Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen etiska aspekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen etiska aspekter"

Transkript

1 Dnr Komm2016/01590/S 1985:A Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen etiska aspekter Sammanfattning av Smers överväganden 1. Smer förordar att medicinska metoder för åldersbedömning används under vissa omständigheter för att fastställa en asylsökandes ålder i asylprocessen. För att bedömningen ska bli så säker som möjligt, bör man använda de medicinska metoder som har starkast vetenskapligt stöd och som ger ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Olika oberoende medicinska metoder för åldersbedömning bör vidare användas i kombination med varandra om det ökar bedömningens säkerhet. 2. En medicinsk undersökning i syfte att bedöma ålder bör genomföras först efter en bedömning av dokument eller annan bevisning samt den asylsökandes egen berättelse, och bara om det råder tvivel kring sökandens ålder. Medicinska åldersbedömningar bör därför inte genomföras rutinmässigt. 3. Smer anser att alla asylsökande, i en sådan situation som avses i punkten 2, bör erbjudas en medicinsk åldersbedömning för att styrka sin ålder. 4. Den asylsökande måste före den medicinska åldersbedömningen ha fått information om metoden, möjliga konsekvenser av undersökningens resultat och konsekvenser av att inte genomgå en medicinsk åldersbedömning. Informationen bör anpassas till sökandens mognad, 1

2 erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Den som har ansvaret för att den asylsökande får informationen bör också så långt som möjligt säkerställa att han eller hon har förstått informationen. 5. Den asylsökandes självbestämmande ska respekteras och en medicinsk åldersbedömning får inte genomföras utan hans eller hennes samtycke. 6. Den asylsökandes integritet ska respekteras vid en medicinsk åldersbedömning. 7. Den slutliga åldersbedömningen bör grunda sig på en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som kommit fram under handläggningen av asylärendet. Det innebär att vad som framkommit av eventuella identitetshandlingar och vid intervjuer m.m. ska bedömas tillsammans med eventuellt medicinskt underlag. 8. Smer anser att samtliga resultat som framkommit vid den medicinska undersökningen och som har betydelse för åldersbedömningen ska redovisas i det medicinska underlaget. Osäkerheter och felmarginaler ska anges vid den medicinska åldersbedömningen och framgå på ett tydligt sätt av underlaget. Detta för att den slutliga åldersbedömningen ska bli så transparent, rättssäker och förutsägbar som möjligt. 9. Smer anser att myndigheterna vid den slutliga åldersbedömningen måste ta hänsyn till medicinska åldersbedömningars felmarginal. Smer finner att konsekvenserna för den asylsökande vid motsatt förhållningssätt, dvs. att hänsyn inte tas till felmarginalerna, inte är etiskt acceptabla. Barn riskerar i en sådan situation i större utsträckning att felaktigt behandlas som vuxna och gå miste om det utökade skydd som de har rätt till. 10. Smer anser att fler vetenskapliga studier behöver initieras för att öka kunskapen kring vilka medicinska metoder man bör använda sig av för att resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska bli så säkert som möjligt. Smer vill också understryka vikten av att kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar görs av de metoder som används och att metoderna revideras och byts ut om ny forskning visar att metodförbättringar eller andra metoder eller kombination av metoder, ger ett mer tillförlitligt resultat. 2

3 1. Inledning Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har på eget initiativ tagit fram detta uttalande om etiska aspekter när det gäller användningen av medicinska åldersbedömningar i asylprocessen. Smer har länge följt denna fråga och bevakat den tidvis intensiva samhällsdebatten samt olika myndigheters uppdrag och initiativ på området. Smer har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Smer ska bedöma medicinsk forskning, diagnostik och behandling utifrån centrala etiska värden såsom människovärde, personlig integritet, självbestämmande och rättvisa. Medicinska åldersbedömningar som görs under asylprocessen väcker etiska frågor som berör i princip alla dessa värden. Själva undersökningen aktualiserar frågor kring samtycke och innebörden av självbestämmande, respekt för den enskildes integritet, samt vikten av att mänskliga rättigheter respekteras vilket inkluderar barnets särskilda rättigheter. Syftet med de medicinska åldersbedömningarna är att utreda om den asylsökande är ett barn, dvs. under 18 år. Barn är alltid en extra utsatt grupp eftersom de har en begränsad förmåga att själva ta tillvara sina intressen. De barn som här berörs är dessutom i regel ensamkommande flyktingbarn, och därmed extra utsatta eftersom de saknar vårdnadshavare som kan tillvarata deras intressen. Det är därför viktigt att processen kring medicinska åldersbedömningar är utformad på ett sätt som möjliggör att barns rättigheter och intressen respekteras. En annan aktuell fråga i debatten har varit om medicinska undersökningar över huvudtaget bör användas vid åldersbedömning av asylsökande på grund av de felmarginaler metoderna har. Valet att använda eller att inte använda sig av medicinska åldersbedömningar har etiska konsekvenser för inblandade aktörer. Smer har därför ansett att det finns anledning att analysera för- och nackdelar med olika handlingsalternativ. Syftet med detta uttalande är således att identifiera och diskutera olika etiska aspekter när det gäller medicinska åldersbedömningar och ge vägledning om hur man kan resonera kring dessa frågor. I uttalandet beskrivs inledningsvis vad som hänt på området under de senaste åren samt den lagstiftning som är aktuell vid bedömning av ålder och regelverket som avser barnets rättigheter. Denna beskrivning är på inget sätt fullständig utan är tänkt att ge en ungefärlig bakgrundsbild. Det finns även en kort genomgång av tillgängliga metoder för att bedöma ålder samt av två rapporter som tagits fram inom EU och som berör åldersbedömning i asylprocessen. Därefter redovisas de etiska värden och principer som Smer utgår från vid sin etiska analys, etiska frågeställningar och Smers överväganden. 2. Bakgrund Över ensamkommande barn ansökte enligt Migrationsverkets statistik om asyl i Sverige under Det kan jämföras med ca ensamkommande barn under 2014 och ca under år En av fem av de över flyktingar och migranter som kom till Europa via Medelhavet under 2015 var barn. Dessa barn är extra utsatta för risker såsom sjukdomar, skador, våld, övergrepp och trafficking. 2 1 Se statistik på Migrationsverkets webbplats 2 IOM och UNICEF, Data Brief: Migration of Children to Europe, 30 november

4 I internationell och svensk rätt har barnet särskilda rättigheter. När det råder tveksamhet om huruvida den asylsökande är barn eller vuxen måste Migrationsverket mot bakgrund av den bevisning som finns i ärendet göra en bedömning av personens ålder. Det finns olika metoder som kan användas för att bedöma ålder, både medicinska och icke-medicinska, men ingen som exakt kan fastställa en persons ålder. Socialstyrelsen kom 2012 med rekommendationer avseende medicinska åldersbedömningar för barn i övre tonåren. 3 Det angavs att det sedan en längre tid funnits en stark förhoppning om att Socialstyrelsen skulle ge Migrationsverket stöd i arbetet att säkra vetenskapligheten i de metoder som bör användas vid åldersbedömning och som bidrar till att barns grundläggande rättigheter tillgodoses. Det har dock varit svårt för Migrationsverket att få medicinska åldersbedömningar gjorda på grund av ett starkt motstånd från barnläkarhåll. Barnläkare har hävdat att metoderna är alltför oprecisa för att utgöra underlag för en åldersbedömning och att de används i felaktigt syfte. Rapporter har samtidigt kommit från kommunerna om misstankar om att flera av de som uppgett att de varit under 18 år egentligen är vuxna personer och att det medför problem när barn blandas med vuxna på boenden avsedda för barn. Under 2015 påbörjade Socialstyrelsen en översyn av rekommendationerna och olika metoder som finns för medicinsk åldersbedömning. Inom ramen för detta arbete har Socialstyrelsen gjort en kunskapsöversyn och granskat det vetenskapliga stödet för undersökning med röntgen respektive magnetkamera. 4 I samband med detta beslutade myndigheten att de tidigare rekommendationerna skulle upphöra att gälla. I anslutning till att Socialstyrelsen offentliggjorde den systematiska översikten, publicerades också en etisk analys av åldersbedömning inom ramen för asylprocessen som tagits fram av tre externa etiker på uppdrag av Socialstyrelsen. 5 Även ett svar från Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) Upplysningstjänst avseende frågan hur den vetenskapliga litteraturen ser ut gällande tillförlitligheten av åldersbedömningar med icke-radiologiska bedömningsmetoder, finns på Socialstyrelsens webbplats. 6 Se mer om Socialstyrelsens slutsatser och svaret från SBU:s Upplysningstjänst på s. 9. I maj 2016 gav regeringen Rättsmedicinalverket (RMV) i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd. Det konstaterades att det under lång tid varit svårt att få medicinska åldersbedömningar genomförda, att det inte är lämpligt att vuxna asylsökande bor med ensamkommande barn i barnboenden samt att resurser avsatta för barn inte ska gå till vuxna asylsökande. I beslutet angavs också att RMV:s arbete med medicinska åldersbedömningar bör utvecklas utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. RMV ska även särskilt beakta krav på vetenskaplighet, beprövad erfarenhet, rättssäkerhet, etik och de särskilda rättigheter som barn har enligt internationella konventionsåtaganden. 7 Regeringen har i juli 2016 gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökning som metod för medicinska åldersbedömningar av 18-års gränsen inom 3 Socialstyrelsen, Medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren, Socialstyrelsen, Metoder för radiologisk åldersbedömning En systematisk översikt, Lars Sandman, Lisa Furberg och Erik Malmqvist har tagit fram en etisk analys på uppdrag av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen, Åldersbedömning inom ramen för asylprocessen en etisk analys, Svar från SBU:s Upplysningstjänst, Åldersbedömning med icke-radiologiska bedömningsmetoder, Regeringens beslut om Uppdrag till Rättsmedicinalverket att genomföra medicinska åldersbedömningar, Ju2016/03931/Å. 4

