Hur bör NSAID-användningen hanteras med tanke på nya larmrapporter om risk för hjärttoxicitet med de flesta NSAID?
|
|
- Berit Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENHETEN FÖR LÄKEMEDELSINFORMATION I NORR ELINOR Tel E-post: ELINOR@pharm.umu.se FRÅGA Hur bör NSAID-användningen hanteras med tanke på nya larmrapporter om risk för hjärttoxicitet med de flesta NSAID? I Läkartidningen refererades nyligen en studie (Trelle et al) angående NSAID och hjärttoxicitet, där förutom det tidigare indragna rofecoxib (Vioxx) även ibuprofen identifierats som ett preparat med förhöjd hjärtkärlrisk. Naproxen ansågs vara minst farligt. Inom gynekologin används NSAID ganska frekvent och frågeställaren undrar hur de bör ställa sig till detta. SVAR Frågan om NSAID och kardiovaskulär risk har tidigare utretts vid vår läkemedelsinformationscentral ([1] bifogas). Denna utredning baserades på två stora metaanalyser/systematiska översikter från 2006 och en retrospektiv kohortstudie från Sammanfattningsvis drog man slutsatsen att naproxen tycks ge lägst trombosrisk bland NSAIDpreparaten, främst vad gäller hjärtinfarkt. För diklofenak, ibuprofen, indometacin och meloxikam finns riskökning beskriven. Europeiska läkemedelsverket (EMA) och Committee for Medical Products for Human Use (CHMP) gjorde 2006 en stor genomgång om vilken dokumentation som finns angående NSAID och kardiovaskulär säkerhet [2]. De drar slutsatserna att diklofenak särskilt vid höga doser (150 mg) troligtvis kan ge en ökad risk för tromboemboliska händelser som exempelvis hjärtinfarkt och stroke, vilket baseras på kliniska studier och epidemiologiska data. Enligt kliniska prövningar kan ibuprofen i höga doser (2400 mg) vara associerat med en ökad risk för stroke och hjärtinfarkt [2]. Däremot har epidemiologiska studier visat att ibuprofen i låga doser (1200 mg eller lägre) inte ger ökad risk för hjärtinfarkt. Naproxen är troligtvis förknippat med en lägre risk för arteriella tromboser än coxiber i doser på 1000 mg, även om en liten riskökning inte kan uteslutas. CHMP anser att den absoluta riskökningen för kardiovaskulära händelser med NSAID-preparat troligtvis är liten [2]. Försiktighet bör dock iakttas hos patienter med flera riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. De råder även förskrivare att vid fortsatt användning av NSAID generellt eftersträva den lägsta effektiva dosen och kortast möjliga behandlingstid. Vid förnyad litteratursökning identifierades en hel del publicerade studier på detta område även de senaste åren. AVDELNINGEN FÖR KLINISK FARMAKOLOGI Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Telefon: Telefax: Postgiro: E-post: ELINOR@pharm.umu.se Internet:
2 Kardiovaskulär risk olika mellan NSAID Studien som frågeställaren refererar till är en meta-analys som har studerat kardiovaskulär säkerhet vid NSAID-behandling och omfattar totalt 31 stora, randomiserade, kontrollerade studier som undersökt sju olika NSAID (naproxen, ibuprofen, diklofenak, rofecoxib, lumiracoxib, etoricoxib, celecoxib, placebo) [3]. Sammanlagt patienter och patientår inkluderades i meta-analysen. Etoricoxib och diklofenak hade det största antalet patientår av uppföljning, respektive , medan ibuprofen hade det lägsta på 4832 patientår av uppföljning. Risken (rate ratio) för hjärtinfarkt jämfört med placebo var endast signifikant för rofecoxib 2,12 (CI 95 %; 1,26-3,56). Risken för kardiovaskulär död jämfört med placebo var signifikant