Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 En plan för utvecklad redovisning 15 juni 2012

2 Sida: 2 av 20

3 Sida: 3 av 20 Dnr: Datum: Återrapportering enligt uppdraget för Arbetsförmedlingen ska senast den 15 juni 2012 redovisa vilka åtgärder myndigheten planerar att vidta för att utveckla redovisningen av hur förvaltningsanslaget används, kostnadseffektiviteten och kopplingen mellan utgiftsutvecklingen på förvaltningsanslaget och Arbetsförmedlingens sakanslag. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Mattias Westerlund. I den slutliga handläggningen har chefen för Ekonomiavdelningen Karin Leth, biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren och chefen för Ledningsstaben Christina Storm-Wiklander deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Mattias Westerlund

4 Sida: 4 av 20 Innehållsförteckning... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 5 Utvecklad redovisning av hur förvaltningsanslaget används... 5 Kopplingen mellan förvaltnings- och sakanslag... 5 Kostnadseffektivitet... 6 Slutsatser Inledning...7 Utvecklad redovisning av hur förvaltningsanslaget används... 8 Genomförd utveckling... 8 Viktiga prestationer... 8 Tidmätning... 9 Kalkylmodell... 9 Plan för fortsatt utveckling... 9 Förbättrad tidmätning... 9 Förstudie tidredovisning...10 Utvecklad redovisningsplan...10 Kompletterande volym och kvalitetsmått Utvecklad redovisning av arbetsgivarkontakter Kopplingen mellan förvaltnings- och sakanslag Genomförd utveckling...12 Fördelningsmodellen...12 Handläggartäthet...12 Plan för fortsatt utveckling...12 Enskilda kundkontakter och programvolymer...12 Uppföljning av handläggartätheten...15 Kostnadseffektivitet...16 Genomförd utveckling...16 Plan för fortsatt utveckling...17 Samhällsekonomiska nyttokalkyler...17 Kontorens effektivitet...17 Produktivitet...17 Slutsatser...18

5 Sida: 5 av 20 Sammanfattning Arbetsförmedlingen ska enligt regeringens beslut om Regleringsbrev för 2012, senast den 15 juni 2012 redovisa. I denna plan ska myndigheten redovisa vilka åtgärder myndigheten planerar att vidta för att utveckla redovisningen av hur förvaltningsanslaget används, kostnadseffektiviteten och kopplingen mellan utgiftsutvecklingen på förvaltningsanslaget och Arbetsförmedlingens sakanslag. Utvecklad redovisning av hur förvaltningsanslaget används Arbetsförmedlingen har de senaste åren utvecklat redovisningen av viktiga prestationer i årsredovisningen. Under 2010 identifierades kundmötet som en av Arbetsförmedlingens väsentligaste prestationer. Under 2011 byttes prestationen kundmöte ut mot kundkontakt. För att få en säkrare uppskattning i beräknad tidsåtgång för kundkontakter genomfördes en tidmätning under Under 2011 utvecklades även kalkylmodellen för att beräkna kostnaderna för kundkontakter. Arbetsförmedlingen planerar att fortsätta utveckla redovisningen av de viktigare prestationerna. Motsvarande tidmätningsenkät som genomfördes 2011 kommer att genomföras under hösten 2012 i en något utökad form. Som alternativ till tidmätningsenkäterna har Arbetsförmedlingen under våren 2012 startat en förstudie för att kartlägga förutsättningarna för en löpande tidredovisning. Studien ska visa om en fullskalig tidredovisning är en effektiv metod för att fastställa kostnader för viktiga prestationer. Under 2012 genomförs en översyn av redovisningsplanen i syfte att bland annat ta fram en kodstruktur som bättre fångar de direkta kostnaderna kopplade till Arbetsförmedlingens prestationer. Arbetsförmedlingen har för avsikt att redovisa kompletterande volym och kvalitetsmått i årsredovisningen för att förbättra prestationsredovisningen. För att utveckla redovisningen ser Arbetsförmedlingen över möjligheterna att komplettera med information om t ex antalet arbetsgivarkontakter, marknadsandelen eller andel nöjda arbetsgivare. Analysen i årsredovisningen kommer att förbättras både avseende kopplingen till kvalitetsmått och relationen mellan kompletterande prestationer och kundkontakter. Kopplingen mellan förvaltnings- och sakanslag I budgetunderlaget har behovet av förvaltningsmedel tidigare beräknats med utgångspunkt i kriterierna i myndighetens interna modeller för resursfördelning. I budgetunderlaget för användes en ny modell baserad på nyckeltal för handläggartäthet i olika program/sökandegrupper.