5 ramen för ansökningar om uppehållstillstånd och brottmålsprocessen. 8 Uppdraget ska ske utifrån utgångspunkten att metoden ska vara vetenskaplig, tillförlitlig och etisk. I regeringsbeslutet anges att detta kan ske genom att Socialstyrelsen t.ex. låter en extern uppdragstagare genomföra en studie. Det sägs vidare bl.a. att uppdraget ska samordnas med Rättsmedicinalverkets arbete med att genomföra medicinska åldersbedömningar. Justitiedepartementet har i september 2016 i en departementspromemoria föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket under vissa förutsättningar ska bedöma den asylsökandes ålder tidigare i asylprocessen än vad som görs idag. 9 I promemorian föreslås att så ska ske om det råder oklarhet om en asylsökande, som uppger sig vara ett ensamkommande barn, är under 18 år eller inte. Migrationsverket ska i dessa fall fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska fortfarande göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd. Det föreslås vidare att innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut ska den sökande ges tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Detta om Migrationsverket bedömer att den sökande inte redan genom skriftlig eller muntlig bevisning har gjort sannolikt att han eller hon är underårig. 3. Regelverket 3.1. Regler som berör barn Barn har särskilda rättigheter under asylprocessen som skiljer sig från dem som gäller vuxna. För att säkerställa att barns rättigheter respekteras är det alltså mycket viktigt att barn också behandlas som barn i asylsystemet. FN:s barnkonvention som Sverige ratificerat innehåller fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Dessa är barnets rätt att utan diskriminering åtnjuta sina rättigheter, att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, barnets rätt till liv och utveckling och barnets rätt att uttrycka sin mening samt att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (artiklarna 2, 3, 6 och 12). FN:s Barnrättskommitté har i en allmän kommentar till hur Barnkonventionen ska tolkas uttalat sig om principen om barnets bästa i relation till åldersbedömningar: Direkt vid ankomsten till inreseorten, eller så snart som barnets närvaro i landet blir känd av myndigheterna, fastställs det om barnet är ensamkommande eller har skilts från sina föräldrar (artikel 8). Detta fastställande är prioriterat. Det inkluderar åldersbedömning och bör inte endast ta hänsyn till individens utseende, utan även hans eller hennes mentala mognad. Dessutom måste bedömningen genomföras på ett vetenskapligt, säkert, barn- och könsanpassat och rättvist sätt, och risken att barnets fysiska integritet kränks måste undvikas. Vederbörlig hänsyn ska tas till den mänskliga värdigheten, och om osäkerhet kvarstår ska beslutet fattas till individens fördel, vilket innebär att han eller hon ska hanteras som ett barn om möjligheten föreligger att han eller hon är ett barn Regeringens beslut om Uppdrag om att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökning som metod för medicinska åldersbedömningar, S2016/04832/FS. 9 Departementspromemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen, Ds 2016: Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 6 (2005), Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet, s. 11. En svensk version finns att hämta här: 5

6 Även EU betonar barnets rättigheter i viktiga rättsakter. Ett av EU:s mål är att främja skyddet av barnets rättigheter (artikel 3 EU-fördraget). Barnets bästa ska vidare komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och barn ska fritt kunna uttrycka sina åsikter och dessa ska beaktas med hänsyn till barnets ålder och mognad (artikel 24 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna). Enligt den svenska utlänningslagen (2005:716) UtlL, är ett barn en person som är under 18 år (1 kap. 2 UtlL). Detta överensstämmelser med definitionen i barnkonventionen. I fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (1 kap. 10 UtlL). Regeringen har betonat att omständigheterna när barn berörs inte behöver vara av samma allvar och tyngd för att bevilja uppehållstillstånd som när det gäller vuxna personer. 11 När det gäller frågor om tillstånd och ett barn berörs av ett beslut i ärendet, ska vidare barnet höras om det inte är olämpligt (1 kap. 11 UtlL). Alla asylsökande barn har vidare rätt att gå i skolan och kommunen där de bor ska se till att de får göra detta på samma villkor som andra barn och ungdomar i kommunen. Det gäller förskolan, grundskolan och gymnasiet. Asylsökande barn har också rätt till samma sjukvård och tandvård som andra barn i samhället (se 5 lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.). Om det är ett ensamkommande barn har det också rätt till en god man som i vårdnadshavares och förmyndares ställe ska ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter (2 lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn). I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år. Det är Migrationsverket som har huvudansvaret för mottagandet av utlänningar (2 LMA). När det gäller ensamkommande barn ska Migrationsverket anvisa en kommun som ska ordna boendet (3 LMA). Ett sådant beslut kan inte överklagas. I samband med att Migrationsverket anvisat ett ensamkommande barn till en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i socialtjänstlagen (2001:453) - SoL. Detta innebär att kommunen ansvarar för att personen får stöd och hjälp. Det finns också särskilda bestämmelser om mottagande av barn (6 kap. SoL). Regeringen har ansett det vara det bästa för barnet att snabbt bli anvisad till en kommun som ordnar boende och god man samt utreder barnets behov av stöd Registrering av ålder hos Migrationsverket När en person ansöker om uppehållstillstånd registreras hans eller hennes ålder av Migrationsverket. Huvudregeln är att den ålder som den sökande uppger vid ansökningstillfället är den ålder som också ska registreras. Det är först i samband med beslutet om uppehållstillstånd som Migrationsverket tar ställning till åldern och om sökanden gjort sannolikt att han eller hon är ett barn. 13 För uppenbara fall, dvs. fall där var och en utan närmare överväganden klart kan konstatera att det rör sig om en vuxen (eller i vissa fall en underårig) person, ska åldern dock ändras redan vid ansökningstillfället Prop. 2004/05:170 s. 194 f. 12 Prop. 2012/13:162 s Se dock förslagen från Justitiedepartementet i departementspromemorian Ds 2016:37 om att Migrationsverket i vissa fall bör ges möjlighet att bedöma den asylsökandes ålder tidigare i asylprocessen. 14 Migrationsverket, Rättslig kommentar angående bedömning av ålder i asylärenden, SR 35/2015, s. 4. 6