ökad med diklofenak 3,98 (CI 95 %; 1,48-12,70) och etoricoxib 4,07 (CI 95 %; 1,23-15,70). Inget NSAID kunde sägas vara helt riskfritt när det gäller kardiovaskulära händelser men naproxen var förknippad med minst riskökning. Inga signifikanta skillnader kunde ses med ibuprofen och risken för hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död. I en stor retrospektiv kohortstudie från Danmark studerades om risken för hjärtinfarkt och död var associerad med användning av NSAID (naproxen, ibuprofen, diklofenak, rofecoxib, celecoxib) [4]. Studien baserades på data från det nationella förskrivningsregistret och från patientregistret. Medianåldern var 39 år. Jämfört med personer som inte använt NSAID var risken (hazard ratio) för död och hjärtinfarkt signifikant ökad för diklofenak 1,63 (CI 95 %; 1,52-1,76), för rofecoxib 2,13 (CI 95 %; 1,89-2,41) och för celecoxib 2,01 (CI 95 %; 1,78-2,27). En dosberoende riskökning för död och hjärtinfarkt sågs för alla NSAID, utom naproxen. Number needed to harm (NNH) gällande död var 1329 för naproxen, 446 för ibuprofen, 104 för diklofenak samt 24 för rofecoxib och celecoxib. Ålder var en viktig riskfaktor, samtliga NSAID (inklusive ibuprofen och naproxen) var exempelvis förknippade med ökad risk för död och hjärtinfarkt hos åringar. I övriga åldersgrupper var resultatet samma som för den totala studiepopulationen gällande risk för hjärtinfarkt och död. Samtliga NSAID var associerade med någon typ av kardiovaskulär riskökning, särskilt vid högre doser. I en annan retrospektiv kohortstudie på patienter som nyligen varit inneliggande på sjukhus för hjärtinfarkt, revaskularisering eller instabil angina undersöktes användningen av NSAID (naproxen, ibuprofen, diklofenak, rofecoxib, celecoxib) och risk för allvarlig hjärtsjukdom [5]. Medelåldern var 64,6 år. Jämfört med icke-nsaid-användning sågs en signifikant ökad risk för allvarlig hjärtsjukdom vid behandling <90 dagar med 1,46 (CI 95 %; 1,03-2,07) för rofecoxib, 1,67 (CI 95 %; 1,09-2,57) för ibuprofen, och 1,86 (CI 95 %; 1,18-2,92) för diklofenak. Naproxen hade de lägsta justerade risksiffrorna och ingen riskökning kunde heller ses vid doser över 1000 mg. Jämfört med naproxen ökade risken för allvarlig hjärtsjukdom och död signifikant med 1,25 (CI 95 %; 1,02-1,53) för ibuprofen och 1,52 (CI 95 %; 1,22-1,89) för diklofenak. Hos patienter med hjärtsjukdom visade naproxen bättre kardiovaskulär säkerhet än övriga undersökta NSAID. I en tredje retrospektiv studie på danska hjärtsviktspatienter studerades NSAIDanvändningen (naproxen, ibuprofen, diklofenak, rofecoxib, celecoxib) mot risken för död, hjärtinfarkt och sjukhusinläggning pga försämrad hjärtsvikt [6]. Medelåldern var 74,8 år. Risken var ökad med alla coxiber, diklofenak samt med högdos ibuprofen (>1200 mg) och högdos naproxen (>500 mg). Den absoluta riskökningen för död var signifikant för rofecoxib med 11,1 (9,3-13), celecoxib 7 (5,3-8,8), diklofenak 9 (7,4-10,6), ibuprofen 1,9 (1-2,8), men inte för naproxen 2 (-0,6-4,6). NNH för död var 9 för rofecoxib, 14 för celecoxib, 11 för diklofenak, 53 för ibuprofen samt 51 för naproxen. Risken (hazard ratio) för hjärtinfarkt var signifikant ökad för samtliga NSAID: rofecoxib 1,30 (1,07-1,59), celecoxib 1,38 (1,31-1,69), ibuprofen 1,33 (1,19-
