efter sista löneutbetalningen Efter sista löneutbetalningen EN RAPPORT OM PENSIONENS OLIKA DELAR OCH DET PRIVATA PENSIONSSPARANDETS BETYDELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "efter sista löneutbetalningen Efter sista löneutbetalningen EN RAPPORT OM PENSIONENS OLIKA DELAR OCH DET PRIVATA PENSIONSSPARANDETS BETYDELSE"

Transkript

1 Efter sista löneutbetalningen EN RAPPORT OM PENSIONENS OLIKA DELAR OCH DET PRIVATA PENSIONSSPARANDETS BETYDELSE 1

2 2

3 Efter sista löneutbetalningen EN RAPPORT OM PENSIONENS OLIKA DELAR OCH DET PRIVATA PENSIONSSPARANDETS BETYDELSE Josepha Lindblom 3

4 4

5 Förord Nu börjar det nya livet. En tid då du kan göra precis vad du vill. Gå upp när du har lust, ägna dagen åt de aktiviteter du önskar, träffa vänner och familj mitt på dagen, kanske resa eller vara i sommarstugan. Äntligen äger du din tid helt och hållet. Du har just blivit pensionär! Att du är pensionär innebär också att den inkomst som du nu får är den du ska leva av livet ut. Möjligheten att påverka din inkomst är ytterst begränsad, om du inte har turen att tillhöra dem som kan välja att fortsätta jobba extra några år. Men förr eller senare så blir du pensionär på heltid. I takt med att du blir äldre blir din inkomst i förhållande till din slutlön allt lägre. Därför kan du bli förskräckt när du inser att din inkomst nästan har halverats. Kanske har du också oroat dig för just detta scenario och därför valt att pensionssparat privat. De sparande pengarna är ett välkommet tillskott och möjliggör att du kan fortsätta leva ungefär som vanligt ett tag till, och inte bara överleva på din pension. Men hur ska det gå för dina barn och barnbarn som inte kommer att ha samma förmånliga villkor att spara privat som du har haft? Och hur kommer pensionerna se ut i framtiden när medellivslängden ökar och människor behöver jobba ännu längre för att få ihop till en rimlig pension? Blir det bara höginkomsttagare med stora tjänstepensioner som kommer att klara sig i framtiden? Det här är viktiga frågor som inte kan skjutas på framtiden. Vi måste ställa krav på förändringar och förbättringar där systemet brister. Kommunals yrkesgrupper måste ges rimliga förutsättningar till ett fullgott liv även efter pensionen. Efter ett långt arbetsliv och flera decennier av skatteinbetalningar ska pensionärer inte bara kunna överleva på sin pension utan även leva! Tobias Baudin förbundsordförande, Kommunal 5

6 6

7 Innehåll Förord Innehåll Sammanfattning Rapportens upplägg och underlag Inledning Bakgrund Hur vanligt är privat pensionssparande? Storleken på det privata sparandet Storleken på pensionens olika delar Avslutande kommentarer Gemensamma krav från Kommunal och SKPF Käll- och litteraturförteckning Bilaga

8 Sammanfattning Ett privat pensionssparande kan för de som har råd vara ett sätt att höja sin inkomst som pensionär och säkra sin självständighet från stat och partner. I januari 2015 trappades avdragsrätten för privat pensionssparande ner för att sedan tas bort helt Detta riskerar att minska inkomsten för framtidens pensionärer. Den här rapporten om privat pensionssparande undersöker vilken roll det privata pensionssparandet spelar för dagens pensionärer, med särskilt fokus på de som tidigare arbetat inom de yrken som Kommunal organiserar. Cirka en av fyra som är 65 år eller äldre har inkomst från privat pensionssparande. Riksgenomsnittet för de som är 65 år och äldre visar att 27 procent har inkomst från privat pensionssparande. Motsvarande siffra för de som är 65 år och äldre samt medlemmar i Svenska Kommunal- Pensionärernas Förbund (SKPF) är 23 procent. Av de medlemmar i SKPF som tog ut privat pensionssparande är inkomsten från det privata sparandet i genomsnitt nästan kronor i månaden. Motsvarande summa för en pensionär i riket är kronor i månaden. Privat pensionssparande är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Trots att kvinnors faktiska inkomster är betydligt lägre än männens, har kvinnor inkomst från privat pensionssparande i nästan samma utsträckning som män. Det är framför allt de yngre pensionärerna i åldersgruppen 65 till 69 år som har inkomst från privat pensionssparande. Många väljer att ta ut sitt privata pensionssparande de första åren efter pensionen. I de äldre åldersgrupperna, det vill säga de som är 80 år och äldre, är det endast några få procent som har inkomst från privat pensionssparande. Kvinnor i åldern år som är medlemmar i SKPF har i genomsnitt något högre inkomst från privat pensionssparande än manliga medlemmar i SKPF. En kvinna som är medlem i SKPF får i genomsnitt 930 kronor i inkomst från privatsparande, medan en man som är medlem i SKPF får i genomsnitt 765 kronor i månaden. Dock har männen en tusenlapp mer i tjänstepension och två tusen kronor mer i allmän pension. 8

9 I riket som helhet är skillnaden i inkomst från privat pensionssparande liten mellan kvinnor och män i åldersgruppen 65 till 69 år. I genomsnitt har männen endast 200 kronor mer i inkomst från privat pensionssparande. Därutöver har männen nästan dubbelt så mycket som kvinnor i tjänstepension och två tusenlappar mer än kvinnor från den allmänna pensionen. Högre tjänstepension är den främsta anledningen till att män i riket i åldern år har betydligt större pension än kvinnor i riket och SKPFs medlemmar. Inkomsten som pensionär skiljer sig mycket åt mellan de olika grupperna som redovisas i rapporten. Den allmänna pensionen är högre för män, men den stora skillnaden i inkomst mellan pensionärer förklaras i huvudsak av deras betydligt högre tjänstepension. Rapportens upplägg och underlag Den här rapporten börjar med att visa hur vanligt det är att ha en inkomst från privat pensionssparande bland de som är 65 år och äldre. Statistiken är uppdelad på kön, ålder och utifrån om man är medlem i Svenska KommunalPensionärernas Förbund (SKPF) eller inte. SKPF är ett förbund där de allra flesta tidigare varit medlemmar i Kommunal. Därefter redogörs för storleken på det privata sparandet för de olika grupperna. Efter fördjupningen i det privata sparandet går rapporten över till att handla om hur mycket den yngsta gruppen pensionärer i genomsnitt har i inkomst från de olika delarna av pensionssystemet. I de avslutande kommentarerna diskuteras resultaten. Avslutningsvis presenterar Kommunal och SKPF gemensamma krav för hur medlemmarna ska kunna få en pension som går att leva på. Undersökningen bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för inkomståret Datamaterialet utgörs av ca medlemmar i SKPF, varav 18 procent är män, samt individer i riket, varav 45 procent är män. De siffror som redovisas i den här rapporten visar det månatliga uttaget av privat pension. SCB har inga sammanställningar av hur många personer som har pensionssparkonto och hur mycket det eventuella kontot innehåller. Alla siffror som redovisas i rapporten är före avdrag för skatt. 9