7 Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen kritiserat Migrationsverket för att i några fall i praktiken ha tagit ställning till åldern innan ett slutligt beslut i ärendet fattats. JO har framhållit att det är av stor vikt att bedömningen om ålder genomförs på ett så rättssäkert sätt som möjligt för den sökande med hänsyn till de konsekvenser som en åldersbedömning får för ensamkommande asylsökande som uppger att de är underåriga. Bedömningen ska baseras på ett tillfredsställande beslutsunderlag. Beslutsunderlaget kan också förändras under ärendets gång. JO har därför uttalat att utgångspunkten vid en bedömning av om en sökande är vuxen eller underårig bör vara att bedömningen ska göras i samband med att ett beslut fattas i asylärendet. Samt att fram till dess bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. 15 I och med att Migrationsverket som huvudregel godtar den sökandes uppgift om ålder (om den inte är uppenbart felaktig) tills en bedömning i asylärendet görs, finns en risk att vuxna personer som uppgett en felaktig ålder behandlas som barn och följaktligen placeras på ett boende för barn. Migrationsverket och kommunen kan göra olika bedömningar huruvida det är uppenbart att en person egentligen är över 18 år. I andra fall kanske det bara finns en misstanke om att personen uppger en felaktig ålder men det är inte uppenbart, vilket gör att Migrationsverket får vänta med en bedömning tills ärendet prövas slutligt. Förvaltningsrätten i Härnösand har i juni 2016 i en serie mål konstaterat att Sollefteå kommun inte haft rätt att göra en egen åldersbedömning. I ett av målen hade kommunen utifrån socialtjänstens och boendepersonalens iakttagelser samt gode mans uppfattning bedömt att den asylsökande var äldre än 18 år och därför beslutat att inte längre bevilja honom boende på ett hem för ensamkommande barn. Domstolen upphävde dock kommunens beslut med motiveringen att en kommun inte har utrymme att göra någon egen åldersbedömning när den anvisats av Migrationsverket att ordna boende till en underårig. Detta eftersom Migrationsverkets anvisningsbeslut inte kan överklagas och att Migrationsverket i det här fallet inte omprövat beslutet om anvisning eller ändrat registreringen av sökandens ålder. Domstolen påpekade att om kommunen skulle ges en sådan möjlighet skulle det innebära att kommunen självmant kan återföra ansvaret för det asylsökande barnet till Migrationsverket och därigenom kringgå överklagandeförbudet av anvisningsbeslutet. Domen är inte prejudicerande men ändå intressant eftersom den rör frågan om kommunens utrymme att göra egna åldersbedömningar Bevisbörda och särskilt om bedömningen av ålder Det är den asylsökande som har bevisbördan och som ska göra både sin berättelse och sin identitet (bl.a. ålder) sannolik. Detta gäller även barn. Det innebär att det är den asylsökande själv som i första hand har att tillhandahålla relevanta uppgifter till ledning för bedömningen av hans eller hennes behov av skydd. 17 Ensamkommande barn saknar dock ofta dokument som kan styrka deras ålder. Särskilt vissa nationaliteter såsom afghaner saknar i regel tillförlitliga dokument. Från januari till oktober 2015 kom ensamkommande flyktingbarn till Sverige varav 60 procent var av afghansk nationalitet JO beslut dnr , beslut dnr och beslut dnr Förvaltningsrätten i Härnösands dom meddelad den 8 juni 2016, mål nr Se Migrationsöverdomstolens dom MIG 2007: Asylum Information Database, Detriment of the Doubt: Age Assessment of Unaccompanied Asylum-Seeking Children,

8 Resultatet av en medicinsk åldersbedömning utgör ett bland flera bevismedel som en sökande kan använda sig av för att uppfylla sin bevisbörda i fråga om ålder och resultatet värderas tillsammans med övrig bevisning. 19 Migrationsverket har en skyldighet att informera barnet om möjligheten att genomgå en läkarundersökning för att fastställa dess ålder (8 kap. 10 h utlänningsförordningen (2006:97). Det är alltså inte en utredningsmetod som Migrationsverket för egen del använder för att kunna fatta beslut rörande en asylansökan utan något som den enskilde kan erbjudas för att göra sin uppgivna ålder sannolik. Bestämmelsen har sin grund i unionsrätten. I det omarbetade asylprocedurdirektivet anges att medlemsstaterna får använda sig av läkarundersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn i samband med prövningen av en ansökan om internationellt skydd, när medlemsstaterna, efter sökandens allmänna uttalanden eller andra relevanta indikationer, hyser tvivel beträffande sökandens ålder. Om medlemsstaterna därefter fortfarande hyser tvivel när det gäller sökandens ålder ska de utgå från att sökanden är underårig. 20 Läkarundersökningar ska alltså inte användas om det saknas skäl att tvivla på åldern sökanden uppgett och ska därmed inte heller införas som en rutinåtgärd. Denna bestämmelse grundar sig på den inom asylrätten vedertagna bevislättnadsregeln om the benefit of the doubt, som också gäller i svensk rätt. Principen innebär att en sökandes uppgifter ska läggas till grund för beslut om han eller hon gjort ett ärligt försök att göra sin berättelse sannolik, och all tillgänglig bevisning har inhämtats och kontrollerats och utredaren är förvissad om sökandens allmänna trovärdighet. Den sökandes uppgifter måste vidare vara sammanhängande och rimliga och inte strida mot allmänt kända fakta. 21 Av UNHCR:s riktlinjer för mottagande av asylsökande ensamkommande barn framgår bl.a. att en viss felmarginal bör accepteras när vetenskapliga förfaranden används för att bestämma ett barns ålder. Det framgår vidare att barnet ska ges tvivelsmålets fördel och betraktas som ett barn (benefit of the doubt) om den exakta åldern är osäker. 22 I asylprocedurdirektivet anges vidare bl.a. att alla läkarundersökningar ska ske med full respekt för den personliga värdigheten varvid den minst invasiva typen av undersökning bör föredras samt att barnets och/eller dennes företrädares samtycke krävs för att genomföra läkarundersökningen. Det framhålls också bl.a. att ensamkommande barn ska informeras om undersökningsmetoden, vilka konsekvenser resultatet kan få för prövningen av ansökan om internationellt skydd och också konsekvenserna av en vägran att genomgå en läkarundersökning Se Migrationsöverdomstolens dom MIG 2014:1. 20 Artikel 25.5 i Europaparlamentet och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning). 21 UNHCR, Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning. 22 UNHCR, Guidelines on Policies and Procedures in dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum February 1997, punkt Se även UNHCR:s Guidelines on International Protection: Child Asylum Claims under Articles 1(A)2 and 1(F) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, punkt Artikel

9 4. Metoder Det finns olika metoder för att bedöma ålder. European Asylum Support Office (EASO) delar i sin rapport Age assessment practice in Europe (se mer nedan) upp metoderna i icke-medicinska metoder och medicinska metoder. 24 Till de icke-medicinska hör: Intervju med t.ex. asylhandläggare eller socialsekreterare i syfte att bedöma ålder. Bedömning av den skriftliga bevisningen, information från europeiska databaser m.m. Uppskattningar utifrån fysik, utseende och uppträdande. Dessa görs t.ex. av asylhandläggare som ska bedöma ålder. Till de medicinska hör: Tandmognadsundersökning (ej röntgen). Pediatrisk undersökning av den fysiska utvecklingen. Psykologiska intervjuer/tester. Undersökning av könsmognaden. Röntgenundersökning (hand, nyckelben, tänder, höft). Socialstyrelsen har gjort en kunskapsöversyn när det gäller medicinska åldersbedömningar. Inom ramen för projektet har Socialstyrelsen granskat ca vetenskapliga artiklar som rör undersökning med röntgen (tand och skelett) respektive magnetkamera (knä, fotled, hand bl.a.). 25 Vid denna genomgång har Socialstyrelsen funnit att magnetkamera av knäled uppvisar en tydligt minskad risk att missta ett barn för att vara vuxen jämfört med röntgen av tänder och röntgen av hand/handled 3/7 procent (pojkar/flickor) mot ca 12 procent. När det gäller risken att missta en vuxen för att vara ett barn är risken tydligt minskad från 55 procent vid röntgen av tänder till 29 procent för magnetkamera av knäled och 25 procent för röntgen av hand/handled. Socialstyrelsen skriver att med tanke på populationsdosen strålning för stora grupper asylsökande bör 18-års gränsen avgöras med hjälp av magnetkamera som också ger en säkrare bedömning än såväl röntgen av tänder som röntgen av hand/handled. Det sägs vidare att till detta kommer en bristande samstämmighet mellan olika bedömare av röntgen tänder (60-85 procent). Samstämmigheten är godtagbar (85 procent) för undersökning med magnetkamera av knäled. Andelen barn och vuxna som blir rätt klassificerade uppskattas i regel ligga under 90 procent för tänder men i en studie av fotled på över 90 procent för pojkar. Socialstyrelsen föreslår att en pilotstudie ska undersöka hur kombinationen av fyra tillväxtzoner i knäled och fotled undersökta med magnetkamera kan förbättra åldersbedömningen för 18-års gränsen. I samband med kunskapsöversynen ställde Socialstyrelsen också en fråga till Upplysningstjänsten vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) om hur den vetenskapliga litteraturen ser ut gällande tillförlitligheten av åldersbedömning med icke-radiologiska bedömningsmetoder. I svaret anges att Upplysningstjänsten inte identifierat några systematiska översikter eller primärstudier som kan ge tillförlitliga svar om träffsäkerheten för åldersbedömning med dessa metoder. 26 Det sägs 24 EASO, Age assessment practice in Europe, Socialstyrelsen, Metoder för radiologisk åldersbedömning En systematisk översikt, Svar från SBU:s Upplysningstjänst, Åldersbedömning med icke-radiologiska bedömningsmetoder,