6 Sida: 6 av 20 Arbetsförmedlingen har för avsikt att fördjupa resultatredovisningen för fem prioriterade grupper avseende förvaltningskostnader samt ersättning till enskilda och anordnare på programanslagen. Det pågår ett arbete för att ta fram lämpliga mått för att analysera kostnads-, volym- och kvalitetsutvecklingen. Arbetsförmedlingen kommer att följa upp handläggartätheten i garantierna. Kostnadseffektivitet Riksrevisionen (2012:9) har nyligen studerat arbetsförmedlingskontorens relativa tekniska effektivitet. Resultaten pekar på att antalet tillsättningar till jobb eller utbildning skulle under perioden kunnat öka med 7-10 procent om de kontor som inte når upp till produktionsfronten arbetade på annorlunda sätt. Arbetsförmedlingen kommer att påbörja arbetet med att analysera orsakerna till effektivitetsskillnaderna mellan förmedlingskontor. Med en utvecklad redovisningsplan och en mer systematisk uppföljning av all arbetstid skapas nya förutsättningar för Arbetsförmedlingen att göra analyser av produktiviteten, förutsatt att fullskalig tidredovisning införs. Arbetsförmedlingen har tidigare gjort förenklade samhällekonomiska kostnadsnyttokalkyler för vissa program. Det finns planer på att göra en översyn och vidareutveckling av dessa kalkyler. Slutsatser - Arbetsförmedlingen har identifierat följande faktorer för att utveckla redovisningen: Förbättrad tidmätning Utvecklad redovisningsplan Kompletterande volym och kvalitetsmått Utvecklad redovisning av arbetsgivarkontakter Enskilda kundkontakter och programvolymer Uppföljning av handläggartätheten Produktivitet Samhällsekonomiska nyttokalkyler Kontorens effektivitet

7 Sida: 7 av 20 Inledning Arbetsförmedlingen ska enligt regeringens beslut om Regleringsbrev för 2012, senast den 15 juni 2012 redovisa. I denna plan ska myndigheten redovisa vilka åtgärder myndigheten planerar att vidta för att utveckla redovisningen av hur förvaltningsanslaget används, kostnadseffektiviteten och kopplingen mellan utgiftsutvecklingen på förvaltningsanslaget och Arbetsförmedlingens sakanslag. Under våren har Statskontoret och Riksrevisionen presenterat rapporter som innehåller granskningar av Arbetsförmedlingen. Statskontorets rapport (2012:16) innehåller en kartläggning och analys av hur Arbetsförmedlingen använder sina förvaltningsresurser samt förslag på hur Arbetsförmedlingen kan redovisa prestationer på ett sådant sätt att utvecklingen kan följas över tid. Riksrevisionens rapport (2012:9) innehåller en analys av Arbetsförmedlingens effektivitet utifrån de mål som riksdag och regering fastställt. Arbetsförmedlingen har använt Statskontorets och Riksrevisionens rapporter som underlag i arbetet med att ta fram Plan för utvecklad redovisning.

