Samrådsredogörelse. Regional transportplan för Kalmar län åren

Transkript

1 Samrådsredogörelse Regional transportplan för Kalmar län åren Remissinstansens synpunkter Hultsfred, Högsby, Vimmerby, Kinda kommuner För att minska antalet arbetsmarknadsregioner från 5 till 2 i regionen krävs mycket stora satsningar på infrastrukturen med betydligt snabbare kommunikationer än idag. Den tydliga kopplingen saknas i transportplanen. Regionförbundets kommentar Åtgärder i planen som syftar till att minska antalet arbetsmarknadsregioner är t.ex. satsningar som föreslås för att få snabbare kollektivtrafik och satsning på förbättringar av länets järnvägar och vägar, tex E22. Synpunkten om otydlighet noteras inför revidering. I regionala systemanalysen påpekas att södra Sveriges glesbygd saknar funktionella transportnät, vilket håller tillbaka utvecklingen. Satsningar på stråk genom den delen av regionen bör därför ses som särskilt viktig eftersom det gynnar tanken om stråk och ett mycket utsatt område i regionen. Glesbygds- och landsbygdskommuner har inte ekonomiska möjligheter att medfinansiera länsvägar el GC-vägar i anslutning till länsvägar. Kalmar läns norra inland är ett starkt varumärke för regionen. Viktiga för utvecklingen i området är stråken Stångådalsbanan, Hultsfred - Nässjö, rv. 23, 34, 37 och 47). Höglandsstråket bör i kartan även peka ut delen av rv 47 Målilla Vetlanda Nässjö. En Stångådalsbana med en betydligt högre hastighet än idag, anser vi vara av avgörande betydelse för att nå målsättningen med två arbetsmarknadsregioner. Det innebär bl.a. 2 tim restid på sträckan Kalmar Linköping. Södra Sveriges glesbygd berörs av föreslagna förbättringar på de två järnvägarna Stångådalsbanan och Tjustbanan samt av det i särklass största objektet i i länsplanen, dvs ny väg på sträckan Stora Aby Glahytt ( som ligger där två stråk sammanfaller: Höglandsstråket och Östgötastråket). Synpunkten noteras Synpunkten noteras Utöver föreslagen samfinansiering med 50 Mkr ryms inte fler åtgärder i denna planperiod. Regionförbundet arbetar vidare med att få till stånd förbättringar på banan. 1(39)

2 En kraftfull satsning på Stångådalsbanan är viktig för hela länets näringsliv: Målsättning 140 km/h, helsvetsat spår, utbyten av slipers på stora delar av sträckan, fler mötesplatser. Om pendling till 4:e storstadsregionen ska var möjlig måste fokus sättas på stråket med riksväg 23/34, 37 och Stångådalsbanan. Insatser här skulle gagna större delen av Kalmar län samt delar av Östergötland. 2 konkreta frågor/synpunkter: 1. Rv 35 och Tjustbanan ska de redovisas som del av Östgötastråket eller vara ett eget stråk, Tjuststråket? De 3 kommunerna anser de ska redovisas var för sig Mkr till Tjustbanan bör vara till befintliga Tjustbanan och ej till investeringar i ny kustjärnväg! Vimmerby kommun För att stärka arbetsmarknaden och minska antalet arbetsmarknadsregioner från 5 till 2 krävs mycket stora satsningar på infrastrukturen med betydligt snabbare kommunikationer än idag. Den tydliga kopplingen saknas i transportplanen. I den regionala systemanalysen påpekas att södra Sveriges glesbygd saknar funktionella transportnät, vilket håller tillbaka utvecklingen. Satsningar på stråk genom detta område bör ses som särskilt viktig eftersom det gynnar utvecklingen för näringsliv och boende i ett annars mycket utsatt område i regionen. Glesbygds- och landsbygdskommuner har idag inte ekonomiska möjligheter att medfinansiera länsvägar eller GC-vägar i anslutning till länsvägar. Kalmar läns norra inland är ett starkt varumärke för regionen. Viktiga för utvecklingen i området är stråken Stångådalsbanan, Hultsfred - Nässjö, rv. 23, 34, 37, 40 och 47). Höglandsstråket bör i kartan även peka ut delen av rv 47 Målilla Vetlanda Nässjö. För att nå målet 2 arbetsmarknadsregioner är en Önskvärt, men medel saknas i den regionala planen. Stora satsningar sker på stråket, se kommentar ovan. Synpunkten noteras. (Jfr synpunkter fr Oskarshamn) 50 Mkr är avsett för upprustning, ej till ny kustjärnväg. Se kommentar ovan. Se kommentar ovan. Synpunkten noteras. Se kommentar ovan. Se kommentar ovan. Se kommentar ovan. 2(39)

3 Stångådalsbana med en betydligt högre hastighet än idag, för ökad person- och godstrafik på hela sträckan mellan Kalmar och Linköping, en avgörande betydelse. De skulle innebära 2 tim kortare restid Kalmar Linköping och ge en betydligt kortare restid till Stockholm. En kraftfull satsning på Stångådalsbanan är viktig för hela länets näringsliv. Målsättning 140 km/h. Helsvetsat spår ett måste. Kostnad kr/m enligt Banverket. Fortsatta utbyten av slipers på stora delar av sträckan. Fler mötesplatser Om pendling till 4:e storstadsregionen ska var möjlig måste fokus sättas på stråket med riksväg 23/34 och Stångådalsbanan. Insatser här skulle gagna större delen av Kalmar län samt delar av Östergötland. Vi tillstyrker tydliga prioriteringar på järnvägssträckorna Kust till kust, Stångådalsbanan och Tjustbanan. Frågan om en kustjärnväg bör helt utgå från dokumentet då frågan ej aktualiserats som ett alternativ. Att föra in frågan om en kustjärnväg i dokumentet visar på oförmåga till samordning inom regionen och ger departementet skäl till att inte anslå medel till järnvägar överhuvudtaget. Västerviks kommun Västerviks synpunkter tar sin utgångspunkt i de övergripande mål som satts för kommunens utveckling sett i ett brett perspektiv. Detta sammanfaller med de två målen 2 arbetsmarknadsregioner och fossilbränslefritt län år En konsekvens av ett sådant synsätt och sådana mål blir att stort fokus ska riktas på åtgärder som påtagligt underlättar för personer, men även gods, att på ett säkert, snabbt, lättillgängligt och miljövänligt sätt färdas till arbete, studier etc. De övergripande målsättningarna Fossilfri regionförstoring - bör få ett tydligare genomslag. Det är bättre med kraftiga satsningar som ligger i linje med de övergripande målen än att splittra upp ett relativt litet årligt belopp på många små åtgärder. Den gemensamma stråkanalysen med dess stråk måste vara mer vägledande för länets Se kommentar ovan. Se kommentar ovan. Medel finns föreslagna till upprustning och förbättring av befintliga järnvägar. Planen innehåller inga förslag till åtgärder för ny järnväg. Bland önskemålen från länets kommuner finns många åtgärder upptagna, även av mindre art för att omprioritera till färre och större objekt krävs ny diskussion mellan kommunerna. 3(39)