10 att det i litteraturen generellt påpekas att variationen mellan individer är för stor för att åldersbedömning utifrån fysik (pubertet, längd etc.) ska vara tillförlitlig. Några studier avseende psykosocial bedömning av ålder identifierades inte heller. Som tidigare nämnts har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökning som metod för medicinska åldersbedömningar av 18-årsgränsen inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd och brottmålsprocessen. Högsta domstolen (HD) har vidare i ett brottmål, där den tilltalades ålder varit oklar, funnit att en tandmognadsundersökning utgjort ett användbart underlag för att bedöma ålder. 27 I ett brottmål är åldern av betydelse för påföljdsbestämningen. I målet åberopades ett utlåtande från en legitimerad läkare och rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket och vittnesförhör hölls med en tandläkare och expert vid Socialstyrelsen samt ytterligare en rättsodontolog. Mot bakgrund av dessa utlåtanden och det sätt tandundersökningen var gjord samt de specifika omständigheterna i målet, kom HD till slutsatsen att tandmognadsundersökning utgör ett användbart underlag för påföljdsbestämningen när den tilltalades ålder är oklar. Det är dock oklart vilken betydelse avgörandet har för bedömningen av ålder på det migrationsrättsliga området. Rättsmedicinalverket har meddelat att myndigheten kommer att använda sig av både magnetkameraundersökningar av knäled och tandmognadsbedömningar vid medicinska åldersbedömningar av asylsökande Internationell utblick Det finns flera rapporter från olika instanser och projekt inom ramen för EU som behandlar medicinska åldersbedömningar. I dessa tas liknande aspekter upp som redovisats ovan, dvs. vikten av att barnets rättigheter respekteras och problematiken kring att de metoder som används för åldersbedömning inom EU har signifikanta osäkerhetsmarginaler AIDA: Detriment of the Doubt: Age Assessment of Unaccompanied Asylum-Seeking Children 29 Asylum Information Database (AIDA) är ett europeiskt projekt administrerat av bl.a. the European Council on Refugees and Exiles (ECRE) och syftar till att tillhandahålla uppdaterad information om asylsystemen i bl.a. 17 EU-länder (däribland Sverige). Rapporten identifierar de viktigaste rättsliga principerna när det gäller åldersbedömning och ger sedan exempel på hur dessa tolkas och tillämpas i olika EU-länder. Rapporten konstaterar bl.a. att trots att medicinsk åldersbedömning ska göras i sista hand efter en bedömning av relevanta dokument och annan bevisning, tillämpar många länder inte denna ordning i praktiken. Det hänvisas till European Asylum Support Office rapport från 2013 som visar att endast 10 av 30 undersökta länder använde sig av andra metoder före en medicinsk åldersbedömning. Rapporten 27 Högsta domstolens dom meddelad den 11 juli 2016, mål nr B A. S. Dahl, RMV presenterade metoder för medicinsk åldersbedömning, Läkartidningen 38/ AIDA, Detriment of the Doubt: Age Assessment of Unaccompanied Asylum-Seeking Children,

11 konstaterar att medicinska bedömningar används systematiskt för att fastställa asylsökandes ålder i Österrike och Cypern. Rapporten pekar också på kritik som riktats mot medicinska åldersbedömningar. För det första nämns felmarginalen på ibland flera år. För det andra tar man upp den etiska principen om att inte skada, att läkare ska avstå från att erbjuda ineffektiva behandlingar som inte leder till något gott för patienten. Det konstateras att det finns vissa risker med strålningen från röntgenundersökningar, men inga medicinska fördelar för den sökande. Slutligen nämns kritiken kring att det saknas vetenskapligt underlag vad gäller de nationaliteter som utgör majoriteten av de ensamkommande barn som söker asyl. 30 I rapporten konstateras att vissa EU-länder anpassat sig efter kritiken. I Belgien använder sig myndigheterna av en felmarginal på två år vilket innebär att personer som bedöms vara 20 år och uppåt vid en medicinsk åldersbedömning anses vuxna. I Tyskland är det förbjudet att använda vissa integritetskänsliga metoder såsom undersökning av genitalier. Rapporten tar också upp svårigheten för den asylsökande att ifrågasätta en åldersbedömning. Sverige och Ungern nämns som länder där den enda möjliga vägen att göra detta är genom att överklaga beslutet i asylärendet EASO: Age assessment practice in Europe 31 European Asylum Support Office (EASO) rapport innehåller rekommendationer kring förfarande och förhållningssätt vad gäller åldersbedömningar som syftar till att möjliggöra ett effektivt asylsystem som samtidigt respekterar barnets rättigheter. Rekommendationerna handlar bl.a. om att alla åtgärder som vidtas ska vara för barnets bästa, att en åldersbedömning endast ska göras om det finns tvivel kring om personen är barn eller vuxen och att en bedömning ska ha en multidisciplinär och holistisk approach. Vidare rekommenderas att innan en medicinsk bedömning görs, ska först handlingar och andra former av bevisning bedömts, att åldersbedömningar ska göras med full respekt för individens värdighet och att den minst ingripande metoden ska användas. Rekommendationerna berör också den sökandes rätt till informerat samtycke och möjlighet att få beslutet om ålder överprövat. Rapporten innehåller också en uppräkning av vilka icke-medicinska och medicinska metoder för åldersbedömning som finns och hur många av de undersökta länderna som använder respektive metod. Rapporten analyserar därefter respektive metod enligt den s.k. SWOT-analysen (strengths weaknesses opportunities threats). Det finns också checklistor för olika delar av beslutsprocessen för att viktiga principer ska upprätthållas såsom t.ex. barnets bästa, principen om the benefit of the doubt osv. 30 Det anges att detta beror på problem med folkbokföringen i vissa länder. En forskare som studerar en referensgrupp i ett sådant land där medborgare inte registreras på ett tillförlitligt sätt vid födseln, kan inte verifiera gruppdeltagarnas ålder. Enligt rappoten skulle detta innebära att det inte finns någon giltig referensgrupp att jämföra en asylsökande från detta land med, se s EASO, Age assessment practice in Europe,