8 Sida: 8 av 20 Utvecklad redovisning av hur förvaltningsanslaget används Genomförd utveckling Arbetsförmedlingen har de senaste åren utvecklat redovisningen av viktiga prestationer i årsredovisningen. Under 2010 påbörjades utvecklingen för att redovisa hur förvaltningsanslaget används. Arbetsförmedlingen genomför ett stort antal möten och kontakter med kunder för att medverka till att arbetsgivare hittar rätt arbetskraft och att arbetssökande får arbete. Kundkontakter ska bidra till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och får därför anses vara en av Arbetsförmedlingens viktigaste uppgifter. De uppgifter som redovisas i årsredovisningen avser samtliga förvaltningskostnader. Detta inkluderar även förvaltningskostnader som finansieras via andra utgiftsområden och programanslag (t ex kostnader för SIUS och Samarbete med Försäkringskassan). Då tidmätningen enbart riktas till handläggare på arbetsförmedlingskontoren fångas inte den kundtid som finns på huvudkontoret. Kundtiden och därmed produktionstiden blir då underskattad. Viktiga prestationer Under 2010 identifierades kundmötena som en av Arbetsförmedlingens väsentligaste prestationer. Med kundmöten avses såväl möten med arbetsgivare som med arbetssökande. I årsredovisning för 2010 redovisades den del av kundmötena som avser arbetssökande som en total, då Arbetsförmedlingen inte på ett tillförlitligt sätt kunde uppskatta den skillnad som fanns i tidsåtgång för kundmöten för olika sökandegrupper. Under 2011 byttes prestationen kundmöte ut mot kundkontakt. Detta eftersom kundmöte endast mätte den direkta kontakttiden för möte, e-post och telefon, inte tid för förberedelser och efterarbete. Redovisningen omfattade dessutom bara arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd, vilka utgjorde drygt hälften av alla inskrivna arbetssökande. Begreppet kundkontakt avser alla kontakter med arbetsgivare och arbetssökande, tid till förberedelser inför möten, dokumentation efter möten och eventuella resor till och från möten. Begreppen kundtid och produktionstid togs även fram under Kundtid innefattar tiden för själva kundkontakten samt övrigt kundtid. Produktionstid innefattar, förutom kundtiden, all den tid som ägnas åt samverkan med exempelvis kompletterande aktörer, kommuner eller andra myndigheter.

9 Sida: 9 av 20 Tidmätning För att få en säkrare uppskattning i beräknad tidsåtgång för kundkontakter, inklusive förberedelser och efterarbete, genomfördes en tidmätning under Den genomfördes som en webbenkät och riktades till ett slumpmässigt statistiskt urval av medarbetarna i kärnverksamheten. I och med mätningen förbättrades underlaget för att beräkna tidsåtgång och kostnad för kundkontakter med olika sökandegrupper och arbetsgivarkontakter. Kalkylmodell Under 2011 utvecklades kalkylmodellen för att beräkna kundkontakter. Samtliga förvaltningskostnader fördelas proportionellt på Arbetsförmedlingens prestationer. I årsredovisningen har styckkostnaden för kundkontakter beräknats utifrån en genomsnittlig timkostnad. De enskilda mötena med arbetssökande finns även uppdelade på olika sökandegrupper. Plan för fortsatt utveckling Arbetsförmedlingen planerar att fortsätta utveckla redovisningen av de viktigare prestationerna. Utvecklingen kommer att baseras på den verksamhetsindelning som redovisades i årsredovisningen Fokus kommer att läggas på att skapa en tidsserie för att kunna jämföra resultaten mellan åren. Förbättrad tidmätning Motsvarande tidmätningsenkät som genomfördes 2011 kommer att genomföras även under hösten Metoden kommer fortsatt att bygga på en mätvecka för ett statistiskt urval av arbetsförmedlare och specialister. Tidmätningen 2012 kommer t ex att förbättras genom att undersökningen delas upp i två personalgrupper; en grupp för arbetsförmedlare och en grupp för specialister. Detta möjliggör en förfinad fördelning av förvaltningskostnaderna eftersom specialisterna har en högre timkostnad än arbetsförmedlarna. Eventuella åtgärder för en förbättrad undersökningskvalitet i framtiden kan bl a vara större målgrupp eller bortfallsanalys. Arbetsförmedlingen har påbörjat en översyn av huvudkontorets organisation. Ett av förslagen är att samla ansvaret för digitala kanaler (så som platsbanken, Mitt CV osv) och kundtjänst i ett nytt marknadsområde. På sikt kommer då även digitala kanaler att omfattas av en utvecklad tidmätning som gör det möjligt att redovisa som prestation i årsredovisningen. Kommande år kommer tidmätningen att kopplas tydligare till den interna styrningen i Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen överväger en totalundersökning bland alla arbetsförmedlare och specialister. Mätningen kommer då att behöva genomföras vid flera olika tillfällen under året. Vid en

