hållbar utveckling. 2 ALTERNATIV 2.1 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. om den planerade verksamheten inte blir av. Nollalternativet i detta fall innebär att de befintliga luftledningarna och markkablarna behöver tas ur drift och raseras. Om linjekoncessionen inte förnyas kan inte elförsörjningen upprätthållas till Ellevios kunder i Öckerö kommun. 2.2 Alternativa sträckningar och utformningar Sträckan är redan vid den ursprungliga prövningen utredd för att minimera intrånget och störningen för människor och i naturmiljön. Längden av ledningens totala sträcka mellan dess anslutningspunkter är så kort som möjligt, genom att i princip utgöra en rak linje, varvid även markintrånget kan anses vara minimerat. Hänsyn är, sedan ledningen planerades och byggdes, tagen till de bostäder som ligger mellan anslutningspunkterna. Inga synpunkter lämnades in av närboende under samrådet för förlängning av koncessionen. En alternativ sträckning skulle bli betydligt längre eller innebära att någon anslutningspunkt skulle behöva flyttas, vilket inte är ekonomiskt försvarbart. 7 av 25

9 Ledningen påverkar i sin nuvarande sträckning inga höga natur- eller kulturvärden, vilket skulle kunna bli fallet vid en alternativ sträckning Jämfört med en ny sträckning alternativt att en markförlagd kabel, istället för luftledningen, (i nuvarande sträckning eller ny sträckning) så skulle påverkan bli väsentligt mycket större än vid alternativet att bibehålla den befintliga ledningen. Ledingen skulle troligtvis till stor del behöva följa befintligt vägnät och eftersom berg finns i dagen eller nära markytan utmed majoriteten av luftledningens sträckning skulle det krävas omfattande sprängningsarbeten vid etablering av kabelgraven. Detta skulle påverka omgivningen mer än det mindre markintrång som krävs för luftledningens stolpar. Sammantaget är kostnaderna för en markförlagd kabel i lättare terräng flera gånger högre än för en ny luftledning, i detta fall ännu högre. En fördel med markkabel, (där detta är rimligt, möjligt och motiverat) är att den i driftskedet medför en mindre påverkan på landskapsbilden än vad en luftledning gör, och kräva en smalare ledningsgata vid såväl anläggning som underhåll/felsökning. Därav är del av den aktuella sträckningen markförlagd. Avseende driftsäkerhet är en markkabel skyddad mot skador på grund av vind, snö och is, men kan skadas vid exempelvis åskväder, tunga korsande maskintransporter eller grävarbeten i mark. Det är svårt och tar tid att lokalisera och avhjälpa fel på markkablar. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Ytterligare ett argument för en luftledning är att regeringen har fastställt att oplanerade elavbrott längre än 24 timmar inte får förekomma. Alternativa sträckningar och utformningar bedöms således medföra väsentligt större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträcka och utformning. Några alternativ till befintlig ledning har således inte utretts. 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Samråd Samråd har genomförts skriftligt genom brev/mail med Länsstyrelsen Västra Götalands län, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Göteborgs kommun, Göteborg energi AB, Sveriges Geologisk undersökningar (SGU), Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Naturskyddsföreningen Göteborg samt berörda fastighetsägare. Allmänheten har informerats via tidningsannons i Göteborgsposten. Samrådsunderlaget fanns tillgängligt på Ellevios websida, ellevio.se/samrad under hela samrådsperioden, 15 mars 10 april Sammanfattningar av de yttranden som inkommit samt Ellevios bemötande av dessa redovisas i samrådsredogörelsen, Bilaga M2. Inkomna synpunkter bifogas inte men kan översändas på begäran. 3.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat att nätkoncession för linje för två 24 kv-ledningar ÖL1 och ÖL22 inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta enligt 6 kap 5 Miljöbalken och 14 ellagen. Beslutet återfinns i Bilaga M3. 8 av 25

