Vatthagen 1:103 i Odenslunda Upplands Väsby kommun

Transkript

1 BN/2014:320 Detaljplan för Samrådshandling Normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Vatthagen 1:103 i Odenslunda Upplands Väsby kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning inkl genomförandefrågor E4 Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Väsby C järnvägen PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planområdets läge i Odenslunda. Planen syftar till att pröva möjligheten att uppföra bebyggelse som inrymmer centrumverksamheter, parkering och bostäder. Avsikten är att den nya bebyggelsen ska skapa en tydlig profil för infarten till Upplands Väsby. Den nya bebyggelsen föreslås uppföras i fem olika byggnadskroppar med varierande höjder som är placerade på en gemensam bottenvåning. Bottenvåningen föreslås inrymma centrumverksamheter och parkering. Fyra av byggandskropparna föreslås inrymma bostäder, totalt cirka 108 lägenheter. Den femte byggnadskroppen föreslås uppföras i 25 våningar och inrymma kontor samt cirka 240 hotellrum. Ytan mellan de fem byggnadskropparna utgörs av en planterad gård. En mindre markparkering föreslås i områdes nordöstra del. Infart för besökande, boende och personal föreslås ske från Sandavägen. Befintlig drivmedelsstation föreslås finnas kvar i samma läge som idag. Bebyggelsen föreslås placeras nära Stockholmsvägen och Sandavägen, dels för att skapa ett tydligare och mindre gaturum och dels för att skapa liv längs med gatan. Utbyggnadsförslaget redovisar att parkering främst sker inom byggnaden, men även en mindre markparkering föreslås i områdes nordöstra del. Befintlig drivmedelsstation i planområdets östra del föreslås finnas kvar. Samrådshandling

2 Innehållsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGS REGLERNA I MILJÖBALKEN... 3 PLANDATA Läge... 3 Areal... 3 Markägoförhållanden... 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4 Riksintressen... 4 Översiktliga planer... 4 Kommunala program... 4 Detaljplan och förordnanden... 4 Program för planområdet... 4 Kommunala beslut i övrigt... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 6 Natur och vatten... 6 Kulturmiljö... 8 Bebyggelse... 8 Gator och trafik Gestaltning Störningar & risker Teknisk försörjning Fastighetsrättsliga frågor Administrativa frågor Avgifter och taxor BEHOVSBEDÖMNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Ställningstagande om betydande miljöpåverkan MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN MEDVERKANDE BYGGHERRE OCH ARKITEKT BEGREPPSFÖRKLARINGAR Gestaltning I planbeskrivningen finns ett gestaltningsavsnitt på sidan Syftet med avsnittet är att beskriva förslagets idéer och intentioner, både för det föreslagna kvarteret och utformningen av omkringliggande gator. Gestaltningsavsnittet ska även tydliggöra vad detaljplanen reglerar och fungera som ett underlag och stöd i samband med bygglov. 2 Samrådshandling

3 PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGS REGLERNA I MILJÖBALKEN Detaljplanen medger en förtätning inom tätorten i närhet till såväl E4:an och kollektivtrafik. Det betyder att området lätt kan tillgodogöra sig befintlig infrastruktur och service. Genom en förtätning skapas en tät sammanhållen stadsmiljö vilket stärker underlaget för befintlig service. Planens genomförande bedöms utifrån ovanstående kunna anses som en hållbar utveckling av Upplands Väsby tätort ur ekonomisk, ekologisk och social aspekt. Förslaget är förenligt med 3 kap. miljöbalken, MB, avseende lämplig användning av mark och vatten samt 5 kap. MB om miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kap. MB berörs inte. PLANDATA Denna plan hanteras enligt PBL 2010:900. Läge Planområdet omfattar fastigheten Vatthagen 1:103 och ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid E4:an och angränsar till Stockholmsvägen, Sandavägen och Vatthagsvägen. Omgivningen består till stor del av vägar samt byggnader för handel och industriell verksamhet. Nordost om planområdet ligger villaområden. Avståndet till Väsby centrum är drygt 1 kilometer. Areal Planområdet uppgår till cirka 1,4 ha ( kvm). Markägoförhållanden Planområdet består av den privatägda och bebyggda fastigheten Vatthagen 1:103. Området angränsar till Vatthagen 1:12 som är privatägd samt till omkringliggande gator inom fastigheterna Vatthagen 1:35 och 1:107 som ägs av Upplands Väsby kommun. E4 Glädjens trafikplats Stockholmsvägen Sandavägen Vatthagsvägen Planområdets läge i Vatthagen, Odenslunda. Samrådshandling

4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I gällande översiktsplan, (strategisk kommunplan) antagen av kommunfullmäktige i december 2005, beskrivs det övergripande målet att Upplands Väsby ska utvecklas till en modern småstad. I översiktsplanen, strategisk kommunplan antagen 2005, finns ingen specifik markanvändning angiven för området utan flera av de övergripande målsättningarna är tillämpliga här. Vidare anges att områdena kring E4:an och infarterna till Upplands Väsby är viktiga för intrycket av kommunen och att de ska planeras med stor omsorg. Verksamheter som tillkommer här bör vara profilarbetsplatser med estetiskt tilltalande utformning. En av översiktsplanens ambitioner är att skapa en tät sammanhållen stadsmiljö där kommunikation och infrastruktur nyttjas på ett effektivt sätt liksom målet att erbjuda ett varierat bostadsutbud. Detta detaljplaneförslag att utveckla området vid Vatthagen med hotell, kontor, handel och småskalig verksamhet överensstämmer med gällande översiktsplan. Att tillskapa nya bostäder i området anges inte specifikt i översiktsplanen utan beskrivs under de övergripande målsättningarna för hela kommunen. Planen innebär en komplettering av närområdets bebyggelse och avviker inte från översiktsplanen. Kommunala program De kommunala program som främst berör planeringen av området är: Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer (policy 2001, bilaga 2007) Avfallsföreskrifter för Upplands Väsby kommun (antagen av kommunfullmäktige 15 juni 2009) Energi- och klimatstrategi, UVK (antagen av Kommunfullmäktige ) ABVA- Allmänna Bestämmelser för användande av Upplands Väsby kommuns allmänna vatten- och Avloppsanläggning Avfallsplan (antagen av kommunfullmäktige 15 december 2008) Upplands Väsbys trafikplan (antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2013) Stadsmässighet - definition för Upplands Väsby kommun (antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2013) Detaljplan och förordnanden För området gäller detaljplan nr. 56 som vann laga kraft 21 maj Planen tillåter att marken används för trafikändamål till en högsta byggnadshöjd av 8 meter. Utfartsförbud gäller mot Stockholmsvägen. Mot Sandavägen är en utfart tillåten. Se karta på nästa sida. Förordnande Planområdet ligger inom yttre skyddsområde för vattenförsörjningen, enligt gällande föreskrifter för Hammarby reservvattentäkt (01 FS 1981:151). Nya föreskrifter är under utarbetande och enligt förslaget ligger planområdet inom sekundärt skyddsområde. Program för planområdet Planprogram Ett planprogram för Åsens och Glädjens arbetsområde antogs av kommunstyrelsen 5 mars Programmet ger övergripande riktlinjer för fortsatt detaljplanering i området och föreslår en flexibel markanvändning med handel, småindustri, mindre lagerverksamhet 4 Samrådshandling