4 satsningar. Det är olyckligt att så pass stor del av tilldelade medel redan är ianspråktagna av pågående objekt som dessutom utvidgats sen de initiala beslutet fattades. De namngivna objekt som ingår i huvudalternativet bör framgå på ett mer överskådligt sätt och inte bara synas i bilagorna. Kanske kan de även visualiseras på kartor för resp stråk. Förslag om medfinansiering och framtagande av järnvägsutredning på Tjustbanan är bra. Det är av stor vikt att planläggning påbörjas omgående. Föreslagen medfinansiering måste tidigareläggas och åtgärder bör i första hand genomföras från Bjärka Säby och vidare mot Västervik. För att få största möjliga effekt bör förslag om medfinansiering på Stångådalsbanan kompletteras med att åtgärder i första hand ska genomföras på sträckan Linköping-Bjärka Säby. På detta sätt erhålls dubbel nytta då den sträckan som är gemensam för Tjustbanan och Stångådalsbanan. Medel bör avsättas för en utredning om förutsättningarna för en framtida kustjärnväg Linköping-Västervik-Oskarshamn-Kalmar. Den samlade miljöbedömningen är ett nytt inslag som innehåller mycken och bra information. Att göra miljöbedömningen för resp stråk är bra. Formen för att göra informationen lättillgänglig kan utvecklas men det är en bra början.. Medel saknas inom den regionala transportplanens ram. Möjligheten att söka strukturfondsbidrag kan undersökas. Oskarshamns kommun Oskarhamns kommuns prioriteringar inom området infrastruktur och kommunikationer finns beskrivna i förslag till reviderat Utvecklingsprogram: -Möjlighet till regional/nationell/internationell dagspendling via väg, järnväg och flyg -Goda förutsättningar för person- och godstransporter i östlig och västlig riktning inkl färjetrafik till Gotland och Baltikum 4(39)

5 Omsatt till transportplaneringen innebär detta att följande är viktigast: - Nord-sydliga person- och godstransporter via E22 -Västliga person- och godstransporter som ansluter till E4 och södra stambanan -Anslutande vägar och järnvägar till hamnen -Flygförbindelser till Stockholm -Väg- och järnvägsförbindelse till Linköping och Norrköping (4:e storstadsregionen) -Vägförbindelse till Växjö -Väg-, järnvägs- och flygförbindelser till Örestadsregionen Synpunkter på förslaget till regional plan Remisstiden, 6/7 31/8, är orimligt kort med hänsyn till materialets omfattning, frågornas betydelse samt att den inträffar under pågående semesterperiod. Detta har omöjliggjort en normal beredning och samordning av synpunkter inom kommunen, varför yttrandet i huvudsak är baserat på utvecklingschefens uppfattningar. Oskarshamns kommun tar i huvudsak upp områden där man har avvikande uppfattning el önskar kompletteringar och förtydliganden. I övrigt delar kommunen i allt väsentligt förslagens innehåll och inriktningar. -Att utgå från den Regionala systemanalysen, tänka i funktionella stråk och 4-stegsprincipen samt satsningar på kollektivtrafiken är bra -Genom att länet tilldelas för litet medel generellt och särskilt bristen på nationell satsning på våra järnvägar tvingas vi till prioriteringar som medför att målen i RUPEN IV sannolikt inte nås. -Stor del av redan i förra planperioden beslutade projekt är kraftigt fördyrade och upptar stor del av medlen, vilket är negativt -Planen ger ett spretigt intryck med otydlig prioritering: innehåller för många små objekt ett större fokus på färre objekt är att föredra. Tidsplanen har bestämts på nationell nivå och har inte varit möjlig att påverka från Regionförbundet. Bland önskemålen från länets kommuner finns många åtgärder upptagna, även av mindre art för att omprioritera till färre och större objekt krävs ny diskussion mellan kommunerna 5(39)

6 -Planen stödjer i väsentliga delar Oskarshamns prioriteringar (E22 och väg 47). -Förbi/genomfart Mönsterås är Oskarshamns högsta prioritet för åtgärder på E22 och måste säkras inom planperioden -Östgötastråkets huvudförbindelse mellan Kalmar och Linköping kan med fördel dras i sträckningen E22 Oskarshamn väg 47 Glahytt väg 34 Linköping, då förbättringar på väg 47 (Oskarshamn Glahytt) av Vägverket anses mera kostnadseffektivt än förbättringar på väg 34 (Ålem Glahytt) -En ny anslutning för väg 47/37 till E22 bör ingå i planen. En rad viktiga framtidsfrågor för Oskarshamn är knutna till en lösning av denna fråga: framtida hamnanslutning, utveckling av områdena Kronoparken och Klämna, lokalisering av framtida resecentrum -Väg 743 bör lyftas in i planens ramar, åtminstone som medfinansieringsobjekt -GC-väg Ohamn Figeholm bör ingå i planen -Planen ger mycket litet stöd till godstransporter på järnväg -Regionens hamnar är endast översiktligt omnämnda, vilket är en brist med hänsyn till betydelsen ur godstransportsynpunkt. -Satsningar för att säkra fortsatt Gotlandstrafik bör nämnas. I Internationella stråket beskrivs i princip enbart Kalmar flygplats. -Stråkbeskrivningarna bör förses med en objektslista under åtgärder för att tydliggöra vad som ingår i planen för resp stråk -Tjuststråket är ett nytt begrepp men ingår redan i Östgötastråket och kan tas bort -Kartan för Östgötastråket sid 33 saknar markering Oskarshamn-Glahytt -Väg 47 saknas i beskrivning av Östgötastråket Regionförbundets ambition är att arbetet med E22 genom Mönsterås ska komma med på den nationella listan. Detta överensstämmer med Vägverkets syn. De satsningar som görs inom planperioden stödjer den föreslagna förbindelsen. Nytt objekt. Noteras inför kommande revidering Har inte bedömts rymmas i planen omprioritering? Kostnadsberäkning saknas. Har inte bedömts rymmas i planen omprioritering? Föreslagna upprustningar på järnväg är avsedda att stödja både personoch godstrafik.. (Jfr synpunkter Hultsfred-Högsby- Vimmerby) 6(39)