10 Sida: 10 av 20 totalundersökning under flera tillfällen under året behöver dock den befintliga enkätundersökningen förenklas. Förstudie tidredovisning Som alternativ till en utvidgad tidmätningsenkät har Arbetsförmedlingen under våren 2012 startat en förstudie i syfte att kartlägga förutsättningar för en löpande tidredovisning. Syftet är att kartlägga behovet av tidredovisning inom myndigheten och att beskriva alternativa sätt som redovisningen kan genomföras på. Förstudien kommer att presenteras i september 2012 och kommer också att innehålla en rekommendation om Arbetsförmedlingen bör införa tidredovisning eller inte. Fullskalig tidredovisning är en möjlig metod för att fastställa kostnader för viktiga prestationer inom Arbetsförmedlingen. För att få god kvalitet i tidredovisningen är det viktigt att alla medarbetare förstår nyttan med tidredovisning och att den kan genomföras med hjälp av effektiva rutiner och väl fungerande systemstöd. Beslutar Arbetsförmedlingen att införa tidredovisning för alla medarbetare innebär det en omfattande arbetsinsats. En fullskalig tidredovisning kan tidigast införas på prov under 2013 och fullt ut En fullskalig tidredovisning kan om den införs i framtiden även ge en kompletterande bild av kostnaderna för stödverksamhetens delprestationer. Detta skulle ytterligare kunna förbättra kalkylmodellerna som används för att beräkna kostnaderna för Arbetsförmedlingens viktigare prestationer. Utvecklad redovisningsplan I årsredovisningen för 2011 konstateras att det finns stödverksamheter i huvudkontoret som egentligen kan betraktas som prestationer som lämnar myndigheten snarare än som stödverksamhet till gagn för marknadsorganisationens kundkontakter. Det exemplifierades som arbetet med nationella arbetsgivare, varselhantering, resetjänster till arbetssökande. Bland annat mot den bakgrunden har Arbetsförmedlingen startat en översyn av redovisningsplanen. Översynen genomförs under Den reviderade redovisningsplanen kommer att till del gälla från och med Särskilt prioriterat är att ta fram en kodstruktur som bättre fångar de direkta kostnaderna kopplade till Arbetsförmedlingens prestationer. En utvecklad redovisningsplan gör det också lättare att synliggöra olika kontors andel av vissa gemensamma kostnader som t ex lokal-, IT- och kommunikationskostnader.