3 1,50), diklofenak 1,36 (1,12-1,64) och naproxen 1,52 (1,11-2,06). NSAID orsakar ökad kardiovaskulär risk hos hjärtsviktspatienter, varför man bör vara försiktig med insättande av NSAID-behandling till denna patientgrupp. I en fjärde populationsbaserad retrospektiv kohortstudie på 8852 patienter, år, som överlevt hjärtinfarkt undersöktes om det fanns något samband mellan doser, doseringfrekvens och behandlingsduration av olika NSAID (naproxen, ibuprofen, diklofenak, meloxikam, etodolac, indometacin, piroxikam, rofecoxib, celecoxib, etoricoxib) och risken för hjärtinfarkt [7]. Den relativa risken ökade vid användning av NSAID med 1,35 (CI 95 %; 1,23-1,48). Generellt ökade den relativa risken även vid längre behandlingsduration och högre dos. Riskökningen för hjärtinfarkt var störst med rofecoxib 1,46 (1,10-1,92) och diklofenak 1,67 (1,44-1,94) medan ibuprofen och naproxen inte hade signifikant riskökning med RR 1,06 (0,86-1,30) respektive 1,04 (0,74-1,45). Den relativa COX-1/COX-2 hämningen studerades också för de olika NSAID, varvid naproxen och ibuprofen låg i topp när det gäller COX-1-hämning. Rofecoxib, diklofenak, piroxikam och indometacin hade istället högst COX-2-hämning. Kardiovaskulär vs gastrointestinal risk I en nästlad fall-kontrollstudie undersöktes kardiovaskulär (CV) och gastrointestinal (GI) risk hos nederländare som använde NSAID (naproxen, ibuprofen, diklofenak, rofecoxib, celecoxib) [8]. De följdes till sin första sjukhusinläggning pga hjärtinfarkt, CV- eller GIhändelse. Risken för hjärtinfarkt och CV ökade med alla NSAID, medan GI-blödningsrisken var störst för naproxen och diklofenak. Skillnad mellan subgrupper I en retrospektiv kohortstudie på personer med eller utan kardiovaskulär sjukdom (CVD) studerades risken för kardiovaskulära händelser (stroke, akut hjärtinfarkt, död) vid samtidig NSAID-behandling (naproxen, ibuprofen, diklofenak, indometacin, rofecoxib, celecoxib, valdecoxib) [9]. Det var 14 % (n=84 752) som hade CVD sedan tidigare i den totala kohorten. Bland personer utan CVD gav rofecoxib, valdecoxib och indometacin en signifikant ökad risk för akut hjärtinfarkt med ahr (adjusted hazard ratio) 1,21 (CI 95 %; 1,07-1,37), 1,30 (CI 95 %; 1,04-1,61) respektive 1,36 (CI 95 %; 1,11-1,66). Bland patienter med CVD visade endast rofecoxib signifikant högre risk för akut hjärtinfarkt med ahr 1,21 (CI 95 %; 1,08-1,37). Coxib-användare utmärkte sig genom att de var äldre, hade fler riskfaktorer, fler recept, och fler primärvårdsbesök än icke-användare. Naproxen var det enda NSAID som visades minska risken för akut hjärtinfarkt med ahr 0,88 (CI 95 %; 0,79-0,99). I en annan retrospektiv kohortstudie gjordes subgruppsanalyser för att undersöka kardiovaskulär risk med användning av NSAID och coxiber i olika patientgrupper [10]. Kohorten var uppdelad i tre grupper på nya coxibanvändare (rofecoxib, celecoxib, valdecoxib), nya NSAID-användare (naproxen, ibuprofen, diklofenak) och icke-användare. Medelåldern var 78 alternativt 80 år i de olika grupperna. Jämfört med icke-användare var rofecoxib associerad med signifikant högre kardiovaskulär risk med ahr 1,22 (CI 95 %; 1,14-1,30) och naproxen med lägre risk 0,79 (CI 95 %; 0,67-0,93). Övriga NSAID och coxiber visade ingen signifikant skillnad. Även i subgruppsanalyserna visades rofecoxib men också ibuprofen vara associerade med ökad kardiovaskulär risk i flera subgrupper (ålder >80 år, hypertension, tidigare hjärtinfarkt, kronisk obstruktiv lungsjukdom). Dessa resultat gäller i huvudsak äldre patienter. Försiktighet med NSAID-användning bör råda hos vissa subgrupper med ökad kardiovaskulär risk.