10 Orsakerna är flera. De två vanligaste är att arbetsgivaren inte erbjuder heltidsarbeten och att arbetsmiljön är så pass tuff att individen inte orkar arbeta heltid. Samtidigt är sjukfrånvaron hög och många tvingas gå i pension i förtid. Det leder till låga livsinkomster. 10

11 Inledning Kommunal och Svenska KommunalPensionärernas Förbund (SKPF) känner en djup oro för hur dagens och morgondagens pensionärer ska kunna leva och inte bara överleva på sin pension. Kommunals yrkesgrupper har låga löner och ofta osäkra anställningsvillkor. En stor andel av Kommunals medlemmar, framförallt de kvinnliga, har under sitt yrkesliv arbetat deltid. Orsakerna är flera. De två vanligaste är att arbetsgivaren inte erbjuder heltidsarbeten och att arbetsmiljön är så pass tuff att individen inte orkar arbeta heltid. Samtidigt är sjukfrånvaron hög och många tvingas gå i pension i förtid. Det leder till låga livsinkomster. De relativt låga inkomsterna, i kombination med den ökande medellivslängden, riskerar att leda till att pensionerna för Kommunals medlemmar blir allt lägre framöver. År 2015 undersökte Kommunal storleken på tidigare kommunalarbetares pensioner i rapporten Pensionen en kvinnofälla. Den visade föga överraskande att pensionerna är mycket låga, särskilt för kvinnorna. En kvinnlig tidigare kommunalarbetare har en genomsnittlig pension på kronor och sju av tio har garantipension. 1 En så pass låg pension lämnar inte mycket utrymme för att kunna leva ett självständigt och värdigt liv som pensionär och leder till att särskilt kvinnor blir ekonomiskt beroende av sin partner. Under 2015 trappades avdragsrätten för privat pensionssparande ner för att slutligen tas bort helt och hållet I diskussionen om privat sparande framstod det ofta som om det mest varit höginkomsttagare, med inkomster över skiktgränsen för statlig skatt, som har pensionssparat privat. Kommunal och SKPF är intresserade av att ta reda på hur stort det privata pensionssparandet har varit för Kommunals medlemmar. Har det privata pensionssparandet stärkt kommunalarbetares ekonomiska självständighet? Eller stämmer det att det privata pensionssparandet bara har gynnat tjänstemännen? 1 Kommunal (2015), Pensionen en kvinnofälla. 11

12 12

13 Bakgrund År 1913 infördes för första gången en lag om en allmän pensionsförsäkring i Sverige. Försäkringen bestod av två delar. Den innehöll dels en avgiftsbaserad pension och dels ett skattefinansierat behovsprövat grundskydd. 2 Den första delen liknade en privat försäkring där den enskilde individen sparade till sin egen pension. Den andra delen var ett inkomstprövat grundskydd som bekostades med allmänna medel. 3 Det privata pensionssparandet har med andra ord funnits länge i Sverige. I det nya pensionssystemet beskriver Pensionsmyndigheten det privata pensionssparandet som toppen av pensionspyramiden. Det privata sparandet behöver självklart inte ske i form av ett pensionssparande, men med ett pensionssparande är pengarna låsta tills personen i fråga fyller 55 år. Figur 1 Eventuellt privat sparande Tjänstepension Allmän pension Premiepension 2 Pensionsmyndigheten (2014), Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom beskrivning av grundskyddet i det svenska pensionssystemet 3 hundra-ar-med-allman-pension-i-sverige.cid

14 Den allmänna pensionen som andel av slutlönen minskar i huvudsak på grund av att vi lever allt längre och att pensionsbehållningen ska räcka under en längre period. 4 Jämfört med mitten av 1990-talet, då Sverige övergick från förmånsbestämt pensionssystem till nuvarande premiebestämda pensionssystem, har den genomsnittliga livslängden vid 65 års ålder ökat med två år. 5 Det får som konsekvens att den intjänade allmänna pensionen ska räcka under en längre period än tidigare. När det nuvarande pensionssystemet infördes 1994 var en av förutsättningarna att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle vara utjämnade på tjugo års sikt. Därför gjordes pensionssystemet könsneutralt. Som alla vet är inte löneskillnaderna utjämnade utan skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner är t.o.m. större än den tidigare löneskillnaden. Beräkningar av LO visar att en kommunalarbetare med genomsnittlig lön som arbetat heltid mellan 20 och 65 års ålder endast får kronor i pension per månad före skatt. Av den summan uppgår den allmänna pensionen till kronor, vilket endast utgör 48,8 procent av slutlönen. Tjänstepensionen är kronor per månad, vilket utgör 11,7 procent av slutlönen. Totalt motsvarar pensionen 60,1 procent av nettolönen. 6 När den allmänna pensionen minskar får tjänstepensionen och det privata sparandet en allt större betydelse för inkomsten som pensionär. Enligt Folksam har idag 93 procent av de nyblivna pensionärerna tjänstepension, men det finns tydliga indikationer på att andelen kommer att minska i framtiden. Andelen löntagare med kollektivavtal, och därmed tjänstepension, minskade från 94 till 89 procent under perioden 1994 till Det kan bero på en rad saker, bland annat att det inte alltid ställs krav på kollektivavtal vid upphandling, att fler är egenföretagare och att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. 4 Folksam (2014), Vad blev det för pension 2014? 5 secure.pensionsmyndigheten.se/pensionsaldernsbetydelse.html 6 LO (2016),Vad krävs för en hållbar pension?

