Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nyheter och information från Västra Innerstaden stadsdelsförvaltning. Nr 1 mars 2008

Transkript

1 Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nyheter och information från Västra Innerstaden stadsdelsförvaltning Nr 1 mars 2008

2 Stadsdelsfullmäktige Adresser och telefonnummer till stadsdelspolitikerna finns på medborgarkontoret och på under rubriken Stadsdelsfullmäktige. Stadsdelsfullmäktige sammanträder på Gyllebogården, Mellanhedsgatan 26 A, kl den 19/3, 16/4, 21/5 och 11/6. Frågestund för allmänheten börjar kl 17. Handlingar finns på medborgarkontoret och i sammanträdeslokalen. Se även annons i dagspressen och information på Medborgarkontoret Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 3, tel , e-post mbk.vi@malmo.se Kontakta förvaltningen Barn och Ungdom Individ- och Familjeomsorg Vård och Omsorg Nyinflyttad? Om du inte fått vårt välkomstpaket med information om Malmö och Västra Innerstaden, kontakta medborgarkontoret, tel Stadsdelstidningen Ges ut av Västra Innerstadens stadsdelsfullmäktige Ansvarig utgivare Rose-Marie Carlsson, ordförande stadsdelsfullmäktige Utgivningsplan 2008 Nr 1 - vecka 10, nr 2 - vecka 27, nr 3 - vecka 45 Redaktion Charlotte Hedin, Kicki Larsson samt förvaltningens verksamhetsansvariga Layout Kicki Larsson Tryck Elanders Svenska AB Utdelning Posten Upplaga exemplar Taltidning? Ring Utebliven tidning? Ring Insändare sänds till Västra Innerstadens stadsdelstidning, Box 5103, Malmö eller e-post charlotte.hedin@malmo.se. Märk brevet/e-posten med Insändare. Omslagsbild Carin Antonson I DETTA NUMMER 4 Samvaro och gemenskap med Upplevelsegruppen 5 Mat och måltidsglädje 6 Barn och familj i fokus hos Familjerättsbyrån 8 Trygghet på stan för unga och föräldrar 11 Nya mötesplatser för unga 12 Dagverksamheter lyft för vårdtagare och närstående 14 Västra Innerstadens särskoleverksamhet 15 Skolbiblioteken viktiga för skolutvecklingen 16 Nya ledamöter i stadsdelsfullmäktige... och mycket annat!

3 Som ny ordförande... i Västra Innerstadens stadsdelsfullmäktige är det tillfredsställande att börja med en budget i balans. Bokslutet för 2007 visar på ett överskott motsvarande 14 Mkr. Av dessa är 5,5 Mkr tidigare överskott som finns kvar, så det reella överskottet är 8,5 Mkr. Till följd av förändringar i resursfördening för 2008 påbörjades under 2007 en anpassning till kommunbudgeten för Med hjälp av statliga stimulanspengar har stadsdelen fått i uppdrag att driva två kommunövergripande dagverksamhete, Rehabgruppen Fenix som vänder sig till strokedrabbade och Club Cefalon som vänder sig till demenssjuka. Båda dagverksamheterna vänder sig till yngre, det vill säga personer under 65 år. Verksamheterna drivs i nära samarbete med UMAS, Region Skåne. Eftersom det är samma personer som både regionen och stadsdelarna har ansvar för, så är jag så övertygad om att det kommer ännu fler samverkansområden. Vid de kvalitetsmätningar som görs inom hemtjänst och särskilda boenden är det en sak som är genomgående negativ, nämligen upplevelser och utevistelser. Med den bakgrunden har vi startat Upplevelsegruppen. Den vänder sig till alla i stadsdelen som har hjälp med någon form av vård och omsorg. Gruppen ordnar olika former av aktiviteter och deras arbete är mycket uppskattat. Om detta och mycket mera, kan ni läsa i detta nummer av tidningen. Som jag skrev i början är jag ny ordförande i Västra Innerstadens stadsdelsfullmäktige. Jag har varit ledamot i stadsdelsfullmäktige sedan start, så helt ny är jag inte. Vem är jag då? Jag heter Rose-Marie Carlsson, kallas för Rossi, är 53 år och bor på Mellanheden. För det mesta ser ni mig cyklande man kommer fram överallt. När jag inte är på möten och sammanträden (finns även med i Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen), hittar ni mig på UMAS dialysavdelning, där jag arbetar som undersköterska. Rose-Marie Carlsson Ordförande i stadsdelsfullmäktige och ansvarig utgivare Fortsatt utbyggnad av förskoleplatser Text: Monica Thalin, barn- och ungdomschef/charlotte Hedin Foto: Kulturkopplingen, Västra Innerstaden Sedan några år tillbaka finns en stor efterfrågan på förskoleplatser i Västra Innerstaden. Samtidigt minskar årgångarna i skolan i storlek. Västra Innerstaden har begränsad mark att bygga nya förskolor på och har därför mött efterfrågan genom att anpassa befintliga skollokaler till förskoleverksamhet och utöka verksamheten vid uteförskolan Stock och Sten. På detta sätt har stadsdelen under en period som sträcker sig från våren 2006 till och med det beräknade verksamhetsåret 2008 utökat förskoleverksamheten med omkring 250 nya platser. Under senhösten 2007 öppnade nya förskoleavdelningar på Pluttonens förskola på Fridhemsskolan respektive Mellanhedens skola. Utbyggnaden fortsätter under I november var det återigen dags för Västra Innerstadens förskolekör att sjunga inför en fullsatt Andreaskyrka. Omkring 180 femåringar från stadsdelens förskolor stämde upp i den konsert som 2007 arrangerades för 8:e året i rad av Kulturkopplingen. Kulturkopplingen är ett arbetslag kulturpedagoger i stadsdelen som arbetar med uppdraget att förstärka barns och ungas läroprocess genom kulturella uttrycksformer. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

