Tjänstedirektivet och tjänsteföretagen. Markos Montmar Stavroulakis, LL.M.

Transkript

1 Tjänstedirektivet och tjänsteföretagen Markos Montmar Stavroulakis, LL.M.

2 Sverige och tjänstehandeln Tradition av näringsfrihet och frihandel: få regleringar, inget skråväsende Modernt samhälle: ca 75% av BNP är tjänster, mer än 40% av BNP är Knowledge-intensive services (KIS) Sverige i topp ca. 47 % är KIS Källa: Eurostat

3 Tjänstehandeln inom EU Tjänsteproduktionen inom EU-länderna svarar för ca 75-80% av BNP MEN: Handeln med tjänster mellan EU-länderna ca 20-25% av BNP Källa: Eurostat

4 Det nya tjänstedirektivet Antogs den 11 december 2006 Medlemsstaterna har tre år på sig för införlivandet Direktivet är en blandning av samordning och harmonisering av reglerna i medlemsstaterna Syftet: Att skapa enklare och bättre förutsättningar för handel med tjänster inom EU/EES Direktivet är ett led i den s.k. Lissabonprocessen.

5 Vilka aktörer vänder sig TD till? Tjänsteleverantörer som tillfälligt utför en tjänst i ett annat land inom EU/EES- området. Tjänsteföretag som vill etablera sig ett annat land inom EU/EES-området.

6 Viktigt att komma ihåg! Direktivet är inte tillämpligt då ett företag från ett land utanför EU/EES tillfälligt vill bedriva sin verksamhet i ett EU-land. Direktivet påverkar inte arbetsrätten (t.ex. anställningsvillkor, rätten att vidta stridsåtgärder och rätten att sluta kollektivavtal) eller arbetarskyddet. Direktivet tvingar inte medlemsstaterna att avskaffa statliga monopol.

7 Vilka tjänster omfattar TD? Företagsrelaterade tjänster t ex: Konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning Certifiering och testning av produkter Viss fastighetsservice (inklusive kontorsunderhåll och annan kontorsservice) Reklam Rekryteringstjänster Handelsagenter

8 Vilka tjänster omfattar TD? Tjänster till företag och konsumenter t ex: Juridisk rådgivning Skatterådgivning Tjänster som berör fastigheter t.ex. fastighetsmäkleri och byggverksamhet Arkitektverksamhet Distribution Mässarrangemang Biluthyrning Resebyråverksamhet

9 Vilka tjänster omfattar TD? Konsumenttjänster t.ex.: Turism (t.ex. turistguiders arbete) Fritidsanläggningar Idrottsanläggningar och nöjesparker Vissa sociala tjänster, t ex. hushållstjänster och hemhjälp till äldre

10 Vilka tjänster omfattas inte? Direktivet gäller inte Bemanningsföretagsverksamhet Finansiella tjänster (banktjänster, försäkringar etc.) Transporttjänster (inklusive hamntjänster) Vaktbolagens säkerhetstjänster Spel Vissa sociala tjänster t.ex. barnomsorg Vårdtjänster

11 Verktyg för tjänsteföretagen

12 Tjänsteföretagens nya redskap En förstärkt princip om fri rörlighet för tjänster En ingripandemekanism som ger garantier för enhetlig tillämpning Kontaktpunkter för information och fullgörande av formaliteter En stupstocksregel som verkar tids/kostnadsbesparande och ger ökad rättssäkerhet Minskad bevisbörda genom administrativt samarbete (tids/kostnadsbesparande) En notifieringsskyldighet för nya regelförslag befrämjar uppdaterad EG-rätt i alla MS

13 Alla aktörer har inte nytta av samma saker i TD Tillfällig llig tjänsteut nsteutövning Kontaktpunkten Etablering Kontaktpunkten Princip om fri rörlighet Stupstocksregeln Ingripandemekanismen Notifieringsskyldigheten Administrativt samarbete Stupstocksregeln Notifieringsskyldigheten

14 Vilka handelshinder kan avhjälpas? Förstärkt rkt princip om fri rörlighet r rlighet för f r tjänster Ex. SOLVIT-ärende 6721/04/LI Tyskt krav på att ett patentombud måste agera genom en etablering i Tyskland eller genom samarbete med en i Tyskland bosatt advokat, för att få representera sina klienter inför tysk domstol.