15 Den första januari 2016 slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Pensionssparavdraget innebar att man fram t o m 31 december 2014 kunde göra avdrag för privat pensionssparande på kronor per år. Under 2015 trappades avdragsrätten ner och uppgick till kronor per år under 2015 och togs sedan bort helt. 8 Risken med ett sparande i ISK eller en kapitalförsäkring är därför att spararna tar ut pengarna innan det är dags att gå i pension eftersom pengarna inte är låsta till en viss ålder. Det har funnits två typer av avdragsgillt privat pensionssparande: privata pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande (IPS). De sparformer som nu rekommenderas av Pensionsmyndigheten är istället investeringssparkonto, ISK, eller kapitalförsäkring. Personer med bolån rekommenderas även att amortera på sina lån. Dessa alternativ är sparformer som inte är knutna till pensionstiden. Risken med ett sparande i ISK eller en kapitalförsäkring är därför att spararna tar ut pengarna innan det är dags att gå i pension eftersom pengarna inte är låsta till en viss ålder. Den årliga schablonskatten i ISK och kapitalförsäkring kan även leda till att kapitalet minskar för de som väljer att ha en låg risk i sitt sparande. Förhoppningsvis övergår många till någon annan form av långsiktigt sparande, men att staten nu tagit bort avdragsrätten för privat sparande kan upplevas som att det inte längre är lönsamt att spara till sin pension. Det kan också leda till att steget till att på egen hand börja pensionsspara blir större för ovana sparare

16 Hur vanligt är privat pensionssparande? I det här avsnittet redovisas hur stor andel av de som är 65 år och äldre som tagit ut av sitt privata pensionssparande under Av diagram 1 framgår att omkring 23 procent av 65-plussarna som är medlemmar i SKPF tog ut privat pensionssparande under Motsvarande siffra för riket är 27 procent. Det är alltså inga stora skillnader mellan SKPFs medlemmar och riket. I de här sifforna inkluderas alla åldrar från 65 år och uppåt. Det kan vara så att det finns personer som har ett privat pensionssparande, men som valt att inte ta pengar därifrån. De finns inte med i dessa siffror. Även de som tidigare har tagit ut sitt privata pensionssparande och vars pengar redan betalats ut finns inte med bland dem som har ett privat sparande. Diagram 1 Andel av de som är 65 år och äldre som tagit ut av sitt privata pensionssparande under 2013, SKPFs medlemmar. SKPF 23% Har privat sparande Saknar privat sparande 77% Källa: SCB och egna beräkningar 16

17 17

18 Jämförelsen mellan kvinnors och mäns uttag av privat sparande i diagram 2 visar att det inte är så stora skillnader gällande hur stor andel som tog ut av sitt privata sparande under På riksnivå är det en något större andel av männen som tar ut privat pensionssparande och bland SKPFs medlemmar är det tvärtom. Att en något större andel av männen än kvinnorna på riksnivå har privat pensionssparande är förväntat, eftersom män tjänar mer än kvinnor, och därför har större utrymme att spara. Det anmärkningsvärda är snarare att en nästan lika stor andel kvinnor som män har inkomst från privat pensionssparande, trots att kvinnor har lägre inkomster. När det gäller SKPFs medlemmar är det en något högre andel av kvinnorna än männen som tar ut av ett privat pensionssparande. Det betyder att kvinnor har pensionssparat en större andel av sin lön under tiden de arbetat. Från rapporten Pensionen en kvinnofälla vet vi att kvinnor som är medlemmar i SKPF i genomsnitt har kronor mindre i månaden än män som är medlemmar i SKPF. Det innebär att de tjänat mindre än männen under sitt yrkesliv. Trots det är andelen kvinnor som har inkomst från privat pensionssparande högre än männen. Sammanfattningsvis kan man säga att kvinnor, trots sina lägre inkomster, är bra på att spara. En förklaring till deras sparande kan vara att kvinnor med låga inkomster inser att ekonomin riskerar bli usel efter pensionen och att de därför behöver spara, trots sin låga lön, för att kunna leva ett någorlunda drägligt liv som pensionär. Diagram 2 Andel av de som är 65 år och äldre som tagit ut av sitt privata pensionssparande under 2013 utifrån kön, SKPFs medlemmar respektive riket. 100% 90% 80% 70% 60% 50% Kvinnor Män Alla 40% 30% 24% 21% 23% 25% 28% 27% 20% 10% 0% SKPF Riket Källa: SCB och egna beräkningar 18

19 Det är inte samma individer som följs i statistiken, men trots det är det rimligt att anta att många pensionärer väljer att plocka ut sitt privata pensionssparande i början av sitt pensionärsliv. Det betyder att inkomsterna från privat sparande riskerar att vara slut högre upp i åldern med följden att pensionen då blir lägre. Skillnaderna mellan åldersgrupper kan även bero på att de yngre pensionärerna har haft större möjlighet att spara än vad de äldre pensionärerna har haft. Jämförs åldersgrupper är det tydligt att det framför allt är de yngre pensionärerna som tar ut av sitt pensionssparande. Nästan hälften av SKPFs medlemmar och hälften i riket i åldersgruppen 65 till 69 år tar ut av sitt privata pensionssparande. Ett annat tydligt mönster är att det är vanligare att SKPFs medlemmar tar ut av ett privat pensionssparande mellan 65 och 69 år. I äldre åldrar faller sedan andelen som tar ut privat pensionssparande dramatiskt. För rikssnittet faller det också markant mellan de olika åldersgrupperna, men inte lika mycket som för SKPFs medlemmar. Diagram 3 Andel som tog ut privat pensionssparande under 2013 utifrån åldersgrupp, SKPFs medlemmar respektive riket. 100% 90% 80% 70% 60% SKPF Riket 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år 85+ Källa: SCB och egna beräkningar 19

20 Delas statistiken för SKPFs medlemmar upp på kvinnor och män framgår det att cirka hälften av kvinnorna och var fjärde man i åldersgruppen 65 till 69 år har inkomst från ett privat pensionssparande. Därefter faller det drastiskt i de äldre åldersgrupperna för både kvinnorna och männen. Som diagram 4 visar tycks kvinnor i allmänhet välja att plocka ut sitt privata pensionssparande tidigare än männen. Diagram 4 Andel som tog ut privat pensionssparande under 2013 utifrån åldersgrupp och kön, SKPFs medlemmar. 100% 90% 80% 70% 60% Kvinnor Män 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år 85+ Källa: SCB och egna beräkningar 20

21 Ser man närmare på andelen i riket som har privat pensionssparande ser mönstret ungefär ut som för SKPFs medlemmar. Det är framför allt de yngre pensionärerna som tar av sitt privata pensionssparande. Hälften av kvinnorna och drygt 40 procent av männen i åldersgruppen 65 till 69 år tar ut av sitt privata pensionssparande. Sen faller andelen i de äldre åldersgrupperna. För de tre äldsta åldersgrupperna är det dubbelt så vanligt bland männen att ha inkomst från privat pensionssparande. Detta indikerar att kvinnor och män har valt olika utbetalningsperioder för sitt privata pensionssparande. Diagram 5 Andel som tog ut privat pensionssparande under 2013 utifrån åldersgrupp och kön, riket. 100% 90% 80% 70% 60% Kvinnor Män 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år 85+ Källa: SCB och egna beräkningar 21