4 Samvaro och gemenskap med Upplevelsegruppen Social samvaro och gemenskap är något vi alla är i behov av. För att tillgodose detta hos fler av stadsdelens äldre med hemtjänst finns Upplevelsegruppen. Foto: Niklas Johansson Upplevelsegruppens verksamhet innebär att boende i Västra Innerstaden med någon form av vård- och omsorgsinsats ska ges möjlighet till utevistelse, gemenskap, delaktighet och aktiviteter efter önskemål. I gruppen arbetar för tillfället två äldrepedagoger och två samvaroombud. Upplevelsegruppen anordnar aktiviteter på stadsdelens mötesplatser och gör hembesök. Man arrangerar också utflykter. Allt efter önskemål från de äldre. Hittills har fler än hundra äldre personer deltagit i någon av Upplevelsegruppens aktiviteter. Ytterligare ett hundratal har anmält sitt intresse för att, med hjälp av Upplevelsegruppen, varje vecka äta lunch på Dammfrigårdens restaurang (läs mer i artikeln Mer mat- och måltidsglädje för våra äldre på sidan 5). Mår bättre Upplevelsegruppens äldrepedagoger Beata Bakk och Liselotte Andersson konstaterar att många av de äldre som deltagit i aktiviteter eller fått möjlighet till hembesök mår bättre och är gladare än tidigare. En del har till och med kunnat sluta med vissa mediciner. - Vi har också märkt att de som hittills bara haft telefonkontakt med oss har blivit lite mer intresserade av sociala kontakter. Nya nätverk På mötesplatserna Dammfrigården, Tuppen och Gyllebogården anordnar Upplevelsegruppen gruppaktiviteter och träffar varje vecka. Efter önskemål från de äldre finns det bland annat möjlighet att se film, sy, laga mat, spela bingo, samtala, fika och äta lunch tillsammans. - Vi ser att en hel del nya kontakter har knutits mellan dem som deltagit i aktiviteterna, berättar Beata och Liselotte. Många ringer varandra mellan träffarna. Utveckla mötesplatserna En viktig målsättning för Upplevelsegruppen är att utveckla verksamheten på mötesplatserna i stadsdelen och få fler äldre att delta i gemenskapen. Exempelvis utökas verksamheten på Gyllebogården som kommer att vara öppen tre dagar i veckan med bingo, lunchklubb, kaffe, allsång, musikunderhållning och annat. Förebyggande friskvård - Vi ser arbetet med att öka den sociala samvaron som förebyggande friskvård för våra äldre, menar enhetschef Moniqa Hammarström Martinovic. Det förebyggande friskvårdsarbetet kommer att vidareutvecklas med så kallade samvaroombud inom hemtjänstgrupperna. Ombudens uppgift blir att fånga upp de äldres behov och önskningar och vara en länk till Upplevelsegruppen. Vill du veta mer? Kontakta gärna äldrepedagogerna Beata Bakk och Liselotte Andersson, tel , eller enhetschef Moniqa Hammarström Martinovic, tel , e-post moniqa.hammarstrom.martinovic@malmo.se. För att anmäla sig till en aktivitet eller komma med förslag går det bra att kontakta stadsdelens äldrepedagoger eller sin kontaktperson inom hemtjänsten. FAKTA Mötesplatser I Västra Innerstaden finns följande mötesplatser för äldre: Dammfrigården, Korsörvägen 1, tel Tuppen, Tessins väg 10, tel Gyllebogården, Mellanhedsgatan 26, tel Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

5 Matlagning och gemenskap för äldre med hemtjänst I april startar Malmö stad matlag för äldre personer med hemtjänst i Västra Innerstaden. På så sätt vill man erbjuda mer gemenskap och kunskap om matlagning och hälsa på äldre dar. Foto: Eva Levau, Vårt Malmö Matlagen för äldre personer med hemtjänst kommer att sättas ihop av stadsdelens hemtjänstpersonal. Varje matlag träffas vid fem tillfällen och träffarna kommer att ha egna teman. Varje träff avslutas med att man lagar och äter något gott tillsammans. Louise Follin, kommundietist inom vård och omsorg, kommer att hålla i matlagsträffarna och gå igenom vad som är viktigt att tänka på när det gäller näring, energi, tillagning och förvaring av mat. Även för hemtjänstpersonal För att öka kunskapen om mat och hälsa för äldre hos hemtjänstpersonal kommer det även att anordnas matlagsträffar för dessa. Statliga stimulansmedel Satsningen på matlag i Malmö är ett tidsbegränsat projekt som finansieras med hjälp av statliga stimulansbidrag. Varje matlag träffas vid fem tillfällen och varje träff avslutas med att man lagar och äter något gott tillsammans. På bilden visar dietist Louise Follin Birgitta Ek från ett av stadsdel Centrums matlag hur man kärnar ur en avokado på bästa sätt. Vill du veta mer? Kontakta leg dietist Louise Follin, tel , e-post louise.follin@malmo.se. Mer mat- och måltidsglädje för våra äldre Malmö stad har som mål att underlätta för äldre personer att bo kvar hemma och ha ett aktivt socialt liv utanför hemmet. Malmö stads nya matreform från 2007 innebär därför bland annat att personer med hemtjänst och beviljat bistånd för måltidsservice en gång i veckan erbjuds att äta utanför det egna hemmet eller att få måltiden tillagad i hemmet. Foto: Dietister inom vård och omsorg, Malmö stad Personer med beviljat bistånd för måltidsservice i Västra Innerstaden har blivit tillfrågade om de önskar äta någon måltid utanför hemmet eller få hjälp med att få måltiden tillagad i hemmet. Den som önskar att äta utanför hemmet erbjuds att få hjälp av hemtjänstpersonal och personal från stadsdelens Upplevelsegrupp med att åka eller promenera till Dammfrigårdens restaurang. På restaurangen finns möjlighet att äta tillsammans med andra äldre. Den som föredrar att få måltiden tillagad i hemmet får hjälp med detta av hemtjänstens personal. Vill du veta mer? Kontakta enhetschef Moniqa Hammarström Martinovic, tel , e-post moniqa.hammarstrom.martinovic@ malmo.se. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