5 samt kontor/hotell i planområdet. De verksamheter som kan rymmas inom området ska anpassas till bostäderna och får inte vara störande för omgivningen. De får inte heller alstra trafik i någon större utsträckning. Programmet redovisar flera gestaltningsprinciper som sammanfattningsvis handlar om att öka attraktiviteten och orienterbarheten mot E4:an samt längs Stockholmsvägen. Området ligger karaktärsfullt mot E4 och ger signaler om entrén till Upplands Väsby och bör markeras med väl gestaltade byggnader som är identitetsskapande. Ny bebyggelse föreslås placeras nära Stockholmsvägen och Sandavägen, dels för att skapa ett mindre gaturum och dels för att skapa liv längs gatan. Gällande detaljplan anger att planområdet endast får användas för trafikändamål. Markanvändningskarta ur planprogrammet för Åsens och Glädjens arbetsplatsområde. Samrådshandling

6 Gestaltningsprogram för E4 Ett gestaltningsprogram för E4 i Upplands Väsby togs fram 2009 och beskriver att bebyggelse längs E4 bör representera Upplands Väsby på ett bra sätt samt att Glädjens trafikplats ska utvecklas så att platsen tydligt upplevs som en entré till tätorten. Bebyggelsen bör uppfylla krav på god arkitektur och bör markeras med väl synlig bebyggelse. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen beslutade 2 juni 2014 att godkänna förstudien för Vatthagen och ge byggnadsnämnden och kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för Vatthagen 1:103. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur och vatten Mark och vegetation Marken inom området är asfalterad och används till stora delar för fordonsuppställning. Nordost om planområdet ligger grönskande villaområden. Förutom villatomterna utgörs området kring planområdet av vägar och stora hårdgjorda ytor som inte är bevuxna med träd eller buskage i någon större omfattning. Träd och buskar växer i planområdets östra del vid korsningen Sandavägen/Vatthagsvägen. Längs med Vatthagsvägen finns en smal vegetationsbevuxen remsa. 6 Samrådshandling

7 Yt- och grundvatten Den 16 december 2009 fastställdes åtgärdsprogram och förvaltningsplan samt miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Besluten är fattade med stöd av EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det grundläggande målet för vatten är att god vattenstatus ska uppnås år 2015, utom i de vattenförekomster som har medgetts förlängd tidsfrist. För ytvattenförekomsterna i Upplands Väsby har en förlängd tidsfrist till 2021 bedömts rimlig för att klara god ekologisk status, utom för Verkaån som redan idag uppnår god status. Arbetet med att uppnå god status på yt- och grundvatten måste ske brett med åtgärder mot bland annat föroreningar från trafik, enskilda avlopp samt jord- och skogsbruk. Miljökvalitetsnormer är även styrande vid fysisk planering. Den planerade exploateringen får inte försvåra möjligheterna att med olika åtgärder uppnå god vattenstatus. I denna detaljplan är hanteringen av dagvattnet och snö den insats som är av störst betydelse för att uppnå god vattenstatus. Detaljplanens genomförande bedöms inte försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten. Planområdet ligger på rullstensåsen Stockholmsåsen-Upplands Väsby som fungerar som ett grundvattenmagasin. Kvalitetskravet som ska uppnås till 2015 är god kvantitativ status. Statusen idag är god kvantitativ status och förutsättningarna får inte försämras. Enligt VISS (VattenInformationsSystemSverige) finns det utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i grundvattenmagasinet och ingen risk att god kvantitativ status inte ska uppnås. Kvalitetskravet för kemisk status är att god kemisk status ska uppnås till Idag är det otillfredsställande kemisk grundvattenstatus med anledning av kloridhalter över 100 mg/l och det finns risk att kemisk status inte uppnås Detta innebär att åtgärder behöver vidtas vid exploatering för att minska områdets negativa belastning. Utbyggnadsförslaget kommer inte att försämra statusen utan bedöms leda till en förbättring eftersom förorenad mark renas och dagvattenåtgärder anordnas. Planområdet ligger i yttre skyddszon för Hammarby vattentäkt (Länsstyrelsens beslut ). Föreskrifterna och gränserna för skyddsområdet är omarbetade och prövas sedan en tid av Länsstyrelsen. Planområdet ligger enligt det nya förslaget inom sekundärt skyddsområde för Hammarby och Rotsunda vattentäkter. För skyddsområdet gäller speciella skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen kan dock medge undantag från föreskrifterna. Inom den yttre skyddszonen får enligt gällande skyddsföreskrifter större schaktarbeten inte ske till lägre nivå än en meter över högsta naturliga grundvattenstånd. Pålning ner till lägre nivå på mark som inte är förorenad, bedöms normalt inte innebära någon risk för negativ påverkan på grundvattnet. Vid andra djupa schaktarbeten ska kontakt tas med länsstyrelsen. Vid all byggnation och grävarbeten inom skyddsområdet krävs att byggherren har egen kunskap och informerar entreprenörer m.fl. om det särskilda kravet att skydda grundvattnet samt att beredskap ska finns för olyckor med arbetsmaskiner etc. Av förslaget till nya skyddsföreskrifter framgår att ny bebyggelse inte får påverka vattenresursen negativt. Även andra åtgärder som kan påverka vattentäkten negativt regleras. Upplands Väsby kommun ingår i Oxunda vattensamverkan och har anslutit sig till den dagvattenpolicy som är framtagen för avrinningsområdet. Dagvattenpolicyn följer väl de ambitioner som kan formuleras enligt vattendirektivet för att skydda yt- och grundvatten och inte rubba vattenbalanser. Dagvattenutredningen som är framtagen har i syfte att se till att dagvattenpolicyn följs. Hanteringen av dagvatten är beskriven under rubriken Dagvatten på sid 20. Recipient för dagvatten från Vatthagen är Hammarby vattentäkt då infiltration sker i Johanneslund och vattnet leds vidare genom grusåsen till vattentäkten. Samrådshandling

