Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Kommunens arbetsmarknadsarbete Granskning utförd på uppdrag av kommunrevisionen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Revisionsfrågor Metod Kommunernas ansvar vs statens Roller och ansvarsfördelning Det lokala arbetsmarknadsarbetet Arbetsmarknadspolitiska program och åtgärder Kommunens arbetsmarknadsinsatser Målgrupper Styrning och mål Uppföljning Kommentarer Organisation och samverkan inom förvaltningen Avdelningen för arbetsmarknad och integration Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning Samverkan inom förvaltningen Kommentarer Arbetsmarknadsarbetet Verksamheter Samverkan med externa aktörer Resultat Kommentarer Källförteckning

3 Sammanfattning Ernst & Young har genomfört en granskning av kommunens arbetsmarknadsarbete på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna. Syftet är att belysa om arbetsmarknadsåtgärderna är ändamålsenliga. Granskningen belyser det kommunövergripande arbetet. De insatser som ges till ungdomar uppmärksammas särskilt. Det råder ingen tvekan om att arbetsmarknadsarbetet är prioriterat i Växjö kommun och att det har en tydlig koppling till arbetslinjen och att minska behovet av försörjningsstöd. Krav ställs på att de som får försörjningsstöd omgående deltar i arbetsmarknadsinsatser eller sysselsättningsåtgärder. Arbetsmarknadsåtgärderna bedrivs utifrån tydligt definierade målgrupper och stöd och insatser anpassas efter dessa. Särskild prioritering sker av gruppen ungdomar. I viss utsträckning har kommunen en kompletterande funktion till Arbetsförmedlingen. Styrningen är välutvecklad och det finns tydliga mål för arbetsmarknadsarbetet som anpassats och brutits ned i konkreta uppdrag på den operativa nivån. Ambitionsnivån är hög. Uppföljning görs systematiskt både utifrån mål och utifrån ett antal nyckeltal. Sammantaget visar uppföljningarna på god måluppfyllelse utifrån direktiven. Den konkreta uppföljningen av arbetsmarknadsåtgärderna kan dock stärkas med avseende på systematik, resultat och dokumentation. Arbetsmarknadsarbetet präglas av ett välutvecklat internt samarbete med de som ansvarar för ekonomiskt bistånd och sysselsättning samt vuxenutbildningen. Det finns också en god samverkan med kommunens övriga förvaltningar och externa aktörer som Arbetsförmedlingen och näringslivet. I granskningen har följande förbättringsområden identifierats: Uppföljningen av arbetsmarknadsåtgärderna behöver stärkas och fördjupas. Det är angeläget att systematiken förbättras och att uppföljningarna dokumenteras. Resultaten bör också i ökad utsträckning följas per insats och för respektive målgrupp. Könsperspektivet bör belysas ytterligare i verksamheten och uppföljning bör göras av att de insatser som ges är jämställda. Samarbetet med näringslivet bör utökas och kopplingen mellan arbetsmarknadsinsatserna och arbetsmarknadens behov bör ökas. Det är viktigt att aktiviteterna bidrar till ökad anställningsbarhet och arbetslivsanknytning. Att säkerställa en tillfredsställande överlappning mellan de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna och de statliga programmen så att de får en kompletterande funktion och dubbelarbete undviks. Det målgruppsinriktade stödet bör utvecklas så att det tillgodoser målgruppernas behov samt även behovet i kommunen i stort. Det är t.ex. angeläget att även tillgodose de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och ungdomar med psykisk sjukdom. 2

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar men kommunerna har sedan början av talet blivit en allt viktigare aktör när det gäller arbetsmarknadsinsatser på lokal nivå. En anledning till kommunernas aktivitet är att arbetslösheten är kostsam och påverkar såväl skatteintäkter som behovet av försörjningsstöd. Arbetsförmedlingen har de senaste två åren fokuserat starkare på vissa målgrupper. Det innebär att färre personer omfattas av de statliga arbetsmarknadsprogrammen vilket kan få till följd att fler behöver såväl ekonomiskt stöd som sysselsättning arrangerad av kommunen. Behoven av arbetsmarknadsinsatser varierar över tid beroende på konjunkturläget. Den förändrade statliga arbetsmarknadspolitiken, avmattningen i ekonomin, stigande arbetslöshetssiffror samt kommunens ökade kostnader för försörjningsstöd gör att det är värdefullt att närmare granska kommunens arbetsmarknadsarbete. 1.2 Syfte Syftet med granskningen är att belysa om kommunens arbetsmarknadsarbete är ändamålsenligt. Syftet har brutits ned i ett antal revisionsfrågor vilka presenteras nedan. Sammantaget uttrycker revisionsfrågorna ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att arbetsmarknadsarbetet ska betraktas som ändamålsenligt. Granskningen belyser det kommunövergripande arbetsmarknadsarbetet och åtgärderna. Fördjupad granskning har gjorts av vilka insatser som ges till ungdomar. 1.3 Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har kommunens arbetsmarknadsarbete en kompletterande funktion till Arbetsförmedlingens insatser? Har kommunen ett väl fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen? Har kommunen väl fungerande samverkan även med andra aktörer som Försäkringskassa och näringsliv? Finns det tydliga mål för arbetsmarknadsarbetet? Följs verksamheten systematiskt upp i förhållande till målen? Finns det tydligt definierade målgrupper för kommunens insatser? Erbjuds ett relevant stöd till respektive målgrupp? Leder kommunens insatser till att fler går vidare till arbete eller studier? Har de som arbetar med arbetsmarknadsinsatser ett nära samarbete med dem som arbetar med försörjningsstöd? Är arbetsmarknadsinsatserna en tydlig del i kommunens arbete med att minska behovet av försörjningsstöd? Ställs det krav på att de som får försörjningsstöd deltar i någon verksamhet som ökar deras förutsättningar att få arbete eller börja studera? 1.4 Metod Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier och intervjuer. Följande funktioner har intervjuats: förvaltningschef för Arbete och välfärd, chef för avdelningen arbetsmarknad och integration, chef för avdelningen ekonomiskt bistånd och sysselsättning samt områdeschef på Arbetsförmedlingen. Uppgifter har också inhämtats via telefonkontakt 3

5 med sektionschef för utvecklingsenheten och ungdomssamordnare inom avdelningen för arbetsmarknad och integration. De dokument som granskats framgår av källförteckning. 2. Kommunernas ansvar vs statens 2.1 Roller och ansvarsfördelning Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar men kommunerna är en viktig aktör när det gäller arbetsmarknadsinsatser på lokal nivå. Motivet till kommunernas engagemang i det arbetsmarknadspolitiska arbetet är att arbetslösheten är kostsam. Vid hög arbetslöshet sjunker skatteintäkterna samtidigt som kostnaderna för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder ökar. De statliga utbildnings- och sysselsättningsåtgärderna är inte heller tillräckliga för att möta behoven. Kommunernas insatser handlar framförallt om att bidra till att arbetslösa ungdomar, flyktingar, invandrare, personer som får ekonomiskt bistånd samt människor med olika arbetshandikapp har möjlighet att komma ut i arbete. Kommunerna har också enligt socialtjänstlagen (2001:453) ansvar att främja den enskildes rätt till arbete samt vid behov samverka med andra samhällsaktörer. Många kommuner samarbetar således även med Försäkringskassan, landsting, föreningar och det lokala näringslivet avseende arbetsmarknadsåtgärder. Regeringen har nyligen föreslagit att staten, genom Arbetsförmedlingen, tar över huvudansvaret från kommunerna för etablering av nyanlända flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga i arbets- och samhällslivet. Den nya lagstiftningen är ännu inte beslutad men kan komma att börja gälla från den 1 januari Förslaget innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen ska ha samordningsansvar för samtliga insatser samt erbjuda nyanlända ett så kallat etableringssamtal för kartläggning, bedömning av yrkeserfarenhet samt kvalificerad rådgivning och stöd. Samtalet ska utmynna i en plan för den fortsatta etableringen i samhället och syftet är att påskynda etableringsprocessen framförallt vägen till arbete. För att ytterligare påskynda etableringen inrättas en ny aktör, etableringslots, med uppgift att stödja den enskilde till egen försörjning. Nära samverkan med kommunerna kring undervisning i svenska i kombination med arbete eller praktik är viktiga utgångspunkter för arbetet. Försöksverksamhet med så kallade etableringssamtal har under 2009 bedrivits på några håll i landet. Från och med 2010 föreslår regeringen att verksamheten ska utökas till hela landet. I lagförslaget får kommunerna ansvar för att erbjuda samhällsorientering, sfi, annan vuxenutbildning och bostadsförsörjning vilket ställer krav på samverkan med bl.a. Arbetsförmedlingen. 2.2 Det lokala arbetsmarknadsarbetet Det lokala arbetsmarknadsarbetet präglas av ett nära samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Det handlar om att utveckla den lokala arbetsmarknaden och insatser för nämnda grupper. Till grund för samarbetet finns överenskommelser om vilka åtgärder som ska genomföras inom ramen för de statliga arbetsmarknadspolitiska programmen. Detta regleras i lagen (2007:1360) om kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslinjen är en grundläggande princip för arbetsmarknadsåtgärderna på såväl statlig som kommunal nivå. Arbetslösa som inte hittar ett arbete ska erbjudas utbildning, praktik eller andra insatser som ökar möjligheterna att få arbete. En förändring i arbetsmarknadspolitiken under senare tid som fått konsekvenser för många kommuner är Arbetsförmedlingens möjlighet att välja att upphandla insatser från privata 4