11 Sida: 11 av 20 Kompletterande volym och kvalitetsmått Arbetsförmedlingen har för avsikt att redovisa kompletterande volym och kvalitetsmått i resultatredovisningen i årsredovisningen i syfte att förbättra prestationsredovisningen. Statskontoret (2012:16) har exempelvis föreslagit antalet upprättade handlingsplaner och antalet programbeslut kompletterat med mått på kundupplevd kvalitet. Arbetsförmedlingen fortsätter arbetet med att redovisa och utveckla olika kvalitetsmått vilket ska leda till en förbättrad analys i årsredovisningen avseende att sätta kvalitetsmått i relation till prestationer. Statskontoret (2012:16) har föreslagit att Arbetsförmedlingen kopplar kvalitetsmått som kan följas över tid till redovisningen av volymer och kostnader för kundkontakter samt att dessa kvalitetsmått bör redovisas och analyseras för de grupper som urskiljs i tidmätningen. I samma rapport föreslår Statskontoret även att Arbetsförmedlingen i årsredovisningen tydliggör relationen mellan vissa kompletterande prestationer, som mäts och redovisas i verksamheten och den väsentliga prestationen kundkontakter. Dessa kompletterande prestationer kan ge en bild av innehållet i och resultatet av kundkontakterna. Utvecklad redovisning av arbetsgivarkontakter Cirka 20 procent av Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader går till arbetet med arbetsgivarkontakter. Arbetet med arbetsgivarkontakter är prioriterat för att kunna sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Då Arbetsförmedlingen oftast arbetar med hela sökandespektrat och alla arbetsmarknadspolitiska program gentemot varje arbetsgivare är det inte möjligt att koppla ihop redovisningen av arbetsgivarkontakterna med olika sökandegrupper. För att utveckla redovisningen ser Arbetsförmedlingen över möjligheterna att komplettera med information om t ex antalet arbetsgivarkontakter, marknadsandelen eller andel nöjda arbetsgivare. Kopplingen mellan förvaltnings- och sakanslag Kopplingen mellan förvaltningskostnader och utgifterna på programanslagen har minskat i årsredovisningen de senaste åren. Detta till följd av att Arbetsförmedlingen renodlat återrapporteringarna där programinsatserna redovisas i årsrapporten Arbetsmarknadspolitiska program, medan förvaltningskostnaderna redovisas i årsredovisningen.

12 Sida: 12 av 20 Genomförd utveckling Fördelningsmodellen Internt inom Arbetsförmedlingen beräknas medelstilldelningen till marknadsorganisationen på en fördelningsmodell som utgår från antalet sökande i olika sökandegrupper och antalet arbetsgivarkontakter. Samma underlag används för tilldelning på förvaltningsanslag och programanslag. Med undantag för att det vid tilldelning av förvaltningsmedel även används ett kriterium för resultat. Sedan 2012 beräknas tilldelningen mera detaljerat, så att det tydligare framgår hur resurserna är tänkta att fördelas/prioriteras på arbetet med arbetsgivare och olika sökandegrupper. Handläggartäthet I budgetunderlaget har behovet av förvaltningsmedel tidigare beräknats med utgångspunkt i kriterierna i myndighetens interna modell för resursfördelning. I budgetunderlaget för användes en ny modell baserad på nyckeltal för handläggartäthet i olika program/sökandegrupper. Nyckeltalet för till exempel jobb- och utvecklingsgarantin anger att en handläggare i genomsnitt beräknas kunna arbeta med 55 sökande inom garantin. Behovet av handläggare för denna uppgift blir då direkt beroende av prognostiserad volym i garantin respektive budgetår. På motsvarande sätt har behovet av handläggare beräknats för övriga program/sökandegrupper. För 2012 återrapporterar Arbetsförmedlingen handläggartätheten i en särskild återrapport som lämnas den 15 juni En tidmätning genomfördes i oktober 2011 med 900 slumpvis utvalda handläggare. Syftet var att få en bättre bild av hur Arbetsförmedlingen använder sina resurser. Resultatet av tidmätningen ger en bild av handläggartätheten inom garantierna. Resultatet av oktobermätningen har använts som ett utgångsläge för den uppföljande tidmätning som genomfördes i mars-april Av den senaste tidmätningen framgår att den genomsnittliga tid (allt arbete som har med programmet/insatsen att göra) som ägnats åt garantierna har ökat jämfört med föregående tidmätning och då framförallt inom jobbgarantin för ungdomar. Plan för fortsatt utveckling Enskilda kundkontakter och programvolymer Programvolymer och antalet programbeslut på sakanslagen kan endast förklara en mindre del av Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Kopplingen kan endast göras avseende antingen programbesluten eller de enskilda kundkontakter med arbetssökande. Enskilda kundkontakter med arbetssökande utgjorde 31 procent av de totala förvaltningskostnaderna Resterande 69 procent utgjordes av arbete i direktservice, Kundtjänst samt