6 Barn och familj i fokus hos Familjerättsbyrån På tredje våningen i Kronprinsen ligger Malmö stads Familjerättsbyrå. Till familjerättsbyrån kan du vända dig i familjerättsrelaterade frågor som exempelvis vårdnadsavtal, adoptioner, familjerådgivning, faderskapsbekräftelser samt vissa begravnings- och dödsboärenden. Foto: Carin Antonson På Familjerättsbyrån arbetar familjerättssekreterare, socionomer specialiserade på familjerätt, och de ärenden som byrån handlägger rör i många fall familjer med barn. Utgångspunkten är därför att göra barnet synligt i alla sammanhang och att barnet behöver båda sina föräldrar, även om dessa lever åtskilda. När det gäller relationsproblem inom familjen, barn som far illa eller ungdomar som är i riskzonen för missbruk eller kriminalitet ska man däremot kontakta sektionen för barn och familj hos sin stadsdels Individoch familjeomsorg. Vårdnad, boende och umgänge Föräldrar som är överens kan reglera frågor om vårdnad om barn, barns boende och umgänge genom avtal. Familjerättsbyrån kan hjälpa till att upprätta ett juridiskt bindande avtal som har samma verkan som en tingsrättsdom. Faderskap När ett barn föds och föräldrarna inte är gifta med varandra måste faderskapet fastställas genom faderskapsbekräftelse. Detta görs hos Familjerättsbyrån och i samband med detta kan föräldrarna också göra anmälan om gemensam vårdnad. Hjälp att samarbeta Ett annat exempel på insatser för att sätta barnens behov i centrum är de samarbetssamtal föräldrar kan få hjälp med hos Familjerättsbyrån. Samtalen syftar till att föräldrarna ska kunna samarbeta bättre om barnen och fungera som föräldrar till sina gemensamma barn trots att de inte längre lever tillsammans. Läs mer om familjerättsbyråns service under Individ- och familjeomsorg på eller ring I adoptionstankar? Kontakta Familjerättsbyrån! Den som önskar adoptera ett barn bör börja med att kontakta Familjerättsbyrån. Byråns familjerättssekreterare har stor kunskap om adoptionsprocessen och gör de utredningar som är obligatoriska för alla blivande adoptivföräldrar. Text och foto: Charlotte Hedin Källa: Familjerättsbyrån samt Adoptioner av utländska barn till Sverige har förekommit sedan slutet av 1950-talet. I Malmö handläggs årligen cirka adoptionsärenden. Vem kan ansöka? Man måste ha fyllt 25 år för att få ansöka om att bli adoptivförälder. Par som önskar adoptera måste vara gifta eller ha ingått partnerskap. Man kan också ansöka som ensamstående, vilket blivit vanligare under de senaste åren. För barnets bästa De svenska myndigheterna är ansvariga för att de blivande adoptivföräldrarna är väl förberedda och lämpliga att ta emot och adoptera ett barn från ett annat land. Detta sker genom obligatorisk föräldrautbildning, hemutredning och beslut om medgivande. Kommunen har enligt socialtjänstlagen också ett särskilt ansvar för att följa upp de adopterade barnen och tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas fram till dess att barnet är myndigt. Föräldrautbildning För den som önskar adoptera är det sedan 2005 obligatoriskt att genomgå föräldrautbildning innan en så kallad hemutredning görs och beslut om medgivande ges. Familjerättsbyrån anvisar plats till föräldrautbildning och syftet är att ge blivande adoptivföräldrar kunskap och insikt om adopterade barn och deras behov. Hemutredning Den hemutredning som Familjerättsbyrån utför görs för att bedöma de sökandes lämplighet och möjlighet att tillgodose ett barns behov av stabila uppväxtförhållanden. Den som ansöker om medgivande för att få adoptera ett barn från utlandet ska lämna läkarintyg och uppge referenser. Inom ramarna för hemutredningen begärs också utdrag ur polisens misstanke- och belastningsregister och kontrolleras ifall de sökande är kända i socialregistret. Hemutredningen berör även tidigare förhållanden; uppväxt, utbildning, arbete, familjerelationer nuvarande förhållanden; bostadsmiljö, arbete, ekonomi etc hälsotillstånd, ev genomgångna sjukdomar etc personlighet, intressen, umgänge, socialt nätverk 6 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

7 Vill du göra en insats inom äldreomsorgen? Foto: Copyright Image source Limited En redan etablerad grupp frivilliga seniorvänner söker nu nya medlemmar som vill vara med och göra en insats för äldre och ensamma i stadsdelen. Du som vill vara med i gruppen erbjuds att deltaga i en utbildning som startar under våren. Utbildningen är kostnadsfri. Du som genomgår utbildningen förbinder dig inte till något, utan tanken är att engagemanget ska vara ömsesidigt mellan dig och stadsdelen. Du kommer också att ha fortlöpande kontakt med gruppen och stadsdelsförvaltningens representant i gruppen. För information och anmälan, kontakta Birgitta Mathiasson, Västra Innerstadens Seniorvänner, tel , e-post bim.b.mathiasson@malmo.se. Sista anmälningsdag till utbildningen är den 28 mars. FAKTA Västra Innerstaden bedriver frivilligverksamhet för att ge äldre och ensamma möjlighet till lite sällskap. Våra frivilliga medmänniskor/seniorvänner gör det möjligt för fler att komma ut, få en pratstund över en gemensam fika, följa med på stan, spela kort eller liknande. Insatserna är helt ideella och verksamheten medför inga kostnader för den enskilde. religion och livsåskådning äktenskap/samlevnad; tillbakablick, nuvarande relationer, inställning till den planerade adoptionen hos släktingar och vänner etc motiv till adoptionen kunskaper och erfarenhet av barn Stadsdelspolitiker beslutar Familjerättsbyrån gör hemutredningen som sedan presenteras för politiker i den lokala stadsdelsnämndens socialutskott, där beslut fattas. I förslaget till beslut skall ålder på barnet anges, vanligen 0-24 månader. Beslutet kan överklagas till länsrätt. Ett medgivande gäller i två år. Om medgivandet upphört att gälla innan de blivande adoptivföräldrarna hunnit få ett barn, vilket tyvärr är vanligt numera, kan de vända sig till Familjerättsbyrån med begäran om nytt medgivande om de så önskar. Socialutskottet gör då en ny prövning utifrån barnets bästa. Adoptionsorganisationer Auktoriserade adoptionsorganisationer förmedlar de blivande adoptivföräldrarnas ansökan till utlandet. Ansökan till utlandet kan påbörjas först när man har en hemutredning och genomgått ett beslut om medgivande. Det är dock möjligt att anmäla sig till organisationerna redan innan utredningen och medgivandet är klara. Olika syn på lämplighet Adoptionsländerna har i allmänhet förtroende för svenska myndigheters beslut. I en del fall har de dock en annan syn på vad som är barnets bästa. Det kan exempelvis gälla de sökandes ålder, hälsotillstånd, äktenskapets längd, religions- och livsåskådning, civilstånd och sexuell läggning. Valet av organisation beror därför ofta på vilket land de sökande vill och har möjlighet att adoptera från. Kostnader Kostnaderna för en internationell adoption består av avgifter till den auktoriserade adoptionsorganisationen, kostnader för resa till och uppehälle i barnets ursprungsland samt kostnader för översättning av dokument, legalisering, läkarintyg etc. Den som adopterar ett utländskt barn genom auktoriserad adoptionsorganisation kan få ett bidrag för kostnaderna i de fall barnet är under tio år. Ansökan görs hos Försäkringskassan. Svenska barn Svenska myndigheters sociala stödinsatser för blivande och nyblivna föräldrar, till exempel kontaktfamiljer och familjehem, innebär att det i Sverige numera är ovanligt med adoption av spädbarn och yngre barn. Däremot förkommer styvbarnsadoptioner och familjehemsadoptioner. För mer information om adoptioner, kontakta Familjerättsbyrån, tel eller Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA, tel , e-post info@mia.eu, hemsida Kontaktuppgifter till auktoriserade adoptionsorganisationer finns på Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