6 aktörer. Detta regleras i förordning (2007:1364). Till följd av detta har samverkan med kommunerna i en del fall minskat. Regeringen har emellertid i samband med budgetpropositionen för 2010 beslutat om en ändring i förordningen. Den innebär ett förtydligande av att Arbetsförmedlingen kan samverka med kommunerna avseende arbetsmarknadspolitiska program i de fall som Arbetsförmedlingen inte anordnar dem i egen regi eller upphandlar tjänsterna. Behoven av arbetsmarknadsinsatser varierar över tid beroende på konjunkturläget. Fokus i det arbetsmarknadspolitiska arbetet bör framgent ligga på utbildning och andra kompetenshöjande insatser, enligt bl.a. SKL:s bedömningar, men det kommer att finnas ett fortsatt behov även av andra stödinsatser. 2.3 Arbetsmarknadspolitiska program och åtgärder Det finns två typer av arbetsmarknadspolitiska program, de som är konjunkturberoende och riktar sig till alla eller vissa grupper av arbetslösa respektive de som riktar sig till arbetshandikappade. Statens insatser koncentreras just nu på två program, Jobb och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Dessa syftar till att göra arbetslösa anställningsbara för lediga jobb. Utöver dessa program finns Nystartsjobb och Instegsjobb där anställningar subventioneras med statliga arbetsmarknadsmedel. Arbetsmarknadsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser. De första två faserna omfattar totalt 450 dagar och inriktas på jobbsökaraktiviteter med coachning samt arbetsträning. Från och med våren 2009 inleds även en tredje fas som innebär att de som deltagit i arbetsmarknadsprogrammet mer än 450 dagar ska anvisas en varaktig samhällsnyttig sysselsättning i högst två år. Deltagaren ska sysselsättas hos anordnare som kan vara offentliga eller privata arbetsgivare, sociala företa eller ideella organisationer. Detta kommer kräva omfattande insatser från Arbetsförmedlingen, kommuner, myndigheter och det privata näringslivet. Inför 2010 har regeringen avsatt resurser för att ytterligare förstärka arbetsmarknadspolitiken med en ny aktiveringsinsats inom statlig eller kommunal verksamhet samt inom ideella organisationer med viss verksamhet. Insatsen kallas LYFT och syftar till aktivering inom exempelvis miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Avsikten med åtgärden är arbetslösa ska upprätthålla kontakten med arbetslivet och minska riskerna för långtidsarbetslöshet. Åtgärden kan också ses som en investering i samhällsviktiga områden. En anvisning till LYFT kan vara längst sex månader för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och tre månader för unga och korttidsarbetslösa. Under aktiviteten ska 25 procent av tiden avsättas för att deltagaren ska söka arbete. Arbetsförmedlingen ansvarar för att informera och förhandla fram aktiveringsplatser bl.a. hos kommunerna och de kommunala bolagen. 3. Kommunens arbetsmarknadsinsatser 3.1 Målgrupper Arbetsmarknadsarbetet i Växjö är målgruppsinriktat och vänder sig främst till följande grupper: Ungdomar år Arbetslösa med ekonomiskt bistånd Flyktingar 5

7 Deltagarantal 2008 Inskrivna Avslutade Totalt deltagarantal Män Kvinnor år år Funktionshindrade I utanförskap mindre än 6 månader I utanförskap mer än 6 månader Nyanlända under introduktion Som framgår av tabellen deltog totalt 1186 personer i kommunens arbetsmarknadsåtgärder under En större andel av deltagarna var män. Andelen ungdomar uppgick till 31%. Inför 2009 beräknas deltagarantalet vara oförändrat eller utökat. Ungefär hälften av deltagarna (573 st) remitterades från avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning, 332 personer från introduktionsverksamheten för flyktingar, 256 personer från Arbetsförmedlingen och 25 från annan instans. Enligt förvaltningschefen har arbetsmarknadsarbetet i stort en kompletterande funktion till Arbetsförmedlingens insatser. Under senare tid har tjänster för SFI (Svenska för invandrare) upphandlats vilket påverkar de insatser som ges till flyktingar. Idag är utbildningsanordnarna till största delen också ansvariga för tillhandahållande av praktikplatser och platser för språkträning. Praktikanskaffning för målgruppen sker således i mindre utsträckning i egen regi och sköts då av två praktikhandläggare inom flyktingintroduktionen. I nämndens interna budget belyses att behov föreligger av att utveckla arbetsmarknadsinsatser för personer som står längre ifrån arbetsmarknaden till följd av långvarig arbetslöshet, språkhinder, ohälsa och missbruk. I dagsläget tillgodoses inte denna målgrupp i tillräcklig utsträckning. Detta understryks också av några av de intervjuade. Ett aktivt arbete bör också bedrivas för att hitta lösningar för de personer som inte kan komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, enligt förvaltningschefen. Avdelningschefen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning uppmärksammar också att mer insatser och åtgärder skulle behövas för målgruppen ungdomar med psykisk sjukdom. 3.2 Styrning och mål Budget för Växjö kommun 2009 och 2010 I kommunens budget för 2009 respektive 2010 finns visioner för kommunens arbetsmarknadsarbete. Arbetslinjen betonas starkt och kommunens insatser ska vara inriktade på att underlätta för etablering på arbetsmarknaden. Detta ska bl.a. ske genom vägledning och kompetenscoachning samt genom nya former av validering. Nämnden uppmanas att fortsätta sitt arbete för att se om medborgarna får jämställda och adekvata insatser. 6