12 6. Etiska utgångspunkter 6.1. Principen om barnets bästa Principen om barnets bästa beskrivs i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som ratificerades av Sverige år Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Principen grundar sig i att barn har försämrad möjlighet att ta hand om sig själva (desto mindre barn desto mer skyddslöst) och att barn därför är i behov av extra skydd. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Dessa är barnets rätt att utan diskriminering åtnjuta sina rättigheter, att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, barnets rätt till liv och utveckling och barnets rätt att uttrycka sin mening samt att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (artiklarna 2, 3, 6 och 12). Dessa grundläggande principer gör sig särskilt påminda när det gäller ett asylsökande barns skyddsbehov. Det kan röra sig om väpnade konflikter i barnets hemland eller andra situationer som gör att det finns anledning att anta att barnet kommer utsättas för oacceptabla risker om det återvänder till sitt hemland. Det bör inte krävas lika allvarliga humanitära skäl för att ett barn ska beviljas uppehållstillstånd. Principerna har även betydelse för hur ett asylsökande barn mottas i Sverige. Principerna torde i sig inte innebära något hinder mot medicinska åldersbedömningar men kan påverka bedömningen om man i det enskilda fallet bör använda sig av medicinska åldersbedömningar samt på vilket sätt den medicinska bedömningen bör genomföras och användas i asylprocessen. Eftersom barn har särskilda rättigheter måste någon form av åldersbedömning göras i samband med asylprocessen Informerat samtycke Kravet att en medicinsk åtgärd eller behandling ska föregås av ett informerat samtycke är en grundläggande princip i medicinsk etik och en viktig förutsättning för att upprätthålla individens rätt till självbestämmande. Förutsättningen för att en person ska kunna handla och välja självständigt och ta moraliskt ansvar för sina handlingar, är att han eller hon har haft tillgång till saklig information om vilka förutsättningar och konsekvenser som gäller för olika handlingsalternativ och förstått denna information. Detta gäller även när medicinska undersökningar används inom ramen för asylprocessen. Innan en medicinsk undersökning genomförs krävs samtycke. Man brukar tala om vikten av att ett samtycke till medicinska åtgärder är fritt, dvs. att personen inte varit utsatt för tvång eller är i sådan beroendeställning att det fria informerade valet blir en illusion. I vilken utsträckning ett samtycke till en medicinsk åldersbedömning är helt frivilligt kan dock diskuteras eftersom den sökande kan känna sig tvingad att genomgå undersökningen då han eller hon har bevisbördan att göra sin ålder sannolik. 12

13 Det väcks även frågor om vad det får för konsekvenser för den slutliga åldersbedömningen om en person väljer att inte göra en medicinsk undersökning i syfte att bedöma ålder Självbestämmande Rätten till självbestämmade är en annan grundprincip inom den medicinska etiken. Enligt denna ska var och en ha rätt att bestämma över sitt eget liv i enlighet med sin egen uppfattning om vad som är ett gott liv och kunna leva i enlighet med sina värderingar och grundläggande önskemål. Denna möjlighet kan tyckas begränsad för en asylsökande som kommer till Sverige. Det är en mänsklig rättighet att söka asyl men inte att beviljas uppehållstillstånd. Som tidigare nämnts är det den sökande som har bevisbördan för att göra sin identitet och därigenom sin ålder sannolik. Det krävs samtycke för att göra en medicinsk åldersbedömning men sökanden måste samtidigt vara medveten om vad som händer om han eller hon avstår. Valmöjligheterna kan i detta fall upplevas som begränsade eftersom en medicinsk åldersbedömning kan vara den enda bevisning sökanden kan prestera till styrkande av sin ålder Rättvisa Den grundläggande idén är att lika ska behandlas lika och utifrån detta är det omoraliskt att särbehandla vissa grupper om det inte finns etiskt relevanta skillnader mellan dem. Migrationsverket har en skyldighet att informera om möjligheten att genomgå en läkarundersökning i syfte att bedöma ålder men sökanden har ingen rätt att kräva att få en sådan undersökning. Eftersom en undersökning kan vara ett viktigt bevismedel för sökanden när han eller hon ska göra sin ålder sannolik, uppkommer frågan om vem som tillåts göra en undersökning. För att detta ska ske på ett rättvist sätt bör det finnas riktlinjer kring när i processen en sådan kan genomföras och även att det finns utbildad personal som är beredda att göra en undersökning. Vad gäller rättvisa aktualiseras också frågor om hur en bedömning av åldern bör göras och att den bör göras på samma sätt för alla. Detta innebär också att de medicinska åldersbedömningarnas felmarginaler måste beaktas på samma sätt av myndigheter och domstolar vid den slutgiltiga åldersbedömningen Människovärde Människovärdet och de mänskliga rättigheterna är knutna endast till människans existens och inte till hennes egenskaper eller funktioner i samhället. Alla människor är därför lika mycket värda och har ett antal fundamentala rättigheter som ska respekteras, oberoende av den enskilda människans status eller position i samhället, förmåga eller annat. Detta gäller såklart även de asylsökande som kommer till Sverige och söker internationellt skydd. Det är därför viktigt att man i asylprocessen utgår ifrån vedertagna och överenskomna mänskliga rättigheter och att barnets rättigheter respekteras. Det kan t.ex. i detta sammanhang handla om att respektera principen om barnets bästa, informerat samtycke vid medicinska undersökningar och rätten att överklaga ett beslut Integritet Begreppet integritet är knutet till värde och värdighet och avser varje människas egenvärde som person och rätt att inte bli kränkt. Man kan dela upp begreppet i fysisk och psykisk integritet. Fysisk 13

14 integritet avser den helhet som är kroppen. Ingen har rätt att invadera någon annans kropp utan den personens samtycke. När det gäller psykisk integritet avses det samlade komplexet av individens värderingar, föreställningar, åsikter och önskemål, liksom individens trosföreställning och mentala liv. Detta får inte bli föremål för intrång eller manipulation och individens åsikter och värderingar får inte kränkas. Det finns olika typer av medicinska undersökningar som syftar till att bedöma ålder. Vissa kan vara mer integritetskränkande än andra såsom t.ex. undersökningar av den pubertala utvecklingen. Vissa länder genomför därför inte sådana undersökningar. Eftersom asylsökande kan ha en bakgrund av traumatiska upplevelser är det extra viktigt att vara uppmärksam på integritetsaspekterna vid medicinska undersökningar så att sökandens fysiska och psykiska integritet inte kränks. Ett sätt kan vara att välja den metod för åldersbedömning som innebär det minsta intrånget i integriteten. Viktigt är också att man inför att en medicinsk åldersbedömning görs, stämmer av med sökanden vad denne anser är godtagbart och inte. Detta hänger också ihop med vikten av att samtycket till undersökningen ska vara informerat och att sökandens självbestämmande ska respekteras Principerna att göra gott och att inte skada Principen att göra gott innebär att läkaren och sjukvården bör hjälpa människor genom att förebygga sjukdom, diagnostisera och behandla sjukdom då den uppkommer och om detta inte längre är möjligt, sträva efter att lindra smärta och minska de negativa effekterna av tillståndet. Principen måste dock ibland ge vika för andra hänsyn, t.ex. för att undvika att skada patienten eller patientens självbestämmande. Principen kan sägas ge uttryck för vårdens mål medan andra etiska principer sätter gränser för vad man får göra för att uppnå dessa mål. Principen att inte skada måste ses i relation till principen att göra gott som ibland kan leda till skadeeffekter som biverkningar eller till risktagande vid ett medicinskt eller kirurgiskt ingrepp. En tanke är att principen att göra gott grundlägger förpliktelser, medan principen att inte skada grundlägger förbud som kringskär förpliktelserna att göra gott. Icke-skada principen trumfar dock inte alltid principen att göra gott då tillräckligt stora vinster gör vissa risker för skada acceptabla. 32 Dessa principer ger dock i sig inget svar på hur man bör handla i en viss situation utan den som är ansvarig måste göra en risk/nytta-avvägning i varje enskilt fall. Det har bl.a. diskuterats huruvida medicinska åldersbedömningar över huvud taget bör utföras av hälso- och sjukvårdspersonal eftersom dessa ska handla utifrån patientens bästa, och resultatet av bedömningen i slutändan kan vara negativ för den asylsökande. Det har också hävdats att medicinska åldersbedömningar inte är medicinskt motiverade och därför inte bör utföras av hälso- och sjukvårdspersonal N. Lynöe, N. Juth, Medicinska etikens ABZ, 2009 (1 uppl.), s. 145 och 171 f. 33 Se en mer ingående diskussion kring dessa argument i Socialstyrelsens etiska analys. Socialstyrelsen, Åldersbedömning inom ramen för asylprocessen en etisk analys, 2016, s. 26 ff. 14