10

11

12 endast skyddad mot farliga träd som kan skada ledningen under normala förhållanden. Stora delar av sträckningen går dock på bergig mark med generellt lågt växande vegetation. Respektive ledning, ÖL1 och ÖL22, har en ledningsgata om 40 meter som är delvis överlappande vilket ger en total skogsgata om 50 meter för luftledningarna som sträcker sig mellan Österöd (A) och Sörgård (B). Ledningsgatans bredd kan nyttjas för underhållsåtgärder och för att åtgärda eventuella skador på ledningen. För markkabeldelen Sörgård (B) till Hjuvik (C) som går utmed väg är markbehovet ca 2 meter direkt ovanför kabelgraven. 4.5 Nuvarande och framtida underhåll Luftledningar underhålls i enlighet med starkströmsföreskrifterna, vanligtvis med besiktning en gång om året från luften med helikopter samt vart åttonde år mer omfattande (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten genomförs för de befintliga ledningarna. Ledningsgatan underhållsröjs med intervall om 5-6 år. Underhållsröjning innebär röjning av skogsgatan och kvistning av kantträd. Röjningen görs för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Lågväxande vegetation sparas, där denna inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. Marken ovanför markkablar kan komma att röjas för träd vid underhållsarbete vart 6:e år. Markkablarna i sig kräver inget underhåll vid normaldrift. Däremot kan kablar behöva repareras om det uppstår något fel. Markkablar kan t.ex. skadas av åskväder, tunga maskintransporter som korsar kablarna eller grävarbeten i mark. Vid sådana fel måste felsökning ske och del av markkabeln grävas fram för reparation eller utbyte. Markkablar kan även behöva bytas ut på grund av ålder. Vid drift- och underhållsarbete följs gällande lagar, Ellevios nätpolicy, Ellevios tekniska instruktioner, ESA och EBR:S publikationer. Extra försiktighet tas vid arbete i och nära känsliga natur- och kulturområden. 5 PLANFÖRHÅLLANDE GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN 5.1 Översiktsplan Göteborg kommun har en översiktsplan som antogs Området för ledningarna finns inte särskilt utpekat i något direkt avseende i översiktsplanen. Generellt omnämns kustnära områden (vilket Torslanda till stor del är) i översiktsplanen, att det pågår utbyggnad i delar av Torslanda och att inriktningen ska vara att kustområdenas attraktivitet i form av natur-, kultur- och landskapsbildsvärden ska värnas och utvecklas. 5.2 Detaljplan Delar av området är upptaget i planerade detaljplaner. Det pågår ett vilande detaljplanearbete om breddning av väg 155 Hjuviksvägen, planen kommer delvis att beröra den sträcka som markkablarna löper längs med väg 155. Syftet med att bredda vägen är att utöka vägen med en bussfil. Breddningen planeras till största delen ske norr ut och den markförlagda kabeln är lokaliserad söder om vägen. Då planarbete endast är startat och för tillfället är vilande finns det i dagsläget inget konkret att förhålla sig till h_gossbydal_ pdf 11 av 25

13 En detaljplan är i startskede för att bygga bostäder i Majvik 2 beläget sydost om markkablarna där de viker av från Hjuviksvägen och ansluter Skagens Fyrs väg/läsö Fyrs väg. Detta arbete är just nu i utredningsfas av bland annat riskutredning, natur- och landskapsanalys och dagvattenutredning och utformning diskuteras. Eftersom kabeln följer vägen så är det viktigt att det finns en medvetenhet kring detta under planering och projektering av bostadsområdet. I samrådet påminner Göteborgs Stad att ytterligare samråd bör ske med Göteborg respektive Trafikverket inom respektive projekt för att klargöra och säkerställa ledningarnas läge i detaljplan. 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Information om intressen som kan påverkas av ledningen har analyserats. Data har hämtats från länsstyrelsens GIS-tjänst (länsvisa- och nationella geodata), Skogsstyrelsens databas (Skogsdataportalen) och Riksantikvarieämbetet (Fornsök). De intressen som analyserats är landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, förorenade områden, bebyggelse samt infrastruktur. En studie av materialet har gjorts i ett geografiskt informationssystem (ArcGIS) där intresseområden inom en buffert av minst 20 meter från ledningssträckningens centrum har identifierats. En bedömning har även gjorts av de intresseområden belägna utanför buffertzonen på 20 meter. I den mån dessa områden ansetts av vikt för ansökan har även dessa beskrivits. De konsekvenser som ledningen innebär på berörda intresseområden redovisas nedan, samt åtgärder för att minska dessa. 6.1 Landskapsbild Landskapsbilden dvs. den visuella upplevelsen av landskapet (betraktelselandskapet) är effekten av samverkan mellan olika landskapselement t.ex. terrängformer, sjöar, vattendrag, skogar, odlade fält, alléer, bebyggelsegrupperingar etc. Landskapsbilden påverkas generellt i mindre utsträckning av en markkabel än en luftledning Beskrivning Ledningarna börjar som luftledning vid Österöd (A), går genom skogsmark och ytor med berg i dagen för att sedan gå som markkabel genom det tätbebyggda området från Sörgård (B) till Hjuvik (C). Figur 5 visar platsen där ledningarna korsar Hjuviksvägen (väg 155). 2 %20Bost%C3%A4der%20vid%20Majvik-Plan%20-%20samr%C3%A5d- Planbeskrivning/$File/Planbeskrivning.pdf?OpenElement 12 av 25

