Särskild verksamhetsuppföljning gymnasieskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 Särskild verksamhetsuppföljning gymnasieskola och gymnasiesärskola Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014/2015 Antagen av Utbildningsnämnden 2016-MM-DD,

2 Innehåll Inledning... 3 Måluppfyllelse nationella program... 5 Organisation... 5 Avgångselever, nationella program; läsåret 2014/ Elever med examen eller studiebevis inom tre och fyra år läsåret 2014/ Andel elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år... 7 Grundläggande behörighet... 8 Genomsnittlig betygspoäng... 9 Jämförelse betygsfördelning och nationella prov engelska, matematik och svenska Analys och reflektion Elevekät resultat GR-enkäten årskurs Sammanfattning analys enkätresultat Introduktionsprogram Elever introduktionsprogram Enkätresultat Introduktionsprogram Analys Ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Analys högre måluppfyllelse Gymnasiesärskolan Kunskapsresultat Kombinationer av ämnen och ämnesområden Övergångar och mottagande Enkätresultat Lärarlegitimationer Åtgärder med anledning av Skolinspektionens beslut Utmaningar för Gymnasiesärskolan Kränkande behandling och klagomål Åtgärder för ökad måluppfyllelse

3 Inledning Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 ). Inriktnigen på det systematiska kvalitetsarbetet skall vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4kap. 5 ). Enligt Skollagen (4 kap. 6 ) ska det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) dokumenteras. Denna rapport utgör dokumentationen av SKA inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Samma kvalitetsarbete som bedrivs på hvuudmannanivå ska även genomföras på skolenhetsnivå (4 kap. 4 ). Ansvarig för detta arbete är rektorn. I denna rapport ingår Alströmergymnasiets fyra sektorer samt ytterligare en sektor, sektor fem, som har tillkommit under året. Gymnsiets systematiska kvalitetsarbete utgår från sektorernas resultat. Resultaten utgörs av kunskapsresultat, enkätresultat och andra uppföljningar och utvärderingar. Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Nämnden får regelbundna rapporter via sina sammanträden till exempel betygsresultat och elevenkäter. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet genomförs aktiviteter för att stärka styrkedjan mellan huvudman och rektor enligt 4 kap. 3-8 skollagen (2010:800) och Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Två gånger per år genomför nämnden dialogdagar. Där ges nämnden en fördjupad förståelse av måluppfyllelsen och strategiska områden som underlag för kommande planeringar och målsättningar. Vidare genomförs uppföljningssamtal med rektorena utifrån deras respektive SKA-rapport. Kunskapsresultaten i gymnasieskolan har förändrats i och med att de elever som gick ut årskurs 3 våren 2014 är den första årskurs som gått ut enligt den nya gymnasieskolan, GY11, som infördes De viktigaste övergripande resultaten är nu andel elever som tar gymnasieexamen inom tre och fyra år samt och den gemensnittliga betygspoängen hos avgångseleverna. Till skillnad från tidigare år ingår indikatorn gymnasiexamen inom tre och fyra år även elever som påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram. All statistik är hämtad från Skolverkets databas Siris. Utifrån analys av resultaten ges förslag på strategier för utveckling, i de fall bedömningen är att detta krävs. Ytterst syftar kvalitetsarbetet till att utveckla undervisningen och därmed elevernas utveckling och lärande. Skolans uppdrag är att på bästa sätt arbeta för en god kvalité i undervisningen som i hög grad bidrar till elevernas lärande och utveckling. Alla elever skall ges förutsättningar för att nå sin fulla potential. Följande skolövergripande indikatorer följs upp och mäter kvalitén i elevernas lärande och utveckling: 3