8 Geotekniska förhållanden Enligt den översiktliga geologiska kartan består marken av finlera och berggrunden av granit. Beroende på förekomst av lera kan marken vara sättningsbenägen vilket behöver klarläggas i samband med eventuell ny bebyggelse och markarbeten. Markföroreningar Inom området finns och har funnits olika typer av miljöfarlig verksamhet. Tidigare fanns en bilserviceanläggning som byggdes om i omgångar. Anläggningen hade oljeavskiljare och spilloljetank. Anläggningen har brunnit och utrustning under mark finns kvar. Idag finns i områdets sydöstra hörn en drivmedelsanläggning med underjordiska tankar. Dessutom finns en biltvätt med oljeavskiljare och annan utrustning under mark. En översiktlig miljöteknisk markundersökning har gjorts. Några av de uppmätta provpunkterna överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning på grund av vattenskyddsområde och uppförande av bostäder. På grund av områdets historia och att förhöjda halter föroreningar har påträffats på vissa platser, behöver frågan om markföroreningar utredas vidare och en plan för efterbehandling av förorenad mark ska tas fram. Vid markarbeten i områden av detta slag måste man vara observant och bedriva arbetet med försiktighet. De förhöjda halterna innebär bland annat att jordmassor ska provtas före borttransport för att säkerställa masshanteringen. Radon Enligt översiktlig markradonkartläggning ligger fastigheten på mark som är normalriskområde för markradon och angränsar till högriskområde. Risken för markradon måste uppmärksammas. En mer detaljerad undersökning av områdets markradonsituation ska redovisas vid bygglovsansökan för att klargöra eventuella krav för grundläggningsutförande. Om sådan undersökning inte genomförs ska byggnaderna uppföras radonsäkra. Kulturmiljö Fornlämningar Några kända fornlämningar finns inte inom planområdet. Bebyggelse Verksamheter och bostäder Planområdet ligger inom Åsens och Glädjens arbetsplatsområde. Närheten till E4:an samt till kollektivtrafik med buss gör att utbudet av arbetstillfällen i planområdet är mycket stort. Med hänsyn till områdets läge finns goda förutsättningar att inrymma lokaler för handel och kontor i den den nya byggnaden. Centralt i området finns idag en envåningsbyggnad som inrymmer biltvätt, husvagnsuthyrning och kontor. I september 2009 utsattes området för brand och en byggnadsdel som innehöll bil- och däckverkstad, restaurang samt hårfrisör revs. I områdets östra del finns en friliggande drivmedelsstation som föreslås vara kvar. Marken inom området är asfalterad och används till stora delar för fordonsuppställning. Omgivningen består till stor del av vägar samt byggnader för handel och industriell verksamhet. Nordost om planområdet ligger villaområden. Den nya bebyggelsen föreslås uppföras i fem olika byggnadskroppar med varierande höjder som är placerade på en gemensam bottenvåning. Bottenvåningen föreslås inrymma centrumverksamheter och parkering. I fasadläge medges endast centrumändamål i syfte att skapa ett levande gaturum. Fem byggnadskroppar i varierande höjder föreslås placeras på bottenvåningen. Fyra av byggandskropparna föreslås inrymma bostäder, totalt cirka 108 lägenheter. Den femte byggnadskroppen föreslås uppföras i 25 våningar och inrymma cirka 240 hotellrum och en allmän skybar högst upp. Utbyggnadsförslaget redovisas i avsnittet gestaltning, sidorna Samrådshandling

9 Befintlig bebyggelse i planområdet. Vy 1 L J 4 A A M D C F M VII IX 3 X 6 Vy 3 ge N G N M n A vä gs ha tt Va Stockholmsvägen 5 A M A VIII A 1 XXVI 2 A B N XV XXV K Sandaväg en E H L K Stockholmsvägen Förslag på hur planområdet kan utformas. De fem byggnadskropparna är placerade på en sammanhållen byggnadskropp. Befintlig drivmedelsstation finns kvar i östra delen. Situationsplan från Kontur Arkitektkontor. Vy 2 Samrådshandling

10 Service (offentlig och kommersiell) och rekreation Rondellens köpcentrum med lokal service ligger strax söder om planområdet. Avståndet till Väsby centrum som har ett brett utbud av kommersiell service är drygt 1 kilometer där det även finns vårdcentral och service. Till Odenslunda skola är det cirka 500 meter och till förskolan Skutan cirka 1 km. Kommunens gymnasium och huvudbibliotek finns i Messingenhuset vid pendeltågsstationen och dit är avståndet cirka 1,5 kilometer. Evidens BLW ab har i samband med framtagandet av planprogrammet för Åsens och Glädjens arbetsplatsområde genomfört en marknadsanalys 2010 vilken visar på marknadspotentialen för olika former av verksamheter. Enligt analysen är en utveckling av mindre lagerlokaler, småindustri och handel möjlig. En utveckling mot till exempel hotell anges kunna genomföras i den takt som marknaden tillåter. Funktioner som hör motorvägen till, så som drivmedelsstationer och resturanger, föreslås etableras i anslutning till Glädjens trafikplats. Befintliga bostäder ska vara kvar men kan successivt kompletteras med ickestörande mindre verksamheter som till exempel kontor, bokaler eller småskalig handel. I Vilundaparken, cirka 600 meter väster om planområdet, finns kommunens badhus, ishall, sporthall, fotbollsplaner och friidrottsanläggningar. Motionsspår finns i Smedbyskogen, cirka 1 km sydväst om planområdet och i Apoteksskogen, cirka 1 km nordväst om planområdet. Tillgänglighet och trygghet Fastigheten är relativt plan och det finns förutsättningar för tillgängliga entréer och angöring. Samtliga nytillkommande lokaler kommer att ha full tillgänglighet. Hissar avses nå samtliga våningsplan. Entré föreslås ske både från gården och angränsande gator. Möjlighet finns att parkera nära entrén för besökande och funktionshindrade. I övrigt ligger området nära till service och kommunikationer. Kvälls- och nattetid är området inte befolkat och miljöerna kan upplevas som ogästvänliga. Förbättrad belysning kan också bidra till att göra miljön tryggare. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Stockholmsvägen och Sandavägen kantas av trottoar på båda sidor. Gång- och cykelvägen längs Sandavägens norra sida föreslås breddas i detaljplanen. Vatthagsvägen har en gångbana på den nordöstra sidan. Vatthagsvägen föreslås smalnas av för att bredda befintliga gångbana. Gående och cyklister når området via en gång- och cykelbro över E4. Bron ansluter, via en tunnel under Stockholmsvägen, till ett regionalt gång- och cykelstråk som löper i nordsydlig riktning förbi planområdet, separerat från biltrafiken. Kollektivtrafik Området har god tillgänglighet till kollektivtrafik och hållplatser ligger inom en 60-metersradie. Busslinje 524, 539 och 598 trafikerar busshållplatsen vid Stockholmsvägen och busslinje 533 trafikerar busshållplatsen vid Sandavägen. Busslinjerna trafikerar området med 15-minuters trafik. Busshållplatsen längs Sandavägen, mot kvarteret Vatthagen kommer att påverkas då en ny infart byggs. När in- och utfarten till kvarteret byggs om föreslås en ny utformning av busshåll- 10 Samrådshandling Förslag till ny hållplatsutformning på Sandavägen. Illustration från Iterio.