22 22

23 Storleken på det privata sparandet Det här avsnittet klarlägger hur mycket de som tar ut av sitt privata pensionssparande får ut i månaden. De som inte tar ut någon inkomst från privat pensionssparande ingår inte i underlaget. När SKPFs medlemmar som är 65 år eller äldre jämförs med riket, ligger genomsnittsinkomsten för riket föga överraskande över SKPF-medlemmarnas genomsnittsinkomst. Det beror på att det i riket finns fler personer som har tjänat mycket pengar under sitt yrkesliv och därmed haft större utrymme att pensionsspara. Jämförs genomsnittet bland SKPFs medlemmar med riket, så är inkomsten cirka kronor högre i riket. Den genomsnittliga inkomsten för SKPFs medlemmar som tar ut av privat pensionssparande är knappt kronor, medan den i riket är strax över kronor. Diagram 6 Hur mycket de som tar ut privat pensionssparande får ut i månaden, 65 år och äldre, SKPFs medlemmar och riket Kronor i månaden SKPF Riket Källa: SCB och egna beräkningar 23

24 Diagram 7 Hur mycket de som tar ut privat pensionssparande får ut i månaden utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket. Kronor i månaden Kvinnor Män Alla SKPF Riket Källa: SCB och egna beräkningar 24

25 När de olika åldersgrupperna jämförs gällande hur mycket de som har privat pensionssparande tar ut i månaden, har de olika åldersgrupperna bland SKPFs medlemmar ett relativt likvärdigt uttag. För riket har de äldre åldersgrupperna något mer i privat pensionssparande än de yngre. Det är emellertid viktigt att påpeka att det är relativt få som har privat pensionssparande i de äldre åldersgrupperna. På riksnivå är det cirka fem procent av de som är 80 år eller äldre som tar ut av sitt privata pensionssparande. Bland SKPFs medlemmar är det någon enstaka procent. Män som är medlemmar i SKPF tar ut något mer från sitt privata pensionssparande i de yngre åldergrupperna än vad kvinnor som är medlemmar i SKPF gör. I de tre lägsta åldersgrupperna som berör åldrarna år skiljer det sig mellan 100 till 400 kronor till männens fördel. I de äldsta åldersgrupperna får kvinnorna ut något mer eller lika mycket som männen. Det är dock viktigt att understryka att i de två äldsta åldersgrupperna, det vill säga de som är 80 år och äldre, är det enbart några få procent som har ett privat pensionssparande som de tar ut pengar ifrån. Skillnaderna i inkomst från privat pensionssparande är större mellan kvinnor och män i riket än bland SKFPs medlemmar. Männens inkomst från På riksnivå är det cirka fem procent av de som är 80 år eller äldre som tar ut av sitt privata pensionssparande. Bland SKPFs medlemmar är det någon enstaka procent. privat pensionssparande ligger över kvinnornas inkomster i alla åldersgrupper. Mäns inkomster från privat pensionssparande är i de tre yngsta åldersgrupperna, år, omkring kronor högre än kvinnornas inkomster. För den lilla andel pensionärer som är över 80 år och har inkomst från privat pension är inkomst från privat sparande högre än vad det är för dem som är yngre. 25

26 Storleken på pensionens olika delar De första två avsnitten av den här rapporten handlade om hur stor andel av SKPFs medlemmar respektive Sveriges befolkning i ålder 65 år och äldre som har privat pensionssparande och hur mycket de i sådana fall får ut i månaden. Olika jämförelser gjordes mellan kvinnor och män, SKPF och riket samt mellan olika åldersgrupper. Nu ska vi gå över till att undersöka enbart den yngsta åldersgruppen, åringarna, och se hur mycket de totalt får från de olika delarna av pensionssystemet. Det vill säga den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet. Utöver pensionsinkomster har många i den här gruppen fortfarande löne- eller näringsinkomster. Det är även vanligt med kapitalinkomster. Mäns inkomster från både lön och kapital är betydligt högre än kvinnornas inkomster. Inkomsten från det privata pensionssparandet kommer att vara lägre i det här avsnittet än i föregående avsnitt. Det beror på att summan för privat pensionssparande slås ut på alla i åldergruppen år, och alltså inte bara på dem som faktiskt har en inkomst från privat pensionssparande. Åldersgruppen som redovisas är år eftersom den gruppen bäst kan visa på hur det kommer att bli för kommande pensionärer. Summorna är medelvärden för alla, vilket innebär att exempelvis det totala beloppet delas på alla och inte bara på de som tar ut privat pensionssparande. Detsamma görs med siffrorna för den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Det vi får fram är inkomsten för olika genomsnittspensionärer. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns pensionsinkomster. Störst är inkomsten för män i riket, de får i genomsnitt kronor, medan en kvinnlig SKPF-medlem får lägst pension, kronor. Det är en skillnad på kronor i månaden. Utan garantipensionen, som fyller på den allmänna pensionen om den är mycket låg, hade skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner varit betydligt större. En genomsnittlig SKPF-kvinna har alltså totalt kronor i pension före skatt medan en genomsnittlig SKPF-man har kronor före skatten är dragen. Det skiljer kronor i allmän pension och cirka kronor i tjänstepension till männens fördel. Det privata pensionssparandet har en viss betydelse för den totala pensionen. En SKPF-kvinna har i genomsnitt 930 kronor i månaden från sitt privata pensionssparande, medan en SKPF-man har något mindre, 765 kronor. För SKPFs medlemmar är det den allmänna pensionen som utgör den viktigaste förklaringen till skillnaden mellan kvinnor och mäns genomsnittliga pensioner. Mäns inkomster från både lön och kapital är betydligt högre än kvinnornas inkomster. 26

27 27

28 Diagram 8 Genomsnittspensionär i åldersgruppen år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket Allmän pension Tjänstepension Privat sparande Kvinna SKPF Man SKPF Källa: SCB och egna beräkningar När man jämför kvinnor och män i riket i åldergruppen 65 till 69 år är skillnaderna i pensionsinkomst större. En kvinna har ca kronor i pension medan en man har kronor. Genomsnittsmannen har drygt kronor mer i allmän pension och nästan dubbelt så mycket tjänstepension som genomsnittskvinnan, cirka kronor respektive kronor. Att skillnaderna i tjänstepension är så stora kan delvis förklaras av att män i högre utsträckning är höginkomsttagare och därmed oftare kommer över brytpunkten när det gäller tjänstepensioner. 9 För inkomster över brytpunkten ökar nämligen andelen av lön som avsätts till tjänstepension avsevärt. Har man en premiebestämd pension ökar den från omkring 4,5 procent till 30 procent för den del av lönen som ligger ovanför taket. De individer som är med i den här undersökningen har dock i de flesta fall haft en förmånsbestämd tjänstepension, vilket innebär att de, istället för en viss premie, varit garanterade en viss andel av slutlönen i tjänstepension. Men principen i den premiebestämda och förmånsbestämda tjänstepensionen är densamma, avsättningarna är andelsmässigt högre för inkomster över brytpunkten. 9 Brytpunkten för tjänstepension går vid 7,5 inkomstbasbelopp. Det motsvarade år 2016 en inkomst på ca kronor i månaden. För lönededelar ovanför 7,5 ibb är avsättningen 30 procent, men för inkomster under 7,5 ibb motsvarar avsättningen 4,5 procent. 28