4 Genomströmning, andelen elever som slutfört utbildning med examen inom tre och fyra år. Andel elever med grundläggande behörighet för högskolestudier. Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen och studiebevis. Andelen elever som upplever att de är nöjda med områdena trivsel och trygghet, delaktighet och inflytande, kunskap och lärande och bemötande (GR-enkät). Skolinspektionen besökte under våren 2015 Alströmergymnasiet och inspekterade sektor 1 och 2 och gymnasiesärskolan samt huvudmannanivån. Inga brister konstaterades förutom i gymnasiesärskolans systematiska kvalitetsarbete. Skolinspektionen har meddelat att de åtgärder som skolan presenterat för att avhjälpa bristerna är tillräckliga och inspektionen är avslutad under läsåret. 4

5 Måluppfyllelse nationella program Denna sammanfattning och analys gäller Alströmergymnasiets resultat för läsåret 2014/2015. Den nationella statistiken redovisas i december varje år varför analysen blir klar först kalenderåret efter vårterminens slut. Organisation Alströmergymnasiet hade under läsåret 2014/2015 strax under 1000 elever vilka är fördelade på 12 nationella program, gymnasiesärskola samt introduktionsprogrammen. Alströmergymnasiet var under 2014/2015 organiserad i fyra skolenheter (sektorer). En femte sektor skapas inför läsåret 2015/2016 för att kvalitetssäkra introduktionsprogrammen, gymnasiets elevhälsoarbete och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Vid Alströmergymnasiet bedrivs också Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege. Elevhälsoteamet består av skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger och skolpsykolog. Även en skolläkare är knuten till skolan. I Alströmergymnasiets administrativa team hanteras frågor som ekonomi, personal, elevadministration samt betyg, schemaläggning, IT och bibliotek. Utöver detta finns vaktmästeri och café. Antal elever vid Alströmergymnasiet redvisas nedan. Häri ingår ej Gymnasiesärskola samt det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA). ). Observera att om uppgiften i tabellen baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Gymnasieskolan antal elever Läsåret 2014/2015 Antal elever Gymnasieskolan totalt 909 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet 43 Bygg- och anläggningsprogrammet 42 El- och energiprogrammet 72 Handels- och administrationsprogrammet 38 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 31 Vård- och omsorgsprogrammet 37 Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet 138 Estetiska programmet 94 Humanistiska programmet 13 Naturvetenskapsprogrammet 70 Samhällsvetenskapsprogrammet 147 Teknikprogrammet 133 Introduktionsprogram totalt 5

6 Introduktionsprogram, indivudellt alternativ 10 Introduktionsprogram, preparandutbildning 11 Introduktionsprogram, Språkindtroduktion 23 Introduktionsprogram, Programinriktat individ Introduktionsprogram, Yrkesintroduktion 7 Varav sektorer fördelning per skolenhet Sektor Sektor Sektor Sektor Avgångselever, nationella program; läsåret 2014/15 Alströmergymnasiet - avgångselever, nationella program Startår 2012/13 Läsåret Examensår 2015 Totalt Därav antal andel (%) med examen Startår 2011/12 Examensår 2014 Jmf riket 2015 Därav Andel (%) med andel (%) examen med examen Totalt antal Nationella program , ,5 89,2 Yrkesprogram 71 80, ,5 86,2 Barn- och fritidsprogrammet ,4 Bygg- och anläggningsprogrammet 15 66, ,2 88,0 El- och energiprogrammet , ,0 88,1 Handels- och administrationsprogrammet ,9 Restaurang- och livsmedelsprogrammet ,5 Vård- och omsorgsprogrammet 14 92, ,1 Högskoleförberedande program , ,5 90,7 Ekonomiprogrammet 28 92, ,1 90,7 Estetiska programmet 34 91, ,6 89,3 Humanistiska programmet ,1 Naturvetenskapsprogrammet , ,3 93,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 35 82, ,6 90,2 Teknikprogrammet , ,5 88,0 1 uppgiften baseras på färre elever än 10 Elever med examen eller studiebevis inom tre och fyra år läsåret 2014/15 Alströmergymnasiet andel elever (%) med examen eller studiebevis inom 3 år Läsåret Startår 2012/13 Slutår 2015 Startår 2011/12 Slutår 2014 Totalt antal Därav andel (%) Totalt antal Därav andel (%) Jmf riket 2015 (%) Gymnasieskolan totalt (inkl. IM) , ,2 * 71,7 Nationella program varav: , ,4 80,7 Yrkesprogram 80 73, ,3 77,8 Högskoleförberedande program , ,5 82,1 6