7 på sid 24 (jmfr sid 33) -Ekonomiska sammanställningen tabell sid 38 bör förses med kommentar: angiven summa för Östgötastråket omfattar också medel för Höglandsstråket och Dackestråket -I planen bör avsättas medel för en utredning om förutsättningarna för en framtida kustjärnväg som binder samman Kalmar, Oskarshamn, Västervik med Linköping Tillägg inkommet : Järnvägen mellan Oskarshamn och Nässjö är av central betydelse för Oskarshamn och särskilt Oskarshamns hamn. I den regionala planen föreslås åtgärder på Tjustbanan och Stångådalsbanan. Den regionala planen bör omfatta motsvarande åtgärder på järnvägen mellan Oskarshamn och Nässjö. Medel saknas inom den regionala transportplanens ram. Möjligheten att söka strukturfondsbidrag kan undersökas. Mönsterås kommun, Mönsterås kommun vill med stor tyngd framhålla att de 793 miljoner som har tilldelats länet inte är tillräckligt, framförallt inte om länet också ska finansiera nationella objekt. Väganslaget till regional plan för Kalmar län är för lågt. Det är mycket positivt att Kalmar läns anslag ökat från 574 Mkr i föregående transportplan till 793 Mkr i denna. Sverige har under flera årtionden lagt betydligt mindre resurser på infrastruktur än motsvarande konkurrentländer. Kalmar läns tilldelning har i tidigare planer varit orimligt låg i förhållande till andra delar av landet och vid en jämförelse mellan länen, som ingår i Vägverket Region sydöst, får Kalmar län den lägsta tilldelningen. Kalmar län har 5 % av Sveriges vägnät men länet får endast 2,4 % av anslaget. Mönsterås kommun anser att anslagna medel fortfarande är alldeles för lågt. Regionförbundet har bedömt behovet i Kalmar län till miljoner kronor, vilket också borde vara en rättvisare fördelning från statsmakterna. -Regionförbundet har på ett bra sätt redovisat hur man har arbetat med stråkanalysen och på ett överskådligt sätt presenterat de olika stråken utifrån funktion, brister, åtgärder och Beloppet grundar sig på de önskemål som länets kommuner framfört. 7(39)

8 förväntade effekter. -För att Mönsterås kommun och Kalmar län ska kunna utvecklas krävs en stor satsning på dessa stråk, som till stora delar utgörs av det regionala vägnätet som tillsammans med det statliga vägnätet och järnvägsnätet skapar förutsättningar för regionförstoring, både avseende person- och godstransporter. Avsättning till nationella planen I den nationella planen finns inga större anslag avsatta till länets järnvägar - i förslaget till regional plan föreslås att 100 Mkr av regionala medel ska anslås till Stångådalsbanan och Tjustbanan. Mönsterås kommun anser att en förutsättning för denna medfinansiering är att Banverket rustar upp dessa banor till någon form av grundnivå. Ska även Kalmar län utvecklas måste den nationella planen avsätta medel för dessa järnvägssatsningar. En upprustning av Stångådalsbanan skulle möjliggöra att mer gods till och från Södras skogskombinat i Mönsterås skulle kunna transporteras på järnväg och avlasta det redan tungt belastade vägnätet. Behovet av en ombyggnad av förbifart Mönsterås har kommunen kommenterat i sitt yttrande till de centrala trafikverken. De anslagna medlen i regional plan till förbifart Mönsterås ska ses som en del av detta projekt och kan förslagsvis gå till planskilda korsningar i anslutning till knutpunkter för kollektivtrafiken, anslutande cykelvägar och någon trafikplats. Det är också viktigt att denna medfinansieringen får stöd i den nationella planen. Totalt har länet anslagit 190 miljoner till objekt som egentligen borde finansieras av den nationella planen. Detta utgör cirka 25 % av hela länets budget för de kommande tolv åren, trots att det finns mycket stora behov i den regionala planen. De pågående projekten, främst det stora projeket St Aby-Glahytt på riksväg 34, som även ska finansieras av den nya planen har intecknat de kommande fyra årens regionala medel, vilket innebär att andra objekt inte kan igångsättas förrän och då är det dags att påbörja revidering av planen. Synpunkten tas med i Regionförbundets svar på den nationella planen.. I den nationella planen ingår ombyggnaden av E22 vid Mönsterås om länets tilldelning blir +15 % över ramen. Om länets tilldelning blir enligt ramnivån är Regionförbundets mening att ombyggnaden vid den tilltänkta knutpunktshållplatsen ska prioriteras. 8(39)

9 Cykelvägar I den nationella planen framgår att kompletterande cykelvägar i anslutning till vägar som är eller kommer att bli mittseparerade kommer att ingå i den nationella planen och alltså inte belasta de regionala planerna. Dessa cykelvägar ska dokumenteras och en förankring ske så att Kalmar län är säkra på att den nationella planen finansierar dessa cykelvägar. Att medfinansiera övriga cykelvägar med max 50 %, beroende på geografisk lokalisering och nytta anser Mönsterås kommun kan vara rimligt. Regionala vägar och länsvägar Mönsterås kommun anser att ombyggnader av länsvägar och riksvägar helt ska ligga i den regionala planen, utan kommunal medfinansiering. Det kommer inte att finnas utrymme i de kommunala finanserna att även gå in i dessa objekt. Vägverket är också väghållare för flera gator och vägar i kommunens tätorter. I den nationella planen framgår att det finns medel avsatta för tätortsvägar i 100 tätorter i Sverige. I planen kan dock inte utläsas vilka tätorter som avses. Finns medel avsatta till tätorter i Kalmar län så kan detta frigöra medel ur den regionala planen. Stråkanalyserna Östgötastråket är av stor betydelse för norra länet, men även mellersta länet har stora transporter till och från Östergötland. Södra Cell har en fångstradie på minst 15 mil, vilket innebär att detta stråk är oerhört viktigt för skogsnäringen i länet. När det gäller brister på stråket så bör alla brister kartläggas även om de inte kan finansieras inom ram. På rv 34 i Mönsterås kommun finns genomfarter i Ålem och Blomstermåla och stora brister på sträckan Sandbäckshult-Ruda. På Stångådalsbanan saknas ett triangelspår i Sandbäckshult, som skulle möjliggöra tåganslutningar till Södra Cell från nordöstra Småland och Östgötaregionen.Sandbäckshult-Ruda. På Stångådalsbanan saknas ett triangelspår i Sandbäckshult, som skulle möjliggöra tåganslutningar till Södra Cell från nordöstra Småland och Östgötaregionen. Bruttolista Synpunkten tas med i Regionförbundets svar på den nationella planen. 9(39)