11 platsen. Busshållplatsen dimensioners för ledbuss och utformas enligt SL:s riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik (Ribuss). Biltrafik Planområdet nås med bil via Glädjens trafikplats, Stockholmsvägen och Sandavägen. Stockholmsvägen fungerar som omledningsväg till E4 men också som huvudstråk genom omgivande arbetsplatsområde. Hastigheten på Stockholmsvägen är begränsad till 50 km/h och på Sandavägen till 50 km/h. År 2011 uppmättes trafiken på Sandavägen till cirka fordon/vardagsmedeldygn och på Stockholmsvägen till cirka fordon/ vardagsmedeldygn. Vid beräkning av framtida trafikmängd har används en generell trafikprognos för Stockholms län som anger en trafikökning om 1,1 % per år mellan 2010 och Enligt prognosen uppgår trafiken till cirka fordon/vardagsmedeldygn på Sandavägen och till cirka fordon/ vardagsmedeldygn på Stockholmsvägen. Dagens trafik, framtida trafikalstring och en prognos år 2030 har utretts. Största trafikflödena från dagens trafikflöden kommer från E4. Den framtida trafikalstring som genereras enligt utbyggnadsförslaget är i förhållandevis litet jämfört med befintliga trafikflöden. Trafikflödena anses därför inte påverka befintligt trafiknät märkbart. Utredning av förbättring av trafiksituationen på Sandavägen kommer dock att göras under planarbetet. En ny sträckning av Vallentunavägen med anslutning till E4 utreds vilket kan innebära att trafikflödet på Stockholmsvägen norr om Sandavägen minskar samt även att mängden transporter av farligt gods längs Stockholmsvägen minskar. Enligt planförslaget sker infart till området från Sandavägen. Angöring av transporter föreslås ske på den norra sidan av byggnaden. In- och utfarten beräknas få en rimlig belastningsgrad och utformningen, enligt situationsplanen på sidan 9, gör det möjligt för alla fordonstyper att nyttja in- och utfarten. Parkering Vid god tillgänglighet med kollektivtrafik beräknas parkeringstalen från en lägre andel arbetsresor med bil. Syftet är att stimulera till minskad arbetspendling med bil. Vid kontor i centrala lägen kan antas att de flesta reser kollektivt, både arbetande och besökande. För detaljhandel och dagligvaror behövs cykelparkeringar både för besökare, kunder och anställda. Parkering ska ordnas inom fastigheten och tillgodose parkeringsbehovet för boende, hotell, verksamheter och kontor samt deras besökare. En trafikutredning har tagits fram som beräknar antalet parkeringsplatser utifrån bruttoarea (BTA) och tillgänglighet till kollektivtrafik enligt Upplands Väsby kommuns trafikplan. Det ska finnas yta för parkeringsplatser som är anpassade för funktionshindrade, rekommenderad bredd är 4,6 meter och parkeringsfickans placering ska vara maximalt 25 meter från entré. Boende, verksamheter, kontor och hotellets parkeringsbehov varierar under dygnet och under veckodagarna därför föreslås att parkeringsplatser samnyttjas. Samnyttjande av parkeringsplatser innebär att flera använder samma parkeringsplats olika tider på dygnet och kan därmed också reducera antalet platser. I planförslaget har 270 parkeringsplatser placerats i två garageplan och 55 platser i markplan, vilket är 100 bilplatser för lite om varje parkeringsplats bara är avsatt för en verksamhet. Med ett samnyttjande anses planerade platser vara tillräckligt. Markparkeringen kommer främst att nyttjas av verksamheternas kunder och besökare. In- och utfarten till parkeringsgaraget sker från husets östra sida. Under rampen till garaget föreslås entrén placeras till varumottagning och soprum. Även cykelparkering har beräknats enligt trafikplanen. Cykelparkering för Samrådshandling

12 boende har placerats vid entré (utomhus) och inomhus. För kontor, verksamheter och hotell har cykelparkering endast placerats utomhus i utbyggnadsförslaget. Tabell som visar antalet bilplatser (brutto). Beräkning från Iterio. Gestaltning Gestaltningsavsnittet är framtaget som en del av planbeskrivningen. Syftet med avsnittet är att beskriva förslagets idéer och intentioner. Gestaltningsavsnittet ska även tydliggöra vad detaljplanen reglerar och fungera som ett underlag och stöd i samband med bygglov. Landskapsbild och identitet E4 har placerats i Stockholmsåsen med stor påverkan på landskapsbilden som följd. Vägen har byggts i lågpunkter med konsekvensen att vägområdet omges av bankar, vallar och branta slänter och verksamhetsområden kantar stor del av sträckan. Undantaget InfraCity saknas karaktärer och identitetsskapande byggnader vilket försvårar orienteringen längs vägen. Invid planområdet är åsens höjd bevarad, vilket innebär att bebyggelsen ligger placerad ovan E4:ans marknivå. Stadsbilden kommer att förändras med en ny hög byggnad. Utgångspunkten med den nya bebyggelsen är att tillföra en mix och mångfald i såväl innehåll som i arkitektonisk gestaltning och uttryck. Förslaget bidrar med sin variation i skala och stadsmässighet till att skapa en ny identitet för området. Med sina 25 våningar skapas ett tydligt visuellt landmärke och tillför en ny siluett i landskapet, vilket kan stärka kopplingen mellan östra och västra Väsby samt signalera om en entré till Upplands Väsby. Volymstudie mot norr av Kontur Arkitektkontor. Volymstudie mot väst av Kontur Arkitektkontor. 12 Samrådshandling