14 Figur 5. Bilden visar platsen där ledningarna korsar Hjuviksvägen (väg 155) Källa Google Maps. I den bebyggda miljön utgör ledningarna inget främmande element. De har samma skala och utsträckning som andra infrastrukturella objekt som t ex vägar, belysningsstolpar etc. Där ledningarna går över berg och öppna ytor och genom lågväxande skog utgör de en tydlig avvikande struktur med sina upp till 15 meter höga stolpar, men i den stadsnära miljön som de ändå befinner sig utgör detta de ändå inte något udda inslag. Den ena ledningen har funnits på platsen sedan 1964, och den andra parallellt med denna sedan 1996, vilket gör att ledningarna för de kringboende är en naturlig del av omgivningarna. En fortsatt drift av ledningarna i befintlig sträckning och utformning innebär att påverkan på landskapsbilden blir oförändrad Konsekvensbedömning Landskapsbilden blir alltid påverkad av luftledningar. Landskapsbilden kommer dock inte att förändras i och med förlängningen av koncessionen. Eftersom ledningarna funnits under en lång tid kan de ses som en del i landskapet och inverkan på landskapsbilden bedöms som liten. Att behålla ledningarna ÖL1 och ÖL22 i sin befintliga utformning och sträckning bedöms ge små konsekvenser på landskapsbilden Åtgärdsförslag Inga åtgärder föreslås. 6.2 Riksintressen, Natura 2000 och naturreservat Beskrivning De intressen/skyddade områden som finns inom avgränsat område beskrivs nedan och illustreras i Figur 6 och Figur 7 samt Bilaga M4. Hela ledningen går inom område för riksintresse högexploaterad kust. Inom området gäller, förutom att natur- och kulturvärden inte påtagligt får skadas, också särskilda regler för fritidsbebyggelse och vissa typer av industrianläggningar. Ca 460 meter nordväst om Österöd finns ett Natura 2000 område, som även är klassat som naturreservat (Sillvik), med en skalbank och värdefull och artrik flora, främst orkidéer och mossor. 13 av 25

15 Trafikverket har pekat ut väg 155 som riksintresse, markkablarna löper ca 660 m längs med väg 155, innan de viker av mot sydväst för att därifrån följa Skagens Fyrs väg/läsö Fyrs väg Konsekvensbedömning Bedömning av påverkan på riksintresse högexploaterad kust Detta intresse påverkas inte i någon ytterligare omfattning eftersom ledningarna är befintliga. Bedömning av påverkan på Natura 2000 och naturreservat Avståndet till det område för Natura 2000/naturreservat är tillräckligt stort för att inte påverkas av de befintliga ledningarna och påverkas inte i någon ytterligare omfattning eftersom ledningarna är befintliga. Bedömning av påverkan på riksintresset väg 155 Eftersom de föreslagna planerna för vägen är att breddas i huvudsak åt norr så finns det goda möjligheter att under samråd och med god planering få elförsörjning och trafikverkets ambitioner att samverka på ett miljömässigt och ekonomiskt godtagbart sätt Åtgärdsförslag Inga åtgärder utöver redan etablerade besiktnings- och underhållsrutiner föreslås för löpande besiktning och underhåll vid normal drift. I det fall en mer omfattande underhållsinsats planeras som riskerar att påverka något av de värden som pekats ut inom riksintresse högexploaterad kust, Natura 2000 området eller inom naturreservatet skall en anmälan om samråd enligt MB 12:6 göras. 6.3 Natur- och kulturmiljö Beskrivning Naturmiljöområden Naturmiljö är ett vidsträckt begrepp och omfattar bland annat berggrund, jordlager och dess ytformer, yt- och grundvatten, triviala såväl som särskilda naturmiljöer både på land och i vatten samt växter och djur. Utpekade naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet. Inga utpekade eller skyddade objekt eller naturmiljöer har identifierats i ledningens närhet. Luftledningarna passerar över och i närheten av mindre vattensamlingar/gölar som inte har strandskydd eller pekats ut för att inneha några högre skyddsvärden. Ingen del av ledningarna ligger inom strandskyddat område. 14 av 25

16 Figur 6. Naturmiljöer och riksintressen i närområdet. Kulturmiljöområden Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Med kulturmiljö menas miljöer som speglar vår historia och som berättar om människans verksamhet i förfluten tid. Det är viktigt att de utvecklingsprocesser som format Sverige kan upplevas och följas. Kulturmiljövården syftar till att bevara, vårda och levandegöra vår kulturmiljö, där helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar. I samband med den nya kulturmiljölagen (tidigare kulturminneslagen), har en uppdaterad lämningstypslista färdigställts. Rekommendationer finns här för hur olika lämningstypers skydd generellt bör bedömas. Uppdateringar av fornlämningar kompatibla med den nya lämningstypslistan kan därför ske men detta är ett arbete som utförs av 15 av 25

17

18 Figur 7: Kulturmiljöer inom närområdet Konsekvensbedömning Bedömning av påverkan på natur- och kulturmiljö Eftersom de aktuella ledningarna redan är på plats så utgår den främsta påverkan på naturoch kulturmiljön som kan uppstå när ledningarna uppförs. I fallet med luftledning utgörs denna påverkan av stolputsättning och dragning av linorna och motsvarade när kabelschakt grävs alternativt sprängs vid förläggning av kablarna längs sträckningen. Liknande situationer kan uppstå då i enskilda fall underhållsarbete kräver byte av stolpar eller linor. Ingen påverkan kommer kunna ske på utpekade eller skyddade objekt eller naturmiljöer eftersom det inte finns några i ledningens närhet. 17 av 25

19 Av de kulturmiljöobjekt som ligger spridda i området finns sex stycken i direkt anslutning till luftledningen i enlighet med Tabell 1. I relation till dessa är stolparna placerade för att kulturmiljöobjekten inte skall skadas vid rutinmässig besiktning och underhåll. Eftersom kraftledningarna, ÖL1 och ÖL22, redan är i drift förväntas de inte orsaka några skador på skyddade objekt eller områden. Konsekvenserna är därför endast visuella och ringa Åtgärdsförslag Inga åtgärder utöver redan etablerade besiktnings- och underhållsrutiner föreslås. I det fall en underhållsinsats planeras som riskerar att påverka något utpekat kulturmiljöobjekt skall en anmälan om samråd enligt MB 12:6 göras. 6.4 Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm kan t.ex. gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, t.ex. ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Det finns idag normer för olika föroreningar i utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller Beskrivning av närliggande relevanta miljökvalitetsnormer Ca 320 meter väster om kopplingsstationen i Hjuvik ligger Dana fjord som är kustvatten klassad som måttlig ekologisk status och att den ej uppnår god kemisk status Konsekvensedömning Miljökvalitetsnormer för kustvatten bedöms inte påverkas av ledningarna då de ligger förhållandevis långt från vattenförekomsten (ca 320 meter) Åtgärdsförslag Inga åtgärdsförslag anses nödvändiga. 6.5 Friluftsliv Beskrivning I området finns stigar och skogar och används troligt av kringboende för promenader och vistelse i naturen. Vid området Nolered passerar luftledningen ett motionsspår Konsekvensbedömning Bedömningen är att detta påverkas mycket lite av de befintliga luftledningarna Åtgärdsförslag Inga åtgärder föreslås. 7 HÄLSA OCH SÄKERHET Risk för människors hälsa och säkerhet uppkommer främst vid bebyggelse, dvs där människor kan förväntas vistas under längre tid, så som permanentbostäder, skolor, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Luftledningen ligger med ett avstånd om 16 meter från närmsta bostadshus. Närmsta byggnad från markkabelsträckningen är beläget på ca fem meters avstånd 18 av 25

20 I kapitlet beskrivs den påverkan på människors hälsa och säkerhet, och bedömningen av den, som ledningarna kan ge upphov till. 7.1 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Det vetenskapliga underlaget anses inte tillräckligt för att man ska kunna sätta ett gränsvärde för magnetfält från kraftledningar och kablar. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram rekommendationer vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker 2009): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Rekommendationerna ska följas om de kan genomföras till rimliga kostnader. Strävan är att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Det finns ett referensvärde (rekommenderad maxnivå) för mer kortvarig exponering på 100 µt från Strålsäkerhetsmyndigheten Beskrivning Magnetfältet från den ansökta ledningen har beräknats för årsmedelvärde på ström, se Bilaga M5. Beräkningarna är gjorda för tre olika sektioner då luftledningarna först korsar varandra (sektion 2 och 3) och därefter går som markkabel (sektion 4). Sektion 1 av ledningen inryms i områdeskoncessionen och är ej en del av ansökan. Beräkningarna för sektion 2 presenteras i Figur 8. För sektion 3 blir magnetfältet spegelvänt jämfört med sektion 2 men i övrigt exakt lika. På x-axeln presenteras avståndet från centrum mellan ledningarna. För årsmedelvärdet på ström så uppgår magnetfältet till maximalt 0,58 µt på ett avstånd om ca 5 m från luftledningarnas mitt, dvs ungefär rakt över den yttre luftledningen. Närmaste hus ligger ca 16 m från ledningen och här uppgår magnetfältet till ca 0,14 µt. 19 av 25

21 Figur 8: Diagram över magnetfältet för luftledning, sektion 2 Beräkningarna för markkabeln, sektion 4, presenteras i Figur 9. På x-axeln presenteras avståndet från centrum mellan ledningarna. För årsmedelvärdet på ström så uppgår magnetfältet till maximalt 0,20 µt. Figur 9: Diagram över magnetfältet för markkabel, sektion Bedömning av påverkan Magnetfältet beräknas ligga under 0,14 µt vid närmaste bostad och konsekvenserna för omgivningen bedöms således som små. 20 av 25

22 7.1.2 Åtgärdsförslag Inga åtgärder bedöms nödvändiga. 7.2 Säkerhet Säkerhetsbestämmelserna för kraftledningar återfinns i ellagen (1998:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK- FS 2008:1) Beskrivning Befintlig ledning är utformad i enlighet med starkströmsföreskrifterna Konsekvensedömning Eftersom befintlig ledning är utformad i enlighet med starkströmsföreskrifterna anses ledningen medföra små konsekvenser för hälsa och säkerhet Åtgärdsförslag Inga åtgärder bedöms nödvändiga. 7.3 Ljudeffekter Ljudeffekter från en ledning alstras av coronaurladdningar, som uppstår på fasledarna när den elektriska fältstyrkan på ledarnas yta överstiger den omgivande luftens isolationshållfasthet. På en ren och torr ledning är coronaurladdningarna mycket små och det s.k. coronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta vid t.ex. dimma och regn samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Vid urladdningarna uppkommer ett diskret sprakande ljud. Andra störningar som kan uppkomma sker i samband med besiktning, röjning och underhåll av ledningarna och består av buller från motorsågar och andra maskiner och fordon som utnyttjas. Dessa ljud uppkommer bara under kortare tid med flera års mellanrum Beskrivning Ljudeffekter uppstår främst från ledningar med hög spänningsnivå (400 kv). Vid regn kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till dba. Ljudnivån från en 130 kv ledning ligger lägre än 40 db(a). Ljudnivån från ledningar understigande db(a) är svåra att upptäcka eftersom de vanligen maskeras av andra ljud Konsekvesbedömning Några ljudstörningar förväntas inte uppkomma från den aktuella 24kV-ledningen. Konsekvenserna för miljö och hälsa av buller bedöms bli små, då det endast förekommer under kortare tid vid besiktning, röjning och vid eventuella reparationer Åtgärdsförslag Inget behov av skadeförebyggande åtgärder bedöms föreligga. 21 av 25