8 Kommunfullmäktige har för 2009 beslutat om ett verksamhetsmål som rör arbetsmarknadsarbetet, nämligen att 25% av de som fått försörjningsstöd i mer än sex månader ska erhålla någon form av arbete, praktik eller utbildning. Målsättningen är att det långsiktigt ska leda till egen försörjning. Ett annat verksamhetsmål som berör nämnden är att försörjningsstödet och arbetslösheten ska minska. I budgeten för 2010 formuleras skärpta krav på arbetsmarknadsarbetet. Bl.a. ska nämnden öka genomflödet av deltagare i de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna så att minst 60% inom ett år har egen försörjning eller deltar i långsiktig kompetensutveckling. Vidare anges att 70% av vuxna flyktingar och invandrare i arbetsför ålder genom aktiva åtgärder inom introduktionstiden ska vara självförsörjande inom två år från ankomsten till kommunen. Kommunfullmäktige anger också att resultaten av nämndens verksamhet och insatser behöver tydliggöras samt att brukarnas påverkan på verksamhetsutvecklingen behöver stärkas bl.a. genom systematiska brukarundersökningar. Insatser mot ungdomsarbetslöshet ska särskilt prioriteras. Målet är att alla arbetslösa ungdomar mellan år ska ha rätt till utbildning, praktik eller annan sysselsättning inom sju dagar från det att personen anmält sig som arbetssökande eller sökt ekonomiskt bistånd. Vidare ges nämnden i uppdrag att i första hand inrikta sysselsättningsåtgärderna för ungdomar på kompetenshöjande insatser. Insatserna för arbetslösa ungdomar ska redovisas med fokus på effektivitet och kvalitet. Av budgeten för 2010 framgår att arbetsmarknadsåtgärderna ska vara en viktig del i kommunens arbete med att minska behovet av försörjningsstöd. Huvudinriktningen är att det ekonomiska biståndet ska vara villkorat mot deltagande i någon form av sysselsättning eller arbetsmarknadsåtgärd. Förvaltningen ges i uppdrag att bygga upp en så kallad sysselsättningsbank. De verksamhetsmål för 2010 som berör arbetsmarknadsarbetet är: Den genomsnittliga tiden för att behöva försörjningsstöd ska minska. Andelen av befolkningen under 26 år som behöver försörjningsstöd ska minska jämfört med kommunerna i gruppen större städer Vision och mål för nämnden för arbete och välfärd I april antog nämnden ett reviderat mål- och visionsdokument för perioden Av dokumentet framgår bl.a. följande tydliga och skarpt formulerade mål för arbetsmarknadsarbetet: Inom 12 månader befinner sig 60% av deltagarna i de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna i egen försörjning alternativt långsiktig kompetensutveckling med inriktning mot arbete. 25% av de som är helt arbetslösa och har fått ekonomiskt bistånd i mer än sex månader erhåller någon form av arbete, praktik eller utbildning, vilket långsiktigt förväntas leda till egen försörjning. Genom individuellt anpassade insatser stärks möjligheterna för arbetslösa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden eller fortsatt utbildning. Inom två veckor anvisas arbetslösa biståndstagare under 25 år till Basement. 70% av vuxna flyktingar och invandrare i arbetsför ålder är självförsörjande inom två år från ankomsten till kommunen. Samverkan med Arbetsförmedlingen inleds inom fyra veckor. 7

9 Individens egna resurser och kompetens används som bas för kompetenshöjande insatser. Insatser och sysselsättning för psykiskt funktionshindrade tillgodoses genom samverkanslösning inom ramen för Finsam. Målen spänner över hela nämndens verksamhetsområde och rör således flera av förvaltningens avdelningar. Detta ställer stora krav på samverkan mellan de olika verksamhetsområdena. Enligt avdelningschefen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning har en ökad integrering av de olika avdelningarnas verksamhetsområden skett genom det nya måldokumentet. Chefen för avdelningen arbetsmarknaden och integration tycker målen är tydliga och blir därmed styrande Intern budget för nämnden för arbete och välfärd I nämndens interna budget har inriktning och mål för arbetsmarknadsarbetet preciserats och brutits ned i ett antal konkreta uppdrag. Bl.a. anges att nämnden 2009 ska: Fortsätta utveckling av aktivitetscenter för arbetslösa biståndstagare under 25 år. Praktik, utbildningsinslag, data, vikariat, jobbsökeri, vägledning och rådgivning. Biståndet villkoras mot deltagande i aktivitetscenters utbud, samfinansieras mellan Arbetsförmedlingen och arbete och välfärd. Fler än 30 platser och varaktighet högst 12 månader. Verka för tio akademikerplatser inom de kommunala förvaltningarna, bolagen och näringslivet. Inrättande av 50 praktikplatser till biståndssökande studenter. Fortsatt satsning på feriearbeten för gymnasieungdomar. 500 Växjöungdomar erbjuds feriearbeten inom ramen för Växjösommar. Verka för ytterligare 50 språk/arbetspraktikplatser för flyktingar och anhöriginvandrare inom de kommunala förvaltningarna, bolagen och näringslivet. I den interna budgeten anges också ett antal prioriterade utvecklingsområden. När det gäller arbetsmarknadsåtgärderna ligger fokus på att i samverkan med andra aktörer utveckla snabbare metoder till arbete och självförsörjning. Förvaltningen ska bl.a. ta aktivt ansvar för utveckling av de samhällsnyttiga tjänsterna inom ramen för LYFT samt samverka med Arbetsförmedlingen kring jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Stort fokus ligger på att i samverkan med andra aktörer bevaka möjligheter till medel via EU:s socialfond för nyskapande projekt, likaså på att utveckla uppföljning av verksamhet och sökandegrupper. I den interna budgeten uttrycks också mål om att minska bidragsberoendet och kostnaderna för försörjningsstöd, vilka i första hand riktas till avdelningen ekonomiskt bistånd och sysselsättning men de ställer stora krav på nära samverkan med övriga avdelningar. Målsättningarna uttrycker en inriktning mot att aktiva och snabba arbetsmarknadsåtgärder ska vara en tydlig del i arbetet med att minska beroendet av försörjningsstöd. Inför 2009 fick nämnden ett budgettillskott på 5 miljoner kronor. Syftet var att möta de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Budgettillskottet har hanterats aktivt och satsats på verksamheter som kan bidra till att det ekonomiska biståndet minskar. Bl.a. avdelningen för arbetsmarknad och integration för tillskapande av sysselsättningsåtgärder som på sikt ska leda till arbete och egen försörjning. I juli 2009 i samband med delårsbokslutet beslutade nämnden om förstärkta krav på att alla som söker ekonomiskt bistånd av arbetsmarknadsskäl ska in i en sysselsättning inom sju 8

10 dagar. Enligt förvaltningschefen innebär detta en ökad press på snabba åtgärder. Hittills har förvaltningen klarat att uppfylla målet. 3.3 Uppföljning Löpande under året De ekonomiska uppföljningar som gjorts under året har pekat på ett ökande ekonomiskt underskott, varav en större del avser ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. I kommunens delårsrapport 2009 redovisas att nämnden förväntas gå mot ett underskott på 36,5 miljoner. För att bromsa den negativa ekonomiska utvecklingen beslutade nämnden i juli 2009 om en rad åtgärder. Bl.a. fastställdes, som tidigare uppmärksammats, krav på sysselsättning inom sju dagar. 6 miljoner kronor har också satsats på aktiva åtgärder. Exempelvis skapades 600 feriearbeten, mer än 30 blev självförsörjande och kön till ekonomiskt bistånd har minskats. Förvaltningen följer löpande upp resultatet utifrån de mål som beslutats av kommunfullmäktige. Rapportering sker i delårs- och årsbokslut. Uppföljningen för 2008 visar att två av verksamhetsmålen uppnås. Målen om att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram och att minska försörjningsstödet och arbetslösheten uppnås inte. Uppföljning av målen i nämndens mål- och visionsdokument görs återkommande av förvaltningsledningen i samband med delårs- och årsbokslut. Bedömning av måluppfyllelsen görs utifrån fyra nivåer: uppnått, delvis uppnått, ej uppnått och lågprioriterat. Uppföljningen i augusti 2009 visar att flertalet av målen är helt eller delvis uppfyllda. Arbetsmarknads- och integrationsavdelningens egen uppföljning av de mål som berör verksamheten är mindre systematisk och görs vid behov och rapporteras då direkt till nämnden. Uppföljningen dokumenteras inte skriftligt. Enligt avdelningschefen för arbetsmarknad och integration arbetar förvaltningen i hög grad utifrån målen och kontinuerlig diskussion sker i personalgrupperna kring måluppfyllelsen. Arbetsmarknadsverksamheten följs också kontinuerligt utifrån ett antal nyckeltal. Månatlig rapportering sker vid nämndens och arbetsutskottets sammanträden. Den statistik som redovisas är deltagaromsättning, resultat för de personer som avslutats samt pågående aktivieteter. En mer specificerad redovisning sker för ungdomscentrum och för utvecklingsenheten. Under perioden januari till och med juli 2009 var det genomsnittliga antalet deltagare per månad 319 personer. Det största deltagarantalet återfinns i utvecklingsenhetens verksamhet. Månatligen mäts och redovisas också andelen individer som har ekonomiskt bistånd. Av intervjuerna framgår att nämnden visar stort intresse för att följa verksamheten vid de olika avdelningarna. Av intervjuerna framkommer att avdelningscheferna har utvecklat ett system för att följa upp det nya uppdraget från nämnden om att erbjuda de som söker försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl en sysselsättning inom 7 dagar. Mätningar har gjorts de gångna månaderna och visar att förvaltningen hittills klarat målet. I kommunfullmäktiges budget för 2010 ställs uttryckliga krav på att nämnden kontinuerligt följer upp och redovisar genomsnittligt antal dagar från inskrivning till att aktivitet eller insats påbörjas samt andel personer år som är föremål för insats och som är aktiva. Förvaltningschefen uppger att en översyn pågår kring hur rapporteringen ska göras. 3.4 Kommentarer Det råder ingen tvekan om att arbetsmarknadsarbetet är prioriterat i Växjö kommun och att det har en tydlig koppling till arbetslinjen och att minska behovet av försörjningsstöd. Kommunledningen uppmärksammar arbetsmarknadsfrågorna och har höga ambitioner för 9