13 Utbyggnadsförslaget Utbyggnadsförslaget visar en samlad byggnadskropp med en upphöjd planterad gård. På de sammanhållna bottenvåningarna som innehåller publika utrymmen och parkering föreslås placering av fem byggnadskroppar som innehåller bostäder, kontor och hotell. Byggnadsvolymerna uppförs i varierande höjder med högsta totalhöjden +50 meter över nollplanet. En byggnadsvolym på högst 800 byggnadsarea (BYA) får uppgå till högsta totalhöjd +110 meter över nollplanet, iinklusive tekniska anläggningar såsom ventilation, skorstenar o dylikt. Den skalmässiga hanteringen av högre och lägre byggnadsdelar markerar de olika funktionerna. I gatuplan mot Sandavägen och Stockholmsvägen medges endast lokaler för centrumändamål med syftet att skapa ett levande gaturum. Utformning av fasaden ska ske med skalmässig variation, horisontellt och vertikalt, i syfte att skapa ett visuellt landmärke. Fönstersättningen föreslås kombineras med beständiga fasadmaterial av exemplevis varierade tegelsorter, stål och betong. Byggnader ska vara sammanlänkade med genomsiktliga skärmar för skydd mot buller. Vy från Stockholmsvägen. Illustration från Kontur Arkitektkontor. Planbestämmelser som styr bebyggelsens placering, utformning och utseende p1 Byggnad ska placeras längs egenskapsgräns mot Stockholmsvägen och Sandavägen i syfte att skapa ett tydligt gaturum. v 1 Byggnad ska ha entré mot gata. Minst 50% av fasadlängd i bottenvåning mot Stockholmsvä- gen och Sandavägen ska utformas genomsiktligt med syfte att skapa kontakt mellan botten- våning och angränsande gator. Minst 35% av fasadlängd mot Vatthagsvägen ska utformas genomsiktligt i syfte att motverka en sluten baksida. Bottenvåning ska vara anpassad för verksamheter genom att golvbjälklagshöjd ska anpassas till anslutande marknivå och ha en invändig fri höjd på minst 2,7 meter. Byggnadskroppar ska uppföras i varierande höjder med högsta totalhöjden +50 meter över nollplanet. Dock får en byggnadskropp på högst 800 BYA uppgå till högsta totalhöjd +110 meter över nollplanet. De två nedersta våningarna får vara sammanbygda. Höjdangivelserna anger höjden inklusive tekniska anläggningar såsom ventilation, skorstenar o dylikt. Byggnader ska vara sammanlänkade med genomsiktliga skärmar för skydd mot buller. Utformning av fasad ska ske med variation, både i skala, materialval och kulör samt horison- tellt och vertikalt, i syfte att skapa ett visuellt landmärke. Nybyggnad eller tillbyggnad ska i sin helhet förses med växttak, i syfte att fördröja dagvatten och minska risken för översvämning. Växttak får ersättas med annan lösning som ger samma eller bättre effekt för dagvattenfördröjning. Samrådshandling

14 Gård och platsbildningar Byggnadskropparna bildar tillsammans en skyddad planterad gård som ger utrymme och möjlighet till aktivitet. Aktiviteter som exempelvis basketplan, parklek och boulebana i kombination med sittplatser och odlingsbara ytor kan exempel anordnas här. Utrymmet mellan huskropparna föreslås förses med vertikala vinterträdgårdar som är nåbar från gården. Dessa uterum erbjuder en gemensam yta för kreativitet och spontana möten. Tillsammans med gården bildar de en grön plats för både privat vistelse och publika aktivitetszoner. Taken föreslås förses med sedum och grön växtlighet för att hantera kraftiga regn och för att minska belastningen på dagvattensystemet men också för att bidra till en biologisk mångfald. Framför varje entré föreslås en platsbildning som markerar entréerna och ger plats åt besökare. Publika ytor och mötesplatser anordnas inne i byggnaden i utbyggnadsförslaget. Öppna ytor utomhus längs Sandavägen och Stockholmsvägen ska inte inbjuda till långvarig vistelse i syfte att undvika exponering av luftföroreningar. Gårdsvy. Illustration från Kontur Arkitektkontor. Plantering Plantering av vegetation längs med omgivande vägar är betydelsefull för att skapa en tilltalande gatumiljö. Stor vikt bör också läggas vid att anlägga en grön växtzon med tät plantering av av buskar och träd längs med Vatthagsvägen i planområdets nordöstra del, i syfte att skapa en stabilitet till gaturummet. Parkering Parkeringsytornas utbredning ska minimeras och bör förläggas bort från gatorna och döljas bakom eller integreras i byggnad. Parkeringarna bör förmedla en omhändertagen miljö, något som kan göras genom markbehandling, träd- och buskplantering samt belysning. Planbestämmelser som styr markens anordnande. n 1 n 2 Planterade träd. Planterbart bjälklag på gård ska finnas. ej markparkering Markparkering medges ej. Dock får hkp-platser anläggas invid entré. plantering Växtzon med tät plantering av buskar och träd ska finnas. 14 Samrådshandling

15 Volymstudie. Illustration från Kontur Arkitektkontor. Störningar & risker Luftkvalitet Luftutredningen visar att i nollalternativet, det vill säga om byggnation enligt förslaget inte genomförs, klaras miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) vid planområdet men inte det nationella miljömålet. Spridningsberäkningarna för utbyggnadsförslaget visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras vid planområdet. De högsta halterna av PM10 i utbyggnadsalternativet har beräknats på den östra sidan av Stockholmsvägen. Den planerade bebyggelsen försämrar utvädringen av luftföroreningar och halter på μg/m 3 beräknas vid kommande bebyggelse, vilket kan jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm på 50 μg/m 3. På Sandavägen, vid planområdet, klaras normen men inte det nationella miljömålet. Både miljökvalitetsnormen och miljömålen för kvävedioxid (NO 2 ) klaras intill planområdet i nollalternativet och intill planområdet 2030 enligt utbyggnadsförslaget. Till år 2030 förväntas utsläppen av kväveoxider från trafiken minska till följd av skärpta avgaskrav. Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt i områden där människor bor och vistas. För att minska på exponeringen av luftföroreningar bör luftintag placeras bort från Stockholmsvägen och Sandavägen eller i taknivå. En breddning av E4 bedöms inte medföra några större haltökningar i planområdet då avståndet till bebyggelsen är relativt stort, cirka 200 meter. Avdunstning av bensen sker vid bensinhantering och detta skulle potentiellt kunna påverka luften vid de planerade byggnaderna i Vatthagen. Det ligger tre bensinstationer cirka 25, 70 respektive 90 meter från de planerade byggnaderna. De är belägna med relativt god utvädring. Samrådshandling

16 Bensenhalterna bedöms vara väl under norm inom planområdet utifrån tidigare mätningar vid en bensinstation på en bostadsgata. Andra studier visat att trädplantering har en mycket begränsad inverkan på partikelhalterna men att träden däremot kan påverka luftomblandningen. För vattenkvalitet, se sidan 6, under yt- och grundvatten. Buller I den strategiska kommunplanen klargörs att minskat samhällsbuller är en av de viktigaste strategiska frågorna för en positiv utveckling av kommunen. Samhällsbullret i kommunen kommer från väg-, tåg- och flygtrafik, men även ljud från t.ex. fläktinstallationer höjer bakgrundsnivån. Kommunplanen hänvisar till de nationella riktvärdena för trafikbuller från väg, tåg och flyg, som antogs av riksdagen Boverket har i Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen, gett vägledning för planering för bostäder i områden som är utsatta för buller från väg- och tågtrafik. Boverket anger att huvudregeln är att vid planering bör följande krav uppfyllas: 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad och uteplats 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Ljudmiljön inomhus regleras i Boverkets Byggregler. Dessa ljudnivåer utomhus innebär inte störningsfrihet. Många människor är störda även vid lägre ljudnivåer. Det har visat sig svårt att i större tätorter och även i Upplands Väsby klara riktvärdena utomhus. Tyst innemiljö, tillgång till tyst uteplats och möjlighet att sova med öppet fönster har till exempel visat sig ha stor betydelse när det gäller störningsupplevelse av buller. Boverket anger under vilka förutsättningar avsteg kan göras från huvudregeln. Bullersituationen i området. Området är starkt påverkat av ljud från trafik på E4, Stockholmsvägen. Området berörs inte av buller från tågtrafik samt ligger strax utanför riksintresset Arlanda flygplats influensområde, men kan ändå påverkas av flygbuller. En utredning har gjorts för områdets bullersituation när det gäller vägtrafik år För 2030 års trafikmängd har trafiken på Ea räknats upp med 1,1% och övriga vägar med 1,4 % per år. I beräkningarna har dagens skyltade hastighet använts vilket är 110 km/h för E4 och 50 km för Stockholmsvägen. Buller från vägtrafik Beräkningarna från bullerutredningen visar att bebyggelsen är kraftigt trafikbullerutsatt från trafik på E4 samt på Stockholmsvägen. Framförallt utsätts lägenheterna med fasader mot norr och väster för mycket höga ljudnivåer, vilket kommer att ställa stora krav på fönster och övriga fasaddelars ljudreduktion. Beräknad dygnsekvivalent ljudnivå uppgår till db(a) för fasader mot E4 och mot Stockholmsvägen. För övriga fasader mot trafikerade vägar uppgår ljudnivån till db(a). För fasader mot gården beräknas ljudnivån till db(a). Den maximala ljudnivån från vägtrafik beräknas ej överstiga 70 db(a) på gården. För fasader på hotellet beräknas den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgå till db(a) för fasad mot E4, db(a) för fasad mot de övre våningsplanen mot norr, samt db(a) för övriga fasader. Trafikökningen fram till år 2030 beräknas medföra en ljudnivåökning med 1-2dB(A) för samtliga fasader (se även texten om trafikmängder på sid 11). Ljudnivån är dock inom samma intervall som för dagens trafikmängd. Genom att placera höga glasskärmar mellan huskropparna, beräknas ljudnivån från vägtrafik inte överstiga 70 dba max och 55 dbaeq på gården och därmed kan bullerdämpad uteplats anläggas där. 16 Samrådshandling

17 Illustrationen till vänster visar dygnsekvivalent ljudnivå mot Sandavägen och Stockholmsvägen med dagens trafikmängd. Bullerdämpande skärmar har blå färg. Illustrationen till höger visar dygnsekvivalent ljudnivå mot Vatthagsvägen med dagens trafikmängd. Beräkning från Akustikbyrån. Avsteg från riktvärden Riktvärdena för trafikbuller kommer att överskridas vid fasad till det nya bostadshuset. Även om planområdet påverkas av buller anser kommunen att det allmänna intresset att komplettera området med verksamheter samt bostäder väger tungt. Fördelarna med att kunna utnyttja befintlig service och infrastruktur, samt läget i nära anslutning till kollektivtrafik är så pass stora. För att kompensera för den höga ljudnivån från buller utomhus ska ljudnivån inomhus i huskroppar med ljudnivåer över 55dB(A)vid fasad projekteras mot ljudklass B. För hotell och kommersiella lokaler saknas krav om högsta ljudnivåer utomhus. Förslag på åtgärder Åtgärder såsom lägenheternas placering och planlösning samt fönsterisolering är nödvändiga för att möjliggöra godtagbara bullernivåer. Detaljplanen har planbestämmelser att byggnader ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster. Placering av sovrum bör om möjligt ske bort från vägen. Trafikbullernivån ljudnivå i boningsrum ska inte överstiga 26 dba ekvivalent ljudnivå respektive 41 dba maximal ljudnivå. Planbestämmelser styr även att varje bostad ska ha tillgång till en balkong/uteplats, privat eller gemensam, i nära anslutning till bostaden, där trafikbullernivåerna inte överstiger 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå (frifältsvärden). Gemensam uteplats samt plats för lek och utevistelse i dämpat läge, (där både ekvivalent ljudnivå 55 och max 70 klaras) föreslås anordnas på gården. Byggnaden föreslås uppföras med bullerdämpande glasskärmar mellan huskropparna för att skapa mindre bullerpåverkan på gården. Bullerdämpad uteplats kan därmed anläggas på gården, i skydd av de egna huskropparna. Även balkonger och terrasser mot innergården kan betraktas som bullerdämpade om dessa förläggs mot gården. Den nya bebyggelsen är placerad så att den fungerar bullerreducerande och bidrar till en bättre ljudmiljö för befintliga bostäder nordöst om området. Samrådshandling

18 Skyddsavstånd Farligt gods I angränsning till planområdet löper Stockholmsvägen (v 268) och Sandavägen som är sekundära transportleder för farligt gods. Bensinstationen inom planområdet utgör målpunkten för Sandavägen som farligtgodsled. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods led. Länsstyrelsens rekommendationer innebär kortfattat att området 25 meter från vägar med farligt gods ska lämnas bebyggelsefritt. Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara 40 meter medan avståndet till bostadsbebyggelse bör vara 75 meter. En riskutredning har tagits fram som anger att med undantag av Stockholmsvägen ligger individrisknivån (person som kontinuerligt vistas på en specifik plats) under de risknivåer där åtgärder ska övervägas. Samhällsrisknivån (antalet personer som påverkas och deras förutsättningar att skydda sig) ligger delvis lågt, vilket innebär att följande riskreducerande ska vidtas: Hotell ska placeras minst 100 meter från gaslager. Placering av utrymningsmöjligheter ska ske i fasad som inte vetter mot farligt godsled. Friskluftsintag ska placeras på oexponerad sida. Brandskyddad fasad ska uppföras inom 25 meter från Stockholmsvägen. Alternativt placeras byggnaden minst 25 meter från vägen. Sandavägen angränsar söder om planområdet och är klassificerad som sekundär transportled för farligt gods. Kortaste avstånd mellan Sandavägen och byggnaden i markplan är cirka 14 meter. I sydvästra hörnet av byggnaden föreslås en utskjutande del cirka 8 meter upp för kontor/hotell och denna del ligger cirka 7 meter från Sandavägen. Stockholmsvägen (v. 268) angränsar väster om planområdet och är även denna klassificerad som sekundär transportled för farligt gods. Avstånd mellan vägen och byggnaden är cirka 25 meter. Drivmedelsstation Avståndet mellan den nya byggnaden och befintlig drivmedelsstation är större än 25 meter och avståndet bedöms enligt riskutredningen vara tillräckligt stort för att säkerställa tillräcklig skyddsnivå för de boende. Lossningsplats för bensinstationen ligger sydost om drivmedelstationen. Detaljplanen anger att avståndet mellan lossningsplats för tankfordon och bostadsbyggnad ska vara minst 25 meter. En drivmedelstation sydväst om planområdet har planer på att tillhandahålla fordonsgas. Eftersom hotell bedöms som svårutrymda lokaler bör utgången till hotellet placeras 100 meter från gaslager. Planbestämmelser som styr störningsskydd m 1 m 2 m 3 Byggnader ska utformas så att: - minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster, dock ska 50 dba eftersträvas. - trafikbullernivån inomhus i boningsrum inte överstiger 26 dba ekvivalent och 41 dba maximal ljudnivå. - varje bostad har tillgång till en balkong/uteplats, privat eller gemensam, i nära anslutning till bostaden, där trafikbullernivåerna inte överstiger 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå (frifältsvärden). Hotell ska placeras 100 meter från gaslager. Utrymningsmöjligheter i fasad ska ske i fasad som inte vetter mot farligt godsled. Friskluftsintag ska placeras på oexponerad sida i syfte att undvika exponering av luftföroreningar och transporter av farligt gods. Brandskyddad fasad ska uppföras inom 25 meter från väg 268. Alternativt placeras byggnaden minst 25 meter från Stockholmsvägen, väg 268. Avståndet mellan drivmedelsstation/lossningsplats för tankfordon och bostads-/hotellbyggnad ska vara minst 25 meter. 18 Samrådshandling