15 6.8. Kunskapsluckor Kunskapsluckorna när det gäller medicinska åldersbedömningar omfattar bl.a. metodernas tillförlitlighet i relation till olika befolkningsgrupper. Det saknas också vetenskapliga studier när det bl.a. gäller tillförlitligheten av åldersbedömning med icke-radiologiska bedömningsmetoder. 34 Här kan det således finnas behov av mer forskning och kontinuerliga uppföljningar av de metoder som används. En viktig fråga är vidare hur de kunskapsluckor och osäkerheter som finns vid medicinska åldersbedömningar hanteras vid den slutliga åldersbedömningen. Huruvida en person är över eller under 18 år kan anges med olika grader av sannolikhet. Var ska gränsen gå för när det är sannolikt att en person är under 18 år? För att åldersbedömningen och i slutändan prövningen av asylärendet ska bli rättssäker krävs att myndigheter och domstolar gör samma bedömningar i detta avseende. En annan fråga berör hur osäkerheterna i den medicinska bedömningen ska redovisas. 7. Etiska frågeställningar, diskussion och överväganden 7.1. Aktörer Olika aktörer är berörda i den etiska diskussionen om medicinska åldersbedömningar. Den viktigaste aktören med ett stort skyddsintresse är det asylsökande barnet. Man bör i detta avseende skilja på det asylsökande barnet och en asylsökande vuxen person som påstår sig vara barn för att få fördelar i processen. Det är i huvudsak den asylsökande personens perspektiv som Smer utgår ifrån i den etiska diskussionen. Andra berörda aktörer är personal på boenden för ensamkommande barn, Migrationsverkets handläggare, berörda myndigheter, vårdpersonal och allmänheten Bör medicinska metoder för åldersbedömning användas i asylprocessen? Inledning Osäkerheten vid användning av olika metoder för åldersbedömning får konsekvenser för de ensamkommande barn som undersöks. Barn riskerar att bedömas vara vuxna och vice versa. Frågan har ställts om man över huvud taget bör använda sig av medicinska åldersbedömningar i asylprocessen eftersom samtliga medicinska metoder innehåller olika mått av osäkerhet. Samtidigt är frågan hur säker en åldersbedömning blir om denna enbart grundar sig på enskilda handläggares uppskattningar av den asylsökandes ålder vilket annars är fallet. Myndigheterna måste oavsett om en medicinsk åldersbedömning gjorts eller inte göra en bedömning för att avgöra om sökanden är ett barn. Eftersom ingen metod för att bedöma ålder är exakt finns det enligt Smers synsätt ett antal bättre eller sämre metoder som står till buds. I en etisk analys identifieras olika handlingsalternativ och deras för- och nackdelar vägs mot varandra för att leda fram till ett ställningstagande. 34 Svar från SBU:s Upplysningstjänst, Åldersbedömning med icke-radiologiska bedömningsmetoder,

16 När det gäller vilka metoder som är att räkna som icke-medicinska respektive medicinska avser Smer samma uppräkning och avgränsning som European Asylum Support Office (EASO) gör i sin rapport och som redovisats på s Handlingsalternativ När den asylsökande inte kan presentera tillförlitliga dokument till styrkande av sin ålder och det råder tvivel kring om den ålder sökanden uppger stämmer måste Migrationsverket göra en åldersbedömning. Nedan ges förslag på två olika handlingsalternativ och eventuella risker kopplade till dessa: Alternativ 1. Medicinska metoder i syfte att bedöma ålder används. Ett sådant förfarande kan innebära följande risker: Risk för att barn bedöms vara vuxna och således inte får det skydd som de har rätt till. Risk för att vuxna bedöms vara barn vilket medför att resurserna inte används till det de är avsedda för. Att vuxna felaktigt bedöms som barn kan också leda till en ökad risk för problem på boenden för barn och att nuvarande asylsystem tappar i förtroende hos allmänheten. Röntgenundersökningar innebär i sig vissa risker för den som går igenom undersökningen. Riskerna torde dock vara försumbara. 35 Vissa medicinska undersökningar kan upplevas som integritetskränkande. Alternativ 2. Medicinska metoder för åldersbedömning används inte utan myndigheterna förlitar sig enbart på icke-medicinska metoder för att bedöma ålder, såsom asylhandläggares intervjuer och uppskattningar utifrån den asylsökandes fysik, utseende och uppträdande. Ett sådant förfarande kan innebära följande risker: Dessa metoder har en mycket osäker vetenskaplig grund. Det saknas också instruktioner och checklistor för hur dessa intervjuer ska gå till. 36 Det finns därmed stor risk för att olika bedömare gör olika uppskattningar av ålder utifrån sina egna föreställningar om hur en person över respektive under 18 år förväntas se ut och bete sig. Risk för att barn bedöms vara vuxna och således inte får det skydd som de har rätt till. Risk för att vuxna bedöms vara barn vilket medför att resurserna inte används till det de är avsedda för. Att vuxna felaktigt bedöms som barn kan också leda till en ökad risk för problem på boenden för barn och att nuvarande asylsystem tappar i förtroende hos allmänheten. Det kan konstateras att de risker som räknas upp under respektive handlingsalternativ i stort sett är desamma. Beroende på vilken metod som används är dock risken för att de ovan nämnda konsekvenserna inträffar olika stor. Dels finns det en skillnad om man jämför medicinska metoder för åldersbedömning med icke-medicinska metoder, dels om man jämför olika medicinska metoder med varandra. 35 International Commission on Radiological Protection (ICRP), Radiological Protection in Biomedical Research (ICRP Publication 62), En annan sak är att t.ex. EASO har checklistor för olika viktiga delar i asylprocessen så att inte barnets rättigheter förbigås, se rapporten Age assessment practice in Europe,

17 Smers överväganden Smer anser att när det saknas skriftlig bevisning till styrkande av den asylsökandes ålder och myndigheter och domstolar tvivlar på sökandens egna uppgifter om sin ålder, är handlingsalternativ ett ovan att föredra. 1. Smer förordar att medicinska metoder för åldersbedömning används under vissa omständigheter för att fastställa en asylsökandes ålder i asylprocessen. För att bedömningen ska bli så säker som möjligt, bör man använda de medicinska metoder som har starkast vetenskapligt stöd och som ger ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Olika oberoende medicinska metoder för åldersbedömning bör vidare användas i kombination med varandra om det ökar bedömningens säkerhet. Eftersom det idag inte finns någon metod som kan ange en persons exakta ålder konstaterar Smer att det alltid finns en risk att ett barn bedöms vara vuxen och vice versa. Det viktiga är att denna risk minimeras. Enligt Smers mening handlar det således om att använda de metoder som visat sig vara mest träffsäkra och gärna i kombination med varandra om det ökar bedömningens säkerhet. När det gäller icke-medicinska metoder för att bedöma ålder såsom intervjuer eller uppskattningar utifrån den asylsökandes fysik, utseende och uppträdande, konstaterar Smer att risken för att det görs felaktiga bedömningar torde vara stor. Smer har inte heller sett någon uppskattning kring dessa metoders felmarginal. Svagheter som uppmärksammats av European Asylum Support Office när det gäller t.ex. intervjuer i syfte att bedöma ålder är bl.a. att det saknas protokoll och checklistor för hur man bör genomföra dessa och för vilken information som bör tas in och analyseras. Smer anser således att risken för felbedömningar när det gäller den asylsökandes ålder är avsevärt större om enbart icke-medicinska metoder används än om dessa kombineras med medicinska metoder. Smer förordar därför att medicinska åldersbedömningar används i asylprocessen när det saknas skriftlig bevisning till styrkande av sökandens ålder och myndigheter och domstolar tvivlar på sökandens egna uppgifter om sin ålder. Smer anser att för att resultatet av åldersbedömningen ska bli så säkert som möjligt bör de medicinska metoder med starkast vetenskapligt stöd och som ger det mest tillförlitliga resultatet, användas. Smer anser att det är viktigt att olika oberoende medicinska metoder för åldersbedömning används i kombination med varandra. Ett sådant förhållningssätt minimerar riskerna för att barn felaktigt bedöms vara vuxna och vice versa. Medicinska metoder som bygger på röntgenundersökning innebär i sig en viss risk för den asylsökande pga. strålningen. Eftersom dessa risker torde vara försumbara 37 anser Smer inte att detta är ett tillräckligt skäl för att utesluta effektiva metoder för att bedöma ålder hos asylsökande. Däremot bör man inte använda medicinska metoder som innebär en hälsorisk för den sökande om det finns andra metoder som är mer träffsäkra och som inte inverkar på hälsan eller innebär en mindre risk. Smer konstaterar att svaret på frågan vilken medicinsk metod man bör välja kan besvaras först efter en noggrann sammanvägning av de olika metodernas för- och nackdelar i förhållande till varandra. Smer anser också att ansvariga myndigheter bör utvärdera användningen av olika metoder för åldersbedömning regelbundet eftersom den medicinska utvecklingen går snabbt. 37 International Commission on Radiological Protection (ICRP), Radiological Protection in Biomedical Research (ICRP Publication 62),