10 Kalmar kommun (preliminär) Kalmar kommun instämmer i allt väsentligt i de utgångspunkter, planeringsförutsättningar, analyser och åtgärdsförslag som redovisas i kapitel 4, 5 och 6 i planförslaget. Däremot gör kommunen på några punkter en annan bedömning av vilka åtgärder som bör prioriteras för de aktuella stråken (kapitel 6). Det innebär att kommunen inte kan tillstyrka vissa av de formuleringar kring ekonomisk fördelning som redovisas i avsnittet om medfinansiering (kapitel 7). En punktvis redovisning av kommunens synpunkter följer nedan. -Trafiken på Kalmar flygplats erbjuder den kortaste restiden från regionen till Stockholm/ Mälardalen och ger dessutom möjlighet till vidare koppling till internationella destinationer. Det är därför viktigt från regional synpunkt att verksamheten vid Kalmar flygplats kan bibehållas och även utvecklas. Förslaget att avsätta medel till investeringar på Kalmar flygplats är därför mycket positivt. Lika viktigt är att nivån på bidraget till drift och underhåll på flygplatsen upprätthålls på nuvarande nivå från 2012 och framåt när ansvaret förs över från nationell till regional nivå. Transportstyrelsen har ändrat sin tolkning av bestämmelserna så att bidrag till drift av länets flygplatser ur den regionala ramen nu är möjligt (enligt tel 8/9-09 Anders Torbrand). För närvarande är det 16 flygplatser som har att dela på 40,5 miljoner/år. Fördelningsprinciper är inte fastlagda. Ändringen innebär att nya ställningstaganden måste göras inför kommande revidering. -Åtgärder för att klara den besvärliga trafiksituationen med tung genomfartstrafik genom Rockneby finns med i planförslaget vilket är glädjande. Detsamma gäller insatser för vattenskydd utmed väg 520 på sträckan mellan Tvärskog och Runtorp, som dock i första hand borde finansieras genom den nationella planen. -Kalmar kommun ställer sig positivt till den föreslagna modellen för medfinansiering av nationella objekt som går ut på att i första hand nyttja EU-medel och därefter medel från den regionala planeringsramen. Det är ett viktigt led i strävan att använda de medel som är avsatta för transportinfrastruktur där de ger störst effekt i förhållande till de styrande Noteras inför förhandlingar med Banverket och Vägverket 10(39)

11 regionala målen. Däremot kan kommunen i nuvarande läge inte acceptera en ökad medfinansiering genom kommunala skattemedel. -Lokal medfinansiering på mellan 50 och 80 % föreslås för utbyggnad av gång- och cykelvägnäten i anslutning till det statliga vägnätet. Kalmar kommun ställer sig tveksamt till om några objekt kommer till utförande med så låg statlig medfinansiering som %. Ska planens grundläggande intentioner om en ökad gång- och cykeltrafik kunna uppnås behövs sannolikt en jämnt delad finansiering mellan kommun och stat. Flera av de investeringar i gång- och cykelvägnätet som föreslås ske i kommunen borde dessutom åtminstone kunna medfinansieras inom ramen för den nationella planen (se ovan). -I planförslaget föreslås även medfinansiering till åtgärder på järnväg samt nationella vägar (E22 och riksväg 40). Kapaciteten på Kust till kustbanan mellan Kalmar och Alvesta har avgörande betydelse för persontrafiken från södra delen av länet till Öresundsregionen. En snabb och tillförlitlig trafik på sträckan Kalmar Växjö är också en grundförutsättning för att verksamheten vid Linnéuniversitetet ska fungera på bästa sätt från kommande årsskifte. Behoven av förbättrad kapacitet på banan är väldokumenterade. På initiativ av regionförbundet pågår för närvarande en förstudie i syfte att undersöka förutsättningarna att etablera kring fyra nya mötesstationer av vilka två (preliminärt Trekanten och Örsjö) ligger i Kalmar län. Resultat av studien kan förväntas sommaren I planförslaget finns medfinansiering av båda mötesstationerna med i ramalternativet, vilket är positivt. Behoven av standardförbättringar på Stångådals- och Tjustbanorna är också stora, även om de för Stångådalsbanan i dagsläget inte är lika väl analyserade och dokumenterade som i de övriga två fallen. Underlaget för beslut om åtgärder och därmed fördelning av medel är därför inte likvärdigt. Därför känns det principiellt fel att som i planförslaget ange specificerade belopp för de olika Jfr synpunkter från Mönsterås Tjustbanan är väl utredd, men studier finns även på Stångådalsbanan. Insatser på banorna ska ske i samråd med Banverket 11(39)

12 medfinansieringsobjekten. -Kalmar kommun föreslår att medfinansiering av nationella objekt tills vidare behandlas som en gemensam pott om 190 Mkr utan inbördes fördelning mellan de aktuella objekten. Inför de kommande förhandlingarna med Banverket respektive Vägverket borde det dessutom vara en fördel att behandla allt som en pott för att inte på förhand binda upp hur stor medfinansiering länet är berett att bidra med. Allt eftersom överenskommelser nås med de båda trafikverken kan beslut om fördelning av medel från potten tas i regionförbundets styrelse. Beredning bör kunna ske i den tjänstemannagrupp där samtliga kommuner i länet är representerade. En modell för medfinansiering enligt ovan har även den fördelen att den blir mer flexibel och därmed snabbare kan svara upp mot förändrade behov. Däremot kan Kalmar kommun utifrån det beslutsunderlag som lämnats för samråd inte acceptera den mer statiska modell till fördelning mellan medfinansieringsobjekten som anges i planförslaget. -Avslutningsvis finner kommunen det något anmärkningsvärt att medel reserveras i planförslaget för större objekt trots att det inte täcker hela den uppskattade kostnaden. Erfarenheten från utbyggnaderna av riksväg 34 Stora Aby Glahytt samt riksväg 23/34 Förbi Målilla och de låsningar de medfört i form av kostnadsmässiga fördyringar borde resultera i en återhållsamhet beträffande objekt som ska finansieras under mer än en planperiod. Nybro kommun Kust till kustbanan: den mest angelägna frågan för närvarande är ökning av kapaciteten på Kust till kustbanan på sträckan Kalmar Alvesta. Projekten har också stor betydelse för södra Kalmar län. Kommunen tillstyrker att projekten mötesspår är prioriterade. Trafikplats Glasporten, planskild korsning riksväg 25/väg558: Projektet har lämnats utanför i förslaget. Vi betraktar korsningen som den kanske största trafikfällan på vår kommuns vägar. Mycket Noteras inför revideringen av planförslaget. Noteras inför revideringen av planförslaget samt efter avstämning med trafikverken Att ta med delar av objekt i slutet av planperioden anger vilket objekt som just nu anses viktigast, Det kommer alltid att finnas objekt som kan behövas finansieras över två planperioder Det ekonomiska utrymmet är begränsat och det enda nya större 12(39)