19 Hög byggnad Planförslaget innehåller en ny byggnad på cirka 25 våningar med föreslagen högsta totalhöjd på +110 meter över nollplanet. Höga byggnader kan påverka flygsäkerhet och tillgänglighet kring flygplatser samt även påverka navigationsanläggningar för luftfarten i områden långt från flygplatsen. Luftfartsförbundet har gjort en flyghinderanalys som visar att utbyggnadsförslaget ligger inom Stockholm terminalområde samt inom Arlanda kontrollzon, men hamnar inom luftrummens sidogränser och därmed inte påverkar flygutrustning eller in- och utflygning. Senast fyra veckor före byggstart ska en flyghinderanmälan skickas till Försvarsmakten för byggnader som är högre än 45 meter inom tätort. Placering av höga byggnader kan även ha betydelse för riksintresset för totalförsvaret. Vibrationer De geologiska förhållandena med lera i marken gör att risken för vibrationer från trafiken måste beaktas vid val av grundläggningsmetod och byggnadernas konstruktion. Brandkrav Planområdet ligger inom 10 minuters insatstid från nuvarande brandstationsplacering i Upplands Väsby kommun. Med insatstid avses här summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Eftersom angreppstiden anges som ett schablonvärde på 1 minut kan den faktiska insatstiden överstiga 10 minuter. Det föreslagna kvarteret angränsar till gator i samtliga väderstreck samt har en körbar parkeringsyta i norr, vilket betyder att åtkomligheten är god. Grundprincip för utrymning är att människor alltid skall ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Konventionellt system för brandvatten ordnas enligt Svenskt Vattens rekommendationer. Skyddsrum Planområdet ligger inom skyddsrumsområde nr 21. Något krav att bygga skyddsrumsplatser finns inte. Risk för översvämningar och skred Inom planområdet bedöms det inte finnas någon skredrisk. Dagvattennätet inom och runt området är överbelastat och översvämning har inträffat i omgivningen vid kraftiga regn. Se även sidan 21 under rubriken dagvatten. En klimat- och sårbarhetsutredning för Upplands Väsby kommun har tagits fram som visar att ett område vid trafikplats Glädjen kan riskera att översvämmas. Ett skyfall beräknas kunna få stora konsekvenser här vägtrafiken här, eftersom även anslutande vägar med regionalt intresse berörs. Översikten visar att planområdet utgör ett instängt område och att ett vattendjup på cirka 1,5 meter kan bildas. Förutom den direkta översvämningsrisken finns även risk för ökat inläckage av tillskottsvatten (oönskat vatten som till exempel dagvatten) till spillvattennätet. För instängda områden ställs större krav bland annat på dimensionering av dagvattenledningar De instängda områdena kan dock i praktiken fungera som öppna dagvattenmagasin och därmed en utjämningsvolym, och om området skulle fyllas igen kan översvämningsrisken i andra delar av dagvattennätet komma att öka på grund av att man i praktiken tar bort utjämningsvolymen. Detaljplanen anger att endast centrumändamål tillåts i gatuplan och bostäder placeras därmed ovanför nivån för högsta dimensionerat flöde. Byggnaden innehåller inte samhällsfunktioner av vikt. Samrådshandling

20 Sommarsolstånd (21 juni) kl Vårdagjämning (21 mars) kl Sommarsolstånd (21 juni) kl Vårdagjämning (21 mars) kl Sommarsolstånd (21 juni) kl Vårdagjämning (21 mars) kl Villorna på Vatthagsvägen kommer att påverkas av en ökad skuggning under en större del av året vid en utbyggnad enligt förslaget. Solstudie av Kontur Arkitektkontor. Lokalklimatförhållanden Höga byggnader kan påverka närmiljön och väderfenomen som dragvind, kallras och turbulens kan uppstå intill fasaden beroende på dess temperatur och om vindtunnlar skapas. Solstudier har tagits fram som visar hur den föreslagna bebyggelsen påverkar solförhållanden. Villorna på Vatthagsvägen påverkas inte idag av någon skuggning men kommer att påverkas en större del av året och under dagen av en ökad skuggning vid en utbyggnad enligt förslaget. Se solstudien ovan. En översiktlig vindutredning av den framtida vindsituationen har tagits fram för att ge ett underlag för att undvika blåsiga miljöer och skapa ett bra mikroklimat. Vindutredningen visar hur vinden blåser inom gårdsstrukturen och de offentliga miljöerna runt omkring utbyggnadsförslaget. Vindströmmarna har simulerats med en konstant hastighet av 5 m/s i fyra vindriktningar. Vinden kommer främst från väst/syd men under våren förekommer en ökad vind från nordöst. På två meters höjd över marken beräknas 0-3 m/s för vindar från söder och något högre vindhastighet från väst och sydväst. Läplanteringar utmed Sandavägen och Stockholmsvägen samt utmed Vatthagsvägen kan bidra till att förbättra vindmiljön. 17 meter över marken, vilket motsvarar bostadsgården, beräknas vinden ligga mellan 0 till 2 m/s för samtliga väderstreck. Gården med avskärmande vinterträdgårdar bidrar till ett bra 20 Samrådshandling