7 * jmf. examensår 2013/2014 då 74,4% av eleverna vid Alströmergymnasiet fullföljt gymnasieutbildning med fullständiga slutbetyg inom tre år exkl. IM (slutbetyg kan jämföras med examen eller studiebevis ). Alströmergymnasiet andel elever (%) med examen eller studiebevis inom 4 år Examensår 2015 (Startår 2011/12) Totalt antal Därav andel (%) Jmf riket 2015 (%) Gymnasieskolan totalt (Inkl. IM) ,3 * 78,0 Nationella program varav: ,8 86,0 Yrkesprogram 83 83,1 82,3 Högskoleförberedande program ,4 87,9 *j mf. examensår 2014 då 79,4% av eleverna vid Alströmergymnasiet fullföljt gymnasieutbildning med fullständiga slutbetyg inom fyra år enligt Lpf94 (kan jämföras med examen eller studiebevis ). Jmf med riket år 2014 som var 78,3% enligt Lpf94. Startår 2011/2012 påbörjade 347 elever utbildning (examensår 2014) Startår 2012/2013 påbörjade 296 elever utbildning (examensår 2015) (Källa: Siris/Kolada) Andel elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år Måtten nedan har anpassats till den reformerade gymnasieskolan, GY2011, och utgår från andelen elever som uppnått examen inom tre och fyra år. Till skillnad från tidigare år ingår även elever som påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram. Andel elever med examen inom fyra år kommer att redovisas när data för 2016 presenteras då data finns tillgänglig för de som läst enligt Gy2011, dvs. de elever som påbörjade gymnasieskolan 2011 eller senare. Gymnasieskolan andel elever (%) med examen från gymnasieskolan inom 3 år Läsåret Startår 2012 Examensår 2015 Startår 2011 Examensår 2014 Totalt antal Totalt antal Därav andel (%) med examen Därav andel (%) med examen Jmf riket examensår 2015 (%) Gymnasieskolan totalt , ,7 65,2 Nationella program , ,4 73,7 Yrkesprogram ,4 69,9 Barn- och fritidsprogrammet ,8 Bygg- och anläggningsprogrammet ,0 74,9 El- och energiprogrammet 19 63, ,3 71,6 Handels- och administrationsprogrammet ,0 Restaurang- och livsmedelsprogrammet ,2 Vård- och omsorgsprogrammet ,6 Högskoleförberedande program , ,8 73,7 Ekonomiprogrammet 36 77, ,5 78,9 Estetiska programmet 35 82, ,0 71,9 Humanistiska programmet ,8 Naturvetenskapsprogrammet 31 74, ,4 79,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 30 73, ,8 74,9 Teknikprogrammet 45 86, ,0 72,3 Introduktionsprogram totalt ,7 Introduktionsprogram, indivudellt alternativ ,1 7