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37)

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) REMISSVAR 2016-11-09 Dnr 3.9.0651/16 Justitiedepartementet Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) (dnr Ju2016/06572/L7) Inledning Barnombudsmannen har beretts tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Remissvar på departementspromemorian Ds 2016:37 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen

Remissvar på departementspromemorian Ds 2016:37 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Justitiedepartementet Stockholm 2016-11-21 Ju2016/06572/L7 Remissvar på departementspromemorian Ds 2016:37 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen UNICEF Sverige tillstyrker förslaget att åldersbedömningar

Läs mer

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt 2016-10-19 Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt Bakgrund Migrationsverket är beslutande myndighet i asylprocessen.

Läs mer

Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn

Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn PM 2017-06-14 Avdelningen för juridik Emilia Danielsson Mia Hemmestad Eva von Schéele Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn Allmänt om åldersbedömningar Frågan om en ensamkommande asylsökande

Läs mer

Promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37)

Promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) Justitieombudsmannen Cecilia Renfors YTTRANDE Datum 2016-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 101-2016 Sid 1 (6) Promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds

Läs mer

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik.

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik. 1 (5) Rättsavdelningen 2015-09-03 SR 35/2015 Rättslig kommentar angående bedömning av ålder i asylärenden Sammanfattning Migrationsverket ska i prövningen både ta ställning till om sökanden har gjort sannolikt

Läs mer

Riktlinjer vid åldersuppskrivning av ensamkommande barn

Riktlinjer vid åldersuppskrivning av ensamkommande barn TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor arbete, trygghet och omsorg Diarienummer: OAN.2017.17 Datum: 2017-03-07 Planeringssekreterare Elin Sundberg E-post: elin.sundberg@ale.se Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

God man för ensamkommande barn i förvaltningsdomstol

God man för ensamkommande barn i förvaltningsdomstol God man för ensamkommande barn i förvaltningsdomstol Linköping torsdag d. 16 feb. 2017 Lars I. Magnusson, rådman tillika ämnesansvarig i migrationsrätt Domstolsakademin 1 Disposition I. Aspekter på uppdraget

Läs mer

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Ds 2016:37 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8) 2 (8) Det är av flera anledningar viktigt att försöka klargöra identiteten tidigt i asylprocessen. Vi bör därför informera den asylsökande om vikten av att han eller hon styrker sin identitet genom att

Läs mer

Yttrande angående Remiss från Justitiedepartementet Åldersbedömning tidigare i asylprocessen

Yttrande angående Remiss från Justitiedepartementet Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2016-11-09 Remissyttrande 4.3 Dnr 1288/16 Yttrande angående Remiss från Justitiedepartementet Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Sverigedemokraterna ställer sig positiv

Läs mer

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Johanna Johnsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Johanna Johnsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 februari 2017 Morgan Johansson Johanna Johnsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37)

Svenska Röda Korsets yttrande över Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) Stockholm, 2016-11-23 Ju2016/06572/L7 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) Svenska Röda Korset

Läs mer

Yttrande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) om noggranna åldersutredningar där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder

Yttrande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) om noggranna åldersutredningar där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder Göteborg 2016-02-09 Yttrande (L) Kommunstyrelsen 2016-02-10 Yttrande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) om noggranna åldersutredningar där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder Inledningsvis

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt 2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

Stockholm den [ ] november 2016 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/06572/L7

Stockholm den [ ] november 2016 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/06572/L7 ASF_MATTER_ID Stockholm den [ ] november 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/06572/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 september 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Medicinsk åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn Motion (2016:31) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Medicinsk åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn Motion (2016:31) av Per Ossmer m.fl. (alla SD) Utlåtande 2016: RVI (Dnr 106-513/2016) Medicinsk åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn Motion (2016:31) av Per Ossmer m.fl. (alla SD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

Läs mer

Stockholm den [ ] januari 2017 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/09303/Å

Stockholm den [ ] januari 2017 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/09303/Å ASF_MATTER_ID Stockholm den [ ] januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09303/Å Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över utkast till

Läs mer

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 1 (5) Rättsavdelningen 2018-03-29 SR 13/2018 Rättsligt ställningstagande angående prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 Bakgrund

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Dnr Komm2018/01085/S 1985:A. Oklarheter kring medicinska åldersbedömningar i asylprocessen

Dnr Komm2018/01085/S 1985:A. Oklarheter kring medicinska åldersbedömningar i asylprocessen 2018-12-20 Dnr Komm2018/01085/S 1985:A Justitiedepartementet Kopia Rättsmedicinalverket Socialdepartementet Migrationsverket Oklarheter kring medicinska åldersbedömningar i asylprocessen Statens medicinsk-etiska

Läs mer

Åldersbedömning av s.k. ensamkommande flyktingbarn Motion (2016:49) av Rickard Wall (-)

Åldersbedömning av s.k. ensamkommande flyktingbarn Motion (2016:49) av Rickard Wall (-) Utlåtande 2017:17 RVI (Dnr 106-726/2016) Åldersbedömning av s.k. ensamkommande flyktingbarn Motion (2016:49) av Rickard Wall (-) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Sammanställning av kritiken mot medicinska åldersbedömningar år 2017 och framåt

Sammanställning av kritiken mot medicinska åldersbedömningar år 2017 och framåt Sammanställning av kritiken mot medicinska åldersbedömningar år 2017 och framåt Den här sammanställningen är ett utdrag från en rapport om ålderbedömningen i asylprocessen som Barnens Asylrättscentrum

Läs mer

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen 1 (7) Rättsavdelningen 2017-11-20 SR 37/2017 Rättslig kommentar angående möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket

Läs mer

170 Svar på remiss av departementspromemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Ds 2016:37 (KS/2016:306)

170 Svar på remiss av departementspromemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Ds 2016:37 (KS/2016:306) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2016-11-14 170 Svar på remiss av departementspromemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen Ds 2016:37 (KS/2016:306) Sammanfattning Justitiedepartementet

Läs mer

DOM 2014-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-02-11 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-11 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2437-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2017-06-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8098-16 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Stockholm den 25 januari 2017

Stockholm den 25 januari 2017 R-2016/2441 Stockholm den 25 januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09197/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall.

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall. Bfd22 080929 1(4) Rättsavdelningen 2015-09-30 SR 37/2015 Rättslig kommentar angående förordnande av offentligt biträde i asylärenden 1. Sammanfattning Som huvudregel ska offentligt biträde förordnas så

Läs mer

Åldersuppskrivning av ungdomar under asylprocessen

Åldersuppskrivning av ungdomar under asylprocessen 2017-02-01 1 (7) Dnr :BON2017/35-1 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Jennica Johansson Verksamhetschef Bildnings- och omsorgsnämnden Åldersuppskrivning av ungdomar under asylprocessen Förslag till beslut

Läs mer

Utfärdande och återlämnande av resedokument

Utfärdande och återlämnande av resedokument 2 (5) 2. Bakgrund och frågeställning Det förekommer att utlänningar som har beviljats resedokument begär att få tillbaka sitt inlämnade hemlandspass samt att utlänningar som ansöker om resedokument, efter

Läs mer

Vägledning god man för ensamkommande barn.