13 Sida: 13 av 20 arbete med arbetsgivarkontakter och samverkan som inte på samma sätt går att koppla till programbeslut eller -volymer. Redovisningen och återrapporteringskraven avseende sakanslagen följer inte indelningen i prioriterade grupper fullt ut. Detta begränsar ytterligare de grupper där kopplingen mellan kundkontakternas förvaltningskostnader kan kopplas till volymer av sökande och utgifterna på sakanslagen. Slutsatsen att det bör vara möjligt att göra denna koppling delas också av Statskontoret (2012:16). Arbetsförmedlingen har för avsikt att fördjupa resultatredovisningen för nedanstående fem grupper avseende förvaltningskostnader samt ersättning till enskilda och anordnare på programanslagen. Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin fas 1-2 Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas Deltagare i jobbgarantin för ungdomar Deltagare i arbetslivsintroduktionen Nyanlända inom etableringsuppdraget Det pågår ett arbete för att ta fram lämpliga mått för att analysera kostnads-, volym- och kvalitetsutvecklingen. Redovisningen nedan ger exempel på mått för volymer och kvalitet i respektive sökandegrupp.

14 Sida: 14 av 20 Observera att förvaltningskostnaden i exemplet endast avser enskilda möten utom för etableringsuppdraget där det är totalkostnaden. Exempel på mått: Jobb- och utvecklingsgarantin FAS Förvaltningskostnader enskilda möten, mkr Ersättning enskilda, mkr Ersättning anordnare, mkr Deltagare, volym i genomsnitt per månad Omsättning till arbete Enligt underlaget i 2011 års tidmätning används 78 % av totala tiden inom JOB till fas 1-2 och 22% inom Fas 3. Kostnaden på totalt 322 mkr är fördelade enligt detta. Jobb- och utvecklingsgarantin Sysselsättningsfas Förvaltningskostnader enskilda möten, - 71 mkr Ersättning enskilda, mkr Ersättning anordnare, mkr Deltagare, volym i genomsnitt per månad Omsättning till arbete Jobbgaranti för ungdomar Förvaltningskostnader enskilda möten, mkr Ersättning enskilda, mkr Ersättning anordnare, mkr Deltagare, volym i genomsnitt per månad Omsättning till arbete Arbetslivsintroduktion Förvaltningskostnader enskilda möten, mkr Ersättning enskilda, mkr Ersättning anordnare, mkr Deltagare, volym i genomsnitt per månad Omsättning till arbete - -

15 Sida: 15 av 20 Nyanlända inom Etableringsuppdraget Förvaltningskostnader, mkr Ersättning enskilda, mkr 263 Ersättning anordnare, mkr 121 Deltagare, volym i genomsnitt per månad Omsättning till arbete - - Total kostnad för kontakterna under året Enskilda möten med arbetssökanden Jobb- och utvecklingsgarantin FAS Jobb- och utvecklingsgarantin Sysselsättningsfas - 71 Jobbgaranti för ungdomar Arbetslivsintroduktion Funktionsnedsättning Övriga inskrivna Enskilda möten med arbetsgivare Gruppmöten, möten med sökanden och jobbmässor Övriga kontakter, telefon och e-post Nyanlända inom Etableringsuppdraget Af Kundtjänst - kontakter SUMMA FÖRVALTNINGSKOSTNAD Uppföljning av handläggartätheten Arbetsförmedlingen kommer fortsättningsvis att kontinuerligt följa upp handläggartätheten i garantierna.