8 Introduktionsprogram, Språkindtroduktion.... 0,3 Introduktionsprogram, Programinriktat individ. i.u 28,6 Introduktionsprogram, Yrkesintroduktion 12.. i.u 4,4 Alströmergymnaset andel elever (%) med examen från gymnasieskolan inom 4 år Examensår 2015 (Startår 2011/12) Totalt antal Därav andel (%) med examen Jmf riket 2015 (%) Gymnasieskolan totalt ,9 69,3 Nationella program ,2 77,0 Yrkesprogram 83 59,0 71,2 Barn- och fritidsprogrammet ,0 Bygg- och anläggningsprogrammet 26 50,0 75,5 El- och energiprogrammet 23 78,3 73,5 Handels- och administrationsprogrammet ,4 Restaurang- och livsmedelsprogrammet ,7 Vård- och omsorgsprogrammet ,0 Högskoleförberedande program ,3 79,9 Ekonomiprogrammet 53 92,5 82,0 Estetiska programmet 50 74,0 74,1 Humanistiska programmet ,4 Naturvetenskapsprogrammet 34 79,4 85,8 Samhällsvetenskapsprogrammet 48 70,8 79,3 Teknikprogrammet 53 83,0 77,0 Introduktionsprogram totalt ,5 Introduktionsprogram, indivudellt alternativ 12.. Introduktionsprogram, Språkindtroduktion... *.. resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever. I.U. Grundläggande behörighet Alströmergymnasiet andel elever (%) behöriga till högskola av avgångseleverna respektive läsår Jmf. riket 2015 Nationella program 78,3 71,1 71,3 Yrkesprogram 46,5 17,8 34,9 Barn- och fritidsprogrammet ,0 Bygg- och anläggningsprogrammet... 22,3 El- och energiprogrammet ,1 Handels- och administrationsprogrammet ,8 Restaurang- och livsmedelsprogrammet... 26,5 Vård- och omsorgsprogrammet 85,7.. 59,1 Högskoleförberedande program 92,1 93,5 90,7 Ekonomiprogrammet 92,9 98,1 90,7 Estetiska programmet 91,2 93,6 89,3 Humanistiska programmet ,1 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 89,3 93,9 8

9 Samhällsvetenskapsprogrammet 82,9 88,6 90,2 Teknikprogrammet 100,0 95,5 88,0 Genomsnittlig betygspoäng Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverelever med examen respektive läsår Jmf riket 2015 Nationella program 15,2 15,1 14,5 Yrkesprogram 14,2 13,6 13,5 Barn- och fritidsprogrammet ,5 Bygg- och anläggningsprogrammet 14,6 14,4 13,2 El- och energiprogrammet 13,4 12,8 13,0 Handels- och administrationsprogrammet ,4 Restaurang- och livsmedelsprogrammet.. 14,1 Vård- och omsorgsprogrammet 14,1.. 13,8 Högskoleförberedande program 15,5 15,5 15,0 Ekonomiprogrammet 16,3 15,2 14,8 Estetiska programmet 15,9 15,7 14,9 Humanistiska programmet.. 15,6 Naturvetenskapsprogrammet 16,1 16,1 15,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 14,7 15,0 14,7 Teknikprogrammet 14,9 15,5 14,4 Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverelever med studiebevis eller examen respektive läsår Jmf riket 2015 Nationella program 14,6 14,4 14,0 Yrkesprogram 13,4 12,6 12,9 Barn- och fritidsprogrammet.. 12,6 12,8 Bygg- och anläggningsprogrammet 12,7 12,9 12,5 El- och energiprogrammet 13,4 12,0 12,5 Handels- och administrationsprogrammet ,7 Restaurang- och livsmedelsprogrammet.. 11,5 13,6 Vård- och omsorgsprogrammet 13,9 14,3 13,1 Högskoleförberedande program 15,1 15,2 14,5 Ekonomiprogrammet 15,7 15,1 14,4 Estetiska programmet 15,5 15,4 14,4 Humanistiska programmet ,2 Naturvetenskapsprogrammet 16,1 15,6 15,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 14,1 14,5 14,2 Teknikprogrammet 14,9 15,3 13,9 Analys Nyckeltalet Elever med examen eller studiebevis inom tre år visar att Alströmergymnasiet 9