13 tung trafik passerar korsningen, ofta svårt att komma ut på riksväg 25 på grund av tät trafik. Kommunen planerar för ytterligare verksamheter i anslutning till korsningen, trafikproblemen kommer att öka. Kommunen är medveten om att viss medfinansiering från kommunen är nödvändig - kommunen anser att projektet måste rymmas i planen. Väg 120, Örsjö Emmaboda -Tingsryd Kommunen har samrått med företag, främst lastbilsåkerier, om deras syn på planeringen Det har framkommit att allra största delen av den tunga trafiken nyttjar väg 120 vid färd till och från Karlshamn och södra Skåne. Lastbilstrafiken från Kalmar till Karlshamn väljer således inte väg E 22. Nu pågår breddning av vägen med ca 1 m på en sträcka på ungefär 10 km (kostnad drygt 30 Mkr) i Kronobergs län. Nybro kn anser motsvarande förbättring bör göras på sträckan Långasjö i Emmaboda kn till Rävemåla i Tingsryds kn - ca 40 Mkr varav ca hälften i vårt län. objekt som är med i planen är att påbörja Glömminge på Öland. I nivå +25% har vi tagit med rv 35, som vi bedömer är viktigare än övriga stora objekt. God framkomlighet prioriteras längs ett antal huvudvägar och är med nuvarande tilldelning av medel inte möjlig att uppnå på flera alternativa vägar i samma stråk. Den tunga trafiken bör styras till de vägar som har god framkomlighet och trafiksäkerhet. Emmaboda kommun Två stora projekt som berör Emmaboda är med i den nationella planen och dessa utgår vi ifrån inte påverkas av de prioriteringar som nu ska göras. Det är oerhört väsentligt att dessa slutförs enligt plan. Av de större projekt som inte ryms inom förslaget till plan vill vi särskilt föra fram två angelägna förbättringar: Väg 120 Örsjö Rävemåla Väg 120 förbättras nu på sträckan Rävemåla Tingsryd (Kronoberg). Många tunga transporter väljer denna väg från Kalmar/Nybro till Skåne. Vägen är ett av kommunens viktigaste objekt för det lokala näringslivet, till exempel ITT Water&Wastewater och Emmaboda Glas. Den nivå som nu Kronoberg förbättrar sin del av sträckan bör bli riktmärke för vårt läns investeringar på vägen. Väg 25 Eriksmåla Hovmanstorp Upprustningen av väg 25 bör snarast utvidgas till att även gälla sträckan Eriksmåla - Hovmantorp med förbifart Lessebo. Det är regionens viktigaste livsnerv, viktig för såväl den ökande turistströmmen som yrkestrafik och Se kommentar ovan, under Nybro kommun Väg 25 är nationell väg synpunkten förs över till remissvar för nationella planen 13(39)

14 pendling mellan Kalmar och Växjö. Väg 500 Vissefjärda-Eringsboda Vägavsnittet brukas av det lokala näringslivet och särskilt ett sågverk med tunga transporter. Vägen bör förbättras till en nivå som klarar den belastning som den har idag. Det ekonomiska utrymmet är begränsat och andra objekt bedöms som mer angelägna. I Emmaboda kommun ser vi det som högst angeläget att det blir den större ramen (+25%) som kommer regionen till del. I övrigt har kommunen inget att erinra mot de remitterade förslagen. Torsås kommun Det system som idag råder i Sverige med olika typer av förskotteringar och medfinansieringar av det som egentligen är statens ansvar är ett system som kraftigt missgynnar landsbygd och glesbygd. Torsås anser att hela Sverige bör få möjlighet att leva inte bara storstadsområden. Det finns ingen rimlighet i nuvarande system då de områden som mest behöver en bättre infrastruktur är de områden som har minst pengar och således de som inte kan få någon hjälp, eftersom nuvarande system innebär att endast de regioner som redan har mycket resurser kan få ännu mer. Torsås vill på detta sätt å det kraftigaste protestera mot det nuvarande systemet. Borgholms kommun De objekt inom Borgholms kommun som finns medtagna i transportplanen föreslås samtliga, oavsett storlek på ramen, innebära kommunal medfinansiering för att komma till utförande. Medfinansiering kan vara acceptabelt för objekt som ingår i någon form av kommunal eller privat nyexploatering men att objekt som innebär trafiksäkerhetsåtgärder och eller miljöförbättringar på det allmänna vägnätet där Vägverket är väghållare skall vara beroende på kommunal medfinansiering anser vi vara feltänk. Medfinansiering av objekt knutna till det statliga vägnätet missgynnar små kommuner i konkurrens med större kommuner som har goda ekonomiska förutsättningar för medfinansiering. Borgholms kommuns vägnät är förhållandevis bra med tanke på kommunens normala Beslut om medfinansiering i den regionala planen har tagits politiskt i Regionförbundets styrelse.synpnkten noteras inför kommande revidering 14(39)

15 invånarantal. Att kommunen skall vara med och finansiera den vägstandard som dimensioneras för sommartrafiken gör att små kommuner, vilket ofta turistkommuner är, kommer att få omdisponera medel från den kommunala kärnverksamheten till de allmänna vägarna, vilket inte kan anses rimligt. Grad av medfinansiering, om detta skall vara ett måste för att få objekt utförda, bör ställas i relation till för vem och vilken nytta åtgärden innebär. Utöver de objekt som redovisas i planen är det kommunens uppfattning att den dessutom ska innehålla följande objekt: -Det är av stor vikt att väg 136 kommer med i planen. På Ekerum Golf & Resort kommer det att enligt pågående detaljplan nyuppföras c:a 300 bostäder till en beräknad kostnad av 800 till 900 Mkr. En investering i denna storlek är av stor regional betydelse och skall därför finnas med i den regionala planen med finansiering ur den regionala potten. - Vägverket har i en förstudie av väg 136 Ölandsbron till Borgholm konstaterat att en utbyggnad av väg 136 med tillhörande separerad GC-väg är av stort behov. Att då i planen föreslå att kommunen skall medfinansiera en separerad GC-väg med 80 % stämmer inte med Vägverkets säkerhetstänkande. - Fyr till Fyr, Borgholm-kommungränsen, 20 km, 20 Mkr bör istället vara Gc, Borgholm- Rälla, 10 km, med en kostnad på ca 15 Mkr. Detta objekt kan kompletteras med Väg 136 Rälla-Borgholm Mitträcke, 30 Mkr. Väg 136 Rälla-Borgholm GC+mitträcke, 40 Mkr kan då utgå. - Objektet Gc-väg i Löttorp 2 Mkr bör komma in i det röda fältet med 50% medfinansiering. Små medel ger en avsevärd höjning av trafiksäkerheten och miljö-förbättring då planerad sträckning ger ett alternativ till det trafikerade vägen I planen saknas satsning på turismen genom att skapa attraktiva ny rastplatser utmed väg Väg 136 bör prioriteras högre när det gäller tilldelning i planen samt att projekten kommer i Regeringen anger exploateringsvinster som exempel på skäl för medfinansiering från exploatören. Denna exploatering kan jämföras med t.ex. Arla- och IKEA etableringen som är exempel på kommunal medfinasiering av infrastruktur inom vårt eget län Glömming på väg 136 är inlagd så tidigt som det är ekonomiskt möjligt. 15(39)