16 Sida: 16 av 20 Kostnadseffektivitet Genomförd utveckling Kostnadseffektivitet kan definieras på flera olika sätt. Ibland menas redovisning av prestationer och den ekonomiska redovisningen kopplad till prestationer. Ytterligare ett sätt att mäta kostnadseffektiviteten är genom att undersöka den så kallade relativa tekniska effektiviteten, vilket innebär jämförelser av olika enheters förmåga att åstadkomma en så stor prestation som möjligt givet de resurser som varje enhet har. 1 Det är även möjligt att undersöka den så kallade samhällsekonomiska effektiviteten. I det fallet handlar det om att undersöka om en viss åtgärd har haft större intäkter än kostnader för samhället. 2 Arbetsförmedlingen har de senaste åren utvecklat redovisningen av viktiga prestationer i årsredovisningen. En utvecklad tidredovisning, om den införs, kommer att möjliggöra en förenklad mätning av produktivitet/effektivitet i form av mått på prestationer dividerat med kostnader. Riksrevisionen (2012:9) har nyligen med hjälp av en så kallad DEA (Data Envelopment-analys) analys studerat arbetsförmedlingskontorens relativa tekniska effektivitet. I analysen mäts skillnader mellan olika kontor där de kontor som lyckats generera flest slutliga prestationer givet mängden resurser bildar vad som ibland kallas en produktionsfront. Övriga mäts i förhållande till dessa kontor. Prestationerna utgörs dels av sökande som befinner sig i program med aktivitetsstöd, arbete med stöd, förberedande insatser, nystartsjobb, arbetsmarknadsutbildning eller är deltidsarbetslösa (så kallade intermediära prestationer) och dels av sökande som får reguljärt arbete eller extern utbildning (så kallade slutliga prestationer). Resurserna är i form av Arbetsförmedlingens personal och lokalyta, antal dagar som arbetssökande befinner sig hos externa anordnare, antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen, kvarvarande inskrivna uppdelat på dem som är öppet arbetslösa och dem som befinner sig i någon åtgärd, samt de arbetssökandes sökandesammansättning. Arbetsmarknadspolitiska insatser kan ha samhällsekonomiska effekter i form av det produktionsvärdetillskott (samhällsekonomisk intäkt) och den produktionsvärdeuppoffring (samhällsekonomisk kostnad) som verksamheten ger upphov till. I praktiken är en fullständig beräkning av dessa komplicerad 1 Ett annat sätt att definiera kostnadseffektiviteten är den så kallade relativa allokeringseffektiviteteten vilket innebär jämförelser av olika enheters förmåga att kombinera olika insatsvaror för att uppnå största möjliga prestation. 2 Utöver de som nämns här kan det även finnas andra sätt att definiera och mäta kostnadseffektiviteten på.

17 Sida: 17 av 20 och svår att utföra eftersom man bland annat måste inkludera samtliga nedlagda och diskonterade framtida direkta, och indirekta, intäkter och kostnader som insatsen ger upphov till. Ett sätt att ändå få en uppfattning om några av de inslag som ligger till grund för att beräkna insatsernas kostnadseffektivitet är genom förenklade samhällsekonomiska kostnadsnyttokalkyler. Beräkningarna görs genom att subtrahera de samhällsekonomiska kostnaderna från de samhällsekonomiska intäkterna som programmet genererar. I Arbetsmarknadsrapporterna för åren redovisas sådana beräkningar. I dessa kalkyler beräknas de samhällsekonomiska intäkterna genom att jämföra antalet dagar i arbetslöshet som programdeltagare och en jämförelsegrupp av arbetssökande som inte har medverkat i något program har haft under en uppföljningsperiod. I beräkningen av de samhällsekonomiska kostnaderna ingår de direkta kostnaderna för att genomföra programmet samt uppskattade kostnader som uppkommer som en följd av direkta undanträngningseffekter som programmet medför. Plan för fortsatt utveckling Samhällsekonomiska nyttokalkyler Förenklade samhällsekonomiska kostnadsnyttokalkyler har gjorts för programmen arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och stöd till start av näringsverksamhet. Det finns planer på att göra en översyn och vidareutveckling av dessa kalkyler. Kontorens effektivitet Arbetsförmedlingen kommer att påbörja arbetet med att analysera orsakerna till effektivitetsskillnaderna mellan förmedlingskontor. Detta arbete kommer främst att fokusera på att identifiera de organisatoriska faktorer som kan tänkas bidra till skillnader i effektivitet bland olika arbetsförmedlingskontor. Analysen kommer i första hand att användas för intern benchmarking inom Arbetsförmedlingen för att jämföra och utveckla arbetsmetoder. Behovet av en analys av orsakerna till effektivitetsskillnaderna mellan förmedlingskontor är även i linje med vad Riksrevisionen (2012:9) kommer fram till. Metoden kommer inte att kunna redovisas för de olika kundkontakter som redovisas som viktigare prestationer i årsredovisningen. Metoden behöver analyseras ytterligare innan Arbetsförmedlingen kan dra slutsatser om metoden är lämplig att använda för återkommande periodisk rapportering. Produktivitet Med en utvecklad redovisningsplan som grund och en mer systematisk uppföljning av all arbetstid genom tidredovisning, om den införs, skapas nya