4 Teorier om skillnader mellan olika NSAID Det har väckts teorier om att skillnaden mellan olika NSAID och kardiovaskulär risk inte bara behöver bero på läkemedlet självt utan också skulle kunna orsakas av att olika NSAID används på olika sätt och vid olika indikationer/grundsjukdomar. Detta studerades i en retrospektiv kohortstudie på NSAID-användare (naproxen, ibuprofen, diklofenak, meloxikam, indometacin, prioxicam) och matchade kontroller [11]. Medelåldern var 58 år. Risken för hjärtinfarkt ökade under behandling med diklofenak (adjusted RR 1,21 [1,15-1,28]) jämfört med kontroller, men inte med ibuprofen eller naproxen. Ökande dos, ökande kumulativ dos, längre behandlingstid och ökad följsamhet var associerat med högre risk för hjärtinfarkt. Ingen skillnad i absolut risk kunde dock ses över tid mellan ibuprofen, diklofenak och naproxen. Diklofenak användes mer av patienter som tidigare använt NSAID, som ofta bytt mellan olika NSAID-preparat, och användes i högre doser jämfört med ibuprofen. En orsak till att risken för hjärtinfarkt ökar för patienter med frekvent jämfört med intermittent behandling kan också vara att frekventa NSAID-användare ofta är sjukare än övriga. Vanliga långtidsanvändare av NSAID är patienter med reumatoid artrit, där sjukdomen i sig även innebär ökad risk för hjärtinfarkt eftersom systemisk inflammation påskyndar utvecklingen av ateroskleros och därigenom risken för kardiovaskulära sjukdomar ( confounding by indication ). Relativ effektivitet vid COX 1 och COX 2 hämning Hämning av COX-1 och selektivitet för detta enzym brukar användas för att jämföra effekten av olika NSAID [12]. COX-1-hämning är ett användbart mått för att förutsäga ökad GI-risk och antiinflammatorisk effekt hos olika NSAID men har nu också börjat användas för att förutsäga möjlig kardiovaskulär risk. Teorier har börjat ta form om att hämning av prostacyklin (PGI 2 ) genom COX-2-hämning istället skulle kunna utgöra den egentliga orsaken till ökad kardiovaskulär risk i samband med NSAID-behandling. COX-2 bidrar troligtvis även till ökad kardiovaskulär risk genom att orsaka natriumretention och ökat arteriellt tryck pga minskad vaskulär och renal produktion av prostanoider (prostacykliner, prostaglandiner, tromboxan). Det är troligt att även andra faktorer kan påverka den kardiovaskulära risken exempelvis farmakodynamik och farmakokinetik hos olika läkemedel, intensitet av behandlingen samt patienter med olika sjukdomar och andra individuella riskfaktorer. Receptfrihet ifrågasätts Risken för kardiovaskulära händelser i samband med NSAID-användning har studerats i kliniska studier och stora observationsstudier och meta-analyser. Flertalet av studierna visar att naproxen verkar vara associerad med lägre kardiovaskulär risk medan läget är mer osäkert för ibuprofen samt att diklofenak och övriga NSAID verkar vara förknippade med högre risk. Studier har också visat att det kan förekomma en dosberoende kardiovaskulär riskökning även hos friska personer, vilket har väckt debatt om NSAID bör säljas receptfritt [13]. Särskilt diklofenak ifrågasätts. Det föreslås att naproxen eller ibuprofen i lågdos bör användas framför diklofenak och konstateras att det behövs fler studier angående hjärtpåverkan och intermittent behandling med NSAID [13].
5 SAMMANFATTNING Samtliga NSAID har i studier visats kunna öka risken för kardiovaskulära händelser. Naproxen är troligen förknippad med lägst risk medan det är mera oklart angående ibuprofen som i vissa studier visar ökad risk men i andra har ingen signifikant skillnad setts. Övriga NSAID som diklofenak och coxiber har ofta associerats med en påtaglig relativ kardiovaskulär riskökning både i kliniska studier och meta-analyser. Den absoluta risken för en annars frisk person att drabbas av hjärtpåverkan pga ett NSAID är troligtvis liten, men särskilt hos högriskpatienter bör man undvika frekvent NSAID-behandling och/eller höga doser om det är möjligt. Naproxen eller ibuprofen i låg dos är utifrån det vetenskapliga underlaget troligtvis de bästa alternativen om man vill undvika kardiovaskulär risk. Risken för gastrointestinal blödning bör dock samtidigt beaktas. Helena Holmgren/Jörn Schneede, ELINOR (Umeå), april 2011 REFERENSER 1. LISA nr (ELINOR Umeå, år 2007, 2. EMA/CHMP/442130/2006. Public CHMP Assessment Report for Medicinal Products containing non-selective non steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs). [Internet]. [cited 2011 Mar 30];Available from: sp?webcontentid=wc &murl=menus/document_library/document_library.jsp& mid=wc0b01ac058009a3dc 3. Trelle S, Reichenbach S, Wandel S, Hildebrand P, Tschannen B, Villiger PM, et al. Cardiovascular safety of non-steroidal anti-inflammatory drugs: network meta-analysis. BMJ. 2011;342:c Fosbøl EL, Gislason GH, Jacobsen S, Folke F, Hansen ML, Schramm TK, et al. Risk