29 Diagram 9 Genomsnittspensionär i åldersgruppen år utifrån kön, riket Allmän pension Tjänstepension Privat sparande Kvinna riket Man riket Källa: SCB och egna beräkningar Att andelen som avsätts till tjänstepensionen är högre för höga inkomster kan delvis förklaras av att höginkomsttagare inte får några pensionsrätter på inkomster över brytpunkten och således blir kompenserade genom tjänstepensionen. Att höginkomsttagare får motsvarande 30 procent av sin lön i tjänstepension på lönedelar ovanför taket innebär dock att de blir överkompenserade i pensionshänseende eftersom personer med en lägre inkomst endast får motsvarande knappt 22 procent av sin lön avsatt till pension. 10 Om andelen inkomst som avsätts till pension skulle vara lika oavsett storleken på lönen borde alltså avsättningarna till tjänstepensionen jämnas ut: minska för inkomster över brytpunkten och öka för inkomster under brytpunkten. På så sätt skulle den totala andelen av lön som avsätts till pension bli lika stor för alla som har rätt till tjänstepension från sin arbetsgivare. När det gäller det privata sparandet bland pensionärerna i riket skiljer det bara några hundralappar till männens fördel. Det privata pensionssparandet har en viss betydelse för den totala pensionen 11 och kvinnor har trots sina lägre inkomster lyckats spara till sin pension. I diagrammet nedan sammanfattas de olika genomsnittspensionärerna. Diagrammet visar att kvinnor är förlorarna i pensionssystemet. Det hänger framförallt samman dels med den ojämställda arbetsmarknaden, där kvinnor arbetar inom yrken som har lägre löner samt arbetar deltid i betydligt större omfattning än männen och dels med tjänstepensionernas konstruktion. 10 Avgiften till det allmänna pensionssystemet är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Eftersom det görs ett avdrag på 7 procent för pensionsavgiften är den faktiska avgiften 17,21 procent av den totala inkomsten. Tjänstepensionsavsättningen är enligt de flesta kollektivavtal 4,5 procent av inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp. Tillsammans blir det 21,71 procent. 11 Den totala pensionen = den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet. 29

30 Diagram 10 Genomsnittspensionär i åldersgruppen år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket Allmän pension Tjänstepension Privat sparande Kvinna SKPF Man SKPF Kvinna riket Man riket Källa: SCB och egna beräkningar Diagrammet nedan visar hur stor andel av pensionsinkomsten som kommer från olika delar av pensionssystemet. Störst andel av inkomst från privat pensionssparande har kvinnor i riket, i den gruppen kommer omkring 9 procent av inkomsten från privat pensionssparande. Lägst andel av pensionsinkomst från privat pensionssparande har manliga SKPF-medlemmar, omkring 5 procent. SKPFs medlemmar får en betydligt större andel av sin pensionsinkomst från den allmänna pensionen än pensionärer i riket. Kvinnor som är medlemmar i SKPF får 71 procent av sin inkomst från den allmänna pensionen, motsvarande siffra för män i riket är 57 procent. Ungefär 22 procent av SKPF-kvinnornas pensionsinkomst kommer från tjänstepensionen. Det är en betydligt lägre andel än för männen i riket där 35 procent av inkomsten består av tjänstepensionen. 30

31 Diagram 11 Andel av pensionsinkomst från olika delar av pensionssystemet. Genomsnittspensionär i åldersgruppen år utifrån kön, SKPFs medlemmar och riket. 100% 90% 80% 7% 22% 5% 24% 9% 26% 8% Allmän pension Tjänstepension 70% 35% Privat sparande 60% 50% 40% 30% 71% 71% 65% 57% 20% 10% 0% Kvinna SKPF Man SKPF Kvinna riket Man riket Källa: SCB och egna beräkningar 31

32 32

33 Avslutande kommentarer Det finns två saker som är särskilt intressanta i den här rapporten. Det första är att kvinnor och män har pensionssparat i ungefär samma utsträckning. Det visar att kvinnor trots sina betydligt lägre faktiska inkomster valt att spara pengar till sin pension, även om de kanske inte kunnat spara lika mycket som männen. Det visar på att det är viktigt för många att säkra sin inkomst som pensionär. Den andra intressanta saken, om än inte förvånande, som den här rapporten åskådliggör, är att pensionsinkomsten skiljer sig betydligt mellan kvinnor och män respektive SKPFs medlemmar och riket. Ett privat pensionssparande är vanligast bland de yngre pensionärerna. Nästan hälften i åldersgruppen år har ett privat pensionssparande som de tar ut pengar ifrån. Den siffran stämmer bra överens med en rapport från Nordea som visar att 45 procent av Det finns alltså anledning att tro att pensionssparandet kommer minska när incitamentet med avdragsrätt försvinner. alla mellan 18 och 56 år har ett privat pensionssparande. Rapporten konstaterar också att det privata pensionssparandet minskar till förmån för andra sparformer. 12 En annan undersökning från fackförbundet Unionen visar att en av fyra i åldern 18 till 64 år kommer att minska sitt pensionssparande när avdragsrätten försvinner. Det finns alltså anledning att tro att pensionssparandet kommer minska när incitamentet med avdragsrätt försvinner. 13 För de som inte kan se fram emot en stor summa i tjänstepension utgör det privata sparandet en viktig möjlighet för att själva kunna höja sin pension när det allmänna pensionssystemet sviker. Att avdragsrätten för det privata pensionssparandet har tagits bort riskerar att leda till att färre väljer att spara till sin pension och på sikt lägre pensioner. Det finns flera andra möjligheter att spara till sin pension, till exempelvis ISK och kapitalförsäkring. Problemet med de andra sparandeformerna är att det sparade kapitalet inte är låst, vilket kan leda till att kapitalet inte finns kvar när det är dags för pension. Av de som tar ut privat pensionssparande är inkomsten från det egna pensionssparandet betydande, i genomsnitt kronor för en SKPF-medlem och kronor för en pensionär i riket. För SKPFs medlemmar som generellt har mycket låga pensioner utgör det privata pensionssparandet alltså en viktig inkomst för att kunna leva och inte bara överleva på sin pension. Även för övriga pensionärer i riket utgör det privata pensionssparandet en avsevärd andel av pensionsinkomsten. Statistiken i rapporten visar tydligt att pensionsinkomsten skiljer sig betydligt mellan de olika grupperna. Det har Kommunal och SKPF även visat i den tidigare rapporten Pensionen en kvinnofälla, men i den här rapporten kan man även se varifrån de olika delarna av pensionsinkomsten härrör. Skillnaderna i tjänstepension utgör den främsta förklaringen till att mäns pensioner är högre 12 Nordea (2015), Sparande planer, val och förväntningar