8 Socialarbetare för unga ger trygghet på stan En trygghet för ungdomar, deras föräldrar och folk på stan. Så kan Socialarbetare för ungdomar sammanfattas. Socialarbetarna rör sig i centrala Malmö på kvällar, nätter och helger för att öka tryggheten och minska ungdomskriminaliteten. Text och foto: Katja Ligneman, Informationsbolaget/Charlotte Hedin - Vi vill lyfta fram ungdomars förmågor och resurser, säger Marie Larsson, socionom och en av de sju som ingår i Socialarbetare för ungdomar. Ungdomar får prata med oss om sådant som de tycker är viktigt kärlek, relationer, utanförskap, men också världspolitik och så vidare. Rör sig i centrum Socialarbetare för ungdomar började som ett projekt 2002 och är sedan 2005 en permanent och kommunövergripande verksamhet. De hjälper ungdomar från alla Malmös stadsdelar, men rör sig i de centrala delarna av Malmö. - Vi rör oss i stadsdelarna Södra Innerstaden, Västra Innerstaden och Centrum. Målgruppen är åringar. Vi är också med i olika nätverk, till exempel med polisen och stadsdelsförvaltningarna. Vi träffas regelbundet för att gå igenom vad som händer i Malmö. Om det till exempel är en stor fest någonstans, så kan vi samla våra resurser där, säger Marie Larssons kollega Christian Hagård. Ute på fältet Målet är att möta ungdomar där de finns och vara ett stöd för dem och deras föräldrar. - Det är helt frivilligt att prata med oss, betonar Marie Larsson. Men vi är väldigt tydliga med vem vi är när vi presenterar oss. Vi berättar att vi har tystnadsplikt, men säger samtidigt att om vi märker att något inte står rätt till så är vi skyldiga att rapportera detta till individ- och familjeomsorgen. Kontaktar föräldrar Ofta handlar samtalen om sådant som intresserar ungdomarna, men ibland kommer det fram saker som gör socialarbetarna bekymrade. Kanske är det någon minderårig som är berusad eller någon som berättar att det inte är så bra hemma. - Om vi till exempel träffar någon som är berusad ser vi till att den unge kommer hem, antingen genom att ringa barnets föräldrar eller genom att vi själva skjutsar hem honom eller henne, säger Marie Larsson. Föräldrarna kontaktas alltid och ungdomarna informeras alltid om detta. Dagen efter tar socialarbetarna kontakt igen, för att göra en bedömning om det krävs ytterligare åtgärder. Om Marie Larsson och Christian Hagård och deras kollegor märker att barnet befinner sig i en riskzon, görs en anmälan till individ- och familjeomsorgen, som sedan tar över ansvaret för eventuella fortsatta insatser. Många fina ungdomar Kontakten med de unga på stan är ofta väldigt god. Både Marie Larsson och Christian Hagård återkommer till hur många fantastiska ungdomar det finns. - Vi riktar in oss på det som är po- sitivt och försöker få ungdomarna att själva se lösningarna på sina problem, säger Christian Hagård. Vi ger ungdomarna komplimanger och utgår ifrån att det finns lösningar på de problem de eventuellt tar upp. Trygghet Allt oftare tar ungdomarna själva kontakt med socialarbetarna och många säger att det känns skönt att de är ute på stan. - Det är det som är vårt mål, säger Marie Larsson. Att vara trygghetsskapande. Vi ser dem och de vet att de kan komma till oss. Det händer också att föräldrar ringer och är oroliga för sina barn och vill att teamet ska hålla ett öga på dem. - Det är en trygghet även för föräldrarna, konstaterar Christian Hagård. Vill du veta mer? Läs mer under Tryghet & säkerhet > Brottsförebyggande arbete på Malmö stads hemsida eller ring Ungdomsriksdagen till Malmö i maj Sveriges ungdomsriksdag, URIX, kommer i år att finnas i Malmö den 1-4 maj. Deltagarna kommer att övernatta och ha seminarier på gymnasieskolorna S:t Petri och Borgarskolan. Bland annat kommer Ribersborgs fritidsgård att medverka på två seminariepass tillsammans med vattenverkstaden SEA-U. Under URIX-dagarna blir även Kockum Fritid centrum för en mässa och en mängd andra aktiviteter. Vill du veta mer? Besök hemsidan där du också, fram till den 31 mars, kan anmäla dig till ett begränsat antal platser. 8 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

9 Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis I Malmö finns ett brotts- och drogförebyggande samverkansforum, SPP, där skola, socialtjänst och polis samarbetar förebyggande. I Västra Innerstadens SSP-team ingår bland andra socialsekreterare, närpolis, rektorer samt representanter för skolhälsovården och kultur och fritid. Foto: Eftersom skolk kan vara symptom på problem som i sin tur kan leda till kriminalitet och drogmissbruk var minskningen av skolk ett prioriterat område för stadsdelens SSP-samarbete under Skolket kartlades och insatser gjordes för att öka medvetenheten om vikten av närvaro och faran med skolk hos personal, elever och föräldrar. Handlingsplan mot skolk I stadsdelen finns även en handlingsplan mot skolk och Dammfriskolan och Slottsstadens skola använder Skola 24, ett Internetbaserat system där skolpersonal och föräldrar rapporterar och dokumenterar elevernas frånvaro. Insatser 2007 Inom ramen för förra årets SSP-arbete erbjöd stadsdelen stödjande föräld- rautbildning och utbildning och information om förebyggande arbete. Samarbetet utvecklades också med Malmö stads socialarbetare för ungdomar samt mellan fritidsgården och polisen. På skolorna och fritidsgården arbetade man aktivt bland annat med ungdomars attityder. Tipsar varandra Under 2007 bildades även en operativ lokalgrupp inom SSP-samarbetet. Gruppen träffas löpande och utbyter tips, information och kunskap om exempelvis stökiga samlingsplatser, langning och butiker som säljer cigaretter till minderåriga. Gruppen har också kontakt med nattvandrarna. Fortsatt arbete Att minska skolket är ett fortsatt prioriterat område för SSP-samarbetet i Västra Innerstaden. SSP-teamet fortsätter också att arrangera fortbildning för skolpersonal och stödjande utbildning för föräldrar. I år planerar stadsdelen även kunna erbjuda utbildning för tonårsföräldrar. Stadsdelen vill också hitta fler sätt att skapa en meningsfull fritid för ungdomar, genom exempelvis öppna verksamheter, teaterverksamhet eller liknande. Vill du veta mer om stadsdelens SSP-samarbete? Kontakta samordnare Inga Sandström, tel , e-post inga.sandstrom@malmo.se. FAKTA SSP är ett brotts- och drogförebyggande samverkansforum mellan skola, socialtjänst (individ- och familjeomsorg) och polis. Målet är att förhindra och minimera ungdomars brottslighet, droganvändning och annat riskbeteende genom arbete i miljöer där barn och ungdomar vistas. Alla stadsdelar i Malmö stad har SSP-team, dessutom finns en central ledningsgrupp och ett sekretariat för hela Malmö. Läs mer om SSP under Välfärd för alla det dubbla åtagandet > Trygghet på Malmö stads hemsida Fråga om alkohol och droger på hemsidan Soc-tanter på nätet är ett diskussionsforum på Malmö stads hemsida som främst berör frågor om alkohol och droger. Man kan ställa frågor eller skriva inlägg dygnet runt på Soc-tanter på nätet och soc-tanterna svarar så fort de har möjlighet. Soc-tanterna som svarar på frågorna är socialarbetare som arbetar med missbruksfrågor. Du hittar Soc-tanter på nätet i högerspalten på Malmö stads hemsida www. malmo.se. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