16 ett tidigt skede i planperioden med beaktande av den intensiva turisttrafiken och olycksstatistiken. För Borgholms kommun är det även av stor vikt att kollektivtrafiken på väg 136 och 137 gynnas i planen så att restiden kan förkortas. Mörbylånga kommun KSAU beslutar att anta nedanstående yttrande samt -kräver att förbifart Glömminge tidigareläggs, samt att projektet drivs med statliga medel -vad gäller förbifart Färjestaden har kommunen bekostat en förstudie vilket förutsätter att förbifarten prioriteras i planperioden Yttrande Kalmar län har en större ökning av turismen är landet i övrigt. Detta tillsammans med turismen som framtidsbransch bör användas som argument för att öka anslagen till Kalmar län. -Förbifart Glömminge: det enda större objekt i den gamla planen som inte byggts; objektet bör tidigareläggas och finansieras fullt ut i förslaget till ny plan. -Förbifart Färjestaden: KS i Mörbylånga har i ök med Vv beslutat att finansiera förstudie o ch vägutredning, medel för fortsatt projektering bör finnas under planperioden, dvs Arbetsplan och Bygghandling. Uppskattad kostn 5-10 Mkr Mindre objekt och medfinansiering Förslaget bygger på en stor andel kommunal medfinansiering, totalt 353 Mkr, enl. bil 1. Mörbylångas yttrande redovisar en ungefärlig excelkalkyl som visar fördelning på länets 12 kommuner av förslagen i länsplanen, för mindre åtgärder + GC-åtgärder som är knutna till en specifik kommun: Tabellerna redovisar: Tabell 1: Medel ur Regionala planen Mkr Tabell 2: Kommunal medfinansiering Mkr Tabell 3: Kommunal medfinansiering % Nivå 25 % av ramen (rött i länsplanen) Kommun Plan Kn % Busshållplatser på 136 och 137 finns med i planförslaget Medel saknas tidigare i planperioden Förbifarten är kalkylerad till 108 mkr och ryms inte inom den ekonomiska ramen De första fem åren är uppbundna av påbörjade objekt. Glömminge är inlagd så tidigt som det är ekonomiskt möjligt Se ovan 16(39)

17 Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Summa: Nivå enligt ramen (gult i länsplanen) Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Summa: Nivå +25 % av ramen (grönt i länsplanen) Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås (39)

18 Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Summa: Att det skiljer mellan kommunerna beror på vilka objekt kommunerna lämnat önskemål om och att vägobjekt ger större del från Reg.plan och GC-objekt kräver mer medfinansiering. -Summeringen verkar inte vara i samma storleksordning som den summa kommunal medfinansiering som anges under pkt Varför? Korrekt iakttagelse Totalbeloppen ska vara, under förutsättning att all gc-väg för turism medfinansieras av kommunen Nivå Plan Kommun Röd Gul Grön Cykelturismen utgör följande Nivå Plan Medfinans Röd 0 0 Gul Grön Är denna stora andel medfinansiering överhuvudtaget möjlig? Är den förankrad i kommunerna och i budgetar, finns avtal med exploatörer? Det måste väl finnas någon substans bakom det som står i planen? Summorna i Bilaga 1 och bör stämma överens. -Det känns även som om de mindre kommunerna med liten ekonomisk styrka missgynnas i förslaget med avseende på ovanstående åtgärder. - Vad händer med lagt förslag om i planen angiven medfinansiering inte infrias? - Är det då de objekt som medfinansieras som Vi förväntar oss att kommunerna i sina remissvar svarar på förslagen till medfinansiering. Öland påförs relativt stor andel medfinansiering om principen ska vara att planen tar 20 % av cykelvägar för turism. I det slutliga planförslaget bör denna fråga vara förankrad inom länet. I det slutliga planförslaget ska det framgå hur pengarna ska användas utifall att medfinansieringen inte 18(39)

19 prioriteras eller vad händer? - Vad händer med de medel vi erbjudit till finansiering av Nationella objekt och järnvägar. Finns avtal? Om inte nationella pengar skjuts till vad händer då med dom regionala medlen. -Borde inte planen redovisa hur vi tänker hanterar dessa frågor? Saknas generellt -Länsplanen bör även täcka in Rastplatser längs de regionala vägarna (fanns med i förra planomgången). Gäller främst turismintensiva delar, dvs Kalmar/Öland, Glasriket och Astrid Lindgrens värld. För Öland, se nedan. - För att stimulera kommunerna till fortsatt trafiksäkerhetsarbete i nollvisionens anda bör en bidragspott för Ts-åtgärder finnas med (liksom i tidigare planer) - används till GCutbyggnader. Objekt som saknas på Öland: (kostnader enl. Vägverket) Ny rastplats på Norra Öland kostnad ca 5 Mkr saknas i Borgholm. Ny rastplast på Södra Öland kostnad ca 5 Mkr saknas i Mörbylånga. Ombyggnad/utveckling av befintliga rastplatser, bla trafiksäkerhetsåtgärder, kostnad ca 15 Mkr. En gemensam pott för länet under Alla kommuner bör finnas. Gc-väg Röhälla Glömminge, 4 km, 4 Mkr saknas i objektlistan för Mörbylånga (förslag har lämnats ), mycket viktigt att det finns med då Vägverkets etapp 2 för gc-vägen från Ölandsbron till Borgholm slutar i Röhällakrysset. Denna del bör vara etapp 3 och bör vara med i planen. Övriga objekt för gcvägen Röhälla-Borghom ligger inom ramen Lv136 genom Köpingsvik, korsningsåtgärder + gc, 2 Mkr. Objektet bör finnas med som ett objekt i planen, men inte prioriteras i detta läge Objekt som behöver justeras BORGHOLM: Väg 136, delen Kommungränsen Borgholm bör innehålla följande objekt då delen Rälla St Rör pga tänkt exploatering innehåller både gc- och kommer till stånd. Synpunkterna noteras inför kommande revidering Synpunkterna noteras inför kommande revidering 19(39)