10 sammantaget ligger i paritet med riket som helhet eller något högre. Nyckeltalet ligger högre vad gäller de högskoleförberedande programmen medan det är lägre vad gäller yrkesprogrammen. Som helhet visar motsvarande nyckeltal efter fyra år samma sak, Alströmergymnasiet är i nivå med riket som helhet eller något högre. Förhållandet efter fyra är är däremot det omvända mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen, men avvikelsena mot riksgenomsnittet är små. Genom att bryta ned statistiken ytterligare framgår att framförallt Bygg- och anläggningsprogrammet bidrar till att hålla nere nycketalet. Att så är fallet har varit känt länge och ett betydande utvecklingsarbete utifrån indentifierade områden påbörjades redan våren Dessa förändringar/åtgärder har utvärderats och givit resultat. Delar av erfarenheterna kring utvecklingsarbetet arbetar vi nu med även på andra yrkesprogram. För att ytterligare fortsätta att öka andelen elever som går ut med en examen arbetar Alströmergymnasiet vidare utifrån de fem utvecklingsområden som skolledningen har identifierat som viktigast avseemde hela verksamheten och som återfinns under rubriken åtgärder för ökad måluppfyllelse. Jämförelse betygsfördelning och nationella prov engelska, matematik och svenska Totalt Antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika provbetyg och eller högre kursbetyg än provbetyg Ämne slutbetyg Lägre Lika Högre Engelska 5 Alingsås, Samtliga 213 1,4 92,0 6,6 Alingsås, Kommunal 202 1,5 92,6 5,9 Engelska 6 Alingsås, Samtliga 225 4,0 83,1 12,9 Alingsås, Kommunal 225 4,0 83,1 12,9 Matematik 1A Alingsås, Samtliga ,5 38,5 Alingsås, Fristående ,5 38,5 Svenska 1 Alingsås, Samtliga 135 7,4 68,9 23,7 Alingsås, Kommunal 121 8,3 66,9 24,8 Svenska 3 Alingsås, Samtliga 145 6,9 47,6 45,5 Alingsås, Kommunal 145 6,9 47,6 45,5 Svenska som andraspråk 1 Alingsås, Samtliga Alingsås, Kommunal Svenska som andraspråk 3 Alingsås, Samtliga Alingsås, Kommunal Analys och reflektion Provresultaten för avslutade kurser i matematik VT 2015 finns ännu ej i Skolverkets statistik (SIRIS). Utifrån provresultaten 2014 kan konstateras att avvikelserna mellan elevernas slutbetyg och deras resultat på de nationella proven matematik i är stora eller mycket stora i samtliga kurser bortsett från kurserna i Ma 1c, Ma 2c och Ma 3c. Gemensamt för dessa kurser är att betygsättande lärare och ansvarig rektor gemensamt arrangerar 10

11 betygskonferenser i syfte att främja en likvärdighet i bedömning och betygsättning. Under betygskonferensen får varje betygsättande lärare inför övriga ämneskollegor och rektor motviera sina avvikelser. Denna struktur kommer att genomföras inom samtliga sektorer under vår En del av avvikelserna kan också förklaras av att kurserna inte avslutas samtidigt med de nationella proven. Efter de nationella proven fortgår ofta kursen från en till några veckor, ibland längre för elever som läser sommarskola, och flera av eleverna uppnår då ett högre betyg än på det nationella provet. Med anledning av skillnaderna mellan slutbetyg och nationella provresultat har lärarna börjat arbeta tillsammans med rättning och bedömning av de nationella proven. Provresultaten avkodas och lärarna arbetar med de anonyma proven grupperade efter uppsatsämne. Ett likande arbetssätt kommer att införas även för proven i engelska under läsåret 2015/2016. Betygsnivåerna har efter dessa åtgärder blivit något lägre vilket överensstämmer med förväntningarna och aktuell forskning på området. Elevekät resultat GR-enkäten årskurs 2 Index per frågeområde samt NKI Alingsås GY2 totalt 2015 GR GY2 totalt 2015 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Sammanfattning analys enkätresultat Jämfört med förra årets resultat har det på det nationella programmen i årskurs två, skett en förbättring jämfört med 2014 inom områdena trivsel och trygghet, skolmiljö samt bemötande. En viss försämring av resultatet har skett inom områdena delaktighet och inflytande samt kunskap och lärande. Alströmergymnasiets resultat motsvarar genomsnittet i GR med undantag inom skolmiljö och bemötande då resultatet ligger över genomsnittet i GR. Svarsfrekvensen har ökat stadigt varje år och uppgår i år till 80% vilket innebär att 240 elever i årskurs två har svarat på enkäten. Nämnden tog del av resultaten vid sammanträdet i juni 2015 och fick under dialogdagen med rektorer den 30 september 2015, tillfälle att ha en dialog kring resultaten och vidtagna åtgärder. 11