34 än kvinnors i åldersgruppen år. Den höga inkomsten från tjänstepensionen beror på att män har högre löner än kvinnor och att män i större utsträckning är höginkomsttagare med inkomster över brytpunkten för tjänstepension. Det innebär att de som har haft rätt till tjänstepension genom t.ex. kollektivavtal fått en betydligt större andel av sin lön avsatt till tjänstepensionen. Mäns höga tjänstepensioner gör att skillnaderna i pension mellan låg- och höginkomsttagare blir större än vad de skulle vara om avsättningen till pension skulle motsvara lika stor andel av lönen oavsett inkomst. För inkomster under brytpunkten utgör avsättningarna motsvarande 22 procent av lönen och för inkomster över brytpunkten motsvarar avsättningarna 30 procent av lönen. En intjänad hundralapp är alltså mer värdefull för pensionsinkomsten för en individ med lön över brytpunkten, än vad den är för en individ med lön under brytpunkten. Tjänstepensionernas utformning drar därmed isär pensionärernas inkomster och leder till att inkomstklyftorna blir större vid pension än under arbetslivet. Att tjänstepensionerna bidrar till att öka inkomstklyftan mellan pensionärer visade även Socialdepartementet nyligen i sin rapport om jämställda pensioner. 14 Kommunal och SKPF tycker inte att det är rimligt att höginkomsttagare ska överkompenseras Att kunna leva ett självständigt liv på äldre dagar efter ett helt yrkesliv utan att vara beroende av statens välvilja eller partners inkomst borde vara en självklarhet. på det sätt som sker idag. Att ta bort pensionsklyftan som beror på tjänstepensionerna är därför angeläget. Det kan göras genom att höja tjänstepensionerna för inkomster under brytpunkten samtidigt som tjänstepensionen för inkomster över brytpunkten sänks. Att kunna leva ett självständigt liv på äldre dagar efter ett helt yrkesliv utan att vara beroende av statens välvilja eller partners inkomst borde vara en självklarhet. Det är inte rimligt att pensionen efter ett helt yrkesliv blir så låg för kommunalarbetaren att den knappt går att leva på. En kommunalarbetare som har haft möjligheten att arbeta heltid i 45 år med en genomsnittlig lön får endast kronor, motsvarande 60 procent av slutlönen i pension. 15 Då ska man komma ihåg att det är väldigt få förunnat att kunna arbeta heltid under en sådan lång period. Kommunal och SKPF anser att den borttagna avdragsrätten för privat pensionssparande gör det ännu mer angeläget att stärka finansieringen av den allmänna pensionen för att i någon mån kompensera för både den borttagna avdragsrätten och den minskade allmänna pensionen. Risken är annars att framtidens pensionärer får en ännu lägre pension än dagens pensionärer. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige att människor hamnar i fattigdom efter ett långt yrkesliv. Efter ett långt arbetsliv måste människor kunna leva på sin pension. 14 Socialdepartementet (2016), Jämställda pensioner? Ds 2016:19 15 LO (2016), Vad krävs för en hållbar pension? 34

35 Tjänstepensionernas utformning drar därmed isär pensionärernas inkomster och leder till att inkomstklyftorna blir större vid pension än under arbetslivet. 35

36 Gemensamma krav från Kommunal och SKPF För att Kommunals medlemmar ska kunna få en pension som går att leva på ställs följande krav: 1. Heltid ska vara norm på arbetsmarknaden För att framtidens pensionärer ska kunna få en pension som går att leva på måste heltidsanställningar vara norm på svensk arbetsmarknad. Arbetet måste vara organiserat på ett sätt så att de anställda orkar arbeta heltid. 2. Arbeta för jämställda löner Den konkurrensutsatta industrin ska vara lönenormerande även fortsättningsvis, men värdediskrimi nerade och felavlönade kvinnodominerade yrken och branscher måste släppas fram och få löneökningar som gör att kvinnor kan komma ikapp männen. 3. Förebygg ohälsosam arbetsbelastning Att minska arbetsmängden eller öka bemanningen är exempel på åtgärder som kan förebygga en ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska organisera och planera arbetet så att det ger kontroll över arbetssituationen. Det är viktigt att förutsättningar skapas så att anställda orkar arbeta längre. 4. Bort med A- och B-lagen inom tjänstepensionen De stora skillnaderna i andel av lönen som avsätts till tjänstepensionen ökar inkomstklyftorna mellan pensionärerna. Det är inte rimligt att låginkomsttagare får en lägre andel av sin lön avsatt till sin pension än höginkomsttagare som tjänar över brytpunkten för tjänstepension. De stora skillnaderna i avsättningarna till tjänstepensionen måste tas bort. 5. Stärk finansieringen av den allmänna pensionen Den demografiska utvecklingen har medfört att pensionerna som andel av slutlönen har minskat jämfört med den nivå som ansågs önskvärd i mitten av 1990-talet, då avgiften bestämdes till 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. En höjning av avgiften kan i någon mån kompensera för denna sänkning och minska risken att pensionerna faller ytterligare. 36

37 37

38 38

39 Käll- och litteraturförteckning Folksam (2014) Vad blev det för pension 2014? Kommunal (2015), Pensionen en kvinnofälla LO (2016), Vad krävs för en hållbar pension? Pensionsmyndigheten (2014), Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom beskrivning av grundskyddet i det svenska pensionssystemet Nordea (2015), Sparande planer, val och förväntningar Socialdepartementet (2016), Jämställda pensioner? Ds WEBBSIDOR secure.pensionsmyndigheten.se/pensionsaldernsbetydelse.html nyhetsvisning//hundra-ar-med-allman-pension-i-sverige.cid