21 mikroklimat och mycket god vindsituation. På höjden 90 meter över marken, vilket motsvarar takterrassen på den högsta byggnadsvolymen, beräknas vinden ligga mellan 0 och knappt 5 m/s utmed fasad och något högre längre ut på terrassen. För att vindmiljön på en viss plats ska kunna betecknas som godtagbar får gränsvärdet för upplevd vind inte överskridas under mer än en viss procentuell andel av tiden under ett genomsnittligt år. För ytor avsedda för kortvarig vistelse, till exempel gång- och cykelvägar, accepteras att gränsen 5 m/s överskrids relativt ofta medan man för ytor avsedda för långvarigt stillasittande endast kan acceptera överskidande i sällsynta fall. (Komfortkriterier enligt Glaumann och Westerberg, 1988). Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunala vatten-, spill- och dagvattenledningar finns i omkringliggande gator i direkt anslutning till planområdet. En VA-anslutning från slutet av 60-talet finns i planområdets sydvästra hörn vilka försörjer fastigheten. Den befintliga VA-servisen har tillräcklig kapacitet för spill- och dagvatten vid en exploatering enligt utbyggnadsförslaget. Kapaciteten av vattenförsörjning för eventuella sprinklers och sprinklervattenservis behöver dock utredas. Den höga byggnaden med hotell och restaurang kräver också att behovet av tryckstegring av vattentryck, fett-, och/eller oljeavskiljare. Inom planområdet finns kommunala VA-ledningar från slutet av 60-talet som har osäkra lägen och som redovisas på äldre ritningar. Vattenkapaciteten i huvudledningsnätet i angränsande vägar är begränsad. Spillvattenkapaciteten i huvudledningsnätet i angränsade vägar har kapacitetsproblem och inträngning av spillvatten i omgivande byggnaders källare har inträffat. Även dagvattennätet inom och i angränsning till området är överbelastat och översvämning har inträffat vid kraftiga regn. Utredning av VA-kapaciteten ska göras under fortsatt planarbete. Dagvatten I kommunens dagvattenpolicy anges följande för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark: - Kommunerna skall i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. - Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden skall uppmanas att utnyttja lokala lösningar. - Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor skall minimeras. - Olika former av fördröjningsåtgärder skall sättas in efter möjlighet. - Punktåtgärder skall vidtagas för att minska belastningen på befintligt system. Kommunens dagvattenpolicy anger att man ska eftersträva att omhänderta dagvatten på kvartersmark och att hårdgjorda icke genomsläppliga ytor ska minimeras. Befintlig situation Den befintliga avledningen av dagvatten från området sker idag via brunnar och ledningar. Ytavvattningen sker via dagvattenbrunnar. Anslutningspunkten för dagvatten finns i områdets sydvästra hörn. Dagvattnet leds vidare under E4 genom en ledning med dimension 600 millimeter till en befintlig infiltrationsanläggning i Johanneslundsområdet. Infiltrationsanläggningen ligger inom skyddsområdet. Dagvattnet infiltreras sedan ner i grusåsen. Delar av grusåsen används idag som en av Norrvattens reservvattentäkter (Hammarby vattentäkt). Det kommunala nätet i området är hårt belastat och det har förekommit översvämningar. Idag varken renas eller fördröjs dagvattnet innan det infiltreras ner i grusåsen. Samrådshandling

22 Förändringar Dagvattenhanteringen måste anpassas till att området ligger inom sekundärt skyddsområde för Hammarby grundvattentäkt och det är därför olämpligt att infiltrera dagvatten som genereras i anslutning till vägar och parkeringsytor. Istället ska rening ske via oljeavskiljande åtgärder och fördröjning. Därefter kopplas dagvattnet till kommunens ledningsnät i gatan innan vidare avledning till infiltrationsanläggning. De lösningar som föreslås i dagvattenutredningen syftar främst till att fördröja och infiltrera dagvattnet genom anläggandet av LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) i lågpunkter. Därutöver är syftet att rena dagvattnet så långt det går. Andelen hårdgjorda ytor inom planområdet ska minimeras. Dessa kan ersättas med genomsläppliga material (permeabla) som till exempel grus. Inom planområdet förespråkas gröna tak på alla nya hus inklusive komplementbyggnader. Med tanke på närheten till E4 fås även viss rening av partikelbundna föroreningar som kommer från E4, vilket också motiverar gröna tak. Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga. Övriga positiva effekter med gröna tak är att de dämpar buller, förbättrar luftkvaliteten, skapar nya biotoper för fåglar och insekter samt isolerar mot värme och kyla. Dagvatten från trafikytor och ytor där drivmedel hanteras ska renas före anslutning till allmänna ledningar. Dagvatten ska omhändertas och fördröjas på erforerlig yta inom egen fastighet. Ytterligare fördröjning sker på de tak som täcks med sedum eller likvärdigt material (växttak). Dagvattenutredningen beskriver att flödesbelastningen på dagvattennätet nedströms planområdet bör minskas genom att ett fördröjningsmagasin anläggs. Utflödet från fördröjningsmagasinet blir begränsningen i utflöde från hela området. Maximal begränsning av utflödet erhålls om flödet ut från området minskas till att motsvara ett 10-årsregn från naturmark, dvs det maximala utflödet uppgår till 31 l/s. Detta skulle kräva ett fördröjningsmagasin med en volym på 153 m 3 enligt planförslagets utformning. Fördröjningsmagasin med dagvattenkassetter föreslås anläggas i områdets västra del. Två förslag på placering och utformning av magasin presenteras i dagvattenutredningen där kassetterna är placerade i två lager med utsläppskrav motsvarande naturmark. Öppna dagvattenlösningar kan tillgodoses genom att anlägga biofilteranläggningar eller svackdiken som fördröjningsmagasin i anslutning till parkeringsytorna och övriga hårdgjorda ytor. Avledning via grönytor gör att volymen på det föreslagna kassettmagasinet kan minskas. Även anläggandet av gröna tak kan minska volymen på magasinet. De beräknade halterna av bly, koppar, zink, kadmium och olja ligger över riktvärdena för dagvatten detta beror till stor del på den befintliga bensinstationen i området samt den stora andelen trafikerade ytor. Halten fosfor och suspenderat material uppvisar störst förhöjning jämfört med riktvärdet. Som förslag på rening föreslås att dagvattenbrunnar förses med brunnsfilter av typ flexiclean eller likvärdigt. Med hjälp av dessa kan en rening av tungmetaller, olja, bensin och polyaromatiska kolväten (PAH) uppnås. För ytterligare rening av suspenderat material och fosfor bör dagvattnet avledas mot grönytor där fastläggning av partiklarna kan ske. Energianvändning El finns anslutet till befintliga byggnader och transformatorstation finns i den norra delen av planområdet. Elnätets kapacitet behöver förstärkas vid en utbyggnad enligt planförslaget. Även fjärrvärme finns anslutet med en servis i västra delen av planområdet. 22 Samrådshandling