Vägledning god man för ensamkommande barn. Vägledning god man för ensamkommande barn. God man för ensamkommande barn Varje ensamkommande asylsökande barn har rätt att få en god man som kan företräda barnet i Sverige. Det är överförmyndaren i den

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20 Målnummer: UM8008-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-10-30 Rubrik: En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-12-17 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 623-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens dom den 19 december 2014

Läs mer

Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr:

Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr: Mikaela Hagan Catherine Johnsson Datum 2016-05-23 Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr: 1.3.4-2016-74410 Allmänna synpunkter på den omarbetade

Läs mer

Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012

Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012 1 Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012 Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning 1 Bakgrund och sammanfattning Detta rättsliga ställningstagande ger riktlinjer för ärenden där en åldersbedömning

Läs mer

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Läs mer

Stockholm den 7 oktober 2016 R-2016/1889. Till Justitiedepartementet. Ju2016/05297/EMA

Stockholm den 7 oktober 2016 R-2016/1889. Till Justitiedepartementet. Ju2016/05297/EMA R-2016/1889 Stockholm den 7 oktober 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/05297/EMA Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 augusti 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över EU-kommissionens

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 Målnummer: UM7173-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-10-26 Rubrik: En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas

god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas Bfd22 080929 1 (6) Rättslig styrning 2014-01-14 RCI 07/2014 Rättsligt ställningstagande angående god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas

Läs mer

Yttrande över promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37).

Yttrande över promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37). Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37). Justitiedepartementet har lämnat promemorian Åldersbestämning tidigare i asylprocessen

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Kommittédirektiv Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Dir. 2016:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:18 Målnummer: UM5928-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-04-25 Rubrik: Fråga om vilka krav som kan ställas på parterna när det gäller att presentera

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) (Ert dnr Ju2016/06572/L7)

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) (Ert dnr Ju2016/06572/L7) tbfd16 2016-05-23 Generaldirektören 2016-11-14 Diarienummer 1.4.3-2016-140285 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) (Ert dnr Ju2016/06572/L7)

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, född 9004 medborgare i Afghanistan Adress: Språk: persiska/farsi Beslut Migrationsverket beslutar att

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2016-10-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7173-15 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

Behov av internationellt skydd utlänningslagen

Behov av internationellt skydd utlänningslagen Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd utlänningslagen Kopplingar till internationell/europeisk rätt Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov påverkas av Flyktingkonventionen EKMR

Läs mer

YTTRANDE. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm (S2018/03579/FS)

YTTRANDE. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm (S2018/03579/FS) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Datum 2018-10-10 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 64-2018 Sid 1 (5) Yttrande över departementspromemorian Åtgärder för en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:1243 Utkom från trycket den 16 december 2016 utfärdad den 8 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

MiÖD har genom ett beslut den 29 januari 2010, mål UM , återförvisat ett ärende till Migrationsverket för ny prövning.

MiÖD har genom ett beslut den 29 januari 2010, mål UM , återförvisat ett ärende till Migrationsverket för ny prövning. 2 (7) Om beslutet har förenats med ett återreseförbud med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut. I praktiken torde det

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Rättsavdelningen SR 18/2019

Rättsavdelningen SR 18/2019 1 (8) Rättsavdelningen 2019-06-27 SR 18/2019 Rättsligt ställningstagande angående sannolik identitet i asylärenden 1. Syfte Kan en asylsökande göra sin identitet sannolik genom sina muntliga uppgifter?

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 Målnummer: UM8366-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-08 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Dublinförordningen ska tolkas så att ett återkallande av

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Kommittédirektiv Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn Dir. 2011:9 Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över bestämmelsen

Läs mer

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till

Läs mer

Rättsavdelningen SR 63/2016

Rättsavdelningen SR 63/2016 Bfd22 141107 1 (10) Rättsavdelningen 2016-12-29 SR 63/2016 Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet december 2015 1 Promemoria Ändring av bestämmelserna

Läs mer

Rättsligt ställningstagande

Rättsligt ställningstagande 1 (12) Rättsavdelningen 2017-06-01 SR 24/2017 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn Detta ställningstagande innehåller vägledning för dig som arbetar

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 Målnummer: UM409-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-03-27 Rubrik: Fråga om det föreligger synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 29 april 2016 KLAGANDE Migrationsverket 601 70 Norrköping MOTPART Göteborgs kommun Box 7010 402 31 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2017-06-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 755-17 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolens dom 2016-12-16

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm BESLUT 2016-12-21 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 5663-16 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokat MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97); SFS 2009:1549 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record): N.B. When citing this work, cite the original published paper.

Citation for the original published paper (version of record): N.B. When citing this work, cite the original published paper. http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in. Citation for the original published paper (version of record): Bring, J., Rönnegård, L. (2018) Åldersbedömningar - en statistisk

Läs mer

Angående asylsökande ensamkommande barn över 18 år

Angående asylsökande ensamkommande barn över 18 år SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eikman Johan Datum 2017-08-21 Diarienummer SCN-2017-0339 Socialnämnden Angående asylsökande ensamkommande barn över 18 år Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1 Målnummer: UM1349-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2019-02-27 Rubrik: En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Regeringskansliet Justitiedepartementet Stockholm. EU-kommissionens förslag till skyddsgrundsförordning

REMISSYTTRANDE. Regeringskansliet Justitiedepartementet Stockholm. EU-kommissionens förslag till skyddsgrundsförordning REMISSYTTRANDE Datum 2016-09-29 Ert datum 2016-08-31 Dnr FST 2016/234 Ert diarienr Ju2016/05297/EMA Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm EU-kommissionens förslag till skyddsgrundsförordning

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla

En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla 1 (5) En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla Mycket har hänt sen den nya gymnasielagen trädde i kraft. Migrationsdomstolarna har tillämpat lagen på olika sätt, Migrationsverket

Läs mer

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer:

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer: 2 (5) Migrationsöverdomstolen har också uttalat att handboken är en viktig rättskälla rörande förfarandet att fastställa skyddsbehov (MIG 2006:1 och MIG 2007:12). Begreppet välgrundad fruktan kommenteras

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND AV CHRISTER NILSSON Denna handbok är mera en lathund än en handbok. Syftet är att innehållet ska bestå av beslut från myndigheter som kan ge en viss vägledning om hur en rättsfråga

Läs mer

Rättsavdelningen SR 32/2018

Rättsavdelningen SR 32/2018 1 (10) Rättsavdelningen 2018-09-05 SR 32/2018 Rättslig kommentar angående 16 f tillfälliga lagen Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 2 2. Gällande rätt... 2 2.1. Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar

Läs mer

Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta uppehållstillstånd

Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta uppehållstillstånd PM 2017-06-28 1 (10) Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Mia Hemmestad Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta uppehållstillstånd Sammanfattning Den som får uppehållstillstånd under

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Rättsavdelningen SR 41/2018

Rättsavdelningen SR 41/2018 1 (10) Rättsavdelningen 2018-11-07 SR 41/2018 Rättslig kommentar angående 16 f tillfälliga lagen Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 2 2. Gällande rätt... 2 2.1. Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar

Läs mer

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning 1. Eurodac bakgrund Eurodac är ett informationssystem som har inrättats för att identifiera vilken medlemsstat

Läs mer

principen om familjens enhet i asylärenden

principen om familjens enhet i asylärenden 1 (11) Rättsavdelningen 2016-10-24 SR 57/2016 Rättsligt ställningstagande angående principen om familjens enhet i asylärenden Sammanfattning I varje asylärende måste det göras en individuell bedömning

Läs mer

REMISSVAR Dnr: BO

REMISSVAR Dnr: BO REMISSVAR 2018-11-15 Dnr: BO 2018-0808 Arbetsdepartementet A2018/00777/I Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) och Ett socialt hållbart eget boende

Läs mer

Samordningsnummer till asylsökande, Skatteverkets promemoria , Dnr /113

Samordningsnummer till asylsökande, Skatteverkets promemoria , Dnr /113 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-07-01 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsmarknadssektionen Mia Hemmestad Finansdepartementet, Skatte- och tullavdelningen 10333 STOCKHOLM Samordningsnummer till asylsökande,

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Nya omständigheter och verkställighetshinder

Nya omständigheter och verkställighetshinder Svensk migrationsrätt JUFN21 Nya omständigheter och verkställighetshinder Kort om avvisning och utvisning I 8 kap. UtlL 8 kap. 16 - Avslås eller avvisas en ansökan om uppehållstillstånd eller återkallas

Läs mer