40 Bilaga 1 Diagram 12 Hur mycket tar de som har privat pensionssparande ut i månaden utifrån åldersgrupp, SKPFs medlemmar och riket SKPF Kronor i månaden Riket år år år år 85+ Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 13 Hur mycket får de som tar ut privat pensionssparande ut i månaden utifrån åldersgrupp och kön, SKPFs medlemmar Kronor i månaden Kvinnor Män år år år år 85+ Källa: SCB och egna beräkningar 40

41 Diagram 14 Hur mycket får de som tar ut privat pensionssparande ut i månaden utifrån åldersgrupp och kön, riket Kronor i månaden Kvinnor Män år år år år 85+ Källa: SCB och egna beräkningar 41

42 42

43 43

44 Vad händer med ekonomin efter att man fått sin sista lön? Efter ett långt arbetsliv har du troligen en förväntan på att kunna leva ett drägligt liv på din pension. Tyvärr är det långt ifrån säkert att det blir så. För dig som pensionssparat privat eller har en hög tjänstepension att se fram emot ser ekonomin bättre ut. Men för dig som inte har haft ekonomisk möjlighet att spara privat och haft en relativt låg lön, blir det inte mycket kvar att leva på som pensionär. Ett privatsparande har för många varit skillnaden mellan att kunna överleva eller leva på sin pension och möjliggjort en större ekonomisk frihet. Nu när avdragsrätten har tagits bort har den möjligheten försvunnit. Det gör det ännu mer angeläget att förbättra villkoren i arbetslivet och pensionssystemet för att säkra en pension som går att leva på. ART.NR: EFTER SISTA LÖNEUTBETALNINGEN GRAFISK FORM GRAPHERA PRODUKTION KOMMUNAL 2016.

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Hur stor blir pensionen för utrikes födda? Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information 1 OKTOBER 2017 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6

Läs mer

Splittrad marknad och lågt risktagande

Splittrad marknad och lågt risktagande Splittrad marknad och lågt risktagande Svenskarnas sparande och pension 2019 Inledning Vikten av privat sparande för att trygga sin egen framtid och sitt liv som pensionär ökar. Trots politiska initiativ

Läs mer

Allemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension

Allemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension Allemanspension för att fler ska få procent av lönen i pension Förord Vi på Skandia vill spänna bågen för bättre pensioner för alla, gärna procent av lönen. För att uppnå detta behövs en sparform för ändamålet,

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare

ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare Sverige har ett i grunden bra pensionssystem Det svenska pensionssystemet är utformat

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

De som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera

De som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera De som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för detta är eget sparande. Sätten att spara på är många

Läs mer

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega Inledning Frågan om flexpension skakade om avtalsrörelsen 2016 och vi hade en situation där över

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension. Här går vi igenom vad du bör tänka på när

Läs mer

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information SEPTEMBER 2017 1 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6

Läs mer

Vad är flexpension? Varför flexpension? Vem får flexpension? Flexpension en del i pensionssystemet... 6

Vad är flexpension? Varför flexpension? Vem får flexpension? Flexpension en del i pensionssystemet... 6 1 Vad är flexpension?.... 3 Varför flexpension?... 4 Vem får flexpension?... 5 Flexpension en del i pensionssystemet... 6 Möjlighet att gå ned i arbetstid... 8 Kontakta oss gärna... 9 Bilaga 1... 10 2

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Ordning och reda i pensionspyramiden

Ordning och reda i pensionspyramiden Ordning och reda i pensionspyramiden En rapport om tjänstepensionen ITP Juli 2018 1 Ordning och reda i pensionspyramiden En rapport om tjänstepensionen ITP Innehåll Inledning 3 Rapporten i sex punkter

Läs mer

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Gabriella Sjögren Lindquist Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Största inkomstkälla för 64-åringar, 2011 Försörjning Kvinnor Män Arbete 48,9 % 56,0% Sjukersättning (förtidspension)

Läs mer

De som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för

De som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för De som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för detta är eget sparande. Sätten att spara på är många

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Pensionsrapport Dan Adolphson Björck Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se

Pensionsrapport Dan Adolphson Björck Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se Pensionsrapport 2017 Dan Adolphson Björck Trygghetsekonom AMF 070-249 31 54 dan.adolphson.bjorck@amf.se media.amf.se @Trygghetsekonom pensionsbloggen.se Pensionsrapporten fyller 8 år Statistik, aktuella

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika 60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka

Läs mer

Se till att du får pension Information till företagare

Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension. Här går vi igenom vad du bör tänka på när

Läs mer

Pensionsrapport Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se

Pensionsrapport Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se Pensionsrapport 2016 Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF 070-249 31 54 dan.adolphson@amf.se media.amf.se @Trygghetsekonom pensionsbloggen.se Pensionsrapporten fyller 7 år Statistik, aktuella frågor, trender

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för

Läs mer

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

Missgynnar pensionssystemet kvinnor? Missgynnar pensionssystemet kvinnor? 9 år år+ 4 år 9 år år+ 4 år 9 år år+ 4 år 67-69 år 70-74 år 67-69 år 70-74 år 67-69 år 70-74 år Kronor per månad Kronor per månad 40 000 35 000 30 000 25 000 20 40000

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (13) PM Analysavdelningen Hans Karlsson Inger Johannisson 010-454 23 54 Sveriges pensioner 2005 2014 Inkomstgrundad allmän ålderspension, tjänstepension och avdragsgill privat pension Sammanfattning

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Pensionen. Privat pensionssparande ett minne blott Löneväxla och få mer för pengarna Återbäringen över tid avgör din pension

Pensionen. Privat pensionssparande ett minne blott Löneväxla och få mer för pengarna Återbäringen över tid avgör din pension Pensionen Privat pensionssparande ett minne blott Löneväxla och få mer för pengarna Återbäringen över tid avgör din pension BROOKLYN BRIDGE, NEW YORK CITY. FOTO: SHUTTERSTOCK. AI Pension, Arkitekter &

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 Pensionen en kvinnofälla Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Kommunal och Svenska Kommunalpensionärernas förbund (SKPF)

Läs mer

Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik

Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik PM Analysavdelningen Love Hansson 010-454 22 03 Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik Inledning Denna promemoria är en sammanställning av de skillnader mellan könen som återspeglas i Pensionsmyndighetens

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas

Läs mer

Så pratar du pension vid lönesamtalet din guide för ett lyckat samtal

Så pratar du pension vid lönesamtalet din guide för ett lyckat samtal Så pratar du pension vid lönesamtalet din guide för ett lyckat samtal Jenny, SPP Har du som chef eller HR-partner svårt att kommunicera med dina medarbetare om pension? Då är du inte ensam. Visste du att

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Pensionstriangeln. Din tjänstepension

Pensionstriangeln. Din tjänstepension Du som är 55 år eller äldre har några yrkesverksamma år framför dig som är viktiga för din tjänstepension. Det gäller vare sig du arbetar inom stat, landsting eller hos privat arbetsgivare. Driver du egen

Läs mer

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:10 Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män En analys av utträdesåldrar och utträdesvägar för olika grupper på arbetsmarknaden Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

Vem får avsättning till tjänstepension?

Vem får avsättning till tjänstepension? SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:15 Vem får avsättning till tjänstepension? En analys av tjänstepensionernas täckningsgrad baserad på deklarationsuppgifter Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Diagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016

Diagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016 I denna PM beskrivs det Pensionsmyndigheten benämner Alternativ Pensionsålder. Alternativ pensionsålder ger en fingervisning om hur länge det är nödvändigt att arbeta för att kompensera för livslängdsökningens

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Pensionen en kvinnofälla Rapporten har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Swedbank. Vad vet du om din pension?

Swedbank. Vad vet du om din pension? Vad vet du om din pension? 2 Vad vet du om din pension? Vi vet att vi lever allt längre. Allt fler kommer att få uppleva gratulationer från kungaparet på sin hundrasdag. Kvinnor lever redan idag längre

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Innehåll Vanliga ord 6 Heltidsarbete som norm 8 Håll utkik! I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för

Läs mer

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Jämställda pensioner? Ds 2016:19

Jämställda pensioner? Ds 2016:19 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten, Renée Andersson 2016-08-30 20160269 ERT DATUM ER REFERENS 2016-06-21 S2016/04302/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Jämställda pensioner? Ds

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 6: Trygghet vid pension

Välfärdstendens Delrapport 6: Trygghet vid pension Välfärdstendens 2016 Delrapport 6: Trygghet vid pension Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

Dags att tänka på pensionen? Läkarförbundet reder ut din tjänstepension

Dags att tänka på pensionen? Läkarförbundet reder ut din tjänstepension Dags att tänka på pensionen? Läkarförbundet reder ut din tjänstepension Du som är 55 år har några yrkesverksamma år framför dig som är viktiga för din tjänstepension. Det gäller vare sig du arbetar inom

Läs mer

Privat pensionssparande

Privat pensionssparande Privat pensionssparande Spara själv? Ska det verkligen behövas? Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen

Läs mer

Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-,

Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-, Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-, tilläggs- och premiepension), tjänstepension och avdragsgill

Läs mer

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden Konjunkturläget mars 2018 85 FÖRDJUPNING Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden I december 2017 presenterade pensionsgruppen en uppgörelse om vissa ändringar i pensionssystemet i syfte att

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Kompensationsgradsrapporten 2018

Kompensationsgradsrapporten 2018 Kompensationsgradsrapporten 2018 - Hur stor blir pensionen för 1960-talisterna? Kristina Kamp Sammanfattning En viktig uppgift för aktörerna på den svenska pensionsmarknaden är att ge tillförlitliga pensionsprognoser

Läs mer

Ta ut lön eller överskott. Lönen du tar ut från ditt aktiebolag eller överskottet du har i din enskilda firma gör att du tjänar in till din allmänna

Ta ut lön eller överskott. Lönen du tar ut från ditt aktiebolag eller överskottet du har i din enskilda firma gör att du tjänar in till din allmänna Ta ut lön eller överskott. Lönen du tar ut från ditt aktiebolag eller överskottet du har i din enskilda firma gör att du tjänar in till din allmänna pension. Vid en lön eller överskott på 504 375 kronor

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

Swedbank. Vad vet du om din pension?

Swedbank. Vad vet du om din pension? Vad vet du om din pension? 2 Vad vet du om din pension? Vi vet att vi lever allt längre. Allt fler kommer att få uppleva gratulationer från kungaparet på sin hundrasdag. Kvinnor lever redan idag längre

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

En väg för att sluta pensionsgapet

En väg för att sluta pensionsgapet En väg för att sluta pensionsgapet mellan män och kvinnor Utdrag ur Folksams vitbok 2017 Den nya upplagan av Folksams vitbok, Vägen till ett pensionssystem i världsklass, kommer att presenteras längre

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension 2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten

Läs mer

Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig

Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig --4 Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig pensionsålder, varav ett mått är Medelpensioneringsålder

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Startbild Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns

Läs mer

I rapporten visar Pensionsmyndigheten exempel på vad den allmänna pensionen beräknas bli efter skatt för en person som börjar ta ut hel allmän

I rapporten visar Pensionsmyndigheten exempel på vad den allmänna pensionen beräknas bli efter skatt för en person som börjar ta ut hel allmän I rapporten visar Pensionsmyndigheten exempel på vad den allmänna pensionen beräknas bli efter skatt för en person som börjar ta ut hel allmän pension vid åldrarna 61, 63, 65 eller 67 år och som sedan

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

SÅ MYCKET BÄTTRE TJÄNSTEPENSION Effekten av fyra upphandlingar av den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP

SÅ MYCKET BÄTTRE TJÄNSTEPENSION Effekten av fyra upphandlingar av den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP SÅ MYCKET BÄTTRE TJÄNSTEPENSION Effekten av fyra upphandlingar av den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP 2007-2018 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 EN BÄTTRE TJÄNSTEPENSION TILL SAMMA KOSTNAD... 4 OM

Läs mer

Alternativ pensionsålder

Alternativ pensionsålder Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns

Läs mer

Ta ut lön eller överskott. Lönen du tar ut från ditt aktiebolag eller överskottet du har i din enskilda firma gör att du tjänar in till din allmänna

Ta ut lön eller överskott. Lönen du tar ut från ditt aktiebolag eller överskottet du har i din enskilda firma gör att du tjänar in till din allmänna Ta ut lön eller överskott. Lönen du tar ut från ditt aktiebolag eller överskottet du har i din enskilda firma gör att du tjänar in till din allmänna pension. Vid en lön eller överskott på 519 703 kronor

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:15 Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män En redovisning av utvecklingen av tidsbegränsade uttag av tjänstepension Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper.

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper. Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper. Rapporten redovisar beräknade livsinkomstprofiler för de individer

Läs mer

Jämställda pensioner. - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet. Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh Socialdepartementet i Sverige

Jämställda pensioner. - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet. Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh Socialdepartementet i Sverige Jämställda pensioner - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh i Sverige Några outtalade utgångspunkter Pensionssystemet är könsneutralt - men vi

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Spara till pension som företagare

Spara till pension som företagare Spara till pension som företagare 1 (13) PM 2016-10-19 Analysavdelningen Inger Söderbom Spara till pension som företagare 1 Sammanfattning och vägledning Ta ut lön eller överskott från företaget och betala

Läs mer