12 I resultatet kan utläsas att elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande samt kunskap och lärande är två viktiga områden där resultaten har försämrats från 2014 och är förhållandevis låga jämfört med övriga. Utmaningarna finns inom dessa områden och då utvecklingsarbetet pågår sedan flera år är bedömningen att detta ska komma att ge utslag i form av högre resultat. Emellertid kvarstår mycket arbete. Utmaningarna inom kunskap och lärande går även de att koppla till analysen av kunskapsresultaten. Eleverna behöver utmanas mer med en undervisning som stimulerar elevernas intressen och inre drivkrafter. Undervisningen måste riktas mer mot högre betygsnivåer samtidigt som vekrsamheten ständigt strävar att få med sig alla elever. Introduktionsprogram Elever introduktionsprogram Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildningen är inriktningen för de olika programmen Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Preparandutbildning (IMPRE) ska ge eleven behörighet till ett yrkesprogram eller till ett högskoleförberedande program. Utbildningen är anpassad för en elev som är studiemotiverad och snabbt vill bli behörig. Utbildningen utformas för varje enskild elev och ska pågå i högst ett år. Det ska också vara möjligt för en elev att göra mindre ämneskompletteringar för att bli antagen till ett nationellt program efter kort tid. Programinriktat individuellt val (IMPRO) är en utbildning som ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram. Utbildningen är sökbar och står öppen för ungdomar som saknar behörighet till ett yrkesprogram. För att antas krävs att eleven har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom krävs godkända betyg i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller godkända betyg i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Eleven kan följa flera kurser på ett nationellt program samtidigt som han eller hon läser de kurser som saknas för behörighet. På yrkesintroduktion (IMYRK) får eleverna en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Eleven ska både ska kunna läsa ämnen från grundskolan som den inte är behörig i och ämnen från nationella program i gymnasieskolan. Utbildningen kan utformas både för en grupp elever eller för en enskild elev. Om den utformas för en grupp elever är den sökbar. I annat fall ska huvudman och elev komma överens om hur utbildningen ska utformas. Yrkesintroduktion kan passa i de fall där man uttömt övriga möjligheter för eleven i gymnasieskolan. Även elever från grundsärskolan kan gå yrkesintroduktion om de vill och bedöms kunna klara av utbildningen. Elever som är behöriga till ett nationellt program kan i vissa fall gå yrkesintroduktion. Eleven ska få möjlighet till praktik eller arbetsplatsförlagt lärande. Individuellt alternativ (IMIND) ska leda vidare till yrkesintroduktion, annan utbildning eller arbetsmarknaden. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av gymnasieskolans kurser. Det kan också ingå andra insatser, 12

13 exempelvis motivationsinsatser eller praktik. Utbildningen utformas för enskild elev och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Individuellt alternativ är inte sökbart. Utbildningen anpassas individuellt efter varje enskild elevs behov. Utbildningen är öppen även för elever från grundsärskolan om de vill och bedöms kunna klara av utbildningen. Elever som är behöriga till ett nationellt program kan i vissa fall gå individuellt alternativ. På språkintroduktion (IMSPRA) kan eleven också få undervisning i andra grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen läggs upp efter att elevens kunskaper validerats, det vill säga att man har tagit reda på vilken nivå av utbildning som passar eleven. Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov. Vid höstterminen 2014 var elevantalet enligt följande, vid terminsstart respektive terminsslut. Individuella programmet Alströmergymnasiet HT 2014 start HT 2014 slut IMPRE IMPRO 0 0 IMYRK 7 6 IMIND IMSPRA Tabell Behörighet läsåret 14/15 Individuella programmet Alströmergymnasiet Preparand Programinriktat individuellt val Yrkesintro Individuellt alt (efter avslutad utbildning) Språkintro alt (efter avslutad utbildning) Totalt (efter avslutad utbildning Antal som når behörighet till nationellt program Yrkesprogram Högskoleförberedande program 3 Ej tillämpbart Ej tillämpbart 3-6 Tabell resultat efter läsåret 14/15 Individuella programmet Kvar på IM 15/16 Annan komm un Folkhögsk ola Gymna siestud ier Vux Jobb KAA LSS Annat IA/PREP/YRK Språk