20 korsningsåtgärder: -Objektet Fyr till Fyr, Borgholm kommungränsen, 20 km, 20 Mkr bör istället vara: GC Borgholm-Rälla, 10 km, kostnad ca 15 Mkr -Objektet Väg 136 Rälla-Borgholm GC + mitträcke, 40 Mkr bör istället vara: Väg 136 Rälla-Borgholm mitträcke, 30 Mkr MÖRBYLÅNGA: Objektet Fyr till Fyr, kommungränsen -Glömminge, 4 km, 4 Mkr bör istället vara: GC Kommungräns-Glömminge, 4 km, med en kostnad på ca 6 Mkr Länsstyrelsen i Kalmar län Förutsättningar och utgångspunkter Kalmar län präglas av ett vikande befolkningsunderlag, har en relativt gles befolkningsstruktur samt en relativt hög andel sysselsatta inom mindre tillverkningsindustri, ett antal större industrier samt skogs- och jordbruk. Länet hade sin högsta folkmängd år Länet är ett betydande, och växande turistlän. Länets relativt perifera läge, långt till storstadsregionerna, har länge präglat utvecklingen. Goda kommunikationer med storstadsregioner och internationell marknad är därför nödvändiga för möjligheten att skapa en diversifierad och attraktiv arbetsmarknad, högre utbildning m.m. Goda boendemiljöer men svagt utvecklad transportinfrastruktur kännetecknar länet. Länet har tydliga och seriösa miljömål med bl.a målet om en fossilbränlsefri region för att därigenom bidra till de gemensamma ansträngningarna att minska utsläppen av växthusgaser. Hamnarna är viktiga för såväl regionens egna näringsliv som för utrikeshandeln, framför allt med de nya marknaderna på andra sidan Östersjön. Utvecklingen av hamnarnas verksamheter hämmas till stor del av att den landbaserade infrastrukturen är starkt eftersatt. Till länets största hamn, tillika hamn med persontrafik till/från Gotland, går inga persontransporter med tåg. 20(39)

21 Länet får, om transportstyrelsens förslag går igenom, inga flygplatser av riksintresse. Ett effektivt flyg är nödvändigt för regionens näringsliv. Idag saknas helt lunchflyg samt lördagsflyg mellan Kalmar Stockholm vilket innebär att man vid endast korta möten i huvudstaden måste avsätta en hel dag. Järnvägarna till grannlänen och möjligheterna att ta sig ut till södra stambanan, till en eventuell framtida europakorridor för vidare kontakter mot kontinenten samt stockholmsområdet är av stor strategisk betydelse för länets utveckling. Avsaknaden av en kustjärnväg gör att om man idag vill åka tåg mellan länets två största orter, de 14 milen mellan Kalmar och Västervik tvingas man lämna länet och åka västerut till Alvesta, norrut till Linköping för att sedan vända söderut igen till Västervik. En sträcka på över 30 mil. Längs Kalmar läns kust finns heller ingen motorväg. Standarden på E22 är generellt låg vilket också ger låg genomsnittlig hastighet och låg trafiksäkerhet. Den regionala transportplanen Delar, knappt 200 Mkr, av de 793 Mkr som länet föreslås få i ram kommer att användas till investeringar i de större vägar och järnvägar som omfattas av den nationella planen eftersom behovet är stort och de nationella satsningarna på dessa vägar avsevärt för små. Dessa 200 miljoner borde dock självklart staten ersätta genom att skjuta till motsvarande belopp till regionen. -Angreppssättet att analysera transportsystemet i regionen i termer av stråk, där såväl målpunkter (innanför och utanför regionen) som funktioner och nuvarande standard beskrivs gör att brister och nödvändiga satsningar i transportsystemet tydliggörs på ett bra sätt. -Länsstyrelsen i Kalmar län delar bedömningen av de tre grundläggande prioriteringar som gjorts. Dessa är: --Snabbare och säkrare trafik på de viktiga vägarna och järnvägarna genom länet. Här skjuter regionen även till pengar från den regionala potten för att medfinansiera statliga Synpunkten förs även över till svar på nationell plan. 21(39)

22 åtaganden eftersom de inte bedöms tillräckliga. --Öka tillgänglighet och attraktivitet för kollektiva transporter genom utveckling av strategiska punkter för kollektivtrafik, förbättrade gång- och cykelvägar, satsningar på ökad samordning mellan bebyggelse-, verksamhets-, trafik- och kollektivtrafikplanering. --Attitydpåverkan för att få fler att använda fossilbränslefria transportmedel. Länsstyrelsen delar bedömningen att föreslagen fördelning mellan olika åtgärder är rimlig. Det bör särskilt noteras att regionen tvingas tillföra 200 mkr till objekt som omfattas av den nationella planen. Regionala medel används för att öka kapaciteten på kust-kustbanan eftersom medel saknas för detta i den nationella planen. För detta bör regionen kompenseras. En viktig strategisk fråga är att snabbt kunna ta sig till/från länet ut till södra stambanan och en ev. framtida europabana för vidare resa mot storstadsregioner och kontinenten. Mot denna bakgrund är investeringar i de delar av kustkustbanan som ligger utanför länet, t.ex. vid Alvesta station också mycket viktiga. Med tanke på framtida stationslägen för ett ev. snabbtåg/europabana från Stockholm kontinenten måste vikten av järnvägskontakterna till Nässjö och Linköping också framhållas. Ett framtida snabbtåg kanske inte får mer än ett stationsläge i Småland och då bör länet ha handlingsberedskap även för andra möjligheter än bara Alvesta. Vidare anser Länsstyrelsen att satsningar med regionala medel för att om möjligt påskynda viktiga åtgärder längs stråk där den nationella planen idag inte prioriterar åtgärder tyvärr är nödvändiga. Länsstyrelsen i Kalmar län anser dock att det enda rimliga är att finansieringen av dessa åtgärder fullt ut ryms i den nationella planen. Planen lyfter fram hamnarnas betydelse för länet och då särskilt genom att belysa behoven för den landbaserade infrastrukturen. I ambitionerna att öka möjligheterna för godstransporter till/från hamnar och större industrier lyfts behovet av järnvägssatsningar Synpunkten noteras inför kommande revidering. Synpunkten noteras inför kommande revidering. 22(39)