of myocardial infarction and death associated with the use of nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) among healthy individuals: a nationwide cohort study. Clin. Pharmacol. Ther Feb;85(2): Ray WA, Varas-Lorenzo C, Chung CP, Castellsague J, Murray KT, Stein CM, et al. Cardiovascular risks of nonsteroidal antiinflammatory drugs in patients after hospitalization for serious coronary heart disease. Circ Cardiovasc Qual Outcomes May;2(3): Gislason GH, Rasmussen JN, Abildstrom SZ, Schramm TK, Hansen ML, Fosbøl EL, et al. Increased mortality and cardiovascular morbidity associated with use of nonsteroidal antiinflammatory drugs in chronic heart failure. Arch. Intern. Med Jan 26;169(2): García Rodríguez LA, Tacconelli S, Patrignani P. Role of dose potency in the prediction of risk of myocardial infarction associated with nonsteroidal anti-inflammatory drugs in the general population. J. Am. Coll. Cardiol Nov 11;52(20):
6 8. van der Linden MW, van der Bij S, Welsing P, Kuipers EJ, Herings RMC. The balance between severe cardiovascular and gastrointestinal events among users of selective and non-selective non-steroidal anti-inflammatory drugs. Ann. Rheum. Dis May;68(5): Roumie CL, Choma NN, Kaltenbach L, Mitchel EF Jr, Arbogast PG, Griffin MR. Nonaspirin NSAIDs, cyclooxygenase-2 inhibitors and risk for cardiovascular events-stroke, acute myocardial infarction, and death from coronary heart disease. Pharmacoepidemiol Drug Saf Nov;18(11): Solomon DH, Glynn RJ, Rothman KJ, Schneeweiss S, Setoguchi S, Mogun H, et al. Subgroup analyses to determine cardiovascular risk associated with nonsteroidal antiinflammatory drugs and coxibs in specific patient groups. Arthritis Rheum Aug 15;59(8): van Staa T-P, Rietbrock S, Setakis E, Leufkens HGM. Does the varied use of NSAIDs explain the differences in the risk of myocardial infarction? J. Intern. Med Nov;264(5): Minuz P. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs and cardiovascular risk: is prostacyclin inhibition the key event? J. Am. Coll. Cardiol Nov 11;52(20): Fosbøl EL, Køber L, Torp-Pedersen C, Gislason GH. Cardiovascular safety of non-steroidal anti-inflammatory drugs among healthy individuals. Expert Opin Drug Saf Nov;9(6):
NSAID är diklofenak farligare?
NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merAntiinflammatoriska läkemedel - rekommendation
Dok-nr 05164 Författare Version Morgan Edström, Apotekare, Klinisk farmakologi 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2018-02-01 Antiinflammatoriska läkemedel
Läs merBör diklofenak vara receptbelagt?
Bör diklofenak vara receptbelagt? En jämförande litteraturstudie om biverkningar med diklofenak och andra traditionella icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel Pernilla Heikki Examensarbete i farmaci
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFarmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27
Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merNär ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar
När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Nyheter inom smärtbehandling NSAID. Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken
Nyheter inom smärtbehandling NSAID Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken Nyheter inom smärtbehandling NSAID och COX 2 hämmare -Verkningsmekanism -Effekt -Biverkningar NSAID och COX-2 Hämmare -Verkningsmekanism
Läs merPublikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik
Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merNya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merVilka negativa effekter uppkommer av NSAIDanvändning hos patienter som är drabbade av
Vilka negativa effekter uppkommer av NSAIDanvändning hos patienter som är drabbade av hjärtsvikt? - En jämförelse mellan de 6 mest använda receptbelagda NSAID i Sverige Emina Curic Examensarbete i farmaci
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Läs merFrågor och svar om läkemedel
Frågor och svar om läkemedel Nr 1, april 2012 Två rättelser i Rekommenderade läkemedel 2012 2013 Glipizid (Mindiab) är andrahandsval vid peroralt behandlad diabetes, inte glibenklamid. Glibenklamid angavs
Läs merBESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB 191 90, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBrev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH)
11 Augusti, 2011 Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH) Bristol-Myers Squibb (BMS), i samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten
Läs merFarmaka vid akut smärta
Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merFrågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel
1 (7) Datum 2010-10-26 Diarienummer 74/2006 Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel 1. Vilka läkemedel i högkostnadsskyddet har TLV granskat i denna omprövning?
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merNina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merSmärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter
Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merSeminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi
Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merEkvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering)
Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Sammanfattning Nedanstående tabell illustrerar genomsnittlig dosekvivalens baserat på gruppnivå. Sotalol utgör referens. Observera att det inte
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merGenomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet
Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet Presenterades 27 oktober 2010 Besluten träder i kraft den 1 februari 2011 Resultat av granskningen TLV har omprövat
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merFarmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs merUtmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merXIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,
Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merSkyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?
Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merAllt fler använder sig numera av mobiltelefoner
ÅRGÅNG 18, NR 3, JUNI 2014 Recept behandling PÅ på Information från läkemedelskommittén I DETTA NUMMER 1 Ny utformning www.lul.se/lakemedel 2 På FASS.se kan du nu söka efter apotek med läkemedlet i lager
Läs merHälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.
2013-06-17 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orion Pharma AB Box 520 192 05 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merInget nytt på coxibfronten med Arcoxia Sammanfattning
1 (9) Läkemedel: Etoricoxib ( Arcoxia) Företag: Merck Scharp & Dohme BV Godkänt för försäljning: 2002-07-01 Publicerat på Janus webb: 2003-05-20 Utlåtande från Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska
Läs merHur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet
Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl
Läs merPPI. Vad är problemet? Johan Bohr ÖL - gastrosektionen
PPI Vad är problemet? Johan Bohr ÖL - gastrosektionen Historik På 1970-talet upptäcktes H + /K + ATPas, en protonpump i cellväggen Omeprazol framställdes 1979, och var således den första av en ny klass
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEkvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten
Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten Inledning Denna genomgång hade som syfte att uppskatta de ekvianalgetiska
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merSBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser
Läs merUlcuskomplikationer med. traditionella NSAID. I detta nummer: Boka in följande. 17/5 Smärta/reumatologi
I detta nummer: Ulcuskomplikationer med Vioxx och Celebra jämfört med traditionella NSAID Kostnaden för läkemedel Faxrecept Otydliga recept stjäl arbetstid Livshotande arrytmier Boka in följande möten!
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merP-pillerlarmen. Venös tromboembolisk sjukdom (VTE) Kombinerad metod och trombos. Vad är det senaste som gäller?
Kombinerad metod och trombos Vad är det senaste som gäller? P-pillerlarmen Barbro Westerholm chef för biverkningsinsamlingen Samband p-piller och VTE publicerades i Lancet 1970 Hemma var det den stora
Läs merÖvergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.
Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A
Läs merProfessor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö
De centrala NOAK-studierna visar på gott behandlingsresultat jämfört med warfarin. Hur gick det i Sverige med världens bästa warfarinbehandling när NOAK introducerades och hur ser behandlingsläget ut I
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merNya studier om COX-hämmare men frågetecken kvarstår
Frank A Wollheim, professor emeritus, reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund (Frank.Wollheim@reum.lu.se) Nya studier om COX-hämmare men frågetecken kvarstår Den senaste tidens uppmärksamhet
Läs merSTudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage
STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage Nationella koordinatorer Sverige: Eva-Lotta Glader/Johanna Pennlert, Norrlands universitetssjukhus Samordnande forskningssköterska i Sverige:
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merVilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro
Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca
Läs merVetenskapliga slutsatser
Bilaga II EMA:s vetenskapliga slutsatser, skäl till återkallande av det tillfälliga upphävandet och ändring av godkännandena för försäljning av läkemedel innehållande aprotinin 8 Vetenskapliga slutsatser
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) AstraZeneca AB SÖKANDE Södertälje. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2012-11-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE AstraZeneca AB 151 85 Södertälje SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Vimovo, tablett
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter
2010-12-02 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Abcur AB Campus Gräsvik 5 371 75 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merHjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis
Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling Lars H. Lund Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis Hjärtsvikt 2017 vår allvarligaste folksjukdom 3% av befolkningen
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merAktuell behandling vid Hjärtsvikt
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation PARACETAMOL paracetamol
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merGuide för apotek om tilläggsrådgivning om ett egenvårdsläkemedel
Guide för apotek om tilläggsrådgivning om ett egenvårdsläkemedel Pronaxen 250 mg (10 tabletters egenvårdsförpackning) Pronaxen_Guide för apotek version 1.0_svenska_08_2015 Innehåll 1. Inledning...3 2.
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs mer