14 Enkätresultat Introduktionsprogram På introduktionsprogrammen har enkäten genomförts bland samtliga elever som redovisas i en egen enkätgrupp för att på så sätt få tillräckligt med svaranden och för att kunna utläsa ett resultat. Antal svarande var 30 elever vilket innebär en svarsfrekvensen på 61%. Undersökningen indikerar att eleverna är nöjda med sin skola. Särskilt goda resultat finns inom områdena delaktighet och inflytande (88%), skolmiljö (88%) samt kunskap och lärande (89%). Analys På introduktionsprogrammen arbetar man i stor utsträckning med att möta eleverna på individnivå. De är själva med och formar sin utbildning i tät kontakt med sina mentorer. Detta gör att de upplever trivsel, delaktighet och inflytande i hög utsträckning. Konflikthanteringsarbetet är till viss del förebyggande och naturligtvis också åtgärdande, vilket borgar för en hög siffra på mätetalet för trygghet. Elevmiljön är anpassad efter målgruppen, med många mindre klassrum som är tätt bemannande. Pedagogerna har aktivt valt att arbeta med just denna elevkategori och är utbildade för det de undervisar i. Sammanfattningsvis har verksamheten fungerat tämligen väl. En stor utmaningen är att bättre kunna möta den växande elevgrupp inom det neuropsykiatriska spektrakt. Ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Kommunen har ett ansvar att informera sig om hur de ungdomar som ej fyllt 20 år och inte genomför eller har slutfört utbildning på ett nationellt gymnasieprogram sysselsätter sig. Förutom detta informationsansvar skall kommunen kontakta dessa ungdomar och erbjuda dokumenterade insatser. I nämnda program sker ett intensivt arbete med att identifiera behov av olika slag. Det kortsiktiga målet är att individen skall vara i aktivitet under en hel skolvecka, samt samla på sig meningsfulla erfarenheter inför framtiden. Det långsiktiga målet är att individen ska gå vidare till annan utbildning, arbete eller annan sysselsättning. 14

15 Vid starten 2015 var det fem ungdomar inskrivna på KAA som in Alingsås kallas Din väg. Under 2015 har det varit som mest 22 till antalet. Aktiviteter under året har varit yrkesrelaterade insatser av olika slag, teoretiska och praktiska hälsoaktiviteter, enskilda samtal individuellt och med vårdnadshavare. Per den 31 december uppgick antalet ungdomar till 18. Analys högre måluppfyllelse Eftersom gruppen elever på Introduktionsprogrammen är mer heterogen än på övrig gymnasieskola har det gjorts en uppdelning som beskrivs ovan. Målen för de olika programmen skiljer sig åt och handlar om allt från studier på valfritt gymnasieprogram till vad som beskrivs som vidare till arbetsmarknaden. Introduktionsprogrammen är ett steg på vägen för de elever som går där, precis som övrig skola. Ibland blir vägen lång och andra gånger kort. Att måluppfyllelsen är på den nivå den är beror nästan uteslutande på individers mycket komplexa levnadssituationer och den påverkan den har på deras studieresultat. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete med att möta elever utifrån deras förutsättningar. Gymnasiesärskolan På gymnasiesärskolan fanns under läsåret 2014/15, 40 elever varav 19 pojkar och 21 flickor. På individuella programmet fanns 27 elever och på nationella programmet 13 elever. Kunskapsresultat Sju elever tog studenten från gymnasiesärskolans nationella program vårterminen Av dessa gick tre elever på programmet för hotell, restaurang och bageri, två elever på programmet för administration, handel och varuhantering, två på programmet för estetiska verksamheter. Samtliga elevers studieresultat var goda i relation till deras förutsättningar. Inom ramen för Gymnasieskolans samverkansavtal i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) följer kommunen upp var gymnasiesärskoleeleverna befinner sig, ett år efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning. Uppföljningen av elever som avslutade sina studier 2015 kommer att redovisas under våren Vårterminen 2014 tog 14 elever studenten från gymnasiesärskolan. Uppföljning under våren 2015 visar att tre av eleverna fick anställning med bidrag i samband med arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Sex av dem gick ut i daglig verksamhet, två elever gick vidare till folkhögskola, en elev gick till särvux och en elev har okänd sysselsättning. En förstelärare har i uppdrag att implementera GYS13 samt utveckla APL, vilket har inneburit en allmän kvalitetshöjning på de nationella programmen. Indikatorer för systematisk uppföljning av elevernas kunskaper har tagits fram och kommer att utvecklas vidare. Kombinationer av ämnen och ämnesområden Endast ett fåtal elever läser kombinationer av ämnen och ämnesområden. Övergångar och mottagande Överlämning sker enlig gällande rutiner med stöd från elevhälsa och mentorer. Samtliga utredningar ska vara klara och aktuella då eleven erbjuds plats. Genom GYS 13 stärks kraven på genomförda bedömningar för att säkerställa att eleven tillhör målgruppen. 15

16 Enkätresultat Årets elevenkät besvarades av 34 elever varvid svarsfrekvensen uppgick till 87 %. Resultatet indikerar att eleverna vid gymnasiesärskolan är mycket nöjda med sin skola. Över 90 % av eleverna är nöjda på samtliga områden. Inom området kunskap och lärande är 87 % av elevernas resultat positiva. Lärarlegitimationer Skolan har 11 lärare samt 12 pedagogiska assistenter. Samtliga lärare är behöriga för att undervisa vid gymnasiesärskolan. Åtgärder med anledning av Skolinspektionens beslut I det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) har Skolverkets webbaserad utbildning för handledare genomförts. Ökad samverkan med studie- och yrkesvägledningen. Kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare har skett för att att öka förståelsen för uppdraget riktat mot gymnasiesärskolan. Indikatorer för systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling kommer att fortsätta att utvecklas framöver som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Utmaningar för Gymnasiesärskolan En utmaning är att bredda utbudet av utbildningar och få möjlighet till fler alternativ för de elever som söker till gymnasiesärskolan i Alingsås. Ytterligare en utmaning är att erbjuda ett visst antal kvalitativa APL-platser samt fortsätta att utveckla samverkan mellan gymnasiesärskolan och övriga gymnasiet. 16

17 Kränkande behandling och klagomål 2015 Under 2015 anmäldes totalt åtta kränkningar varav sex av dem härrörde samma incident. Samtliga anmälningar har följts upp mellan elever, skolpersonal och rektor och därmed avslutats. Ett formellt klagomål har anmälts av elev under perioden. Ärendet är avslutat. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Alströmergymnasiet behöver genomgå ett antal strategiska förändringar för att anpassas till en verksamhet som möter vår tids utmaningar och skapa en organisation som möter fler elever utifrån deras unika förutsättningar. Alströmergymnasiet ska vara en skola för hållbar utveckling där vi samarbetar med flertalet externa parter. Skolan ska vara en mötesplats för lärande som genomsyras av glädje, öppenhet och kunskap. Vi arbetar med en omtänksam skoldag och med en flexibel studiemiljö som inbjuder till aktivitet, kreativitet och möten som genererar idéer. Arbetssätt och lärande sker med IT som lärverktyg där vi utnyttjar teknikens nya möjligheter för att öka måluppfyllelsen. Vi vill hitta nya strukturer, även utanför den ordinarie undervisningen, för att kunna ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt. Följande områden är prioriterade för ökad måluppfyllelse framöver: självstyrande arbetslag med eleven i centrum, uppdragshandlingar som utgår från en professionell yrkeskår, flexibel lärande organisation, kompetensutveckling samt modern lärmiljö och studiekultur. 17