23 fram. De föreslagna investeringsmedlen motsvarar dock inte investeringsbehoven. Återigen vill Länsstyrelsen framhålla vikten av att återskapa möjligheterna för persontrafik med tåg till länets största hamn och att därmed länka persontrafiken med färja till/från Gotland med resten av järnvägsnätet. Planens ambitioner om snabba kollektivtrafikstråk mellan större orter och goda cykelvägar till, och pendelparkeringar vid, strategiska knutpunkter/hållplatser är viktiga led i att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Med tanke på det långa tidsperspektivet från planering till byggstart vill Länsstyrelsen framhålla vikten av god planeringsberedskap. Att tidigt påbörja förstudier av möjliga objekt medför också att man tidigt kan identifiera viktiga frågor, eventuella hinder samt kartlägga eventuella särskilda utredningsbehov för ett objekt. Påbörjad och tidig planläggning är också positiv i det att det kan underlätta kommunernas översikts- och detaljplanering vilket gynnar den ökade samordning mellan olika planeringsformer (infrastrukturplanering resp. kommunal fysisk planering enligt PBL samt miljöbalksrelaterade frågor såsom tillstånd och dispenser m.m.) som eftersträvas. I dessa planeringsskeden/diskussioner vill länsstyrelsen vara aktiv samrådspart. Kommunernas medfinansiering av vissa mindre objekt i den regionala planen är ett sätt att dryga ut pengarna i den regionala potten. På samma sätt som länet inte vill att storstadsregionerna ska kunna köpa sig före vad gäller investeringar genom medfinansiering vore det olyckligt om större kommuner kan använda medfinansiering som ett medel att köpa sig före då det gäller de regionala investeringarna. Länsstyrelsen anser det dock fullt rimligt med kommunal medfinansiering i projekt som i första hand gynnar kommunens utveckling såsom gång- och cykelvägar. Slutligen: Länsstyrelsen i Kalmar län konstaterar att 793 miljoner kronor inte på långt när är tillräckligt för länets behov, då planen sträcker sig över 12 år, då 200 mkr binds upp i (nödvändiga) investeringar som 23(39)

24 borde finansieras i den nationella planen och då ytterligare en stor del av pengarna redan är bundna i pågående projekt. Avsevärt mer medel behövs för att möta de regionala behoven som identifierats och den höga ambitionsnivå som finns vad gäller miljö, tillgänglighet, näringslivsutveckling och trafiksäkerhet i länet. Trafikverken (Banverket, Vägverket, sjöfartsverket, Transportstyrelsen) Trafikverken har valt att lämna ett gemensamt yttrande över Regionförbundet i Kalmar läns förslag till länsplan. Planförslaget som helhet Stråken ger i flera fall en alltför förenklad bild av för länet viktiga transportfunktioner och redovisningen blir därför svåröverskådlig. Ett exempel på detta är Östgötastråket som omfattar två funktionellt olika delar av länets förbindelse mot Östergötland. Samtidigt saknas en diskussion om alternativa vägar till rv 34 på södra delen av stråket. Vidare är Höglandsstråket på kartan ritat via väg 129, medan det i texten refererar till väg 47. Även i detta fall skulle det vara bättre att beskriva det som två stråk, Västervik Jönköping respektive Oskarshamn Jönköping. Det regionala målet att minska antalet lokala arbetsmarknadsregioner från fem till två beskrivs som ett mycket viktigt mål. Detta kräver kraftfulla satsningar i de stråk som är viktiga för arbetspendling på längre sträckor bland annat på delar av vägarna 136, 34 och 47. Dessa åtgärder har i stor utsträckning inte inrymts i planförslaget som istället har en tyngdpunkt i lokala önskemål som kopplas till stråken för att de ligger i närheten, men har ringa koppling till stråkets funktion. Synpunkterna noteras inför kommande revidering. Länets ram uppfattar vi som mycket begränsade då 25 % går till objekt beslutade i den nuvarande planen. Trots de begränsade medlen är det många behov som ska inrymmas. Regionförbundet har under hela tiden arbetat nära länets kommuner. Dessa har goda möjligheter att själv bedöma sina behov och även för kommunerna har möjligheten till pendling varit en väsentlig fråga. Inför revidering av planen kommer möjligheten till effektivare åtgärder att övervägas, enligt trafikverkens påpekande, för att underlätta 24(39)

25 Vägverkets bedömning är att det inte räcker att stärka kollektivtrafiken genom förbättrade busshållplatser med mera, utan att även vägarna måste förbättras, så att de erbjuder säker framkomlighet för pendlare. Detta är särskilt viktigt i de stråk som kan binda samman och förena befintliga arbetsmarknadsregioner. Planen har en intressant utformning. Dess redovisning av satsningar per åtgärdstyp, per stråk och enligt fyrstegsprincipen bidrar på ett positivt sätt till en ökad förståelse av vad planen innebär. Den ekonomiska redovisningen av planförslaget på sidan 41, måste emellertid förtydligas så att de större åtgärderna, så kallade namngivna objekt, specificeras. Den detaljerade uppdelningen av potterna per år ger låg flexibilitet i genomförandet. Det är därför önskvärt att de redovisas i flerårsintervall så att större flexibilitet skapas mellan åren. Namngivna vägprojekt Den pågående utbyggnaden av väg 34 Glahytt Stora Aby är högt prioriterad i planen och tar ett stort utrymme under de första åren. Medel för objektet är i planen utlagda på något fler år än den faktiska byggtiden, men avvikelsen är inte större än att den bedöms kunna hanteras i budgetarbetet. I planen anges att objektet ökat väsentligt sedan föregående plan. Huvuddelen av kostnadsökningen är den ökning av vägbyggnadskostnaden som drabbat alla infrastrukturåtgärder, då branschindex ökat med cirka 35 %. En mindre del beror på den utökning och standardhöjning av objektet som tidigare överenskommits med Regionförbundet. I slutet av planperioden finns en start av väg 136 förbi Glömminge, som dock inte överensstämmer med framtaget planeringsunderlag. Då vägutredning ännu inte har genomförts finns det ett betydande osäkerhetsintervall för objektkostnaden. Den arbetspendling. Trafikverken bör precisera vilka lokala önskemål som har ringa koppling till stråkets funktion som man avser. Regionen har prioriterat att ramen ska innefatta strategiskt placerade knutpunktshållplatser samt cykelvägar som stödjer tillgängligheten till dessa, då vi bedömer att väldigt många har som mest 5 km dit. Därutöver ingår pendlarparkeringar i planen. Synpunkterna noteras inför kommande revidering. Synpunkterna noteras inför kommande revidering. Något annat val har inte getts regionen. Objektet, som är beslutat i tidigare planeringsomgång och redan påbörjat, låser upp ca 25 % av länets ram för perioden och får därmed stor begränsande påverkan på hela planens innehåll och utformning. Regionen menar att det måste finnas flera möjligheter för hur vägar vid Glömminge ska utformas och därmed olika alternativa kostnader. 25(39)