18 Sida: 18 av 20 förutsättningar för Arbetsförmedlingen att analysera produktiviteten och ta fram prestationsmått. Nyckeltal för stödproduktion dividerat med produktionstid i kärnverksamheten kan vara ett framtida mått på intern effektivitet. Detta kommer att vara möjligt att redovisa tidigast i årsredovisningen för 2013 då det är först under detta år som den utvecklade redovisningsplanen börjar gälla och en utvecklad tidmätning eller löpande tidredovisning har införts. Förstudien avseende tidsredovisning kommer att presenteras i september 2012 och kommer att innehålla en rekommendation om Arbetsförmedlingen bör införa full tidredovisning eller inte. Slutsatser Plan för utvecklad redovisning Arbetsförmedlingen har identifierat följande faktorer för att utveckla redovisningen: Förbättrad tidmätning - Med en förbättrad tidmätning/tidredovisning för hela myndigheten blir det möjligt att fastställa kostnader för viktiga prestationer. Utvecklad redovisningsplan - Den översyn av redovisningsplanen som Arbetsförmedlingen genomför under 2012 har i uppdrag att ta fram en kodstruktur som bättre fångar de direkta kostnaderna kopplade till prestationer. Kompletterande volym och kvalitetsmått - För att förbättra prestationsredovisningen avser Arbetsförmedlingen att redovisa kompletterande volym och kvalitetsmått i årsredovisningen. Analysen avseende att sätta kvalitetsmått i relation till prestationer kommer att utvecklas. Utvecklad redovisning av arbetsgivarkontakter - För att utveckla redovisningen av arbetsgivarkontakter ser Arbetsförmedlingen över möjligheterna att komplettera med information om t ex antalet arbetsgivarkontakter. Enskilda kundkontakter och programvolymer - Arbetsförmedlingen har för avsikt att fördjupa resultatredovisningen för fem prioriterade sökandegrupper och arbetar med att ta fram lämpliga mått för att analysera kostnads-, volym- och kvalitetsutvecklingen. Uppföljning av handläggartätheten Arbetsförmedlingen kommer fortsättningsvis att kontinuerligt följa upp handläggartätheten i garantierna. Produktivitet Arbetsförmedlingens möjligheter att i framtiden redovisa produktiviteten och ta fram prestationsmått ökar med hjälp

19 Sida: 19 av 20 den utvecklade redovisningsplanen och en mer systematisk uppföljning av all arbetstid. Samhällsekonomiska nyttokalkyler Arbetsförmedlingen har tidigare gjort förenklade samhällsekonomiska kostnadsnyttokalkyler för vissa program. Det finns planer på att göra en översyn och vidareutveckling av dessa kalkyler. Kontorens effektivitet Arbetsförmedlingen kommer att analysera orsakerna till effektivitetsskillnaderna mellan förmedlingskontor som framkom i Riksrevisionens rapport (2012:9).

20 Sida: 20 av 20 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress Stockholm Telefon: