Ekonomiska nyheter och dess effekt på aktiemarknaden

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande C-uppsats 15 hp Företagsekonomi C Höstterminen 2012 (Frivilligt: Programmet för xxx) Ekonomiska nyheter och dess effekt på aktiemarknaden En studie i hur nyheter av ekonomisk karaktär påverkar aktiesparare och i sin tur aktiemarknaden. Av: Christoffer Stjernudde Handledare: Maria Smolander 1(41)

2 ABSTRAKT Titel: Nivå: Ekonomiska nyheter och dess effekt på aktiemarknaden En studie i hur nyheter av ekonomisk karaktär påverkar aktiesparare och i sin tur aktiemarknaden. C-uppsats, Företagsekonomi. Författare: Christoffer Stjernudde Handledare: Maria Smolander Datum: Syfte: Metod: Slutsats: Januari Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel. Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum. Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier. Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar. Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen. Nyckelord: finanskris, dagligvaruhandeln, ekonomisk media. 2(41)

3 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMBAKGRUND UNDERSÖKNINGSFRÅGOR SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Tillvägagångssätt: Aktiekurs Tillvägagångssätt: Enkätundersökning KVANTITATIV- KVALITATIV ANSATS Kvantitativ ansats VALIDITET OCH RELIABILITET Validitet Reliabilitet METODKRITIK Aktiekursundersökningen Enkätundersökningen TEORI BEHAVIORAL FINANCE Från The rational man till behavioural finance : Irrationellt beteende: FLOCKBETEENDE RANDOM WALK THEORY(RWT): TIDIGARE FORSKNING VAL AV TEORIER (41)

4 4. EMPIRI EKONOMISKA NYHETER Nu kommer lågkonjunkturen Ekonomer varnar för lågkonjunktur Risk för finansbubblor Överhettning hotar svensk ekonomi AKTIEKURSER Axfood HAKON INVEST Oriflame SDB Swedish Match ENKÄT ANALYS ANALYS AV SVAREN KORSANALYS ANALYS AV AKTIEKURSER TEORETISK TILLÄMPNING PÅ RESULTATEN Flockbeteende Irrationellt beteende Random Walk Theory(RWT) SLUTSATS FORTSATTA STUDIER KÄLLFÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNING DIAGRAMFÖRTECKNING BILAGA 1, ENKÄT (41)

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Dagens ekonomi är svåranalyserad, ibland så fluktuerar den nästan som utan förklaring medans andra gånger så är den fullkomligt stillastående. Vad är det som påverkar en ekonomi? Dagens ekonomi består av flera olika marknader, bland dessa marknader så finns områden såsom råvarumarknaden och aktiemarknaden och dessa marknader är känsliga för yttre påverkan. Ekonomiska fluktuationer är ett återkommande problem för samhället i stort, dessa fluktuationer benämns ibland som konjunkturer, där en lågkonjunktur innebär en ekonomisk nedgång medans en högkonjunktur innebär en ekonomisk uppgång. En konjunktur bestäms utifrån hur samhällets ekonomiska aktivitet presenteras relativt mot samhällets jämviktsnivå, det är den positiva eller negativa avvikelsen från samhällets jämviktsnivå som brukar benämnas som hög respektive låg konjunktur. Dessa konjunktursvängningar är till stor del beroende av landets resursutnyttjande som kan skifta med anledning av exempelvis efterfrågan på landets varor och tjänster, brist på arbetskraft, industrins kapacitetsutnyttjande, löneutveckling samt förändring i samhällets arbetskraft. 1 Ett exempel på hur en lågkonjunktur kan komma till existens är genom att observera den pågående( ) lågkonjunkturen som är till följd av att bankerna sänkte sina utlåningskrav vilket i sin tur ledde till att lånetagarna tog lån som de egentligen inte hade täckning för. Detta blir till ett stort problem då tillväxten på fastighetsmarknaden vände från en uppgång som varit under en längre period. Med ett stort utlånat kapital från bankerna som inte lånetagarna kunde betala tillbaka så fick bankerna brist på likvida medel och fick därmed svårt att fullgöra sina förpliktelser gentemot lånegivarna, det vill säga de som har sina pengar på banken. Om bankernas många sparare väljer att ta ut sina pengar kan detta lätt leda till att bankerna går i konkurs. 2 1 Konjunkturinstitutet, Konjunkturterminologi Ekonomifakta, (41)

6 Lågkonjunkturen som beskrevs ovan skapades alltså utav av att dels bankerna varit för frikostiga med deras lån men främst så var det på grund av en snabbt fallande marknad, i detta fall så var det fastighetsmarknaden som kraschade och i med det så gick fastighetsvärdena ned vilket ledde till att säkerheten på lånen blev otillräckliga. Varför fallerar marknader? Det kan finnas många anledningar till att en marknad fallerar men en vanlig anledning kan vara att marknaden diskuteras i olika mediekanaler och om informationen är av en pessimistisk natur så kan detta skapa en förändring i marknadspriserna 3. En populär marknad för privatpersoner är aktiemarknaden och även den marknaden kan då påverkas utav informationsflödet från olika mediekanaler, speciellt eftersom vem som helst även dem utan någon som helst utbildning kan ta del av marknaden. Den ständiga osäkerheten gör att marknadens aktörer är mer lättpåverkade av marknadsindikatorer såsom media Problembakgrund Kunskapsnivån bland svenska aktiesparare är varierad och många av dem känner sig osäkra på vad som är aktuella händelser med faktiska konsekvenser på aktiemarknaden och vad som är lösrykten baserade på tafatta indikationer. Detta medför en stor osäkerhet på aktiemarknaden då aktiesparare inte känner att deras kunskap hjälper dem i att skilja mellan vad som är trovärdigt och vad som är lösrykte 5. Speciellt eftersom aktiepriser har en tendens att fluktuera vilt vilket medför att orsaksroten blev svårdefinierad även för den mest välutbildade aktiespararen. 3 Tetlock, Paul C. (2007), Giving Content to Investor Sentiment: The Role of Media in the Stock Market, s Powell, John G; Treepongkaruna, Sirimon, (2012) Recession fears as self-fulfilling prophencies? Influence on stock returns and output, s Aktiespararna, Privatekonomi, (41)

7 Med dagens oroliga ekonomiska marknader där värdet kan skifta snabbt och kraftigt blir den ekonomiska kunskapen allt viktigare för att kunna göra informerade beslut. Speciellt med tanke på den förödande effekten okunskap kan innebära då en grupp människor med samma kunskapsbas agerar tillsammans. Enligt finansiell ekonomi har just detta flockbeteende en förmåga att få ensamma individer att följa en större mängd människor trots att deras beteende är irrationellt eller ologiskt, detta i tron om att de vet något som du inte är informerad om. Samtidigt kan individerna istället följa en grupp som är kunniga och pålästa i ämnet men med okunskap så ökar sannolikheten att individerna följer fel ström. 6 Då medier idag spekulerar vilt om hur den framtida ekonomin ser ut så är det många som agerar i enlighet med dessa spekulationer 7. Speciellt då rädslan för konjunkturförändringar är överliggande så blir det ännu större påverkan genom minskad konsumtion vilket dämpar ekonomin 8. Påverkar media aktiesparare och i sin tur aktiemarknaden när de publicerar indikationer om sämre kommande ekonomiska tider och påverkar aktiespararnas utbildningsnivå beslutsfattandet om att använda media som beslutsunderlag i deras aktiehandel? 6 Phung, Albert, (2012), Behavioral Finance: Key Concepts - Herd Behavior s.42 7 Niemi, Richard G; Bremer, John; Heel, Michael, (1999), Determinants of state economic perceptions, s Powell, John G; Treepongkaruna, Sirimon, (2012) Recession fears as self-fulfilling prophencies? Influence on stock returns and output, s (41)

8 1.3 Undersökningsfrågor Finns det en tydlig förändring i aktiekursen när en ekonomiska nyheter publiceras med vinkling på ekonomisk nedgång i ekonomiska tidsskrifter såsom "Dagen Industri", "veckans affärer" och "Fokus"? Anser aktiesparare att de använder sig av media och dess indikationer när de aktiehandlar? Har aktiespararens utbildningsnivå någon påverkan på deras beslutsfattande berörande användandet av indikationer från media? 1.4 Syfte Undersökningen ämnar att ta reda på om medias indikationer om det framtida ekonomiska klimatet har någon inverkan på aktiesparares agerande på aktiemarknaden och i sin tur aktiebolagen. Undersökningen ämnar också till att avgöra om utbildningsnivån på aktiespararen har någon effekt på deras ställningstagande till att använda medias indikationer som beslutsunderlag i aktiehandel. 1.5 Avgränsningar Undersökningen hanterar enbart de nyheter som kommer från svenska medier. Metoden delas upp i två avsnitt varav den ena behandlar fluktuationer i aktiekurser och den andra en enkätundersökning, enkätundersökning behandlar frågor om all media medans fluktuationen i aktiekurserna kommer enbart att korsrefereras med media i formen av tidsskrifters artiklar. Endast dagligvaruhandelsbranschen kommer att inkorporeras i aktiekursundersökningen och i den branschen så kommer enbart fyra "largecap" noterade företag att undersökas. Endast påverkan av fyra olika tidsskriftsartiklar kommer att granskas i samband med aktiekursfluktuationerna. Undersökningen omfattar endast svenska aktiemarknaden och svenska aktiesparare. 8(41)

9 2. Metod Kapitel två innehåller beskrivningen av metoden, hur den har gått till väga under studiens gång. En beskrivning av hur insamlingen av data har genomförts samt hur den har bearbetats. Slutligen följer kritik mot studiens metoder. 2.1 Tillvägagångssätt Undersökningen delas upp i två olika avsnitt för att för att besvara fler frågor och för att se om det finns ett samband mellan de olika metoderna. Den ena behandlar ett stickprov på aktiekursen i samband med att media publicerar tidningsartiklar med negativ vinkling på det framtida ekonomiska klimatet. Den andra är en enkätundersökning som riktas gentemot svenska aktiesparare i en ansats till att avgöra hur media påverkar aktiespararnas självuppfattade beslutsfattande på aktiemarknaden Tillvägagångssätt: Aktiekurs Aktiekursstickprovet bearbetas genom att se på förändringen som sker i aktiekursen för det aktuella aktiebolaget i samband med de valda tidningsartiklarnas publiceringsdatum, för att göra detta så kommer studien att titta på aktiekursen en vecka innan samt en vecka efter det att nyheten släppts och sedan jämföra resultaten, denna tidsram valdes eftersom det ger en tydlig bild av hur aktiekursen rörde sig innan samt efter det att tidningsartikeln publicerats vilket medför ett analyseringsmöjligt resultat. Det är fyra olika tidningsartiklar som undersöks, antalet valdes ut i samband med mängden tid som undersökningen har tillhanda samt att för många tidningsartiklar skulle innebära att resultatet skulle bli svårt att analysera med för många variabler vilket är antiproduktivt. De fyra tidningsartiklarna undersöks genom att göra korsreferenser med fyra largecap företag från OMXSPI(NasdaqOMX Stockholm) och dess aktiekurs i samband med publiceringsdatumen på tidningsartiklarna. 9(41)

10 De valda aktiebolagen är från dagligvaruhandelsmarknaden eftersom den marknaden är okänslig gentemot konjunkturskiftningar, vilket innebär att om ett tydligt resultat uppdagas så blir det även generaliseringsbart på andra marknader som är konjunkturkänsliga. De specifika aktiebolagen som valdes är de största inom dagligvaruhandeln och om dessa påverkas så är också chansen stor att andra mindre företag också påverkas. De valda aktiebolagen är: Largecap Axfood Hakon Invest Oriflame SDB Swedish Match Tillvägagångssätt: Enkätundersökning Enkätundersökningen ämnar till att undersöka ifall aktiesparare påverkas utav medias publiceringar angående ekonomin och dess framtida utveckling. Enkätundersökning valdes som det mest lämpliga eftersom den ger en bra översikt över hur en grupp av människor agerar vilket är lämpligare än att få ut detaljerat resultat från några få individer vilket skulle vara alternativet. De framtida respondenterna är kunder hos aktiehandlarföretaget Nordnet 9, Nordnets kunder valdes eftersom det går att skildra mellan nationalitet och alla respondenter är utan undantag aktiesparare. Enkäten skickas ut via e-post till de blivande respondenterna, detta för att det ska vara lättåtkomligt och kostnadsfritt. Dessa typer av undersökningar valdes eftersom de är reproducerbar och generaliseringsmöjliga, vilket ytterligare stärker trovärdigheten för resultatet. 9 Aktiehandlare, (41)

11 2.2 Kvantitativ- Kvalitativ ansats Undersökningen är endast kvantitativ i det avseendet att den ämnar att införskaffa överläggande data som kan användas för att dra slutsatser om sagda nyheter har inverkan på aktiespararnas beslutsfattande i samband med aktiehandeln. Denna metod valdes eftersom den bäst representerar ett producerbart resultat inom en mindre tidsrymd så som denna undersökning besitter Kvantitativ ansats Den kvantitativa undersökningen kommer att göras genom att skicka ut enkäter via organisationen Nordnets nätverk av medlemmar, detta är för att se till att urvalet når en blandad sort av aktiesparare. På detta sätt så garanteras det att alla som får tillgång till enkäten är aktiesparare vilket medför att bortfall på grund av otillämplighet minskar. Detta medför också att resultatet inte är styrt utifrån bekvämlighetsurval eller en annan mindre lämplig form av urval. 10 Själva enkäten kommer göras i en webbapplikation som heter Enalyzer 11. Enalyzer är ett enkätverktyg som gör det lätt att göra enkäten tillgänglig för de blivande respondenterna via internet och dessutom så sammanställer den resultaten från respondenterna vilket innebär att resultatet inte kommer att bli fel tack vare mänskliga faktorn i samband med sammanställningen. 2.3 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet hanterar hur korrekt samt tillförlitligt ett resultatet i en undersökning är Bryman, A., & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. s Om oss, Bryman, A., & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. s.48 11(41)