15 Vilka hinder kan avhjälpas? Krav på administrativt samarbete och ingripandemekanism Ex. SOLVIT-ärende 10681/04/DE En tysk installatör av byggställningar hindrades av krav på kompletterande teoretisk vidareutbildning och två års irländsk yrkespraktik. Kravet ställdes utan värdering av redan uppfyllda tyska kvalifikationer. Den tyska handelskammaren på Irland försåg den irländska myndigheten med nödvändiga underlag, vilket ledde till att handelshindret löstes.

16 Vilka hinder kan avhjälpas? Stupstocksregeln Ex. SOLVIT-ärende 19941/05/DE Ett tyskt företag som tillhandahöll miljötjänster (hantering av elektronikskrot) hindrades på grund av fördröjda tillstånd från den ansvariga myndigheten i Luxemburg. Den ansvariga myndigheten har inte fattat något beslut trots att nästan halvannat år gått sedan en komplett ansökan lämnades in av tjänsteutövaren.

17 Stupstocksregeln i TD vad blir skillnaden? Tillstånds Tillstånds ansökan ansökan Tillståndsansökan Tillståndsansökan Idé! Myndighet i VL Myndighet i VL Tick-Tack Inget svar på flera år!!!

18 Stupstocksregeln i TD vad blir skillnaden? Idé! Myndighet i VL Information om handläggningstid Tillståndsansökan Tillståndsansökan Tillståndsansökan Tillståndsansökan Beviljad Beviljad Om handläggningstiden passeras utan giltigt skäl till förlängning Tillstånd beviljat

19 Vilka hinder kan avhjälpas? Kontaktpunkten Ex. SOLVIT-ärende 9361/04/DE Ett tyskt byggföretag hindrades i Belgien på grund av ett registreringskrav. Orsaken till hindret var oklarheter kring själva registreringsförfarandet och långsam handläggning. Företagets situation försvårades av att tjänsteföretaget inte fick korrekt information om vilka krav som låg till grund för en registrering i Belgien.

20 TD förändrar maktbalansen mellan MS och TF

21 MS avstår från makt för ökad tjänstehandel Teoretiska befogenheter Flera tvingande allmänintressen Praktiska befogenheter Oklar informationsskyldighet Ingen begräsning för vilka diskriminerande krav som i teorin kan motiveras Ingen notifieringsskyldighet Autonoma handläggningstider Adm. samarbete i teorin Ingripande utan kontroll av KOM

22 Den fria rörligheten enligt EGF och TD EGF (art. 49, 46 + praxis) Tillsynen utövas av myndigheterna i värdlandet. Ett stort antal tvingande allmänintressen kan åberopas av MS. Ingen begränsning på vilka diskriminerade krav som i teorin kan rättfärdigas. Gör ingen skillnad vilka tvingande allmänintressen som kan åberopas beroende på sättet för hur tjänsten tillhandahålls. Ingen ingripandemekanism. Generell teoretisk motiverings- och skyldighet till administrativt samarbete. TD (art. 16, 17, 18, 28-35) Tillsynen utövas av myndigheterna i värdlandet. Ett fåtal tvingande allmänintressen kan åberopas av MS. Diskriminerande krav p.g.a. nationalitet, etableringsmedlemsstat kan aldrig rättfärdigas. Innehåller en specialregel som används när tjänsteutövaren förflyttar sig till ett annat MS för att utföra en tjänst. Ingripandemekanism och administrativt samarbete genom IMI då tjänsten hindras p.g.a. bristande säkerhet.

23 Hur förhåller sig TD till EGF? Är TD tillämplig? JA! Omfattas tjänsten av art. 16? JA! NEJ! Art. 17 NEJ! EGF art. 46, 49.

24 TSI och EG-rättsligt test enligt EGF jämfört med TD EGF (46, 49) + ECJ Begränsas fri rörlighet? TD (16) JA JA Diskriminering? Direkt/indirekt diskriminering på grund av nationalitet/etableringsland är förbjudet Kan åtgärden objektivt motiveras? 46 (disk), 46 + praxis *Utvidgad art. 46, miljö Speciellt om ftg. flyttar 46, miljö, kollektivavtal JA EG-rättsförenlig NEJ EG-rättsstridig Proportionerligt? JA EG-rättsförenlig NEJ EG-rättsstridig *Allmän ordning och säkerhet ges en vidare tolkning än enligt ECJ-praxis

25 Var det någon som förstod något?

26 Kommerskollegiums åsikt om TD? Ett viktigt första steg mot en allt mer liberaliserad tjänstehandel. TD har förbättringspotential på grund av oklarheter i centrala artiklar. Översynsartiklar finns med. Innebär TD en förenkling av gällande rätt för tjänstehandel? Tveksamt! Praxis får utvisa.