10 Ann Letorp, stadsdelens nya vård- och omsorgschef I november började Ann Letorp som ny vård- och omsorgschef i Västra Innerstaden. Text och foto: Charlotte Hedin Ann Letorp kommer närmast från den privata äldreomsorgen. Hon har dock arbetat i Malmö stad i flera omgångar tidigare, bland annat som vård- och omsorgschef i Södra Innerstaden. - Så det är ju ett gott betyg åt Malmö stad, konstaterar Ann, att jag ständigt återvänder. Över huvudtaget känner jag att det är lärorikt att växla mellan offentlig och privat verksamhet. Man får med sig mycket tankar, kunskap och erfarenheter från respektive sektor som man har stor nytta av. Är du över 75 år och behöver hjälp med något praktiskt hemma? För att begränsa antalet fallolyckor bland äldre hjälper stadsdelen till med att sätta upp gardiner, spika upp sladdar och liknande. Text och foto: Charlotte Hedin Pensionärer över 75 år i Västra Innerstaden kan ringa och lämna önskemål om hjälp med praktiska göromål i hemmet. Hjälpen är kostnadsfri. Stadsdelens fixare visar legitimation vid besöket i den enskildes hem. Ring och lämna önskemål om hjälp på tel (telefontid vardagar kl 10-14). Gedigen erfarenhet Ann Letorp har en gedigen erfarenhet inom vård- och omsorgssektorn. I botten har hon en utbildning som ålderdomshemsföreståndare, som det kallades på den tiden. Hon har också arbetat som hemtjänstassistent, föreståndare för vårdboende och som områdeschef. Under en kort period har hon även arbetat som lärare i gymnasieskolan och med långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna på Arbetsförmedlingen. Stor organisation Att komma till Västra Innerstaden ser Ann Letorp som en stor utmaning, eftersom stadsdelen har en så stor vård- och omsorgsorganisation. - Efter att ha arbetat några år inom den privata äldreomsorgen märker jag nu att mycket positivt har hänt inom Malmö stad. Här drivs många utvecklingsprojekt. Kvalitet och ledarskap Ann Letorp brinner för kvalitets- och ledarskapsfrågor. - Om verksamheten håller en hög kvalitet och vi har ett gott ledarskap så finns förutsättningarna för att få verksamheten att fungera på ett bra sätt, menar Ann. Ann Letorp nås på tel , e-post ann.letorp@malmo.se För att begränsa antalet fallolyckor hjälper stadsdelens fixare A Chak Tran stadsdelens äldre med praktiska göromål i hemmet. Hur arbetar vi med miljöfrågor i Västra Innerstaden? I broschyren Så arbetar vi med miljöfrågor i Västra Innerstaden kan du läsa om vilka stadsdelsförvaltningens miljömål är och hur vi arbetar för att uppfylla dessa. Stadsdelsförvaltning. Broschyren finns också på Västra Innerstadens medborgarkontor, Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 3, tel , e-post mbk. vi@malmo.se. Broschyren går att ladda ner från Västra Innerstadens hemsida (gå in på och sök vidare på Stadsdelar > Västra Innerstaden > Vill du veta mer om förvaltningens miljöarbete? Kontakta miljösamordnare Carin Antonson, tel , e-post carin.antonson@malmo.se 10 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

11 Nya mötesplatser för unga För att tillgodose så många intressen som möjligt arbetar stadsdelens fritidsverksamhet för att skapa mötesplatser för unga även utanför Ribersborgs fritidsgård. Text: Bitte Nyström, Ribersborgs fritidsgård/charlotte Hedin En fritidsledare deltar exempelvis i kvällsverksamheten på Slottsstadens skola och en annan har under dagtid startat speciell tjejtid i caféet för att tjejerna ska kunna känna sig trygga med att prova på nya aktiviteter och diskutera sådant som speciellt berör dem. Personal från fritidsgården medverkar också under olika arrangemang som till exempel ungdomsrådets fotbollsturnering samt Västra Innerstadens kulturdagar där omkring tusen barn och ungdomar från hela stadsdelen möts kring olika kulturupplevelser. Nytt samarbete Förra året inleddes även ett samarbete med vattenverkstaden SEA-U för att utveckla den öppna verksamheten och göra verkstaden till en ny spännande mötesplats för barn och ungdomar. Hos SEA-U får besökarna kunskap om havets miljö och därmed ökad miljömedvetenhet. Under sommarlovet arbetade fritidsledarna tillsammans med SEA-U och många besökare från fritidsgården och Västra Innerstaden deltog. Samarbetet med SEA-U utökas i år och det kommer att erbjudas öppen verksamhet onsdagar och torsdagar samt flera arrangemang för allmänhe- ten, exempelvis Havets dagar den 7-8 juni. Fritidsgården renoveras Redan från april kan man träffa fritidsgårdens personal hos vattenverkstaden. Fritidsgården ska nämligen renoveras och kommer därför att vara stängd under perioden april-oktober. Vill du veta mer? Kontakta Bitte Nyström, Ribersborgs fritidsgård, tel / Mer information om SEA-U:s verksamhet finns på Tjejverksamhet på Ribbans fritidsgård Ribersborgs fritidsgård har sedan flera år haft speciell verksamhet för tjejer. Meningen är att deltagarna ska få prova nya saker och öka sin självkänsla. Text och foto: Fredrika Falk, Ribersborgs fritidsgård Värderingsövningar och arbete mot gemensamma mål som tjejfestival har varit några inslag. I höst bestämde sig gruppen för att satsa på aktiviteter som inte är typiskt tjejiga. Vi började med att ge oss ut i Öresund i vintervåtdräkter i mitten av oktober tillsammans med vattenverkstaden SEA-U. Under Allhelgonahelgen åkte vi på läger och sov i vindskydd. Alla var rörande överens om att det var jättemysigt. Men varm choklad har nog aldrig smakat så bra som på morgonen när vi skulle kliva ur våra varma sovsäckar! Vi har också gått på spökrunda, gett oss ut på Snogeholmssjön i roddbåt, åkt go-cart, ställt ut affischer på temat Älska dig själv under Internationella Aidsdagen och varit på Utmaningarnas hus där man tävlar mot olika lag men också med sig själv. Tjejerna har också tillsammans med killgruppen arbetat för de yngre besökarna på deras mellanstadiedisco. Nu ser vi fram emot nya kul äventyr tillsammans! Tjejdoppet vid Ribersborgsstranden i oktober förra året, tillsammans med vattenverkstaden SEA-U. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