11 arbetet, vilket kommer till uttryck i de direktiv som ges. Ledningen ställer också krav på uppföljning av verksamheten och att de insatser som ges är jämställda och adekvata. Dessa krav har förstärkts inför 2010 med inriktning på uppföljning av insatsernas resultat, kvalitet och effektivitet. Det finns tydliga mål för arbetsmarknadsarbetet som anpassats och brutits ned i konkreta uppdrag på den operativa nivån. Målen är skarpt formulerade och anger såväl inriktning för arbetet som mål om snabba åtgärder och genomströmningstider. Det är således tydligt att såväl kommunledningen som nämnden vill åstadkomma en kvalitativ verksamhet som på kortast möjliga tid ger stöd för arbete eller annan självförsörjning. Uppföljning av arbetsmarknadsarbetet görs systematiskt både utifrån mål och utifrån ett antal nyckeltal. Sammantaget visar uppföljningarna på god måluppfyllelse utifrån direktiven från kommunfullmäktige och nämnden. Systematiken i den konkreta uppföljningen av arbetsmarknadsåtgärderna som görs av avdelningen för arbetsmarknad och integration kan dock stärkas vilket närmare kommer att beskrivas i avsnitt 5.4. Framförallt är det angeläget att uppföljningen i större utsträckning dokumenteras. Den negativa ekonomiska utvecklingen inom nämnden har ställt krav på åtgärder. Ett aktivt förhållningssätt har tillämpats med satsningar på konkreta åtgärder istället för riktade besparingskrav. Detta är ändamålsenligt för att snabba upp processer och öka effektiviteten i verksamheten. Arbetsmarknadsarbetet i Växjö bedrivs utifrån tydligt definierade målgrupper och stöd och insatser anpassas efter dessa. Särskild prioritering sker av gruppen ungdomar och av direktiven för 2010 framgår att denna prioritering förstärks ytterligare. Som företrädare för verksamheten själva uppmärksammar kan stödet utvecklas till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och ungdomar med psykiskt sjukdom. Det är viktigt att i enlighet med kommunfullmäktiges direktiv kontinuerligt säkerställa att de insatser som ges är adekvata utifrån målgruppernas behov men också utifrån behovet i kommunen i stort. 4. Organisation och samverkan inom förvaltningen Inom förvaltningen Arbete och välfärd finns två avdelningar som arbetar med arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor; avdelningen för arbetsmarknad och integration samt avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning. De intervjuade är positiva till att samtliga områden som handlar om arbete och välfärd är samlade i en förvaltning. Det finns mycket starka beröringspunkter mellan vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser samt motivationsarbetet för självförsörjning med de personer som får ekonomiskt bistånd. 4.1 Avdelningen för arbetsmarknad och integration Avdelningen ansvarar för genomförandet av kommunens arbetsmarknadsåtgärder, kompetensutveckling för unga vuxna, det kommunövergripande förebyggande ungdomsarbetet samt introduktionen av flyktingar. Avdelningen består av tre enheter; introduktionsenheten, utvecklingsenheten samt ungdomscentrum. Ungdomscentrum arbetar förebyggande och kommunövergripande med ungdomar mellan 16 och 25 år och ansvarar för arbetsmarknadsåtgärder och kompetensutveckling för denna målgrupp. Ungdomscentrum ingår i den sektorsövergripande Ungdomslotsen som också har representanter för skol- och barnomsorgsförvaltningen, gymnasieförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen. Härutöver ingår två förtroendevalda från kommunstyrelsen. Ungdomscentrums olika verksamheter, som beskrivs i efterföljande avsnitt, har inte bara ett mycket nära samarbete med andra förvaltningar utan också med föreningslivet. 10

12 Utvecklingsenheten arbetar med arbetslösa vuxna som har försörjningsstöd men också med andra arbetslösa i kommunen. De som har försörjningsstöd slussas över till verksamheten från mottagningsteamet inom ekonomiskt bistånd och sysselsättning. Enheten har ett mycket nära samarbete med Arbetsförmedlingen och introduktionsenheten som finns inom samma avdelning. 4.2 Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning Avdelningen ansvarar för att utreda och besluta om ekonomiskt bistånd. En viktig del i arbetet med de som beviljas bistånd är att motivera dem till självförsörjning. Avdelningen är organiserad i olika team. Här beskrivs de team som har en direkt roll i arbetet med att bidra till att de som får ekonomiskt bistånd blir självförsörjande. Mottagningsteamet tar emot alla biståndssökare som är 25 år och äldre och utreder vilka som har rätt till försörjningsstöd. De som söker ekonomiskt bistånd av arbetsmarknadsskäl slussas över till den kartläggningsgrupp som finns inom avdelningen för arbetsmarknad och integration. Ungdomsteamet ansvarar för att utreda och besluta om ekonomiskt bistånd för de som är mellan 18 och 24 år. Arbetssökande hänvisas direkt till Basement, en verksamhet inom avdelningen för arbetsmarknad och integration som beskrivs närmare i kapitel Arbetsmarknadsteamet arbetar med de som är 25 år och äldre och bedöms stå nära arbetsmarknaden vilket innebär att de med stöd bedöms kunna börja arbeta inom två år. Teamet har ett nära samarbete med utvecklingsenheten inom avdelningen arbetsmarknad och integration. Här finns en praktiksamordnare som i huvudsak arbetar för att finna platser för språkpraktik och för personer som har behov av andra individuellt inriktade insatser. Avtal finns bl.a. med Röda Korset om fem platser för förberedande arbetsträning. Rehabteamet arbetar med personer över 25 år som står längre ifrån arbetsmarknaden och därför behöver mer omfattande stöd. Till detta team kommer också de med nedsatt arbetsförmåga och i denna grupp kan det finnas personer som behöver stöd för att finna andra försörjningslösningar än arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Vid årsskiftet kommer resurserna för praktiksamordnaren inom arbetsmarknadsteamet att överföras till avdelningen för arbetsmarknad och integration. Arbetet med praktikanskaffning och sysselsättning renodlas då helt till en av avdelningarna. Avsikten är att skapa en större helhetssyn och effektivitet i arbetet samt skapa möjligheter att ge ett sammanhållet stöd utifrån definierade målgrupper. Förvaltningschefen ser stora vinster med förändringen och en ökad renodling. 4.3 Samverkan inom förvaltningen Det finns ett nära samarbete mellan de socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd och de handläggare som arbetar med kartläggning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsinsatserna är en viktig del i att minska behovet av försörjningsstöd hos enskilda. De personer som söker ekonomiskt bistånd av arbetsmarknadsskäl anvisas omgående från avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning för kartläggning och aktiva åtgärder, vilka administreras och sköts av avdelningen för arbetsmarknad och integration. Ungdomar anvisas till Basement. Efter anvisningen till kartläggningsgruppen respektive Basement upprättas en handlingsplan för den enskilde. Handlingsplanen återförs till socialsekreteraren och ligger till grund för bedömning av den fortsatta rätten till försörjningsstöd. Planeringen följs kontinuerligt upp och närvaron rapporteras fortlöpande till socialsekreteraren. 11