12 2.3.1 Validitet Validitet är ett begrepp som hanterar om det studien har undersökt är det den faktiskt skulle undersöka. En hög validitet innebär att studien undersöker det den ämnade att undersöka, vid en låg validitet så innebär det att studien inte har undersökt det som den skulle. 13 Studiens frågor: Finns det en tydlig förändring i aktiekursen när en ekonomiska nyheter publiceras med vinkling på ekonomisk nedgång i ekonomiska tidsskrifter såsom "Dagen Industri", "veckans affärer" och "Fokus"? Anser aktiesparare att de använder sig av media och dess indikationer när de aktiehandlar? Har aktiespararens utbildningsnivå någon påverkan på deras beslutsfattande berörande användandet av indikationer från media? Eftersom studien ämnar att göra en kvantitativ ansats på aktiesparare så kommer svaren bli valida i samband med det att de frågor som ska besvaras ställs till rätt grupp blivande respondenter. Detta genom att använda sig av Nordnet och deras medlemmar då de är garanterat aktiesparare. De värden som studien observerar är väsentliga för att avgöra om media påverkar aktiespararna Reliabilitet Reliabilitet mäter hur tillförlitligt ett resultat är 14. I denna studies fall så mäter det hur väl det resultat vi tar fram är tillämpningsbart för att kunna skapa en tydlig och tillförlitlig analys över studiens forskningsfrågor. I denna studie så är reliabiliteten hög eftersom studien undersöker det den ska genom att ta fram ett resultat genom användandet tå olika metoder som sedan kan till viss del korsrefereras för att skap en tillförlitlig analys. 13 Bryman, A., & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. s Bryman, A., & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. s.48 12(41)

13 2.4 Metodkritik Metoden har delats in i två olika avsnitt varav bägge har haft sina problem i utförandet Aktiekursundersökningen De markanta problemen i aktiekursundersökningen är framförallt urvalet och tidsbegränsningen. Urvalet blev ett problem eftersom den var alldeles för liten och på allt för få marknader. Detta medförde att undersökningen inte fick den bred och djup som behövdes för att skapa ett resultat som skulle erbjuda möjligheten att dra en slutsats över medias effekt på aktiemarknaden. Den valda branschen var också en svaghet, dagligvaruhandelsmarknaden valdes främst eftersom den inte är konjunkturkänslig vilket då skulle innebära ett generaliseringsbart resultat på de andra marknaderna om ett tydligt slutsats kunnat dras eftersom om en marknad utan konjunkturkänslighet påverkas så kommer med största trolighet även andra marknader med konjunkturkänslighet inte bara påverkas utan även påverkas mer än den marknaden utan konjunkturkänslighet. Tyvärr så blev resultatet intetsägande då urvalet och tidsramen på undersökningen blev för liten vilket medförde att ingen definitiv slutsats kunde dras Enkätundersökningen Enkäten hade flera problem, det främsta problemet var formuleringen av frågorna. Tack vare det faktum att frågorna blev svårtolkade och ofta för breda så resulterade det i att svaren som respondenterna lämnade inte var tillförlitliga då frågorna kunde misstolkas eller eventuellt missförstås helt. Detta resulterade i ett resultat som inte var helt tillförlitligt när en slutsats skulle göras. Ytterligare problem är själva karaktären av enkäter generellt då dessa är en undersökningsform utan övervakning vilket innebär att svaren inte övervakas eller kontrolleras gentemot respondenten. Detta resulterar i att svaren kan vara helt oriktiga om det är så att respondenten väljer att besvara med oärlig karaktär så blir svaren obrukbara då dem är missvisande. 13(41)

14 3. Teori Detta kapitel behandlar teoridelen i studien. Teorier kring aktieutveckling och beteende tas upp. 3.1 Behavioral finance Från The rational man till behavioural finance : Den rationella individen anses vara kalkylerande, logisk och apatisk med självdistans. Han agerar utifrån perfekt information och kan därför optimera nyttan för en transaktion. Den rationella individen är grunden till många av de klassiska teorierna där man antar att människan är helt rationell i sina ekonomiska beslut. Detta innebär att individen måste behandla en stor mängd komplex information vilket är väldigt tidskrävande och skapar lätt en rundgång där tidigare bearbetad data blir för gammal och måste göras om. Den rationella individens insamlingssätt har dock en likhet med hur människan agerar i verkligheten men på en simplare nivå. Där individen innan ett köp genomför en undersökning, analys samt beräkning. Den rationella individen utelämnar dock viktiga aspekter i människans beteende. Den tar inte hänsyn till individens känslomässiga engagemang eller personlighet vid en transaktion utan ser enbart varan som homogen. Individens känslor är en stor del av vårt beslutsfattande och den rationella individen inkluderar inte dessa vilket gör att man inte tar hänsyn till alla aspekter på marknaden. Denna viktiga aspekt har Behavioralfinance inkluderat och studerar hur individernas styrkor och svagheter påverkar deras beslut. De belyser hur den verkliga människan agerar och reagerar och ser inte enbart till hur de borde vara. Individen ses här som begränsat rationell vilket betyder att de accepterar att människan i grunden är en rationellt agerande varelse men att det finns begränsningar för mängden komplex information hjärnan kan bearbeta Azzopardi, Paul V, (2010), Behavioural technical analysis, s (41)

15 3.1.2 Irrationellt beteende: Människan handlar inte alltid helt logiskt utan har till skillnad från den rationella individen ett irrationellt beteende, där individen ibland handlar medvetet, omedvetet eller av vana. Dock gillar människan att se sig själv som en rationellt handlande varelse som grundar sina beslut på logik och kan kontrollera våra känslor. Detta är dock inte fallet, vi agerar oftast undermedvetet utan att inse att känslorna tagit över eller så har individen en annan uppfattning av omvärlden än det som verkligen sker. Med det menas att individen inte kan skilja på den fakta som bearbetats och sina känslor och får därför ett resultat som är irrationellt 16. Detta är viktigt för att avgöra varför aktiespararen agerar som han gör på publiceringar från media. Alltså det resultat som skulle förväntas i en kall och logisk värld är inte det som uppstår i den värld vi lever. 3.2 Flockbeteende Den känslan individerna har om framtiden är det som bestämmer marknadspriserna. Om individerna på marknaden känner sig trygga så påverkas de inte av att en negativ nyhet släpps i media medan en positiv nyhet gör att marknaden går bättre. Detta för att individer som är inställda på att inget kommer hända på marknaden inte sätter värde på den negativa informationen som framställs då den inte synkroniserar med dennes uppfattning om omvärlden. Men om individerna har en instabil känsla så reagerar marknaden snabbare på dåliga nyheter då de stödjer deras uppfattning av marknaden medan en positiv nyhet inte har samma influens. 16 Nicolaas, Vriend, (1994), Rational behavior and economic theory, s (41)

16 Olika investerare har olika prioriteringar och uppfattning om verkligheten och reagerar därför inte på samma saker. Investerare som satsat sina pengar på lång sikt påverkas inte av dagliga fluktuationer på marknaden utan berörs endast av mer betydande variationer som ger en inverkan på lång sikt. Detta betyder att media som är en av de variabler som ger störst inverkan påverkar marknadens olika komponenter i olika grad och på olika sätt. Vilken påverkan detta har beror till stor del på relevansen som den släppta nyheten har på marknadens rörelser som investerarna bevakar 17. Det som utmärker sig för en flock individer är att de har ett delat känslomässigt engagemang, en individ känner och uttrycker samma känslor som resten av individerna. Det är lättare för en individ att följa en grupp än att handla efter egna beslut, detta sker oftast undermedvetet Random walk theory(rwt): RWT är en teori som berör att en aktie kan lika gärna gå upp i värde som den kan gå ner i värde. Chansen för att det ena eller det andra händer har samma odds som att singla slant. Vilket innebär att prisfluktuationer är helt slumpmässiga. Det är på detta sätt eftersom marknaden styrs av informationsflöde och marknaden får konstant ny information tillförd. Detta innebär att eftersom informationsflödet inte kan förutspås så kan inte heller prisfluktuationer förutspås då de är direkt kopplade till varandra. Tack vara den högt lättpåverkade situationen på aktiemarknaden så kan därmed inte en analytiker etablera vilka aktier som kommer att ha en positiv samt negativ utveckling något bättre än en annan lekman kan Trueman Brett, (1994) Analyst forecasts and herding behavior. 18 Azzopardi, Paul V, (2010), Behavioural technical analysis, s Malkiel B, (1999), A Random Walk Down Wall Street 16(41)

17 3.4 Tidigare forskning Tidigare forskning inom området runt flockbeteende och självuppfyllande profetior pekar på artiklar gjorda av: The Self-Fulfilling Prophecy - Robert K. Merton 20 Behaviour, Bubbles and Crashes - Thomas Lux 21 Herd Behavior in a Laboratory Financial Market - Marco Cipriani and Antonio Guarino 22 Den första av dessa artiklar hanterar att när folk uppfattar saker så blir dem till verklighet. Detta innebär inte att det omöjliga sker, ett exempel från en av artiklarna är att även om alla tror att Haley kometen kommer träffa jorden imorgon så kommer den inte helt plötsligt göra det. Dock så hanterar den de mer psykologiska aspekterna, den tar upp saker som "Thomas theorem" If men define situations as real, they are real in their consequences" vilket innebär att om folk upplever en situation på ett visst sätt så blir den också så. Det starkaste exemplet från artikeln är när skribenten tar upp vad som hände med "The last national bank" som gick i konkurs på en eftermiddag av det simpla faktumet att folk trodde att banken höll på att gå under och skyndade därför för att ta ut sina pengar. När allt var sagt och gjort så gick banken från en av USA:s starkaste bankerna till konkursboet på grund av hur folket upplevade situationen. Detta är en mycket intressant bit forskning för denna studie. Artikeln beskriver det studien ämnar att undersöka nämligen att aktiekurserna kan påverkas genom att media framställer en nyhet som ett faktum och då när folk tror på den så existerar det som ett faktum, men det räcker inte med att en individ tror på nyheten utan det krävs mer för att skapa en ekonomisk svacka. Detta tar oss till nästa artikeln som tar upp flockbeteende. 20 The Antioch Review, Vol. 8, No. 2 (Summer, 1948), pp Hillier. D, Ross. S, Westerfield. R, (2010) Corporate finance. s The American Economic Review, Vol. 95, No. 5 (Dec., 2005), pp (41)

18 I samma historia som "The last national bank" så finns ett annat fenomen som spelar in utöver det att folk upplevde en ekonomisk kris och att det då blev så, detta är teorin om flockbeteende. Det finns mycket forskning runt ämnet men tre intressanta skribenter runt just denna finansiella inriktning är Thomas Lux, Marco Cipriani och Antonio Guarino som har skrivit artiklarna: "Herd Behavior in a Laboratory Financial Market" och "Behaviour, Bubbles and Crashes". Bägge dessa hanterar hur folk beter sig i olika ekonomiska situationer när andra människor gör beslut runt dem. Thomas Lux studerar området runt ekonomiska bubblor och krascher och han menar på att bägge kontrolleras främst av flockbeteende genom att folk följer strömmen, även om dem inte besitter kunskapen själv så utgår dem från att andra som gör samma beslut har det och skaffar sig en falsk säkerhet i att om de gör samma beslut så är det rätt eftersom andra som kan bättre har gjort detta beslut. Men i verkligheten så behöver det inte alls vara så att någon i ledet av människor som gör samma beslut faktiskt vet vad dem gör. Ett populärt exempel är Enron som var ett naturresursföretag som tack vare populär tro var ett lysande exempel på bra investeringsobjekt, men som historien berättar så var Enron ett kraftigt övervärderat företag som egentligen hade väldigt lite eget värde utan värdet låg i folks uppfattade värdering. Företaget kraschade när tillsynsmyndigheterna insåg att företaget hade fifflat med redovisningen och att det inte fanns något riktigt värde i den. Detta bevisar bara på att även flera tusen människor kan göra fel och att följa flockbeteendet kan sluta i ruin. Flockbeteendet är en viktig del av denna studie då den förklarar hur något utan belägg kan bli verklighet genom något så simpelt som att folk följer det andra gör. Marco Cipriani och Antonio Guarino har en liknande undersökning som utspelade sig som ett experiment där de skapade en laboratoriemiljö som deltagarna blev utsatta för ojämn informationsfördelning där de skulle försöka buda på aktier. 18(41)

19 Det resulterade snabbt i att när någon såg att en annan köpte mycket av en aktie att man också gjorde det då man utgick från att den andre visste något som man själv inte gjorde. Det var bara en halvsanning, den andra personen hade förståss annan information men inte av den naturen att han kunde göra en garanterad vinst. Det gick att klart se att när några började handla så följde andra detta, snabbt så var alla aktier till det "företaget" uppköpta. Att det inte fanns någon speciell vinst att göra i aktien var ytterligare bevis för att folk handlar i flockmönster utan större kunskap. All denna information är av vikt för studien eftersom den beskriver det som studien ska påvisa. I studiens fall så ska det undersökas om det blir någon förändring av den informationen som kommer från media. Denna information kan precis som i experimenten och studierna vara helt obefogade men kan dock bli verklighet tack vare att tillräckligt många tror på det och på så sätt blir lögner sanning. 3.5 Val av teorier Dessa teorier har valts på grund av att dem kan förklara aktiespararna agerar som de gör i samband med att media publicerar ekonomisk data. "Behavioral finance" tillsammans med de underliggande teorierna beskriver varför folk kan göra saker som för andra inte ses som rationellt medans för personen i fråga så är beslutet de fattat logiskt och det mest korrekta för situationen. Detta är tillnytta för undersökningen då det förklarar just varför aktiespararna inte alltid gör de beslut som verkar logiska. Mer specifikt så förklarar flockbeteendet hur meida kan påverka aktiespararen genom att framställa information till en grupp individer så då tror att dem måste agera på denna information för att kunna göra sig själva en vinst då att inte följa flockmönstret ökar risken. "Summa summarum" så försöker folk alltid att minska risken och ett populärt sätt att göra detta är genom att följa flocken då chansen att 100 personer blir ruinerade är lägre än att en person blir det. Flockbeteende teorin stödjer det faktumet att om tillräckligt många(upplevt) reagerar med att visst agerande så blir detta en sanning och kräver då en åtgärd för att individen gentemot flocken ska kunna anpassa sig för att undvika gör ett fatalt misstag. 19(41)

20 "Random walk theory(rwt)" fungerar som en antites i det avseendet att den beskriver det motsatta som undersökningen ämnar att upptäcka, nämligen att det finns ett samband mellan medias publiceringar och förändringarna i aktiekurserna. RWT beskriver att det inte går att förutse hur aktiekursen kommer att utvecklas eftersom aktiekursen styrs av informationsflöde och att detta informationsflöde är så omfattande att aktiekursens rörelser omöjligen kan förutses. Praktiskt sett så innebär detta att ingen enskild artikel från media(t.ex.) skulle kunna användas för att förutspå fluktuationerna i aktiekurserna. 20(41)

21 4. Empiri I detta kapitel tas empirin upp. Insamlat empiriskt material presenteras i text och även artiklarna kommer kort förklaras och presenteras. 4.1 Ekonomiska nyheter Alla valda artiklar behandlar ekonomiska nyheter med betoning på ett sämre ekonomiskt klimat inom en snar framtid. Detta är för att se om artiklarna har någon effekt på aktiemarknaden för de aktuella aktierna Nu kommer lågkonjunkturen 23 Denna artikel behandlar det att de typiska tecknen på att en lågkonjunktur är på ingång nu finns att återfinnas i Sverige just nu. Enligt artikeln så har börsen minskat med 20% samtidigt som varslen har gått upp med 40%, i takt med detta så ökar även prisförändringen för att kompensera. Det är denna typ av lågkonjunktur som skolböckerna berättar om, en återkommande lågkonjunktur som kommer var åttonde eller nionde år. Men det finns saker som pekar på att det kanske inte är en typiskt ekonomisk nedgång som man annars pratar om utan att det ekonomiska klimatet har försämrats på grund av dåliga investeringsbeslut. Det som skiljer sig från skolbok exemplet är att Sverige har i princip stått stilla i sin produktivitet sedan 2006 och att under några tillfällen så har till och med produktionstillväxten varit negativ. Den nuvarande statsmaktens(alliansen) ekonomiska politik kommer granskas kraftigt för att se om den kan vädra sig igenom den kommande ekonomiska stormen. 23 Nu kommer lågkonjunkturen, :26 21(41)

22 4.1.2 Ekonomer varnar för lågkonjunktur 24 Artikeln skrevs under 2006 då man precis började profitera om att en lågkonjunktur skulle komma och detta baserades på en rapport från Svenskt Näringsliv. Sveriges ekonomiska nedgång har varit mer omfattande än vad man har prognostiserat vilket kan vara en klar indikation på att Sverige närmar sig en lågkonjunktur. Detta beror på ökad global oro inom handelssektorn. Detta bidrar till att "Barometerindikatorn" och "Hushållens konfidensindikator" har bägge minskat vilket också är en indikator på att sämre dagar är på väg Risk för finansbubblor 25 Artikeln beskriver vilka de gamla finansbubblorna är och hur vi rör oss in i en ny om vi inte är försiktiga, som grund för detta påstående så beskrivs flera olika faktorer: Het börs Guldpriset Råvarurallyt Den stora skräcken i USA I andra ord om aktiespararna inte är uppmärksamma på dessa faktorer så kan vi skapa en till bubbla så kommer spricka förr eller senare vilket innebär att marknaden kommer krascha. 24 Ekonomer varnar för lågkonjunktur, Risk för finansbubblor, (41)

23 4.1.4 Överhettning hotar svensk ekonomi 26 "Svensk ekonomi går som tåget. Men den är så het att den nästan kokar över. Det skriver Svenskt Näringsliv i sin nya konjunkturrapport" I den här artikeln så behandlas det att den svenska ekonomin går bra men dock så går den lite för bra och tack vare den stigande konsumtionen och sysselsättningen som stärker farten på den inhemska ekonomin till slut kommer resultera i att den kraschar. 4.2 Aktiekurser Alla figurer som finns under detta kapitel är aktiekurser från De röda linjerna motsvarar datumet som nyheten för den perioden släpptes, bilderna motsvara fyra olika tillfällen för fyra olika aktiebolag. De använda chockerna är i samma ordning så som de presenterades i kapitel 4.1 Artkilar: 1. Nu kommer lågkonjunkturen Ekonomer varnar för lågkonjunktur Risk för finansbubblor Överhettning hotar svensk ekonomi Överhettning hotar svensk ekonomi, (41)

24 4.2.1 Axfood Figur 1, Aktiekurs för Axfood mellan till Figur 2, Aktiekurs för Axfood mellan till Figur 3, Aktiekurs för Axfood mellan till Figur 4, Aktiekurs för Axfood mellan till (41)

25 4.3 Hakon Invest Figur 5, Aktiekurs för Hakon Invest mellan till Figur 6, Aktiekurs för Hakon Invest mellan till Figur 7, Aktiekurs för Hakon Invest mellan till Figur 8, Aktiekurs för Hakon Invest mellan till (41)

26 4.3.1 Oriflame SDB Figur 9, Aktiekurs för Oriflame SDB mellan till Figur 10, Aktiekurs för Oriflame SDB mellan till Figur 11, Aktiekurs för Oriflame SDB mellan till Figur 12, Aktiekurs för Oriflame SDB mellan till (41)

27 4.3.2 Swedish Match Figur 13, Aktiekurs för Sweidsh Match mellan till Figur 14, Aktiekurs för Swedish Match mellan till Figur 15, Aktiekurs för Swedish Match mellan till Figur 16, Aktiekurs för Swedish Match mellan till (41)

28 4.4 Enkät Enkäten skickades ut till 1000 medlemmar från Nordnet 27 och enkäten besvarades 97 gånger. Svaren har sedan gjorts om till procentform och presenteras tillsammans med tillhörande frågor här under. Diagram 1, Sammanställning över enkätdata Chart Title Vet ej 5 - Instämmer helt Instämmer inte Generellt så grundar jag mina aktiespararbeslut via nyheter från media. 0% 9% 12% 22% 24% 33% Jag grundar mina beslut i om jag ska sälja mina aktier utifrån nyheter från media med en negativ vinkling på det framtida ekonomiska klimatet. t.ex. Nyheter om en kommande lågkonjunktur. 4% 7% 11% 17% 24% 37% Nyheter om en ekonomisk dvala gör så jag handlar mindre med aktier. 0% 5% 9% 12% 33% 41% Jag förstår hur mitt handlande på aktiemarknaden har för inverkan på den. 5% 3% 11% 13% 26% 42% Jag baserar mitt handlande på aktiemarknaden genom vad andra gör och säger. t.ex. rykten om ett uppköp. 2% 6% 15% 13% 17% 47% Jag har utbildning i aktiehandel på universitetsnivå eller jämförbar utbildning. 0% 3% 7% 11% 40% 39% Källa: Eget arbete 27 Aktiehandlare, (41)

29 5. Analys I detta kapitel så kommer resultatet att diskuteras samt analyserats men främst också jämföras med de teorier som tagits upp tidigare för att se om det fanns ett sammanband mellan teorierna och empirin som förklarar resultatet. 5.1 Analys av svaren Under så kommer en analys utav av svaren från enkäten att presenteras i turordning där det tillkommer en kort analys över varför svaren utföll som de gjorde och vad detta innebär. 1. Generellt så grundar jag mina aktiespararbeslut via nyheter från media. Denna fråga fungerar som en generell fråga för at besvara hur mycket aktiesparare överhuvudtaget använder sig av media för att göra beslut runt deras investeringar. Svaren blev som inte oförväntat ganska spritt och fokus lades på mittenalternativet vilket innebär att ungefär en tredjedel av respondenterna använder sig av media för begrunda aktieinvesterarbeslut ibland. Det går att tolka detta så som att aktieinvesterarna antagligen använder sig av media när det kommer till större nyheter och mindre när det kommer till sådant som små nyheter om valuta fluktuation. Diagram 2, Sammanställning fråga 1 Vet ej 5 - Instämmer helt Instämmer inte Generellt så grundar jag mina aktiespararbeslut via nyheter från media. 0% 9% 12% 22% 24% 33% Källa: Eget arbete 29(41)

30 2. Jag grundar mina beslut i om jag ska sälja mina aktier utifrån nyheter från media med en negativ vinkling på det framtida ekonomiska klimatet. t.ex. Nyheter om en kommande lågkonjunktur. Det mest signifikanta resultatet från denna fråga är inte det att majoriteten svarade med alternativ 2, alltså höll de inte med om Diagram 3, Sammanställning fråga 2 Vet ej 5 - Instämmer helt Instämmer inte Jag grundar mina beslut i om jag ska sälja mina aktier utifrån nyheter från media med en negativ vinkling på det framtida ekonomiska klimatet. t.ex. Nyheter om en kommande lågkonjunktur. 4% 7% 11% 17% 24% 37% detta påstående Källa: Eget arbete mycket. Snarare så var det viktigaste utfallet att endast var 4% av alla som svarade på enkäten som instämde helt med påståendet vilket innebär att endast en väldigt liten grupp som faktiskt baserar sina aktiespararbeslut utifrån nyheter om t.ex. lågkonjunkturer och dylika nyheter med en negativ vinkling. 3. Nyheter om en ekonomisk dvala gör så jag handlar mindre med aktier. I denna fråga så svarade de flesta antingen 2 eller 4 som svarsalternativ vilket innebär att de flesta antingen kände att nyheter om en ekonomisk dvala gör så att de handlar mindre men inte överhängande mindre, eller så kände dem att de tog nyheter om en ekonomisk dvala som ett tecken om osäkerhet och handlade Diagram 4, Sammanställning fråga 3 Vet ej 5 - Instämmer helt Instämmer inte Nyheter om en ekonomisk dvala gör så jag handlar mindre med aktier. Källa: Eget arbete 0% 5% 12% 9% mindre med aktier till en viss gräns. Det var tämligen få som kände att vare sig det ena eller det andra var av överhängande vikt i deras beslutstagande, utan de som instämde helt eller inte alls var bara 14% av de som svarade. Detta kan peka på att aktiesparare använder denna typ av nyheter som en sorts indikator men inte som en beslutsgrund och att även om man är skeptisk till information så är man inte fullständigt villig att förkasta den. 33% 41% 30(41)

31 4. Jag förstår hur mitt handlande på aktiemarknaden har för inverkan på den. Här återigen verkar det som att de flesta aktiesparare har svårt att ta en fast ställning då de flesta valde 3 som svarsalternativ så visar det på att aktiespararna inte känner sig fullständigt kunniga i hur deras handlande påverkar aktiemarknaden men de känner iallafall att de har viss förståelse. Enbart 11% ansåg att de hade ett fast grepp om hur deras agerande påverkar, vilket är samma sak som att vart tionde aktiesparare vet vad han/hon egentligen gör när de handlar med aktier. Som kontrast så går det att se på svaren från fråga 6 att åtminstone vart fjärde aktiesparare är högskoleutbildad inom aktiesparande. Detta lämnar en ganska intressant fråga öppen; hur kommer det sig att de som är utbildade i denna fråga känner att dem inte behärskar ämnet tillräckligt väl för att känna sig säkra i hur deras beteende påverkar omvärlden i detta område. Men detta är också en grund för att eftersom aktiespararna inte vet hur de påverkar aktiemarknaden till en grad som innebär att dem känner att de har full kontroll, så finns det troligen en stor osäkerhet inom aktiesparandet vilket leder till att media kan vara en intressant källa till information för att fylla ut luckorna i sin egna kunskapsbas vilket skulle förklara varför folk svarat med låg säkerhet runt frågorna om deras beslutfattande baseras på media i tidigare frågor. Diagram 5, Sammanställnig fråga 4 Vet ej 5 - Instämmer helt Instämmer inte Jag förstår hur mitt handlande på aktiemarknaden har för inverkan på den. 3% 5% 11% 13% 26% 42% Källa: Eget arbete 31(41)

32 5. Jag baserar mitt handlande på aktiemarknaden genom vad andra gör och säger. t.ex. rykten om ett uppköp. I denna fråga så var ingen av respondenterna speciellt klara utan nästan hälften av respondenterna valde att svara med en 3:a vilket innebär att de ibland gör det och ibland inte. Det intressanta var att endast 6% svarade med att de instämmer helt med påståendet vilket innebär att lösa rykten om uppköp och andra affärer inte väger speciellt tungt bland aktiesparare då de inte känner att detta är något att fästa någon större vikt vid då endast ca 6 av 100 personer påstår att det baserar deras handlande på Diagram 6, Sammanställning fråga 5 Vet ej 5 - Instämmer inte Instämmer inte Jag baserar mitt handlande på aktiemarknaden genom vad andra gör och säger. t.ex. rykten om ett uppköp. Källa: Eget arbete 2% 6% 15% 17% 13% rykten. Många verkar dock till en viss grad fästa vikt vid dessa rykten och det kan då tänkas att aktiespararen fäster mer värde vid rykten om negativa händelser eftersom folk rent generellt är försiktiga av sig. Men det finns uppenbarligen 6% som är obotliga optimister och känner att man kan begrunda sina beslut utifrån ogrundade rykten. 47% 6. Jag har utbildning i aktiehandel på universitetsnivå eller jämförbar utbildning. Detta var en viktig fråga för att avgöra om utbildningen hos aktiespararna har någon inverkan på om de baserade sina beslut utifrån media. Det som kunde tolkas från svaren var att något sådant inte fanns utan vare sig du var universitetsutbildad eller inte så handlade du på ungefär samma sätt som de utan utbildning. Med vissa undantag. Diagram 7, Sammanställning fråga 6 Vet ej 5 - Instämmer helt Instämmer inte Jag har utbildning i aktiehandel på universitetsnivå eller jämförbar utbildning. 0% 3% 7% 11% 40% 39% Källa: Eget arbete 32(41)

33 5.2 Korsanalys Ett resultat som går att utläsa från diagram 8 under är att det finns en markant skillnad mellan de som är högskoleutbildade och de som är "självlärda". De som är utbildade har en högre tendens att inte följa de indikationer som media publicerat. Detta resultat stämmer väldigt bra överens med det tidigare resultat från aktiekurserna, då det inte gick att utläsa något sammanband mellan artiklarnas publiceringsdatum och rörelsen på aktiekurserna så stämmer det bra med resultaten från enkätundersökningen som säger att aktiesparare använder sig tämligen lite av media som beslutsunderlag för deras aktiehandel. Diagram 8, Korsanalys Nyheter om en ekonomisk dvala gör så jag handlar mindre med aktier. Folk med högskoleutbildning Andra utbildningar vet ej Källa: Eget arbete 33(41)

34 5.3 Analys av aktiekurser Vad man kan se på aktiekurserna är det att de olika företagen har haft liknande resultat under samma perioder vilket tyder på att dagligvaruhandelbranschen tämligen reagerar på samma sätt. Intressant faktum är att aktiekurserna för de olika företagen har en stigning i aktiepriset samtidigt som nyheterna har släppts. Detta kan tolkas som att folk söker sig till dagligvaruhandeln när dåliga dagar närmar sig i hopp om att just dagligvaruhandeln ska öka värde i samband med de dåliga nyheterna men mer troligt så är det enbart fluktuationen i kursen i övrigt, vilket stöder RWT teorin. Ibland så kan man även se att kursen går ner i några dagar och sedan går upp plötsligt, detta kan förklaras med att folk väntar på att kursen ska gå ned i samband med de dåliga nyheterna och sedan köper upp fler aktier vilket tenderar att dra upp priset vilket medför att priset ökat strax därefter, detta har dock inget tydligt sammanband med publiceringsdatumen och är nog tyvärr även detta en effekt av RWT. 5.4 Teoretisk tillämpning på resultaten Flockbeteende Flockbeteendet kan förklara varför folk handlar som de gör i allmänhet. Tittar man på aktiemarknaden så kan man se vissa likheter mellan de som handlar. Vid en lågkonjunktur så brukar folk antingen ta tillbaka deras investeringar eller så börjar man investera sina pengar i aktier, detta kan vi se i hur aktiemarknaden rörde sig i samband med de artiklar som släppts tack vare det att även fast negativa nyheter hade släppts så ökade aktiekurserna bara några dagar senare om de överhuvudtaget gick ner, vilket tyder på att de är många som följer flocken i att göra samma sak som de andra aktiespararna även om det inte finns någon garanti för att de andra investerarna vet vad de gör. Flockbeteendet förklarar även att det krävs större nyheter än de som presenterats för att skapa en kedjereaktion bland aktiesparare då endast en mindre grupp aktiesparare faktiskt tar del av informationen från de valda tidningsskrifterna och än mindre de specifika artiklarna. 34(41)

35 5.4.2 Irrationellt beteende Eftersom folk inte alltid agerar rationellt så kan man också förklara aktiemarknadsfluktuation som uppstod samtidigt som artiklarna publicerats. Folk vill gärna tro att man gör sina beslut logiskt och befriat från känslor men egentligen så är folk tämligen dåliga på detta och gör beslut utifrån deras känslomässiga tillstånd vilket förklarar varför inte alla tar tillbaka sina pengar när prognoser pekar på att sämre kommande ekonomiskt klimat, men tack vare detta så kraschar inte börsen. Så samtidigt som människan sällan gör de bästa besluten utifrån logik så fungerar ekonomin bättre tack vare detta Random Walk Theory(RWT) Vad som går att urskilja från resultaten tagna från aktiemarknaden så stämmer detta väldigt väl överens med denna teori då artiklarna som valdes har åtminstone på ytan haft liten inverkan på hur aktiernas värde förändrats under perioderna vilket tyder på att även med hjälp av denna typ av artiklar som borde påverka marknaden på ett specifikt sätt så finns inga garantier om att så sker eller ens några bevis på att chansen ökar i samband med publiceringen. Eftersom RWT stödjer att marknaden inte går att förutsäga tack vare oförutsägbartinformationsflöde så stämmer detta överens med att inget tydligt samband mellan aktiernas fluktuationer och artiklarna som publicerats. Detta menar på åtminstone inom dagligvaruhandeln så har tidningsartiklarna inget större inflytande i sin egna makt på aktiemarknaden. 35(41)

36 6. Slutsats I detta kapitel diskuteras resultatet och vilka slutsatser som man kan dra som återkoppling till undersökningsfrågorna. Undersökningsfrågorna var: 1. Finns det en tydlig förändring i aktiekursen när en ekonomiska nyheter publiceras med vinkling på ekonomisk nedgång i ekonomiska tidsskrifter såsom "Dagen Industri", "veckans affärer" och "Fokus"? 2. Anser aktiesparare att de använder sig av media och dess indikationer när de aktiehandlar? 3. Har aktiespararens utbildningsnivå någon påverkan på deras beslutsfattande berörande användandet av indikationer från media? 1. Detta har undersökts och det som kan utläsas genom enkäten och aktiekurserna är att det finns inget kraftigt negativt samband utan snarare tvärtom så verkar aktiesparare agera helt slumpartat. Så när media publicerar en nyhet om sviktande ekonomi så har det nästan en motsatt effekt då folk verkar tjäna pengar på nedgången mer än att dra tillbaka sina aktier för att undvika att förlora sina pengar. 2. Undersökningen har också tagit fram att tämligen få aktiesparare använder sig av publicerat material från media som beslutsunderlag när de handlar med aktier och bland dessa så är det främst de outbildade som faktiskt använder sig indikationer från media. 3. Ett intressant resultat av enkäten är också att tämligen många av aktiespararna är högskoleutbildade inom aktiehandel och att även med denna utbildning så finns en stor osäkerhet i hur deras beteende på aktiemarknaden har för inverkan på den, detta lämnar en öppen fråga om varför högt utbildade och erfarna aktiesparare inte känner till sin inverkan på den marknad som de själva handlar på. Men som slutsats så blir det svårt att avgöra om media har någon större inverkan överhuvudtaget på aktiemarknaden då tämligen få aktiesparare använder sig av detta som beslutsunderlag. Men om det gick att dra en slutsats om dessa typer av nyheter har en positiv eller negativ inverkan så kan det klart sägas att åtminstone inom dagligvaruhandeln så har negativa publiceringar från media en positiv inverkan på aktiekursen. Men som tidigare beskrivits så beror detta troligen på "RWT" och inte medias effekt. 36(41)

37 7. Fortsatta studier Förslag på fortsatta studier är en mer ingående och kvalitativ studie där forskarna har mer tillgång till att utföra interjuver och gå in på djupet på varför aktiesparare reagerar som de gör. En större studie på alla branscher skulle också behövas då ett tämligen litet område av aktiemarknaden har observerats nu vilket lämnar flera frågor öppna om hur de andra branscher skulle reagera. En annan intressant fråga att vidareforska på skulle vara varför det finns en sådan stor osäkerhet hos aktiesparare på hur de påverkar aktiemarknaden även om de är högt utbildade inom ämnet. 37(41)

38 8. Källförteckning Aktiespararna Privatekonomi. [Online] den [Citat: den ] Azzopardi, Paul V Behavioural technical analysis. Chippenham : CPI group Antony Rowe, Brett, Trueman Analyst forecasts and herding behavior. u.o. : Reveiew of financial studies, Vol. 7. Bryman, A & Bell, E Företagsekonomiska forskningsmedtoder. u.o. : Liber, 205. Burton, Malkiel A Random Walk Down Wall Street. u.o. : New York: W.W. Norton & Company, Ekonoimer varnar för lågkonjuktur. Dagens industri. [Online] den [Citat: den ] Ekonomifakta Vad är finanskrisen?. [Online] den [Citat: den ] Konjunkturinstitutet Konjunkturterminologi. Konj.se. [Online] den [Citat: den ] Mankiw, N. Gregory Macroeconomics. New York : Worth publishers, Niemi, Richard G., Bremer, John och Heel, Michael Determinants of state economic perceptions. Political behaviour. No. 2, , Vol. Vol. 21, ss Nu kommer lågkonjunkturen. Fokus. [Online] den [Citat: den ] Om oss. Enalyzer. [Online] den [Citat: den ] Phung, Albert Behavioral Finance: Key Concepts - Herd Behavior. [Online] den [Citat: den ] Powell, John G och Treepongkaruna, Sirimon Recession fears as self-fulfilling prophencies? Influence on stock returns and output. Austrailian Journal of Managment. den Regeringskansliet Finanskrisen en sammanfattning av regeringens åtgärder. [Online] den [Citat: den ] Risk för finansbubblor. Veckans affär. [Online] den [Citat: den ] 38(41)

39 SEB Den nya EU-gemensamma riskskalan för fonder. [Online] den [Citat: den ] Tetlock, Paul C Giving Content to Investor Sentiment: The Role of Media in the Stock Market. American Finance Association. No. 3, , Vol. Vol. 62, ss Vriend, Nicolaas J Rational behavior and economic theory. u.o. : Journal of Economic Behavior and Organization, Överhettning hotar svensk ekonomi. Dagens industri. [Online] den [Citat: den ] 39(41)

40 9. Figurförteckning FIGUR 4, AKTIEKURS FÖR AXFOOD MELLAN TILL FIGUR 1, AKTIEKURS FÖR AXFOOD MELLAN TILL FIGUR 2, AKTIEKURS FÖR AXFOOD MELLAN TILL FIGUR 3, AKTIEKURS FÖR AXFOOD MELLAN TILL FIGUR 5, AKTIEKURS FÖR HAKON INVEST MELLAN TILL FIGUR 6, AKTIEKURS FÖR HAKON INVEST MELLAN TILL FIGUR 7, AKTIEKURS FÖR HAKON INVEST MELLAN TILL FIGUR 8, AKTIEKURS FÖR HAKON INVEST MELLAN TILL FIGUR 9, AKTIEKURS FÖR ORIFLAME SDB MELLAN TILL FIGUR 10, AKTIEKURS FÖR ORIFLAME SDB MELLAN TILL FIGUR 11, AKTIEKURS FÖR ORIFLAME SDB MELLAN TILL FIGUR 12, AKTIEKURS FÖR ORIFLAME SDB MELLAN TILL FIGUR 16, AKTIEKURS FÖR SWEDISH MATCH MELLAN TILL FIGUR 13, AKTIEKURS FÖR SWEIDSH MATCH MELLAN TILL FIGUR 14, AKTIEKURS FÖR SWEDISH MATCH MELLAN TILL FIGUR 15, AKTIEKURS FÖR SWEDISH MATCH MELLAN TILL Diagramförteckning DIAGRAM 1, SAMMANSTÄLLNING ÖVER ENKÄTDATA DIAGRAM 2, SAMMANSTÄLLNING FRÅGA DIAGRAM 3, SAMMANSTÄLLNING FRÅGA DIAGRAM 4, SAMMANSTÄLLNING FRÅGA DIAGRAM 5, SAMMANSTÄLLNIG FRÅGA DIAGRAM 7, SAMMANSTÄLLNING FRÅGA DIAGRAM 6, SAMMANSTÄLLNING FRÅGA DIAGRAM 8, KORSANALYS (41)

41 11. Bilaga 1, Enkät Bild 1, Enkät Källa: 41(41)