23 8 JÄMFÖRELSE MED ALTERNATIV, MILJÖMÅL OCH ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 8.1 Jämförelse med alternativ Nollalternativet innebär att koncession inte beviljas och att luftledningar och stolpar etc. rivs, markkablarna måste grävas upp och ersättas med nya ledningar i annan sträckning. Både vid rivning/uppgrävning av ledningarna och vid byggnation av nya ledningar på annan plats eller förändring av utformning uppkommer miljöpåverkan. I detta fall bedöms påverkan från en alternativ utformning eller utsträckning bli omfattande. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna av att låta 24 kv-ledningarna vara kvar i drift är små i förhållande till både nollalternativet och alternativa sträckningar och /eller utforminignar. 8.2 Jämförelse med miljömål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och flera etappmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till och förutsättningarna för att vi ska nå målen ska vara på plats senast 2020, förutom för Begränsad klimatpåverkan där 2050 är mål-år. De olika etappmålen har olika tidpunkter för måluppfyllelsen. Tre av miljömålen berörs av de befintliga ledningarna. Dessa är Säker strålmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och God bebyggd miljö. Ledningarna är två befintliga parallellgående luftledningar som övergår i markablar som inte kan anses strida mot uppsatta miljömål. Viss påverkan kan uppstå i samband med underhåll. Vid drift och underhåll av aktuell ledning eftersträvas minimal negativ påverkan på miljön enligt miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå och en eventuell påverkan sker endast under en kortare period. Den samlade bedömningen är att ett bibehållande av ledningarna i befintlig sträckning, som luftledningar och markkablar, ger mindre negativ påverkan på uppfyllelsen av miljömålen än byggnation av ny ledning, se Bilaga M Jämförelse med allmänna hänsynsregler Ellevio är medveten om sin skyldighet att beakta de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Bestämmelserna kommer att beaktas på följande sätt för de befintliga ledningssträckorna; Kunskapsprincipen (2:2) Objekt som kan påverkas av ledningarna har identifierats. Genom att anlita entreprenörer vilka är väl förtrogna med drift och underhåll av ledningar kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. Det finns mycket få risker förknippade med drift och underhåll. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2:3) Ellevio tillämpar försiktighetsprincipen. Det övergripande syftet med denna är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken för att människor eventuellt skadas. Produktvalsprincipen (2:4) Materialen, som ledningarna består av, kan till stor del återvinnas, antingen genom materialåtervinning eller genom energiåtervinning. 22 av 25

24

25 Ljud Miljökvalitetsnormer Ljudalstring från coronaurladdningar är så låga att de maskeras av omgivningen. Ljud av bullerkaraktär förekommer endast under kortare tid vid besiktning, röjning och vid eventuella reparationer. Ledningen påverkar inga områden med miljökvalitetsnormer. Konsekvenserna för miljö och hälsa av buller bedöms bli små Ingen påverkan på miljökvalitetsnormer förväntas.. Sammantaget bedöms sträckan av de befintliga 24 kv-ledningarna ÖL1 och ÖL22, vilka koncessionerna berör, medföra inga, ringa eller små negativa konsekvenser för människor och miljön. 24 av 25

26 10 LITTERATUR Elförordningen (2013:208) ELSÄK-FS 2008:1 Starkströmsföreskrifterna från Elsäkerhetsverket. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Göteborg Stad 2015, Lokalt utvecklingsprogram Västra Hisingen , diarienummer N /15. Göteborg Stad, 2013, Göteborgs Stads miljöprogram 2013 med handlingsplan. Kulturmiljöförordningen (1988:1188). Kulturmiljölagen (1988:950). Länsstyrelsen Västra Götalands län Naturvårdsenheten, Förordnande om utvidgat strandskydd i Göteborgs kommun, 2014, Diarienummer: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Regionala miljömål för Västra Götalands län, Rapport 2015:50. Naturvårdsverket, De svenska miljömålen en introduktion SFS 1997:857. Ellagen. Stockholm: Näringsdepartementet. SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet. SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Socialdepartementet. Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket, Magnetfält och hälsorisker, Publikation Socialstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsens meddelandeblad, juni 2005, Elektromagnetiska fält från kraftledningar, Starkströmsförordning (2009:22). Digitalt material Jordbruksverket 2016, (Hämtat ). Göteborgs kommun 2009, Översiktsplan, (Hämtat ), Göteborgs kommun, Stadsbyggnadskontoret, Detaljplan för bostäder vid Majvik, Hästevik 2:32 inom stadsdelen Österöd, Stadsbyggnadskontoret, Diarienummer: BN0542/12. Göteborgs kommun, Stadsbyggnadskontoret, Detaljplan för breddning av väg 155 mellan Gossbydal och Hjuvik inom stadsdelen Österöd, Diarienummer: BN0498/12. Länsstyrelsen 2016, (Hämtat ). Riksantikvarieämbetet 2016, Fornsök (Hämtat ). Skogsstyrelsen 2016, Skogsdataportalen, (Hämtat ). VISS 2016, Vatteninformationssystem Sverige (Hämtat ). 25 av 25