13 Om den enskilde inte fullföljer överenskommen planering kan det få konsekvenser för den fortsatta rätten till ekonomiskt bistånd. Enligt avdelningschefen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning finns det idag prejudicerande domar där personer fått avslag på sitt överklagande om rätt till ekonomiskt bistånd då de inte fullföljt överenskommen planering. Dessa tillämpas som underlag i det praktiska arbetet. Enligt avdelningschefen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning har avdelningarna under de senaste fyra åren arbetat med att utveckla och stärka samarbetet. Samverkansträffar äger rum kontinuerligt och prioriteras av berörda chefer. Avdelningscheferna bjuder också ofta in varandra till personalmöten då verksamheten får chans att ställa frågor. Vidare har rutinerna för anvisning förfinats. Bl.a. har kanalerna mellan tjänstemän på de olika avdelningarna tydliggjorts och framförallt gäller detta mellan socialsekreterarna vid mottagningsteamet och handläggare vid arbetsmarknad och integration. Förvaltningen har också tydliggjort anvisningsrutinerna för den enskilde individen. Under hösten kommer en informationsbroschyr att tas fram om regler för ekonomiskt bistånd och att krav ställs på deltagande i sysselsättnings- och arbetsmarknadsåtgärder. Ett nära samarbete sker också med avdelningen för vuxnas lärande. Bl.a. anordnas orienteringskurser för ungdomar. En diskussion sker också kontinuerligt kring behov av utbildningsinsatser. Enligt ansvarig för ungdomsverksamheten har andelen med avbrutna gymnasiestudier ökat. Möjlighet till kompletteringskurser ges på distans via vuxnas lärande, vilket ställer stora krav på deltagarna. För att möjliggöra för ungdomarna att komplettera sina gymnasiestudier har en studiehandledare anställts inom arbetsmarknad och integration som kan ge extra stöd. Planer finns också på att i samarbete mellan utvecklingsenheten och vuxnas lärande starta ett lärcentrum för vuxna. Syftet är att ge extra stöd till de personer som behöver komplettera sin utbildning eller läsa förberedande kurser så att de kan komma in på övriga vuxenutbildningar. Förhoppningen är att lärcentrumet kan startas under Arbete och välfärd samarbetar också i stor utsträckning med kommunens övriga förvaltningar t.ex. kring anskaffning av praktikplatser. Flera av de intervjuade påpekar att samtliga förvaltningar på senare tid tagit ett utökat ansvar inom detta område. Enligt förvaltningschefen fungerar det interna samarbetet bra. 4.4 Kommentarer I Växjö har de områden som berör arbete och välfärdsfrågor samlats under en nämnd. Det finns mycket starka beröringspunkter mellan avdelningarnas olika verksamhetsområden vilka samarbetar tätt. Bl.a. finns en nära samverkan mellan de som arbetar med försörjningsstöd och de som arbetar med arbetsmarknadsinsatser. Det finns också tydliga kopplingar och kanaler till vuxenutbildningen. Det utvecklade samarbetet präglar samtliga nivåer i förvaltningen. Liksom flera av de intervjuade påpekar är samarbetet en förutsättning för de olika avdelningarna men också ett bra sätt att tillvarata nämndens samlade resurser. Arbete och välfärd har även ett gott samarbete med övriga förvaltningar både avseende specifika samarbetsprojekt inom arbetsmarknadsområdet men också kring praktikplatser. I Växjö är arbetsmarknadsinsatserna som tidigare nämnts ett viktigt led i arbetet med att minska behovet av försörjningsstöd. Krav ställs på att de som får försörjningsstöd omgående deltar i arbetsmarknadsinsatser eller sysselsättningsåtgärder. I de fall överenskommen planering inte följs får det direkta konsekvenser för den fortsatta rätten till ekonomiskt bistånd. Syftet är att individen så fort som möjligt ska nå egen försörjning. Sammantaget bedöms de insatser som ges öka förutsättningarna för deltagarna att få arbete eller börja studera. Det aktiva förhållningssätt som tillämpas i kommunen speglar kommunledningens ambitioner för arbetsmarknadsarbetet och fokuseringen på arbetslinjen. 12

14 Arbetet inom de avdelningar som arbetar med arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt bistånd och sysselsättning är i hög grad organiserat utifrån kommunens definierade målgrupper. Detta bedöms ändamålsenligt eftersom det medför möjligheter till specialisering och att stödet till den enskilde kan anpassas efter målgruppens behov. 5. Arbetsmarknadsarbetet 5.1 Verksamheter Verksamheter för ungdomar Basement Denna verksamhet är navet i arbetsmarknadsarbetet med ungdomar. Hit kommer ungdomar som ansöker om ekonomsikt bistånd inom sju dagar från ansökningsdatum. De som inte beviljats bistånd får också delta i verksamheten. Målet med stödet till ungdomarna är att de ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. Inriktningen på verksamheten och förhållningssättet till deltagarna är att bygga på det positiva och tillvarata och stärka deltagarnas egna resurser. Till en början drevs verksamheten som ett projekt men permanentades då den visade sig vara framgångsrik. Varje måndag mottas nya ungdomar. En kort introduktion ges då till verksamheten samt vilka krav som ställs på deltagarna. Ett grundschema lämnas ut. Dagen efter görs en individuell kartläggning av alla deltagare för att se vilket stöd var och en behöver. Alla deltagare får en individuell plan och en mentor. Deltagandet vid Basement är en heldagssysselsättning. Närvaron följs kontinuerligt. Kontinuerlig återrapportering sker till handläggaren på avdelningen för ekonomiskt bistånd och ligger till grund för bedömningen av biståndet. Ett nära samarbete sker också i de fall överenskommen planering inte följs och vid behov anordnas flerpartssamtal. Inom Basement finns Basement School där deltagare som inte har kompletta betyg från gymnasiet får stöd i att klara kärnämnena engelska, svenska och matematik. Till följd av ökad efterfrågan på undervisning i matematik har resurserna i ämnet under senare tid utökats och ytterligare en lärare har anställts. En betydande del av det stöd som ges handlar dock om vägledning och stöd att söka arbete. Deltagarna kan också få hjälp att finna praktikplats. Ett inslag i verksamheten är friskvårds- och kulturaktiviteter. De senare främjas av att verksamheten är lokaliserad till Musikhuset som bedrivs i samarbete med ideella aktörer i kommunens musikliv samt föreningar. Genom att verksamheten bedrivs vid Musikhuset finns det, enligt de intervjuade, goda förutsättningar att ha en helhetssyn på ungdomarna och stötta dem också under fritiden. Växjösommar Denna verksamhet erbjuder ungdomar mellan 16 och 20 år sysselsättning under sommaren. 600 platser finns och praktik erbjuds inom kommunen, föreningslivet och vården. Internationellt ungdomsutbyte Verksamheten erbjuds i samarbete med Ungdomsstyrelsen och riktar sig till samtliga ungdomar i kommunen över 18 år. Målet är att öka ungdomars anställningsbarhet genom att 13