12 Nya dagverksamheter ett lyft för vårdtaga De dagverksamheter som Malmö stad i höstas startade för demenssjuka respektive strokedrabbade personer under 65 år visar sig redan ha positiv inverkan på deltagare och närstående. /Susanne Wessman Foto: -Vi kan redan se att dagverksamheten och den öppna träffpunktsverksamheten för yngre demenssjuka har gett gästerna och deras närstående ett lyft, berättar projektledare Susanne Wessman. De upplever att de nu har någonstans att vända sig och få en meningsfull sysselsättning och stimulans. Man upplever också att man mår bättre, både fysiskt och psykiskt. - Och till dagvårdsenheten för yngre strokedrabbade finns det redan en tillströmning av nya remisser. Så det finns alldeles tydligt ett behov av rehabilitering av denna patientgrupp. Förbättra omhändertagandet För att förbättra omhändertagandet av personer som är yngre än 65 år och drabbats av stroke eller demenssjukdom startade Malmö stad under hösten nya dagverksamheter i arbete med sjukvår- den och primärvården. Att drabbas av demenssjukdom eller stroke är ovanligt bland yngre personer. Ändå drabbas omkring tio till tolv personer under 65 år i sydvästra Skåne årligen av demenssjukdom. Och av de 800 personer i Malmö som årligen insjuknar i stroke är cirka 150 personer ännu inte fyllda 65 år. Demenssjuka personer under 65 år Dagverksamheten för demenssjuka personer under 65 år är öppen tre dagar i veckan och vänder sig till personer med en diagnostiserad demenssjukdom. För att delta i dagverksamheten krävs remiss från läkare. Två gånger i veckan är yngre demenssjuka och deras närstående också välkomna till den öppna träffpunktsverksamheten för att få möjlighet att träffa och utbyta erfarenheter med andra. Nya grepp inom demensvården Västra Innerstaden utvecklar nu vården och omsorgen om demenssjuka personer. Stadsdelen har bland annat bildat ett demenskonsultteam och utvecklat kontakterna med vårdcentraler och sjukvården för att fånga upp fler demenssjuka i ett tidigt skede. Stadsdelens nybildade demenskonsultteam består av demenssjuksköterska och arbetsterapeut. Teamet träffar personer med demenssjukdom eller begynnande symptom på demenssjukdom och dess närstående i ett tidigt skede och gör en grundlig bedömning av den sjuke personens behov. Därefter görs en individuell plan för hur stöd och hjälp ska anpassas på bästa sätt. Den demenssjukes utveckling följs upp kontinuerligt och planen anpassas efter aktuella symptom och behov. Omvårdnadsgrupper Demenssjuka personer som bor i sin egen bostad och bedöms kunna tillgodogöra sig hjälp och stöd från stadsdelens specialutbildade omvårdnadsgrupper kan få hemtjänstinsatser utförda av denna personal. Fånga upp tidigt Förutom omvårdnadsgrupperna handleder demenskonsultteamet också stadsdelens övriga hemtjänstpersonal så att de lättare ska kunna fånga upp vårdtagare som befinner sig i ett tidigt skede av demenssjukdom. - Om den demenssjuke får rätt typ av stöd i ett tidigt skede så finns det bättre förutsättningar att upprätthålla funktioner och få en god livskvalitet, förklarar demenssjuksköterska Anita Ohlsson. Unik verksamhet Dagverksamheten är unik eftersom man ingen annanstans i landet tidigare Närstående viktiga Kontakten med närstående är en viktig del av demenskonsultteamets och omvårdnadsgruppernas arbete. - Ett av målen för vårt arbete är att minska de närståendes oro och att öka deras livskvalitet, berättar Reidun Petersen, sektionschef för omvårdnadsgrupperna. Och i kontakterna med dem får vi många betydelsefulla signaler om vad de själva och deras demenssjuka närstående behöver. Utbildning och dagverksamhet Västra Innerstadens demenssjuksköterska erbjuder utbildning för närstående. Utbildningen berör allt från det normala åldrandet och de vanligaste 12 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

13 re och närstående har skräddarsytt behandling och dagverksamhet för demenssjuka personer under 65 år. Verksamheten utgår från de drabbades intresse och behov av fysisk aktivitet. Dessutom bidrar minnesmottagningen på neuropsykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) med kunskap och utbildningar för vårdtagare och närstående, bland annat inom området minnesträning. Yngre strokedrabbade personer Dagvårdsenheten för strokedrabbade personer i åldrarna syftar till att bidra till en väl planerad och sammanhållen rehabilitering och drivs i samarbete med sjukvården. Dagvårdsenheten kräver läkarremiss och erbjuder träning fyra gånger i veckan upp till tre månader efter att man skrivits ut från sjukhuset. Olika professioner Verksamheten vänder sig till personer som är nyligen insjuknade och som bedöms vara i behov av rehabilitering av flera sjukvårdsprofessioner i samarbete. Strokeenheten på UMAS bistår även med läkarstöd, neuropsykolog, kurator och logoped. Återanpassa till vardagen Målet är att ge de strokedrabbade möjlighet till en så god återanpassning som möjligt, till delaktighet i familj, arbetsliv och samhälle. Man vill också ge personerna verktyg för att upprätthålla uppnådd funktion och möjlighet till egenansvar för vidare träning och behandling. FAKTA Dagverksamheterna för personer under 65 år drivs i form av kommunövergripande projekt med stöd av statliga stimulansbidrag till den 31/ Vill du veta mer? Läs mer under Äldre & funktionshindrade > Dagverksamheter för yngre på eller kontakta projektledare Susanne Wessman, tel , e-post susanne.2.wessman@malmo.se. Vårdgivare behöver också stöd och omsorg Att vårda och ge omsorg till en demenssjuk person kan vara psykiskt och fysiskt påfrestande. Okunskap om sjukdomen, brist på stöd och behov av avlastning hos den som vårdar kan i kombination med symptom hos den demenssjuke ibland leda till att hotfulla situationer och våldsamma beteenden uppstår. - Det kan handla om att den demenssjuke inte känner igen sig i någon situation och blir rädd och hotfull eller att vårdgivaren tar i lite för hårt på grund av trötthet, frustration eller bristande tålamod, förklarar stadsdelens demenssjuksköterska Anita Ohlsson. Stöd och handledning Anita Ohlsson menar att det är viktigt att vara medveten om att hotfulla situationer och våldsamma beteenden kan förekomma i relationen mellan den demenssjuke och hans eller hennes vårdgivare. Hon har därför handlett stadsdelens vårdpersonal för att de ska bli mer observanta på sin egen situation och sin relation med vårdtagarna. demenssjukdomarna till samhällets resurser, olika boendeformer, hemtjänst, avlastning, medicinering och kontakter med sjukvården. För att upprätthålla funktioner hos personer med demenssjukdom har stadsdelen också en dagverksamhet, Ljusglimten. Under hösten 2007 öppnade Malmö stad även en kommunövergripande dagverksamhet för demenssjuka personer under 65 år. Utveckla samarbete För att komma i kontakt med fler personer som visar symptom på demenssjukdom har demenskonsultteamet utvecklat samarbetet med sjukvården och med vårdcentralerna i stadsdelen. Och inom den så kallade närsjukvårdssatsningen i Skåne utarbetas just nu en samarbetsmodell för demensvård mellan universitetssjukhuset UMAS i Malmö och vårdcentralerna och stadsdelsförvaltningarna i, i ett första skede, Kirseberg och Västra Innerstaden. Målet är att samarbetsmodellen sedan ska användas i hela Malmö och i grannkommunerna. Vill du veta mer? Kontakta demenssjuksköterska Anita Ohlsson, tel , e-post anita.ohlsson@malmo.se eller sektionschef Reidun Petersen, tel , e-post reidun.petersen@malmo.se. Behöver själva omsorg Närstående som står för en stor del av omsorgen behöver själva omsorg, menar Anita Ohlsson. - Därför måste vi som bereder den kommunala vården och omsorgen alltid vara lyhörda för de närståendes behov av stöd och fortsätta att erbjuda hjälp, avlastning, anhöriggrupper och utbildning om demenssjukdomar. FAKTA Tillsammans med kollegor från Italien och Litauen och i samarbete med Malmö högskola har Anita Ohlsson bidragit med kunskap om svensk demensvård i framtagandet av Med omsorg om vårdgivaren en handbok på väg mot en kvalitetshöjning i vården av äldre med Alzheimers och andra demenssjukdomar. Handboken finns att ladda ner under Vård och omsorg > Demensvård på

14 Västra Innerstadens särskoleverksamhet Västra Innerstadens särskoleverksamhet är sedan höstterminen 2007 samlad på Dammfriskolan där lokaler anpassats för verksamheten. Text: Karin Sindahl Truedsson/Charlotte Hedin Foto: Charlotte Hedin Rätt till särskola har de elever som inte kan gå i grundskola eller gymnasieskola för att de har en utvecklingsstörning eller för att de, på grund av utvecklingsstörning, inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål. För att bli mottagen i särskolan krävs ansökan från vårdnadshavare, psykologbedömning, pedagogisk bedömning, medicinsk bedömning och ibland även ytterligare utredningar. Egna läroplaner Särskolan har egna läroplaner och är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. Grundsärskolan har en läroplan som ligger nära den vanliga grundskolan. Eleverna läser engelska, men har inte något språkval i skolår Eleverna erbjuds också att gå ett extra skolår. Träningsskolan har en egen läroplan som innehåller mer tid för estetiska ämnen och träning för daglig verksamhet som att exempelvis åka buss själv, hantera pengar och handla. Eleverna i träningsskola har också ett frivilligt tionde år innan de fortsätter i gymnasiet. Special Träningsskolan är uppdelad i träningsskola och träningsskola special. I träningsskola special finns elever som förutom en utvecklingsstörning även har ett fysiskt handikapp. För dessa elever läggs särskild vikt vid deras välbefinnande. Till exempel får eleverna regelbundet massage och bada och träna sina sinnen på Safiren, ett kommunalt resurscenter för funktionshindrade. Gymnasium Gymnasieskolan erbjuder både grundsärskoleelever och träningsskoleelever fyra års studier istället för tre. Integrerad med Dammfriskolan På Dammfriskolan är särskolan organiserad i tre arbetslag. Personaltätheten är hög och består av lärare, barnskötare och assistenter. Kommunikationen med hemmen är viktig eftersom många av särskolans elever inte själva kan berätta vad de har upplevt under sin skoldag. Vissa av eleverna är bosatta i andra stadsdelar och många av eleverna har fritids i direkt anslutning till skolan. För LSS-beviljade elever i åldrarna år finns även hemvisten (fritidshem) på Dammfriskolan. För särskolans gymnasieelever på Parkskolan* finns Kronborgs hemvist. Vill integrera Särskolan försöker samarbeta och integrera sin verksamhet så mycket som möjligt med Dammfriskolan. Särskoleeleverna deltar till exempel i skolans luciafirande och avslutningshögtider. Vissa av Dammfriskolans elever deltar också i särskolans morgonomsorg. - Det är viktigt för våra elever att se och umgås med andra elever i sina egna åldrar och därigenom lära sig vissa sociala regler och koder, menar resursskolornas rektor Karin Sindahl Truedsson. Det är också viktigt för Dammfriskolans elever att se att det finns elever som är olika dem själva, och att alla elever har lika värde oavsett vilken skolform man går i. * Parksskolan på Roskildevägen 23 är kommunövergripande särskolegymnasium, i Utbildningsförvaltningens regi. FAKTA Stadsdelens särskoleverksamhet bildar tillsammans med Kronborgs hemvist ett eget rektorsområde, Resursskolorna, inom Västra Innerstadens barn- och ungdomsverksamhet. För mer information, kontakta gärna rektor Karin Sindahl Truedsson, tel , e-post karin.sindahl-truedsson@malmo.se. Frukost och pyssel innan skoldagen börjar. Markus Karlbrand och Samuel Jämthammar från Dammfriskolans Salt F-3 har gemensam morgonomsorg med Erika Ekman och hennes klasskamrater i träningsskolan Mön. Barnskötare Anna Lindskog och Simrin Kherad från Mön får också vara med och pyssla. 14 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

15 Skolbiblioteken viktig del i skolutvecklingen Tillsammans med ett tiotal andra skolor i Malmö är Ribersborgsskolan och Fridhemsskolan med i skolutvecklingsprojektet SMiLE Skolbibliotekets Möjligheter i Lärandet för Eleven. - Vi vill lära oss mer om hur skolbiblioteken kan utvecklas och bli en ännu mer aktiv del av skolan, skolutvecklingen och elevernas måluppfyllelse, menar rektor Inga Sandström. Text och foto: Charlotte Hedin Ribersborgsskolan och Fridhemsskolan har länge sett skolbiblioteken som en viktig resurs i arbetet med språkutveckling. Man har också arbetat för att integrera biblioteket i undervisningen och utnyttja skolbiblioteket som ett pedagogiskt redskap i elevernas lärande, både i skola och förskola. I SMiLE-projektet, som drivs i ett samarbete mellan RMS, Resurscentrum för Mångfaldens skola, Malmö Högskola och Myndigheten för skolutveckling, får skolorna nu stöd att ytterligare stärka bibliotekens roll och delaktighet. Utbildning och mentorer Projektet erbjuder utbildningsdagar och föreläsningar om skolutveckling, samarbete mellan pedagoger och bibliotekspersonal, språkutveckling och pedagogiska metoder. Skolorna har också blivit tilldelade mentorer knutna till Resurscentrum för Mångfaldens skola. Problemorienterat lärande Inom SMiLE-projektet ges också möjlighet till reflektion och diskussion om hur elever förvärvar och tillämpar kunskaper på bästa sätt. - Vi lär oss mer om problemorienterat lärande och hoppas utifrån detta också kunna utmana eleverna lite mer, rent pedagogiskt, avslutar Inga Sandström. SMiLE-projektet pågår i tre terminer och avslutas under vårterminen Vill du veta mer? Kontakta rektor Inga Sandström, tel , e-post inga.sandstrom@malmo.se Fortsatt samarbete ger elever tidigare hjälp och stöd Med stöd av statliga stimulansbidrag får stadsdelens skolor nu möjlighet att fortsätta utveckla den kompetens som samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin och individ- och familjeomsorgen gett kring elever med koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och liknande. Sedan 2006 har Ribersborgsskolan samarbetat med barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen och individoch familjeomsorgen i ett försöksprojekt kring elever med skolproblem orsakade av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Syftet har varit att ta fram en bra samarbetsmodell för att fånga upp elever tidigt och ge dem, deras familjer och skolan stöd för att få vardagen att fungera så bra som möjligt efter elevernas egna förutsättningar. Viktigt klara skolan Att klara skolgången är en av de viktigaste faktorerna för ett barns framtid menar skolläkare Torgny Wessman. - Det är en av de i särklass mest hälsofrämjande faktorerna för såväl psykisk, fysisk som social hälsa för barnet och dess familj. Därför vill vi fånga upp barnen tidigt och ge skolan, föräldrarna och andra i barnets närhet stöd, kunskap och redskap för att få skolan och vardagen att fungera. Högre kompetens Västra Innerstadens samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin och individ- och familjeomsorgen har bidragit till att höja skolans kompetens kring barn med ADHD/damp, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och liknande beteenden. Färre diagnoser Man hoppas att de tidiga insatserna ska bidra till att färre barn får en ADHD/damp-diagnos. - När ett barn får en diagnos är svårigheterna med koncentration och rastlöshet så stora att de utgör ett funktionshinder, förklarar Torgny Wessman. Men om skola och familj kan anpassa sitt bemötande efter barnets förutsättningar behöver svårigheterna inte utgöra ett funktionshinder. Följaktligen blir det då inte aktuellt med en diagnos. För vissa barn och familjer innebär nämligen en diagnos att de kan tappa självförtroende och begränsa sig inför framtiden. I fler stadsdelar Med stöd från Myndigheten för skolutveckling får nu stadsdelens samtliga skolor möjlighet att samarbeta med barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen och individ- och familjeomsorgen enligt den så kallade VITS-modellen (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan). Vill du veta mer? Kontakta skolläkare Torgny Wessman, e-post torgny.wessman@malmo.se Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

16 Ny ordförande och nya ledamöter i stadsdelsfullmäktige Vid årsskiftet tillträdde Rose-Marie Carlsson (s) som ny ordförande i Västra Innerstaden stadsdelsfullmäktige. Rose-Marie efterträder Bengt Forsberg (s) som numera är ordförande i Fritidsförvaltningen. Ledamöterna i stadsdelsfullmäktige är fritidspolitiker tillsatta av kommunfullmäktige vilket innebär att de arbetar politiskt vid sidan av ordinarie arbete, studier etc. Stadsdelsfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten, förutom då sekretessbelagda ärenden behandlas. Trettio minuter innan varje fullmäktigesammanträden är avsatta för frågestund för allmänheten. Ledamöternas postadresser finns på medborgarkontoret, Västra Rönneholmsvägen 39 A, tel , e-post mbk.vi@malmo.se. Du kan också skriva till stadsdelsfullmäktige på adressen Västra Innerstaden stadsdelsfullmäktige, Box 5103, Malmö. För mer information om stadsdelsfullmäktige, besök Västra Innerstadens sidor på hemsidan kontakta medborgarkontoret, tel , e-post mbk.vimalmo.se eller nämndsekreterare Rolf Svensson, tel , e-post rolf.svensson@malmo.se. Stadsdelsfullmäktiges ordinarie ledamöter: Rose-Marie Carlsson (s), ordförande Ingela Wallis (s) Peter Österlin (m) 1:e vice ordförande Barbara Bromberger (v) Lucas Carlsson (mp), 2:e vice ordförande Rickard Hansson (m) Jan Aurell (m) Claes Carlsson (s) Martina Jarnbring Palm (m) Monica Gyurcsek Nizich (s) Joel Laguna (fp) Jan Sonestedt (s) Mona Erichsén (sd) Ersättare: Peter Anderlund (s) Eugenia Fedorova (s) Christer Jönsson (s) Carina Svensson (s) Robert Jacob (mp) Gerd von Corswant (m) Lars Mårtensson (m) Tonya Persson (m) Henrik Swensson (fp) Verksamhetsplan och budget för Västra Innerstaden I december förra året antog stadsdelsfullmäktige 2008 års verksamhetsplan och budget för Västra Innerstadens verksamheter. I verksamhetsplanen finns fakta och statistik om Västra Innerstaden och stadsdelsförvaltningens organisation. Här finns också målsättningarna för förvaltningens verksamheter angivna. Internbudgeten beskriver hur det av Kommunfullmäktige tilldelade kommunbidraget fördelas på Västra Innerstadens respektive verksamhetsområden. Internbudgeten består också av en beskrivning av den verksamhet som kommer att bedrivas 2008 inom respektive verksamhetsområde, relaterat till de uppsatta målen och de ekonomiska resurserna. Verksamhetsplanen och budgeten finns att ladda ner på Malmö stads hemsida. Gå in på > Stadsdelar > Västra Innerstaden > Stadsdelsförvaltning > Mål- och styrdokument. Det går också bra att kontakta medborgarkontoret, Västra Rönneholmsvägen 39 A, tel