15 de får internationell erfarenhet. På kommunen finns en anställd (25%) med uppgift att informera och vägleda ungdomar som är intresserade av att genomföra ett ungdomsutbyte. Flera av de utbyten som erbjuds består av volontärverksamhet i ett flertal länder och kan pågår maximalt 15 månader. Ungdomsstyrelsen kan ge bidrag till ungdomarnas kostnader i samband med resan. Enligt ansvarig för ungdomscentrum utnyttjas möjligheten till internationellt ungdomsutbyte endast i liten utsträckning av de ungdomar som är aktuella i kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Mötesplatser Det finns ett antal mötesplatser för i första hand ungdomar som inte är direkta arbetsmarknadsinsatser utan av mer förebyggande karaktär. En av dem är UNIC/Pax Kafé. Det är en mötesplats för ungdomar som drivs tillsammans med näringsliv, föreningar och organisationer, bl a svenska kyrkan. Det drogfria kaféet är öppet på eftermiddag och kvällar. Till denna verksamhet är nattvandrarna knutna liksom Citygruppen mot våld och Araby sport café. Här kan ungdomar få hjälp med läxor och utöva olika fritidsaktiviteter. En annan är Panncentralen/Tallgården som även de drivs tillsammans med andra aktörer och erbjuder café verksamhet. Enligt intervjuade spelar de kommunala bostadsbolagen en mycket viktig roll i dessa verksamheter som finns i områdena Araby och Dalbo Verksamheter för vuxna Kartläggningsgruppen Denna finns inom utvecklingsenheten och det är hit alla kommer när de fått beviljat ekonomiskt bistånd. Mottagande av nya deltagare sker koncentrerat varje tisdag. Som framgår av namnet görs en individuell kartläggning för att se vilket stöd varje individ behöver. De individer som inte bedöms vara aktuella för insatser via kommunen återremitteras. Kartläggningen pågår i maximalt två veckor. Därefter påbörjas en fördjupad vägledning som kan pågå upp till tio veckor då en individuell planering upprättas. Arbets- och servicelag Det finns lag som utför olika tjänster åt kommunens förvaltningar, föreningar och andra offentliga verksamheter. De personer som ingår i arbets- och servicelagen har i regel en offentligt skyddad anställning eller ett instegsjobb. Arbetstiden är anpassad efter de individuella förutsättningarna. Här ges möjlighet att pröva på och få erfarenhet från olika verksamheter. Bl.a. har verksamheten avtalat med omsorgsförvaltningen om att utföra inköp av dagligvaror åt äldre personer. En noggrann prövning av lämplighet sker. Fornminnesvård utförs också åt länsstyrelsen. Servicelagen kan också anlitas för uppdrag åt föreningar såsom exempelvis ommålning av lokaler etc. Fler män än kvinnor ingår i lagen. Utvecklingsenheten har emellertid jobbat aktivt för att få fler kvinnor till verksamheten och att arbetsuppgifterna ska tilltala såväl kvinnor som män. Orienteringskurser och utbildningar Kortare orienteringskurser, datautbildningar och yrkesinriktade kurser erbjuds. Kurserna erbjuds i samarbete med vuxnas lärande. Inom kort är planeringen att arbete och välfärd tillsammans med omsorgsförvaltningen ska starta en orienteringskurs med inriktning på vård och omsorg. Kursen har en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov. 14

16 OSA Personer med framförallt sociala och psykiska handikapp kan under en begränsad period erbjudas en offentligt skyddad anställning. Som tidigare nämnts ingår en stor del av dessa personer i arbets- och servicelagen. Praktikplatser i samarbete med Röda Korset I syfte att skapa sysselsättnings- och förberedande arbetsmarknadsåtgärder finns sedan 2009 avtal med Röda Korset om praktikplatser Resurs Araby Detta är ett projekt som drivs i stadsdelen Araby och som omfattar såväl vuxna som ungdomar. Projektet drivs som en del i en större satsning på stadsdelsutveckling i bostadsområdet och finansieras delvis av Europeiska socialfonden. Projektets resurser utgörs av en projektledare och fyra jobbcoacher som ska stötta deltagarna så att de kommer närmare arbetsmarknaden. Ett nära samarbete sker med Arbetsförmedlingen. Bl.a. ges möjlighet till praktik. Jobbmässor anordnas också återkommande. Projektet löper till nästa sommar och har cirka 80 deltagare per månad. Den genomsnittliga tiden för deltagande är sex månader. Projektet startades i maj 2008 och hade totalt under året 156 deltagare. Under perioden majdecember avslutades 49 personer varav 61% började arbeta eller studera. Projektets målgrupper är ungdomar som varit arbetslösa i mer än två månader samt vuxna som varit arbetslösa i 12 månader eller mer Finsam Möjligheter till åtgärder och insatser ges också genom Finsam. Målgruppen är arbetslösa personer mellan år som har insatser från minst två av de samverkande myndigheterna: kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. Individerna ska stå relativt nära arbetsmarknaden men vara i behov av stöd och insatser för att kunna komma ut i ett arbete. Avisering från kommunen sker i samarbete mellan handläggare på avdelningen för arbetsmarknad och integration och avdelningen för ekonomiskt bistånd. Flera av de intervjuade uttrycker att verksamheten inom Finsam ännu inte hunnit komma igång på allvar. Möjligheten att avisera personer har inte utnyttjas i stor utsträckning. Av intervjuerna framgår emellertid att flera ser samarbetet som mycket angeläget och att Finsam på sikt kan komma att utgöra ett komplement till övriga arbetsmarknadsinsatser främst till följd av att verksamheten tillgodoser åtgärder för personer som står längre ifrån arbetsmarknaden och som behöver rehabilitering. 5.2 Samverkan med externa aktörer Samverkan med Arbetsförmedlingen Arbete och välfärd har sedan lång tid ett upparbetat samarbete med Arbetsförmedlingen. Omfattning och inriktning har varierat över tid utifrån konjunkturläge och regelverk. Enligt förvaltningschefen finns väl upparbetade strukturer för samverkan på flera nivåer. Förvaltningschefen är representant i arbetsmarknadsrådet för östra länsdelen i Kronoberg. Rådet ersätter tidigare arbetsmarknadsnämnder och har till uppgift att vara ett forum för informationsutbyte och samordning samt verka för att målen med den nationella arbetsmarknadspolitiken uppnås. Särskild samverkan sker också mellan sektionschefer på 15

17 Arbetsförmedlingen och avdelningscheferna på arbete och välfärd kring de specifika målgrupperna flyktingar, ungdomar och personer i jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare samarbetar handläggare i individuella ärenden. Ett nätverk mellan handläggare och sektionschefer vid de båda myndigheterna har upprättats och träffas återkommande i syfte att utveckla samverkan. Sedan fem år tillbaka bedrivs ett särkilt samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen kring Centralen som är ett vägledningscentrum för yrke och utbildning. Verksamheten är fysiskt placerad i Arbetsförmedlingens lokaler men samfinansieras till hälften av de båda parterna. Vägledningscentrumet startades som ett pilotprojekt i syfte att samla stödet kring vägledning om utbildning, studiestöd, yrken och arbetsmarknad. Verksamheten har fallit väl ut och därför permanentats i den ordinarie organisationen. Vid Centralen finns både personal från Arbetsförmedlingen och kommunen. Överenskommelser om platser inom särskilda verksamheter eller program som anordnas av kommunen träffas både skriftligt och muntligt. Nyligen har Arbetsförmedlingen tecknat ett avtal med kommunen om att de ska erbjuda totalt 100 sysselsättningsplatser för personer i den tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantin. Kommunens personalchef har varit delaktig i utformningen av avtalet och platserna kommer att erbjudas efterhand. Arbetsförmedlingen har också avtalat möjlighet till arbetsträning i kommunala arbetsmarknadsåtgärder för personer i jobb- och utvecklingsgarantin. Avtalet omfattade inledningsvis 20 platser, vilka utökats muntligt efterhand. Kommunen ersätts med 225 kronor per dag. Arbetsförmedlingen har också avtalat möjlighet att anlita kommunen för en förstärkt arbetsträning som syftar till att mer ingående bedöma arbetsförmågan och ge underlag för vidare ställningstagande. Samarbete sker också kring olika former av subventionerade anställningar såsom bl.a. offentligt skyddade anställningar, lönebidrag och instegsjobb. Arbetsförmedlingen och kommunen har inte träffat några avtal kring program för ungdomar utan Arbetsförmedlingen har i detta fall upphandlat kompletterande aktörer. Sedan 2008 drivs också ett projekt med medel från europeiska socialfonden för att öka nyanlända flyktingars arbetslivsetablering i Kronobergs län. Projektet bedrivs i samarbete mellan kommunerna i länet, regionförbundet södra Småland, migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen. Av intervjuerna framgår att kommunens arbetsmarknadsarbete i de flesta fall har en kompletterande funktion till Arbetsförmedlingen insatser. Områdeschefen på Arbetsförmedlingen pekar emellertid på att det ibland kan förekomma att de olika insatserna krockar. Exempelvis har ungdomar ofta redan inlett aktivitet och vägledning via kommunen då de efter tre månader blir aktuella för insatser via Arbetsförmedlingens program Jobbgarantin för ungdomar. I en del fall kan dubbelarbete förekomma. Av intervjuerna framgår att samarbetet med Arbetsförmedlingen sammantaget fungerar tillfredsställande och att det i hög grad präglas av nära kontaktvägar på alla nivåer. Enligt områdeschefen på Arbetsförmedlingen finns emellertid förbättringsområden för kommunen i rollen som arbetsgivare. Exempelvis efterfrågar Arbetsförmedlingen fler praktikplatser och möjligheter till instegsjobb Samverkan med andra aktörer Kommunen samarbetar till viss del med näringslivet kring bl.a. praktikplatser. Utvecklingsenheten har också ett nära samarbete med bemanningsföretag och anordnar träffar där deltagare matchas mot olika företag. Detta sker främst inom områden där rekryteringsbehov finns och deltagarna utses utifrån tidigare yrkeserfarenhet och kompetens. Enligt förvaltningschefen och flera andra intervjuade skulle samarbetet med näringslivet kunna utvecklas ytterligare. På ungdomssidan finns önskemål om att rikta ytterligare resurser 16

18 för att stärka samarbetet med näringslivet. Bl.a. är ambitionen att utveckla mentorskap, ökat antal studiebesök och möjligheter att anordna utbildningsinsatser i samarbete med företag. Samtliga insatser ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov. Företag skulle också i ökad utsträckning kunna knytas till de arbetsmarknadsinsatser som redan idag ges. Utvecklingsenheten har även ett nära samarbete med fackförbundet Kommunal kring praktikplatser för att undvika undanträngningsmekanismer på arbetsmarknaden. Som framgår ovan bygger flera verksamheter på en omfattande samverkan med föreningslivet, Svenska kyrkan och andra organisationer. Ungdomscentrum har under en tid samarbetat med föreningen SIP (Samhällsförändring i praktiken) och anordnat kurser och aktiviteter för att stärka ungdomarnas egen självkänsla men också för att inspirera till ett ökat entreprenörskap. I Växjö finns sedan några år tillbaka en lokal samverkansgrupp med representanter för landstinget, försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Gruppen har till uppgift att främja samverkan på ett lokalt plan mellan berörda aktörer. 5.3 Resultat Inskrivningstid 2008 Inskrivna Avslutade Mindre än 1 månad månader månader Mer än 6 månader Som framgår av tabellen ovan är ungefär hälften av deltagarna inskrivna maximalt tre månader. Under 2008 avslutades totalt 923 personer. Av de som avslutades hade ca 58% varit inskrivna tre månader eller kortare. Resultatet för de personer som avslutats under 2008 varierar. Totalt gick 37% av de avslutade vidare till arbete eller studier. Samma andel i relation till det totala antalet inskrivna är 29%. 17

19 Den statistik som hittills lämnats för 2009 visar att det genomsnittliga antalet deltagare i aktivitet är 318 personer per månad. Fram till juli har totalt 306 personer avslutats. Ungefär hälften (146) gick till arbete eller studier, 65 personer överlämnades till Arbetsförmedlingen för åtgärd och 94 återremitterades till anvisaren. Andelen som lämnar arbetsmarknadsåtgärderna och blir självförsörjande kan mätas dels genom avdelningens egna mätningar men också i verksamhetssystemet ProCapita som används för handläggning av ekonomiskt bistånd. Mätningarna dokumenteras inte systematiskt. Förvaltningschefen framför att arbetsmarknadsarbetet fungerar bra och att det finns ett starkt flöde i verksamheten. Inriktningen är att ha ett kreativt och otraditionellt angreppssätt, vilket visat sig framgångsrikt. SKL har inlett ett arbete med uppföljning och jämförelser av arbetsmarknadsinsatser i 16 kommuner där Växjö ingår. Uppföljningen bedrivs som pilotverksamhet men avsikten är att utöka jämförelserna nationellt. Växjö rapporterar en gång per år till SKL efter fastställd mall. Enligt avdelningschefen för arbetsmarknad och integration står sig kommunen väl i jämförelserna även om viss försiktighet ännu bör vidtas kring resultatet av jämförelserna. Ett upparbetat samarbete finns också med Ungdomsstyrelsen som vidtagit flera uppföljningar av kommunens insatser för ungdomar bl.a. kring det kommunala uppföljningsansvaret och ungas utanförskap i kommunen. Uppföljningarna har till viss del berört även arbetsmarknadsinsatser för målgruppen. Avdelningschefen för arbetsmarknad och integration lyfter under intervjun fram att uppföljningen av arbetsmarknadsinsatserna kan utvecklas. Ett utvecklingsarbete har inletts och bl.a. kommer det från och med årsskiftet att införas ett nytt webbaserat system för verksamhetsrapportering och uppföljning som är anpassat utifrån det projekt som drivs av SKL. Systemet kommer införas parallellt med det nuvarande. Syftet är att underlätta uppföljningen och medge en ökad systematik. Idag görs en stor del av de statistiska uppföljningarna manuellt vilket är både tids- och arbetskrävande. 5.4 Kommentarer Växjö kommun erbjuder en bredd av insatser inom arbetsmarknadsområdet. För ungdomar finns även viss förebyggande verksamhet. Arbetsmarknadsinsatserna är målgruppsinriktade och har anpassats för att kunna ge ett relevant stöd till framförallt ungdomar och arbetslösa med försörjningsstöd. Kommunen är också delaktig i särskilda satsningar och projekt som drivs av flera samverkande aktörer som Resurs Araby och Finsam. Dessa har i stort en kompletterande funktion till de insatser som redan ges i kommunal regi. Som flera av de intervjuade belyser kan samarbetet inom Finsam framåt komma att få en större roll. Enligt direktiv från kommunfullmäktige ska nämnden följa upp om de insatser som ges är jämställda. Fler män än kvinnor deltar totalt sett i kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Anpassning har gjorts för att insatserna ska tilltala och passa för båda könen. För att infria direktivet är emellertid vår bedömning att uppföljningen utifrån kön bör förstärkas och att könsperspektivet bör belysas ytterligare i verksamheten. Precis som flera av de intervjuade uppmärksammar är det angeläget att samarbetet med näringslivet förstärks ännu mera. Bl.a. för att ytterligare stärka kopplingen mellan insatserna och arbetsmarknadens behov, framförallt för de grupper som står närmast arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt verksamheterna som riktas mot ungdomar. Aktiviteterna bör bidra till en ökad anställningsbarhet och arbetslivsanknytning. De ambitioner till förstärkt samarbete med näringslivet som finns på ungdomssidan bedöms högst relevanta i syfte att stärka denna koppling. Utvecklingsenheten som arbetar med arbetslösa vuxna har inlett samarbete med bemanningsföretag. I de aktiviteter som anordnas finns en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov. 18

20 En viktig faktor för framgångsrika arbetsmarknadsåtgärder är en långtgående samverkan mellan olika aktörer såsom kommuner myndigheter och enskilda företag. Detta bedöms fungera bra i Växjö. Samarbetet är utvecklat och sker på flera nivåer samt rör både strategiska frågor, praktikplatser och enskilda ärenden. Kommunen har ett väl fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen. Vägledningscentrumet Centralen är ett exempel på att samverkan är långtgående inom områden som berör båda parter. Avdelningen för arbetsmarknad och integration kan erbjuda ett mer omfattande stöd till deltagarna än Arbetsförmedlingen kan. I viss utsträckning har kommunen en kompletterande funktion till Arbetsförmedlingen. Det finns emellertid områden där de kommunala och statliga insatserna kan krocka, vilket främst gäller åtgärder för ungdomar. Det är viktigt att hitta effektiva övergångar och överlappningar mellan de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna och de statliga programmen. Risken för dubbelarbete bör undvikas. Precis som avdelningschefen för arbetsmarknad och integration själv uppmärksammar kan uppföljningen av arbetsmarknadsåtgärderna utvecklas. Systematiken i arbetet kan förbättras och det är också angeläget att uppföljningarna dokumenteras. Ett förbättringsarbete pågår. Uppföljningen av resultat och kvalitet i arbetsmarknadsåtgärderna kan också stärkas. Idag finns viss information om i vilken utsträckning som kommunens insatser leder till att fler går vidare till arbete eller studier. Uppföljningen dokumenteras emellertid inte systematiskt. För att styra resursutnyttjandet så effektivt som möjligt skulle uppföljningen kunna brytas ner ytterligare. Resultaten skulle med fördel kunna redovisas för de olika insatserna och för respektive målgrupp. Växjö den 11 november 2009 Cecilia Svensson Lena Joelsson 19

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Inrättandet av lokalt arbetsmarknadsråd

Inrättandet av lokalt arbetsmarknadsråd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2015-11-18 AMN-2015-0356 Rev.2015-12-01 Arbetsmarknadsnämnden Inrättandet av lokalt arbetsmarknadsråd Förslag till beslut: att inrätta

Läs mer

Politiska inriktningsmål för integration

Politiska inriktningsmål för integration Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsplan Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef

Läs mer

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap 2018-04-11 1 (6) Social- och arbetsmarknadsnämnden Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap Beslutsunderlag Rapport Granskning

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Reviderad 2017-12-20 Lokal överenskommelse Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Hässleholms kommun gällande alla unga i åldern 16 till 24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta.

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år. SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker

Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker Vår handläggare Datum Vår beteckning Helene Björkqvist 2011-02-14 VIAN/2010:8-654 Förvaltningschef 2011:74 1 (5) Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk

Läs mer

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

KLK 2018/729

KLK 2018/729 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2018-09-18 KLK 2018/729 Handläggare Enhetschef Annika Karlsson Strategisk integration Annika.S.Karlsson@hassleholm.se Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens

Läs mer

Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd

Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd Tjänsteskrivelse 1 (5) Anne Hallberg 2018-05-22 Dnr KS 2018-510 Kommunstyrelsen Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd Förslag till beslut 1. Utreda och återkomma

Läs mer

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Utökning och förlängning av uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet Revisionssrapport Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet Krokoms kommun Kjell Pettersson Cert. kommunal revisor, Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål 1 1.3 Metod

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm

Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DNR 004-352/07 SID 1 (5) 2007-07-12 Handläggare: Anders Anagrius Telefon: 508 03 427 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remiss av förslag om inrättande av jobbtorg i Stockholm

Läs mer

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle 170510 Mohamed Chabchoub Etableringsuppdraget Arbetsförmedlingen har samordnande ansvar för uppdraget sedan december 2010 genom lagen (2010:197) fått ett övergripande

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper

Läs mer

Motion från Christina Fosnes (M) om motprestation vid försörjningsstöd

Motion från Christina Fosnes (M) om motprestation vid försörjningsstöd UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum 2016-12-13 195 Motion från Christina Fosnes (M) om motprestation vid försörjningsstöd Dnr SN 2016/0589.02.05 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2016-11-29. Motion från Christina

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Regeringens proposition Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken

Regeringens proposition Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken Cirkulärnr: 2007:24 Diarienr: 2007/0735 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2007-03-23 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Arbetsmarknadsstrategin Avseende insatser för personer med särskilt behov av stöd för att komma till egen försörjning.

Arbetsmarknadsstrategin Avseende insatser för personer med särskilt behov av stöd för att komma till egen försörjning. STYRDOKUMENT Datum 2018-05-07 Arbetsmarknadsstrategin Avseende insatser för personer med särskilt behov av stöd för att komma till egen försörjning. Bakgrund Inledning Kommunen vision Framgångsrika Älvsbyn

Läs mer

Arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Bakgrund Fakta Strategi 2019 Hässleholm, 2018-11-15 Den här lägesrapporten är främst avsedd för politiker och tjänstemän inom Hässleholms kommun som vill få en enkel översikt av vad

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

7. Rapport avseende åtgärder för långtidsarbetslösa inom stadsdelen Förslag till beslut

7. Rapport avseende åtgärder för långtidsarbetslösa inom stadsdelen Förslag till beslut Arbete och Bistånd Avdelningen för Individ- och familjeomsorg Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2004-02-19 Handläggare: Agneta Mejbert-Carlsson Tfn: 508 03 154 Spånga-Tensta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända 2018-06-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Frisk Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö. Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Innerstaden i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen Bryggan och Malmö stad

Läs mer

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-04 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Analys av kostnadsutvecklingen vad

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Kommunens arbetsmarknadsarbete Granskning utförd på uppdrag av kommunrevisorerna i Jönköping Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Revisionsfrågor...

Läs mer

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. ORGANISATION - SAMVERKAN I pågår sedan 2014 samverkan kring ungdomsfrågorna inom

Läs mer

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO ... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsåtgärder

Kommunala arbetsmarknadsåtgärder Kommunala arbetsmarknadsåtgärder Sölvesborgs kommun Kommunstyrelsen Revisionsrapport 2012-10-19 Fredrik Ottosson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Bakgrund...1 3 Revisionsfrågor och

Läs mer

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN IDENTIFIERADE BEHOV Kartläggningen har gett en bild över målgruppens sammansättning. Gruppen nyanlända ungdomar behöver vi kartlägga ytterligare inom ramen

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2017-05-02 237 Status: reviderad ks 2018-11-13 415 Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända

Riktlinjer för mottagande av nyanlända Riktlinjer för mottagande av nyanlända Riktlinje Diarienummer: KS 2016/1392 Dokumentansvarig: Chef Flykting Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2016-09-28

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten. Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun,

Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten. Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun, Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun, 2016-12-14 Parter Norsjö kommun, organisationsnummer 212000-2858 Skellefteå

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD Lokala kompetensförsörjningsbehovet: Arbetsförmedlingens kartläggning av målgruppens behov visar att en stor andel av etableringssökande i Sundbybergs

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Stärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation

Stärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation Östermalms stadsdelsförvaltning socialtjänstavdelningen Sida 1 (5) 2017-04-10 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-06-15 Stärka integrationspakt och obligatorisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum:

Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2009-03-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Arbetsmarknadsansvarig

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:38 Diarienr: 2000/0923 Handläggare: Håkan Hellstrand Sektion/Enhet: Tillväxt & Regional utveckling Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:38 Diarienr: 2000/0923 Handläggare: Håkan Hellstrand Sektion/Enhet: Tillväxt & Regional utveckling Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:38 Diarienr: 2000/0923 Handläggare: Håkan Hellstrand Sektion/Enhet: Tillväxt & Regional utveckling Datum: 2000-03-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvariga för arbetsmarknadsfrågor Ansvariga

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen DATUM Sida 1 (5) Dnr Region Västernorrland 18RS726 Dnr Arbetsförmedlingen Af-2018/0006 9811 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen Bakgrund Under juni 2017 träffade

Läs mer

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/ 2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik 2018 2022 Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-11-14 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Handlingsplan för

Läs mer

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013 Etableringsuppdraget Växjö Konserthus 9 december 2013 Målsättning och syfte öka förutsättningarna för en snabb etablering i arbets- och samhällslivet. tidiga insatser med tydligt jobbfokus starkare incitament

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Huvuddokument reviderad 20161221 KONTAKTUPPGIFTER Hanna Bäck Enhetschef Vägval Ungdom 08-590 973 39

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Kommunala informationsansvaret

Kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Regnell Kommunala informationsansvaret Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2.

Läs mer

Ny lag nya möjligheter

Ny lag nya möjligheter Ny lag nya möjligheter VISSA NyANLäNdAS etablering I ArbetS- och SAMhäLLSLIVet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-02-19 Diarienummer AMN-2016-0053 Arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsberättelse 2015 Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer